Alla inlägg av evalind

Jag heter Eva Lind, jobbar på Lindblomskolan i Hultsfred och är mellanstadielärare och förstelärare. Här bloggar jag tillsammans med mina elever om vad vi gör för att lära så mycket som möjligt på ett lustfyllt och spännande sätt. Dessutom hoppas jag att kunna förmedla och inspirera om lärandet till andra som är intresserade.

Träffen med klassen vid Hulingen avslutningsdagen

Jag kommer att lägga in fler inlägg om lite av vad vi jobbat med

Miljövänliga flygplan

I tekniken ingår det att konstruera och tänka ut en bra teknik så konstruktionen fungerar. På den här lektionen gällde det att konstruera ett miljövänligt flygplan som också skulle kunna flyga snabbt och långt. Materialet att bygga med var papper och konstruktionssättet att vika pappret till ett flygplan. Det fick gärna designas med en egen stil.

De flesta i klassen hade förstås provat detta under vissa lektioner då det egentligen inte var tillåtet, men nu var det alltså det.

Det var dessutom tillåtet att tävla vilket plan som flög bäst och längst, men jag är inte säker på att det blev något resultat som alla var överens om, kanske det ändå var det största flygplanet som vann!?

Kavli mjukost

Klassen skrev berättelser, det var Anna som var vår lärarstudent under fem veckor, som gav dem uppgiften.

Arve och Stina skrev tillsammans. I deras berättelse finns Snigeln med som älskade Kavli räkost det var hans favoritmat.

De skickade in sin berättelse till företaget Kavli ost i hopp om att de kanske kunde använda den i sin reklam för Kavli mjukost.

Efter ett tag får rektorn ett mejl från företaget att de gillade berättelsen och ville belöna Arve och Stina och klassen med en låda med Kavli ostar.

Hälsningen från företaget.

Det blev lite svårt att dela dessa tuber mellan alla i klassen, så det blev Stina och Arve som fick dela.

Nya musiklekparken

Då klassen gick i fyran blev hela skolan engagerad i att hitta på lekredskap till en musiklekpark som planerades att bygga vid Järnvägsparken. Klasserna fick ett brev skrivet av Putte Svensson-Sahlin med en förfrågan om eleverna ville rita och beskriva hur de ville att lekparken skulle se ut. Viktigt att lekparken skulle bli en musiklekpark!

Det blev full aktivitet, då vi kollade på andra lekparker, på lekredskap, resonerade och planerade. Vi delade in klassen i grupper efter olika typer av lekredskap. Sen ritade de skisser och skrev och förklarade.

Eftersom det nu gått två år sedan detta skedde så ville vi ta en titt på hur långt bygget av musiklekparken kommit. Sagt och gjort tog vi en promenad dit för att kolla.

Vi kommer att göra ett återbesök vid ett senare tillfälle för att mer noggrant skriva ett reportage om resultatet av musiklekparken. Det får bli när allt är klart.

Brobygge i tekniken

Att ta reda på hur man bygger broar och vilka olika typer av broar det finns är spännande!

Vi började med att ta reda på olika brotyper genom att titta på några filmer och även en powerpoint som lärde oss just det.

Eleverna behövde också veta varför vi skulle jobba och lära om brokonstruktioner. I ämnet fysik finns kunskapskrav i Lgr11 som är vår läroplan, och där kan vi läsa att:

Eleven ska ges förutsättningar att utveckla:

  • kunskaper om vilka material som kan användas i en teknisk konstruktion
  • sin förmåga att jämföra olika förslag och konstruktioner och utifrån detta analysera och utarbeta en fysisk modell
  • sin förmåga att använda några relevanta begrepp som rör ritningar och konstruktioner

Den pedagogiska planeringen vi följde kan du läsa om här:

Då eleverna fått till sig kunskaper om olika brotyper och material broar byggdes och byggs av, var det dags att i mindre grupper få möjlighet att bygga egna modeller av broar. Uppdraget blev följande:

  • Välj en brotyp och skriv fakta om den.
  • Gör en ritning på den modellbron ni ska bygga.
  • Sök efter lämpligt material att bygga med.
  • Sätt igång och bygg! Den ska hålla för 2,5 kg.
  • Förbered sedan en presentation av ert arbete.

tankar kring klassrumsmiljön

Hur kan det möbleras i klassrummet så det blir en lärmiljö som passar alla elever i klassen, och som passar undervisningens olika skeden?

Vi eftersträvar arbetsro säger vi, och arbetsro kan vara på olika sätt för olika elever. En del av dem vill ha tyst, andra vill att det gärna småpratas, andra vill lyssna på musik, andra vill sitta själv och andra vill vara i en mindre grupp. Flera vill jobba på sin plats och andra vill helst sitta någon annanstans. En del vill sitta på sin stol, andra på en kudde eller pilatesboll och några vill stå vid sin plats. Somliga ligger gärna främst då de läser och andra är gärna utomhus.

Ja, så här finns många varianter på var och hur eleverna trivs bäst och tycker att de lär sig bäst. Viktigt är att det ges möjligheter och att det diskuteras om hur man lär sig bäst och mest. Eleverna inser ganska snart vad arbetsro innebär efter att de fått provat och att det kan vara olika beroende på vad de ska lära sig, på vilka sätt de ska arbeta, och vad de jobbar med.

Eleverna har varsin bänk med sina böcker och arbetsmaterial. Vi varierar olika sätt att ha bänkarna på, ibland sitter de enskilt, i par, grupper om fyra, tre, fem eller sex och ibland i U-form. Det kan bero på vad vi jobbar med och att alla ska få möjlighet att under lektionens gång kunna jobba med olika kamrater.

Det runda bordet i centrum av klassrummet där jag som lärare ofta har det jag behöver under dagen såsom högläsningsboken, faktaboken till ”Dagens fråga” m.m. Här går bra för elever att sitta och jobba också förstås.
Ett arbetsbord där det finns möjlighet till arbetsro, passar också bra att sitta två.
Här var det lugnt, kanske är eleverna på rast eller hittat ett annat alternativ till arbetsplats.
Lugnt, trivsamt och en bra arbetsplats.
Vårt kreativa grupprum med mycket bildmaterial.

De elever som önskar att få sätta sig lite själv för att kunna koncentrera sig bättre finns bord med stolar utmed en del av väggarna med möjligheter att skapa sin egen vrå.

Att kunna sitta i grupp att jobba vill jag att det ska kännas tryggt för eleverna med möjlighet både till samarbete och att kunna koncentrera sig på enskilt jobb.
Det kan kännas fint att ta på sig hattarna under tiden man arbetar, en slags gemenskapskänsla kanske.
Tillgång till grupprum är bra då man jobbar i mindre grupp. UK lär Mohamad hur man blir rik.

Vi förändrar klassrummets möblering med jämna mellanrum och efter hur vi jobbar.

Aktivitetsdag i början av höstterminen

Att vara ute tillsammans är viktigt för sammanhållningen tycker vi i årskursen. Därför begav vi oss ut till området kring hembygdsparken nere vid sjön Hulingen första fredagen på terminen, alla sexorna och deras lärare. Vi tog med oss några bollar, brännbollssaker, kubbspel m.m. och eleverna fick välja olika aktiviteter vi hade att erbjuda dem.

Efter att vi aktiverat oss gick vi ner till stranden, och där delade vi in elever i grupper som tillsammans fick i uppgift att skapa Sverige i sanden av naturmaterial. Så här blev resultaten:

Här har man samarbetat bra, de ser nöjda ut.

Det blev en mysig dag med mysiga elever.

Tidsresan

Vi i femman har haft en fantastisk bra, annorlunda, spännande och lärorik dag då vi reste tillbaka i tiden. Med hjälp av Kalmar länsmuseum arrangerades den s.k. Tidsresan som tog oss tillbaka till år 1542.

Vi var på Kalvkätte gård där Länsmuseets personal och vi lärare förberett olika aktiviteter och ordnat med tillbehör som behövdes under dagen t.ex. råvaror till matlagning, ved, grillkol och vatten. Länsmuseet tillhandahöll material till aktiviteterna, kläder och kunskap.

Då alla förberedelserna var klara och eleverna kommit var det Adam från Länsmuseet som berättade bakgrund och historia till det rollspel vi skulle få uppleva, samtidigt som den medhavda lätta matsäcken åts upp för att orka med att jobba fram till maten.

Lite fakta: År 1542 hade Gustav Vasa varit regerande kung i nästan 20 år. Under den här tiden krävde kungen in höga skatter från allmogen i Småland, och han hade tillsatt fogdar som med varierande hårdhet såg till att det blev gjort. Detta blev upptakten till det stora bondeupproret med Dacke i spetsen. Han hade sina rötter i södra Kalmar län mor gränsen till Blekinge, och i det historiska källmaterialet framgår det att Nils Dacke bötesfälldes för delaktighet i mordet på fogden Inge Arvidsson som ägde rum på våren 1539 då det var oroligheter på många håll i Småland. I maj 1542 griper Gustav Vasas fogdar Per Hult och en svåger till Dacke vilka senare också dödas, vilket leder till en blodig hämnd vid midsommar. Det sker flera sammandrabbningar och i en början till fördel för upprorsmännen men sedan i februari 1543 hade kungen samlat en armé med 4000 män i Östergötland som vandrade in i Småland. När trupperna anlänt till trakten av nuvarande Hultsfred fortsatte marschen över Hulingen och vidare till Hagelsrum. Först i närheten av Stora Aby i Mörlunda socken kunde allmogen hejda kungens män. Under vintern följer flera olika anfall innan den slutliga striden äger rum i skogarna mellan Målilla och Virserum. Nils Dacke träffades av en kula i båda låren, kungen fick övertaget och drev bönderna på flykt. Dacke kom undan och gömde sig hos anhängare i Virserumstrakten.

Efter att vi fått till oss lite fakta om tiden vi snart skulle resa tillbaka till fick vi alla byta om till tidsenliga kläder, och fick då lyssna på prästen Laurenti Erici, kallad herr Lars som låtit kalla till möte på Kalvkätta gård. Prästen var orolig över vad som skulle hända, ville han att vi skulle göra uppror kanske mot de höga skatterna, det gick rykten om oroligheter vid riksgränsen, eller ville han höra med oss om vi inte tyckte det var att att göra uppror, det kunde vara farligt. Han hade nu samlat barnen från gårdarna så att ingen skulle misstänka de vuxna att samlas till uppror. Vad skulle nu hända? De kunde bli en omtumlande dag för de inblandade……

Viktigt var att förbereda oss ifall det blir strid så vi kan försvara oss, ännu viktigare var att barnen och kvinnorna lärde sig att handskas med vapen och kunna sköta gårdarnas alla djur och åkrar m.m. Därför satte vi igång att träna på detta….

Här tränades pilbågeskytte.

Att kunna laga harven var viktigt för att kunna sköta åkermarken.

Viktigt var dessutom att kunna gjuta, här fick barnen gjuta knappar och gevärskulor.

Här gällde det att hålla elden igång och att hälla i det varma järnet i formarna utan att bränna sig.

Repslagare var barnen också tvungna att lära sig för att bl.a. dra harven med. Så det gällde att sträcka och snurra!

Alla barnen fick jobba hårt och också lära sig att laga mat. Det var tur det för alla blev väldigt hungriga. Maten bestod av en rotfruktssoppa med nötkött och bakat bröd.

Här satt vi och åt vår middag, och prästen talade sen till alla för att få veta om de tagit ställning till att strida eller se till att sköta alla sysslorna på gårdarna. De flesta var beredda men ville nog helst sköta om allt så det fungerade med djuren och sköta åkrarna.
Här lyssnar vi på vad prästen har att säga till oss och vi funderar på hur det var att leva under den här tiden med mycket oroligheter och mycket jobb.

Vilken härlig dag vi hade med skötsamma och flitiga barn! Så småningom bytte vi om till nutiden och sa farväl av prästen Lars.

Studiebesök på Bergs sågverk

Klass 5D åkte buss tidigt en morgon till Bergs sågverk i Mörlunda för att lära sig hur ett sågverk fungerar, vad de gör av stockarna som kommer från skogen.

Då vi anlände till sågverket blev vi mottagna av Åke Berg vars farfar bildade företaget. han bad oss följa honom och vi gick in i en samlingslokal och satte oss. Där berättade Åke lite historia om företaget, och om olika träslag, skillnaden mellan bräda och planka och om vad sågverket gjorde.

Efter det fick vi uppdelade i två grupper ta på oss reflexvästar och öronskydd och följa med Åke respektive Patrik. Vi blev instruerade att hålla oss nära ledaren och jag som lärare skulle gå sist för at hålla ihop gruppen, eftersom det körs stora lastbilar och lastmaskiner som kan vara en fara.

Sedan fick vi jättegoda smörgåsar, dricka och kaffe, riktigt gott! Efter ett givande och lärorikt studiebesök väntade bussen utanför för att ta oss tillbaka till skolan.

Lekparken

Här är en artikel på Hultsfreds kommuns hemsida om klassens lekparksmodell.http://www.hultsfred.se/artikel/kreativitet-och-teknik-bakom-dromlekparken/


Hela klassen är med då vi besökte Kommunhusets entré för att se vår lekpark utställd där. Här finns vi med i Dagens Hultsfred:

https://www.dagenshultsfred.se/nyheter/e/39458/femteklassare-har-skapat-sin-dromlekpark-med-3d-teknik/

Här har jag kopierat artikeln för att slippa se all reklam.


Femteklassare har skapat sin
drömlekpark med 3D-teknik

Man kan lugnt påstå att kreativiteten har flödat när klass 5D på Lindblomskolan i Hultsfred har fått skapa sin alldeles egna lekpark till Herrstorpets bostadsområde. Nu finns lekparksmodellen utställd i kommunhuset.

Det är framför allt under våren som klass 5D på Lindblomskolan i Hultsfred har fått möjlighet att skapa sin drömlekpark med hjälp av 3D-teknik. De har nämligen arbetat på en spinoff kring det stora arkitekturprojektet som årskurs 9 på Albäcksskolan gjorde gällande Herrstorpet. 
Eleverna i årskurs 9 och de som går spetsutbildningen i årskurs 7 på Albäcksskolan presenterade förra sommaren sitt förslag på hur en helt ny husmodell skulle kunna bli verklighet på Herrstorpet. 
”Skött det mesta själva”
Nu har klass 5D på Lindblomskolan fått fundera, rita, konstruera och sedan 3D-printa hur en möjlig lekpark i ett bostadsområde som Herrstorpet skulle kunna se ut.
”De tog fram lekparken i 3D och skrev sedan ut delar av den på 3D-skrivare på Makerspace. Eleverna har skött det mesta av den tekniska delen själva med stöd från IT-pedagog och lärare”, skriver Hultsfreds kommun på sin hemsida. 
Elevernas lekparksmodellen finns utställd i kommunhusets entré i drygt en vecka till och lekparken bjuder på bland annat fotbollsplan, linbana, studsmatta och karuseller. På fredagsmorgonen kom klassen dit tillsammans med läraren Eva Lind för att se sin utställning uppsatt. 
– Lärandet blir alltid roligare med riktiga projekt. De har fått komma med egna idéer och varit i stort sett självgående, jag har bara hjälpt eleverna att komma igång. De är elva år och det är roligt att de kan fixa det själva, säger Johan Klavins, IT-pedagog på Hultsfreds kommun. 
Herrstorpet är ett område som ligger söder om Hultsfred längs sjön Hulingen och riksväg 34 och där planeras det för sjönära tomter som förhoppningsvis kan finnas på plats i slutet av 2020.