Efter att vi lärt oss om hur Sverige bildades var det dags att ta reda på hur vårt avlånga land Sverige är indelat i landsdelar, landskap och län, för att sedan gå vidare med att lära om hur Sverige ser ut.

 

 

 

 

Att läsa och förstå kartan har vi jobbat med tidigare, och nu kom de kunskaperna till nytta för att kunna följa resan runt i Sverige.

 

ALLA: Vi tog fram en lämplig karta i vår kartbok som visade hela Sverige för att få överblick, och kunna ”resa” till de olika naturtyperna i Sverige. Tillsammans läste vi i vår lärobok ”Koll på Sverige”  samtalade  om innehållet och skrev upp viktiga ord och begrepp, och följde samtidigt med på kartan.

De olika naturtyperna var:

Fjällen, Norrlands skogsland, Norrlands kustbygd, Bergslagen, Västkusten, Sydsvenska höglandet, Mälardalen, Öland och Gotland och Skånes slättbygd.

PAR: Sedan blev det pararbete och varje par fick ansvara för att lära sig och bli specialist på en naturtyp, genom att läsa den tilldelade faktatexten flera gånger, skriva stödord och träna på att redovisa sin text enbart med hjälp av stödorden.

På fliken kan man se dels den pedagogiska planeringen och arbetsgången som eleverna följde.  

Arbetsgång Så ser Sverige ut

Här ses eleverna i arbete:

Då man jobbar i par kan det vara skönt att få sitta ifred, den här platsen tycktes vara bra.

ALLA: Då det var dags för redovisning slog vi återigen upp kartboken och begrundade och följde med i vilket område vi var i Sverige och vilken naturtyp det handlade om då varje par berättade.

Min tanke var att visa en film som passade till varje naturtyp direkt efter parens redovisningar, men så blev det inte, utan resan gjordes en gång till kan man säga, genom att eleverna fick vid flera tillfällen igen följa med på kartan efter hand då jag visade filmerna. Det funkade också. (repetition är kunskapens moder).

Filmerna jag visade är från AV Media :

www.avmkl.se   

ENSKILT: Som avslutning blev det att svara på frågor i Aktivitetsboken till Koll på Sverige för att förstärka lärandet.

ALLA: Vi hjälptes sedan åt genom att resonera oss fram till de mest korrekta svaren.

Efter att vi jobbat med faktatexterna, lyssnat på redovisningarna, läst kartan och sett filmerna har eleverna fått en del utmanande frågeställningar att ta ställning till:

• Varför bor det många människor runt Mälaren, men inte så många i Norrlands skogsland?
• Jämför naturen i fjällen och i Bergslagen, se likheter och skillnader.
• Vilken nytta har vi människor av Sveriges älvar?
• Hur ser kustlandskapet ut på Västkusten? varför kommer så många turister dit?
• Varför trivs barrträd på Sydsvenska höglandet?

Nu återstår att kolla upp om målen för arbetet är uppnådda och att få en insikt i vilken bedömning varje elev fått. Det gör vi genom att göra ett muntligt test som visar detta. Dessutom har återkoppling på arbetet skett regelbundet under arbetets gång. Varje elev gör också en skriftlig utvärdering av arbetet.

De här olika naturtyperna eller områdena återkommer vi till vid flera tillfällen då vi kommer att läsa mer om de olika landskapen i Sverige.

Vi ska se klart de olika avsnitten av Geografens testamente också, då jobbar vi med tillhörande uppgifter och frågor.

Vi läser i grupper i en bok som heter Kompassresan som handlar om en pojke som reser runt i Sverige tillsammans med sin pappa och upplever och lär sig en massa om Sverige. De besöker de olika landskapen och i boken finns också faktasidor.