Kategoriarkiv: Elevinflytande

Lekparkens utveckling

Arbetet med lekparken i klass 5D har den senaste veckan varit intensiv. Alla i klassen har bidragit på olika sätt, hjälpt till att måla staketpinnar, gjort garnbollar till buskar, satt på nät på studsmattan, gjort skyltar och lyktstolpar, skrivit förklaringar till de olika redskapen, gjort en grind och limmat fast allt.

Här har staketet byggts nästan klart, en sida och en grind återstår att göra.

På den här bilden ser vi att hela staketet med grinden är på plats.

Inspektionen pågår. Jo, nu är klassens förslag på lekpark färdig.
Några av de stolta eleverna i klass 5D, Ebba, Felicia och Stina.

Nu återstår det att frakta denna modell av klassens förslag på lekpark till kommande bostadsområde vid Herrstorpet till kommunhuset. Bäst att ta med limpistolen och lite extra staketpinnar om något blir skadat vid transporten.

10 goda vanor

I senaste numret av Pedagogiska magasinet nr1 2018 läste jag en artikel om 10 goda vanor.

På Haverdals byskola utanför Halmstad används kunskap om hjärnan både i skolan och förskolan. År 2011 utvecklade Ulrika Rudgard tillsammans med några andra lärare en modell för inlärning, Haverdalsmodellen. Den bygger på forskning som visar att inlärning gynnas av att kombinera samarbete, teoretiska, praktiska och fysiska moment. För drygt två år sedan inledde skolan ett samarbete med hjärnforskare från Göteborgs universitet, som de kom i kontakt med via Kattegattgymnasiet.

De tio goda vanorna – det är råd som ska främja hjärnhälsa och är framtagna från modern hjärnforskning. De tio vanorna handlar bland annat om att hjärnan behöver omväxling, repetition, vila, fysisk träning, undvika stress och lära sig nya saker för att fungera bra.

10 GODA VANOR FÖR HJÄRNHÄLSA:
Mat
Fysisk träning
Positiv tanke
Hantera stress
Lär nya saker
Repetition
Omväxling
Ta egna beslut
Vänner
Sömn
Källa: Rolf Ekman ( hjärnforskare vid Neurokemilaboratoriet vid Göteborgs universitet)

Jag tyckte det lät intressant och viktigt, eftersom jag redan på olika sätt jobbar med att förstärka de här ”vanorna” för både mig själv och för mina elever. De är liksom självklara, men att verkligen tänka till om hur vi kan göra och att få insikt i vad de verkligen innebär är kanske inte lika självklart.

Därför har jag startat upp med att ställa frågan till mina elever:

Vad behöver och kan du göra för att fungera bra?

Det blev en brainstorms-övning och jag skrev på tavlan.

Därefter fick eleverna två och två en lapp med en god vana, och fick i uppgift att samtala om vad ordet (vanan) innebar. De gick fram till tavlan och placerade in sin vana på lämpligt ställe efter deras tidigare förslag. Det blev en bra start på elevernas egna förslag på goda vanor jämfört med forskarnas förslag.

Jag har fått inspiration till att tänka vidare på hur vi kan jobba med dessa ”tio goda vanor”.

Läsdag

Att ha en läsdag är populärt! En fredag var lämplig, tyckte vi, så eleverna tog med sig kudde och fika. Böcker hade vi lånat på biblioteket så vi visste att alla hade en egen vald bok att läsa i.

Vi hade planerat dagen som kan ses nedan:

LÄSDAG 2017

I programmet står inget om att det ingick fika, men jag kan berätta att då det var dags att läsa i egen vald bok, efter att jag läst högt, så fikades det. Jenilie och Mani bjöd på kakor som de själva bakat till oss och sen hade var och en med sig eget. Vi hade dagen före pratat om onyttigheten i att äta bullar och kakor men bara det inte blir alltför ofta är det ingen fara, kom vi fram till. Det blir ju så mysigt att sitta mjukt på sin kudde och fika, så det är det värt.


Högläsningsboken jag läser ur är Maj Bylocks serie om Petite från Frankerriket som blev bortrövad av vikingar från Norden och blev flickan Åsa. Jag läser den tredje boken för eleverna nu.

Borgen i fjärran (pocket)

 

”Blek om kinderna såg Åsa på svärdet. Den röda stenen flammade och gnistrade i solen. Torfinn höjde svärdet mot skyn och ropade till Starke:- Det gyllene svärdets gåta har du berättat för mig. Men …

Vilken gåta gömmer det gyllene svärdet? Och när ska någon få veta Åsas hemlighet? Ingen vet ännu att hon är Petite från frankernas land. Och vad händer när hon träffar Torfinn, pojken med ögon blåare än hav och himmel?

En spännande historia som utspelar sig på viktingatiden. Det gyllne svärdet är den andra delen i Maj Bylocks klassiska drakskeppstrilogi. Första delen, Drakskeppet finns också utgiven av En bok för alla.

Maj Bylock är en av våra flitigaste och mest lästa barn- och ungdomsboksförfattare, huvudsakligen av böcker med historisk anknytning. Förutom sin egen stora produktion har hon under många år återberättat en rad klassiker i serien Äventyrsklassiker.”

Källa: https://www.bokus.com/bok/9789172217614/borgen-i-fjarran/


Bokprat

Ebba bokpratade om en bok hon läst, en bok som hon fått på biblioteket då hon och Stina var där på höstlovet för att lyssna på och träffa författaren till boken. Författaren heter Katarina Genar och boken ”Röda spår”. Ebba sa att den var spännande med mystik och att det hände mycket. Hon tyckte att kamraterna skulle läsa den.


Efter det läste jag ett kapitel ur boken ”Kompassresan” en bok som handlar om en spännande och lärorik historia genom Sveriges landskap. Sedan lästa eleverna andra kapitlet högt för varandra i smågrupper och pratade om vad de läst.

 

Varför har vi en läsdag?

Syftet är främst att:

  • stimulera till läsning, att det blir en anledning att hitta en bok att läsa i eftersom alla i klassen läser, fikar och har det mysigt.
  • eleverna vill lyssna på kamraterna som tipsar om bra böcker, och kanske blir sugen på att läsa den boken.
  • upptäcka att det finns många olika sorts böcker att läsa, någon bok som kan passa särskilt bra.
  • ge eleverna möjligheter att läsa tillsammans.
  • eleverna kan få samtala om böckerna de läser i.
  •  uppnå bättre läsförståelse
  • nå högre måluppfyllelse.

Ur läroplanen i ämnet svenska:

Syfte: Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Pp läsförståelse  

Den här pedagogiska planeringen handlar om att utveckla elevernas läsförståelse har vi läst tillsammans och resonerat om hur arbetet kring läsning kan gå till för att nå målet att bli bättre läsare. Den här pedagogiska planeringen som handlar om att utveckla elevernas läsförståelse har vi läst tillsammans och resonerat om hur arbetet kring läsning kan gå till för att nå målet att bli bättre läsare.

Läsmys

Vi skapade regeltavlor

Vi följer reglerna.

 Vad är regler? Var finns det regler? Varför finns regler? Behöver vi regler?

Dessa frågor fick eleverna att tänka till! Vi skapade en gemensam tankekarta  efter att eleverna fått tänka själva, prata två och två och sedan i helgrupp förmedla sina tankar.

Det blev uppstarten till att prata och diskutera om de ordningsregler som redan är fastställda på skolan. Vi har regler som gäller hela skolan, skolgårdsregler, matsalsregler och regler i idrottshallen.

-Jaha, behöver vi fler regler?

-Ja, vi behöver regler för klassen och klassrummet, tyckte eleverna.

Då blev det så! Vi jobbade efter EPA-metoden förstås, den passade perfekt här. Så eleverna tog fram sitt lilla anteckningsblock och sin penna.

  1. Nu gällde det att tyst för sig själv fundera ut vilka regler som skulle behövas för att klassen ska kunna fungera bra. De fick 10 minuter på sig.
  2. Sedan vände de sig till sin lärpartner för att läsa upp vilka regler de hade kommit på, och diskutera varför de behövdes, i 10 minuter.
  3. Efter det fick alla par redovisa vilka regler (först en regel/par) de hade som förslag. Jag antecknade på Smartboarden så alla kunde se.
  4. Då vi hade alla förslag nerskrivna diskuterade vi och sammanställde vilka vi var överens om att ha som våra klassrumsregler. Det blev följande:

Klassens regler 4D

Vi beslöt att skapa tavlor av våra regler. Lärparen hjälptes åt och här ser ni resultatet.

Läsdag

cropped-IMG_01331.jpg

Eleverna har länge önskat att få ha en läsdag, så det fick det bli. Vi planerade tillsammans vad dagen skulle innehålla mer än att läsa i sin egen bok. Det blev så här:

LÄSDAG

Hela klassen var väldigt engagerade så vi glömde att ta kort. De flesta hade med sig kuddar, sovsäck och fika. Fika var det nog ingen som missade, det var höjdpunkten att fika samtidigt som läsningen någonstans i klassrummet. Det kunde vara under ett bord, i grupprummet nerkrupen i sovsäck eller vid ett bord då det kunde vara bekvämare, tyckte några.

  • Jag började dagen med att läsa högt ur vår högläsningsbok SVJ som jag berättat om tidigare.
  • Sedan följde den enskilda tysta läsningen då det gällde att hitta en mysig läshörna någonstans i klassrummet. Det tog en liten stund innan alla kom till ro, det finns ju alltid en massa att prata om. men det var bestämt att det var tyst läsning och då blev det så.
  • Efter det satte eleverna sig i grupper och pratade om sina böcker med hjälp av ”Läskortleken”.
  • Sen blev det en stunds läsning igen i de egna böckerna.
  • Vi tittade också på film och det var tre avsnitt ur ”Femböckerna”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fem-b%C3%B6ckerna Det finns många böcker i den serien, och en av dem läste Oskar.
  • Yvonne som är vår rektor hade planerat att komma och bokprata, men blev tyvärr sjuk. Hon kommer till nästa läsdag då de går i sexan. Det ser vi framemot.
  • Några av eleverna berättade om sina böcker som de läste under dagen.
  • På slutet hade vi en utvärdering i form av Exit tickets.

Oj, så positiv respons det blev på dagen! Så det är klart att vi gör om det till nästa läsår!

Femmans rastaktiviteter

Årskurs 5 har under vårterminen planerat och genomfört rastaktiviteter för de övriga eleverna på skolan. De har fått hjälp av våra utepedagoger. Aktiviteterna har pågått under förmiddagsrasterna två dagar i veckan. De olika aktiviteterna har bestått av Speedway, Musikquiz, Löpning, Målarstugan, Brännboll och Hinderbana. Femmans elever har varit ledare vid stationerna. Här är några bilder från vår klass 5D: rastaktiviteter.

Tyvärr har vi ingen bild på Filip B och Melwin som hade hand om Löpningen på löparbanan. De var lite missnöjda eftersom det inte kom mer än några få till deras aktivitet. Vid utvärderingen framkom det att där hade det varit tråkigt, för övrigt nämndes att det ibland var svårt då en del av eleverna från de andra årskurserna som var med i aktiviteterna inte alltid lyssnade på ledarna. Den svåraste stationen var nog brännbollen, att samtidigt hålla ordning på poängen och se till att alla skötte sig. Det mesta hade dock varit positivt och roligt.

Klassens råd

Hej, vi har olika råd i klass 5D. Det har vi för att vi elever ska ha mer inflytande på olika delar i klassen och undervisningen.  Vi vill kunna påverka hur vi har det i klassen och hur vi lär oss på olika sätt, och att vi alla medverkar och ansvarar för vår klass.

Några ansvarar för att ha ordning i klassrummet, några har frågesport, vi ser på lilla aktuellt och har nutidsfrågor m.m. Vi ska förklara tydligare.

De olika råden är: Medieråd, Informationsråd, Kunskapsråd, Kulturråd, Miljöråd och Undervisningsråd.

 

klassråden 001

Kunskapsrådet gör t.ex. frågesporter och korsord om ämnen vi har jobbat med. De har hand om kunskaperna.

klassråden 002

Miljörådet håller ordning i klassrummet, och ansvarar för att klassrumsmiljön är bra att vara i. Försöker tala om hur alla ska kunna ha ordning i sin bänk bl.a.

klassråden 004

Informationsrådet skriver veckobrev , förbereder och skriver i bloggen, kan också skriva en hel del av informationen från klassen till föräldrarna.

klassråden 003

Undervisningsrådet gör t.ex. veckans GOTD (GOTW) för att undervisa sina klasskamrater om något intressant.

IMG_0016

Kulturrådet: de gör teater/sketcher och roliga historier. De kan ge filmtips, boktips, sjunga, dansa eller spela. Har hand om den kulturella biten.

IMG_0100

Medierådet:de visar Lilla Aktuellt / tidningsartiklar och nutidsfrågor. Har hand om att förmedla aktuella händelser på olika sätt. Ordnar med dagordning och ser till att eleverna lämnar in sådant som de vill diskutera på klassrådet.

 Vi gjorde en utvärdering av hur det funkar med råden. Det visade sig att Miljörådet ville ha mer att göra och tyckte inte att det var så roligt att städa. Medierådet kände också att de ville utveckla sig i att ta reda på mer nyheter, kunde använda sig mer av frågorna som finns att tillgå till Lilla Aktuellt. De övriga råden var nöjda med sitt arbete. Det var bra att få vara med och bestämma hur man vill lägga upp arbetet i de olika råden och vara delaktig och kunna komma med förslag..

Klassen vill fortsätta med råden och utveckla jobbet.

Skrivet av informationsrådet Martin, Melwin och Elvin.