Kategoriarkiv: Ämnen

Författarbesök av Pascale Vallin Jonsson

Den 7 november var en bra dag, det var den dagen vi hade författarbesök.

Författaren som besökte oss i årskursen var Pascale Vallin Jonsson, vilket jag nämnde om i ett tidigare inlägg då jag berättade om  vilka böcker jag läst högt för eleverna i femman. Boken vi senast läst är ”Systrarna av Silverdalen” och den boken är skriven av Pascale.

Det var väldigt spännande och intressant att lyssna på Pascale då hon berättade om hur hon alltid varit intresserad av att skriva, men inte blivit en riktig författare förrän senare i livet. Hon berättade om hur hon fick sina ideér och en del om sig själv. Självklart pratade hon om boken ”Systrarna av Silverdalen” eftersom alla femmorna läst den. Flickhemmet har funnits i verkligheten och Pascale hade intervjuat en kvinna som gått i den skolan en gång i tiden.

Hon bad oss alla att blunda och bara lyssna på henne då hon berättade en historia som slutade med att man stod framför en mystisk dörr som man öppnade och klev in i något…vadå? De som ville fick berätta för de andra vad som hände….Spännande! Det var en väldigt bra början på en spännande berättelse, vi får se vad vigör av det.

Eleverna fick också ställa frågor till Pascale, vilka vi hade förberett en hel del, de kunde se ut såhär:

Frågor Pascale Vallin Johansson Frågor till författare Frågor till Pascale

Vi hade dessutom förberett oss genom att gå in på nätet och söka på Pacale Vallin Jonsson, skriva om henne och hennes böcker, och göra en plansch. Den planschen hängde vi väl synlig för Pascale så hon kunde se att vi var intresserade av henne och hennes böcker.

Eftersom hon inte hann att svara på alla de frågor eleverna hade förberett fick vi möjlighet att mejla dem till henne, så nu kan vi bara vänta och se om hon svarar.

 

Våra högläsningsböcker

Då vi börjat i femman passar det bra att läsa ”Fröken Europa” som högläsningsbok, dels för att det nästan känns som vår klass med en fröken Eva, och dels för att eleverna i boken ”åker ut” i olika länder i Europa och lär sig lite fakta om länderna och upplever mystisk spänning.

Vi kommer att jobba en hel del runt boken, dels under tiden jag läser den högt och dels då vi läst färdigt. Det berättar jag om så småningom.

Det blev nämligen så att mitt i boken Fröken Europa fick vi meddelande om att femmorna skulle få ett författarbesök. Spännande! Författaren heter Pascale Vallin Johansson och bibliotekarien från Hultsfreds bibliotek kom med böcker till oss i årskursen  skrivna av författaren, och då satte vi igång att läsa den högt, eftersom det kändes angeläget att läsa den innan hon kommer.

Boken vi fick låna heter Systrarna av Silverdalen som handlar om Ylva-Li som är med sin klass för att titta på solförmörkelsen och ser då en flicka i gammaldags kläder som vinkar, och Ylva-Li följer flickan ut i skogen. Då hon vänder tillbaka är något väldigt annorlunda, nämligen att skolan är ett hem för föräldralösa flickor och året är 1945… Vad är det som händer? Den är mystisk och spännande! Jag ser framemot att läsa fortsättningen efter lovet….

Pascale Vallin Johansson

Jag har varit en bokslukare sedan jag lärde mig att läsa. Spännande mysterier och magiska historier var tidiga favoriter och realistiska böcker om orättvisor kom vart efter. Därför var det självklart för mig att min första helt egna bokserie, Amargitrilogin, skulle blanda realism med ett spännande magiskt äventyr. Det sumeriska ordet amargi är det första ordet man känner till för frihet, och det är kampen för friheten som jag skildrar i böckerna.”(sagt av Pascale Vallin Johansson)

Böckerna hon beskriver här är:

Det ska bli intressant att få träffa författaren, och jag hoppas att hon kommer att inspirera eleverna att läsa fler av hennes böcker.

 

 

Samhällskunskap-om vårt samhälle, demokrati och VALET

I samhällskunskap har vi jobbat med att lära oss om vårt samhälle. Vi började med att sammanställa fakta genom att skapa en tankekarta tillsammans på whiteboarden, ibland gör vi det på datorn i OneNote eller i Notebookprogrammet på Smartboarden.

Till att börja med handlade det om vad samhälle egentligen är och lite historia. Vi utgick från läromedlet Koll på samhället.

 

Jag sammanställde ett häfte med uppgifter och frågor som vi arbetade med, en bit i taget. Uppgifterna kopierade jag från Lärarhandledningen till Koll på Samhället. Vi varierade arbetssättet genom att:

  • Vi läste faktatexter tillsammans och förklarade och resonerade kring innehållet,
  • Vi diskuterade tillsammans svaren på frågor,
  • Eleverna fick enskilt tänka till och svara på frågor och sedan jämföra svaren med lärkompisen,
  • De fick arbeta tillsammans i par med att klura ut uppgifter och träna på att förstå och förklara ämnesspecifika ord och begrepp. Det gjorde de bl.a. genom att jag delade ut ordkort till lärparen, och uppgiften var att ta reda på betydelsen, försäkra sig om att båda skulle kunna för att sedan berätta för de andra klasskompisarna.
  • Vi tittade på filmer om hur samhället fungerar, om demokrati och diktatur och om politik. Filmer vi såg:

Vi hade hela dörren fullt med orden som vi ofta repeterade vad de innabar.

 

Eftersom valet i Sverige närmade sig läste vi om olika partier och om riksdag och regering. Vi gjorde ganska snabbt en egen undersökning i klassen och röstade på de befintliga partierna. Det blev jämnt, men  Liberalerna vann.

Vi följde Lilla Aktuellts programserie om valet, det blev flertal korta filmer som lärde ut mycket om valet 2018.

Vi tittade också på filmserien ”Dröm om demokrati” som är en blandning av fiktion och verklighet. Jag kände att det var viktigt att samtala om filmerna eftersom de blandas av information om vad ett demokratiskt samhälle innebär och en filmatisering om hur det skulle vara för vanliga människor om Sverige inte längre var en demokrati utan en diktatur.

Här finns den pedagogiska planeringen:

PpValethttp://blogg.hultsfred.se/lindselevlyftlindblom/files/2018/09/IMG_4989-e1535828131757.jpg

På Superhjälparna  https://superhjalparna.se/ finns lite häftiga partier att hämta hem. Jag delade upp klassen i grupper som fick till uppgift att argumentera för sitt parti i syfte att få så många som möjligt att rösta på deras fantastiska parti. De olika partierna såg ut så här:

Efter att eleverna diskuterat och skrivit ner sina argument för sitt parti i grupperna, fick de hålla ett kort valtal för sina kompisar. Sen gjordes ett val i klassen och efter att rösterna var räknade vann FLYGA-partiet. Hurra för partiet som leddes av Jenilie, Jonna, Jennelie och Amineh, bra gjort!

Ytterligare en uppgift till eleverna var att i grupperna skapa ett eget påhittat parti som skulle locka till sig andra 11-åringar med 3-5 vallöften. De skulle också ge partiet ett namn och en partiledare som kunde vara en kändis, en påhittad person eller någon i gruppen.

De egna partierna redovisades av grupperna för sina klasskompisar, vi samtalade om vad det kunde innebära för 11- åringar att vara medlem i dessa partier. Vi röstade inte för vi tyckte att alla partierna var bra så ett gott samarbete mellan partierna var bättre.

Vi avslutade med att se Riksdagens små filmer om allt från hur samhället styrs, vad demokrati är och hur valet går till. Det blev repetition och en sammanfattning.

Då det har tillsatts en ny regering i Sverige fortsätter vi att tala om hur det blev och hur det är tänkt att fungera i fortsättningen.

Det blir spännande.

 

 

 

Nätvett

Vi har haft besök av Johan Klavins som har berättat om nätvett, alltså om hur man beter sig på sociala medier. Viktigt och intressant!

Johan började med att visa en film som handlade om en tvättbjörnsinvasion i Sverige som skulle kunna få katastrofala följder. Den var väldigt trovärdig, men det var en fakefilm, alltså en film som klippts och fuskats med reportage och intervjuer m.m. Filmen  förmedlade därmed osann information och felaktig fakta, vilket naturligtvis kan få tråkiga konsekvenser. Med den filmen ville Johan visa att det är viktigt att alltid kontrollera källan och ta reda på vem som gjort fakta så man inte lär sig fel.

Johan pratade mycket om sociala medier, vad det är och vad det innebär då de används fel. Det är egentligen inget fel på de olika sociala medier som finns tillgängliga, utan det är användarna av sociala medier som ansvarar för att de inte används på ett kränkande sätt. Tyvärr är det inte alla människor som följer den GYLLENE REGELN vilket innebär att man skriver inte sådant som man inte själv vill höra från andra. Att skriva kränkande kommentarer till andra förekommer i alltför stor utsträckning, därför behöver vi prata om vad det kan innebära för människor som blir kränkta på nätet. Skador från ord fastnar!

Johan visade ytterligare en film som heter ”Va ful du är”, en film om mobbning. Viktigt att aldrig sluta att tala om vad det kan innebära att bli mobbad. På nätet blir det så lätt att kasta iväg snabba och elaka kommentarer som kan skada väldigt mycket.

Johan pratade också om olika sociala medier såsom:

Facebook som har åldersgräns på 16 år, där alla måste ha ett konto och uppge information om sig själv och som har stort inflytande och påverkar många.

Movie stars media är som Facebook och vänder sig till barn och där kan barn chatta och spela spel. Här finns en väldigt dålig kvinnosyn som absolut inte ska förekomma.

Instagram som ägs av Facebook där man följer personer, chattar och delar bilder.

Kik Messenger som inte används så mycket längre,  där kunde man vara anonym och det var många som missbrukade det och skrev dåligt om andra bl.a.

Johan fortsatte att prata om Snapchat där man screenshottar, lägger in bilder som försvinner snabbt, men det går ju att spara dem då det går att fota av bilderna innan.

Musically är den platsen där det läggs in små musikvideos. Den är väldigt populär i klassen, åtminstone har flickorna visat mig en del som de spelat in.

Live.ly sänds live vilket också Periscope görs. Det senare har tyvärr används på dåliga sätt, bl.a. genom att det har smygfilmats och lagts ut utan vetskap av personen eller personerna som filmats.

Återigen blir det alltför snabbt och lätt ett missbruk av de sociala medier som det finns tillgång till. Används de på ett schysst sätt lir det ju inga problem.

Det har blivit otroligt populärt att ta selfies, och det är väl kul! Eller är det alltid det? Viktigt att diskutera kring dessa  bilder som blivit allt vanligare:

duckface-tjejer som ska göra sig sexiga och

stoneface- killar som ska se tuffa ut.

Sen pratade Johan också om alla dessa likes som görs på Facebook och menade att det blir egentligen personen som får likes inte bilden eller det man lägger in. Dessutom sker den s.k. filterbubblan vilket innebär att Facebook ser vad jag gillar och jag blir då mediestyrd.

Ja, här finns en del att tänka till om och diskutera så man blir medveten och lär sig hur man gör på de sociala medier som finns tillgängliga för oss.

 

 

 

 

 

Goda råd på engelska

Under några engelskalektioner läste vi några kloka visdomsord och goda råd som jag hämtat från Pinterest.

Jag gav eleverna varsin skylt och uppgiften var att läsa och ta reda på vad det betydde, förbereda sig för att läsa upp för kamraterna på engelska och svenska.

Det gav oss många  tankar och vidare möjligheter att diskutera kring, på engelska och på svenska.

 

 

 

Geografi – Så ser Sverige ut

Efter att vi lärt oss om hur Sverige bildades var det dags att ta reda på hur vårt avlånga land Sverige är indelat i landsdelar, landskap och län, för att sedan gå vidare med att lära om hur Sverige ser ut.

 

 

 

 

Att läsa och förstå kartan har vi jobbat med tidigare, och nu kom de kunskaperna till nytta för att kunna följa resan runt i Sverige.

 

ALLA: Vi tog fram en lämplig karta i vår kartbok som visade hela Sverige för att få överblick, och kunna ”resa” till de olika naturtyperna i Sverige. Tillsammans läste vi i vår lärobok ”Koll på Sverige”  samtalade  om innehållet och skrev upp viktiga ord och begrepp, och följde samtidigt med på kartan.

De olika naturtyperna var:

Fjällen, Norrlands skogsland, Norrlands kustbygd, Bergslagen, Västkusten, Sydsvenska höglandet, Mälardalen, Öland och Gotland och Skånes slättbygd.

PAR: Sedan blev det pararbete och varje par fick ansvara för att lära sig och bli specialist på en naturtyp, genom att läsa den tilldelade faktatexten flera gånger, skriva stödord och träna på att redovisa sin text enbart med hjälp av stödorden.

På fliken kan man se dels den pedagogiska planeringen och arbetsgången som eleverna följde.  

Arbetsgång Så ser Sverige ut

Här ses eleverna i arbete:

Då man jobbar i par kan det vara skönt att få sitta ifred, den här platsen tycktes vara bra.

ALLA: Då det var dags för redovisning slog vi återigen upp kartboken och begrundade och följde med i vilket område vi var i Sverige och vilken naturtyp det handlade om då varje par berättade.

Min tanke var att visa en film som passade till varje naturtyp direkt efter parens redovisningar, men så blev det inte, utan resan gjordes en gång till kan man säga, genom att eleverna fick vid flera tillfällen igen följa med på kartan efter hand då jag visade filmerna. Det funkade också. (repetition är kunskapens moder).

Filmerna jag visade är från AV Media :

www.avmkl.se   

ENSKILT: Som avslutning blev det att svara på frågor i Aktivitetsboken till Koll på Sverige för att förstärka lärandet.

ALLA: Vi hjälptes sedan åt genom att resonera oss fram till de mest korrekta svaren.

Efter att vi jobbat med faktatexterna, lyssnat på redovisningarna, läst kartan och sett filmerna har eleverna fått en del utmanande frågeställningar att ta ställning till:

  • Varför bor det många människor runt Mälaren, men inte så många i Norrlands skogsland?
  • Jämför naturen i fjällen och i Bergslagen, se likheter och skillnader.
  • Vilken nytta har vi människor av Sveriges älvar?
  • Hur ser kustlandskapet ut på Västkusten? varför kommer så många turister dit?
  • Varför trivs barrträd på Sydsvenska höglandet?

Nu återstår att kolla upp om målen för arbetet är uppnådda och att få en insikt i vilken bedömning varje elev fått. Det gör vi genom att göra ett muntligt test som visar detta. Dessutom har återkoppling på arbetet skett regelbundet under arbetets gång. Varje elev gör också en skriftlig utvärdering av arbetet.

De här olika naturtyperna eller områdena återkommer vi till vid flera tillfällen då vi kommer att läsa mer om de olika landskapen i Sverige.

Vi ska se klart de olika avsnitten av Geografens testamente också, då jobbar vi med tillhörande uppgifter och frågor.

Vi läser i grupper i en bok som heter Kompassresan som handlar om en pojke som reser runt i Sverige tillsammans med sin pappa och upplever och lär sig en massa om Sverige. De besöker de olika landskapen och i boken finns också faktasidor.

 

Vår och vårtecken och sommaren som är på gång.

Vi pratar ofta om att vi längtar efter våren, och nu är den här!  Många med mig tycker att det är så härligt och fantastiskt. Men egentligen tycker inte alla att det är så härligt, eftersom med längre ljusa dagar och den stigande värmen bildas pollen som far runt i luften vi andas och det medför att pollenallergikerna far illa.

I klassen har vi pratat om olika vårtecken vi sett och vad som händer i naturen på våren. I biologin läser vi fakta om detta, vilket vi gör i vår lärobok Koll på NO och tittar på filmer.

Målen med detta arbetsområdet är att eleverna ska kunna:

  • namnen på några vanliga blommor.
  • namnen på några fåglar i din närhet.
  • förklara vad pollinering är och ge exempel på pollinerare.
  • förklara hur växterna får sin energi så att de kan växa.
  • berätta hur en insekt utvecklas från ägg till en färdig insekt.

Dessutom beger vi oss ut ibland för att kolla. Det gjorde vi i fredags då vi gick till ”vår” björk för att se hur långt lövsprickningen nåtts. Så här ser den ut den 4 maj 2018.

…och här är klassen.

Några vårtecken:

Dagarna rinner iväg och alla tecken på vår blir bara fler och fler, härligt!

Vi har i klassen pratat om olika tecken som visar vad som händer i naturen med både växter och olika djur, hur det fungerar och vad som behövs med ljus, näring, vatten och värme. Viktigt att få eleverna att tänka till om hur allt hänger ihop, hur allt är beroende av vartannat.

Vi hade som dagens fråga här om dagen som löd: Varför luktar blommorna? Ja, jag trodde att alla skulle svara ungefär likadant eftersom vi faktiskt läst om detta i vår lärobok i biologi, men troligen inte resonerat om det, så det blev varierande teorier om detta. efter en stunds tänkande och reflektion tillsammans insåg vi att en sådan detalj var otroligt viktigt för många växters fortplantning. Spännande och så viktigt att vi ger våra elever tid att fundera och tänka efter, och förstås få till sig fakta och förståelse.

Vi fortsatte att läsa, resonera, svara på frågor i aktivitetsboken som tillhör läroboken, tittade på några filmer och lärde oss de ord och begrepp som behövdes  för att kunna resonera och förstå.

Ord och begrepp:

allergi, antenn, arbetsbi, cell, drönare, fotosyntes, frövita, gödsel, hjärtblad, honung, larv, nektar, pistill, pollen, pollinering, puppa, saliv, spillning, ståndare, vaxkaka. 

Här är frågorna som eleverna ska kunna besvara efter arbetsområdets slut:

  • Varför sjunger fåglarna?
  • Varför har blommor så vackra färger?
  • På vilket sätt kan insekter och blommor samarbeta?
  • Vad är det för skillnad på en mask och en larv?
  • Ge exempel på en växt som pollineras med hjälp av vinden?
  • Vad menas med fotosyntes?
  • Berätta om hur en fjäril utvecklas från ägg till vuxen fjäril.
  • Ge exempel på två vanliga fåglar i Sverige.

Eleverna kommer att få besvara dessa frågor i par,  först ska de resonera med varandra sen ska de enskilt skriva svaren. Sen ska de jämföra sina svar med varandra. efter det kör vi frågesport på lag.

Nu längtar vi till sommaren! Vi är beredda!

Bygga med Kaplastavar

Eleverna på Lindblomskolan har många olika aktiviteter att välja på bl.a. att bygga torn med klossar s.k. Kapla-stavar.

Kapla är en byggleksak i form av identiska rektangulära träklossar med proportionerna 1, 3 och 15, (8 x 24 x 118 mm på de olika sidorna. Kapla utvecklades i mitten av 1980-talet av Tom van der Bruggen från Nederländerna. Namnet Kapla kommer från det nederländska uttrycket för ”små brädor”, Kabouter Plankjes.[1] Källa: Wikipedia

Tyvärr har vi inte så många kaplastavar så vi kan slå det här rekordet, inte heller en sådan maffig klättervägg. Kolla!

Här är några andra fina förslag på vad som kan byggas.

 

Styrketräning-en utelektion i idrott

Det var soligt och vackert väder så att vara inomhus och ha idrott kändes fel, frisk luft kändes däremot helt rätt. Därför traskade jag och klassen iväg till ett utegym som ligger vid Hagadals idrottsanläggning. Det låg en hel del snö kvar men det hindrade inte eleverna att prova och träna så gott det gick.

Ur läroplanen (Lgr11) idrott:

”Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.”

 

 

Hos konstnären Bo Lundwall

I Hultsfred har vi en känd konstnär som vi är väldigt stolta över, han heter Bo Lundwall, och är en natur och djurälskare. Han är otroligt duktig på att måla djur och den naturmiljö de lever i!

Alla elever i årskurs fyra i Hultsfreds kommun har möjlighet att besöka Bo Lundwall för att lyssna på honom. Han berättar om hur han blev en duktig konstnär och hur det fungerar att ha konstnärsyrket. Det krävs mycket arbete och ett stort intresse för naturen. Eleverna är förvånade över hur han kan skapa så fina bilder och blev nyfikna på hur han gör sina bilder, och Bo Lundwall berättar och svarar på elevernas frågor. Fint att få komma till hans hem och ateljé.

Innan vi traskade tillbaka till skolan denna vinterdag fick vi alla ett par vykort med hans fina bilder, och var inspirerade av denna fantastiska konst. Med mycket övning kan flera bli duktiga djur och naturkonstnärer, det tror jag på! Dessutom en duktig entreprenör!