Vi pratar ofta om att vi längtar efter våren, och nu är den här!  Många med mig tycker att det är så härligt och fantastiskt. Men egentligen tycker inte alla att det är så härligt, eftersom med längre ljusa dagar och den stigande värmen bildas pollen som far runt i luften vi andas och det medför att pollenallergikerna far illa.

I klassen har vi pratat om olika vårtecken vi sett och vad som händer i naturen på våren. I biologin läser vi fakta om detta, vilket vi gör i vår lärobok Koll på NO och tittar på filmer.

Målen med detta arbetsområdet är att eleverna ska kunna:

• namnen på några vanliga blommor.
• namnen på några fåglar i din närhet.
• förklara vad pollinering är och ge exempel på pollinerare.
• förklara hur växterna får sin energi så att de kan växa.
• berätta hur en insekt utvecklas från ägg till en färdig insekt.

Dessutom beger vi oss ut ibland för att kolla. Det gjorde vi i fredags då vi gick till ”vår” björk för att se hur långt lövsprickningen nåtts. Så här ser den ut den 4 maj 2018.

…och här är klassen.

Några vårtecken:

Dagarna rinner iväg och alla tecken på vår blir bara fler och fler, härligt!

Vi har i klassen pratat om olika tecken som visar vad som händer i naturen med både växter och olika djur, hur det fungerar och vad som behövs med ljus, näring, vatten och värme. Viktigt att få eleverna att tänka till om hur allt hänger ihop, hur allt är beroende av vartannat.

Vi hade som dagens fråga här om dagen som löd: Varför luktar blommorna? Ja, jag trodde att alla skulle svara ungefär likadant eftersom vi faktiskt läst om detta i vår lärobok i biologi, men troligen inte resonerat om det, så det blev varierande teorier om detta. efter en stunds tänkande och reflektion tillsammans insåg vi att en sådan detalj var otroligt viktigt för många växters fortplantning. Spännande och så viktigt att vi ger våra elever tid att fundera och tänka efter, och förstås få till sig fakta och förståelse.

Vi fortsatte att läsa, resonera, svara på frågor i aktivitetsboken som tillhör läroboken, tittade på några filmer och lärde oss de ord och begrepp som behövdes  för att kunna resonera och förstå.

Ord och begrepp:

allergi, antenn, arbetsbi, cell, drönare, fotosyntes, frövita, gödsel, hjärtblad, honung, larv, nektar, pistill, pollen, pollinering, puppa, saliv, spillning, ståndare, vaxkaka. 

Här är frågorna som eleverna ska kunna besvara efter arbetsområdets slut:

• Varför sjunger fåglarna?
• Varför har blommor så vackra färger?
• På vilket sätt kan insekter och blommor samarbeta?
• Vad är det för skillnad på en mask och en larv?
• Ge exempel på en växt som pollineras med hjälp av vinden?
• Vad menas med fotosyntes?
• Berätta om hur en fjäril utvecklas från ägg till vuxen fjäril.
• Ge exempel på två vanliga fåglar i Sverige.

Eleverna kommer att få besvara dessa frågor i par,  först ska de resonera med varandra sen ska de enskilt skriva svaren. Sen ska de jämföra sina svar med varandra. efter det kör vi frågesport på lag.

Nu längtar vi till sommaren! Vi är beredda!

Klassen har vid ett flertal tillfällen gått upp till skogsdungen och dammen vid Hagadal för att lära oss mer om träd. Vi har ett speciellt utvalt träd som vi besöker regelbundet i syfta att följa trädets olika liv under de olika årstiderna. Det är en stor björk som står intill dammen.

Så här såg ”vår” björk ut i början av september.

Här var vi hos trädet i slutet av september.

Nu var det oktober då löven gulnat.

I november fanns inte många löv kvar, de låg på marken. Där förmultnar så småningom löven och blir till ny jord med hjälp av nedbrytarna och ny näring till björken.

Då snön kommer ska vi besöka vår björk igen. Naturligtvis ska vi fortsätta att följa vårt träd till våren och så länge vi i klassen går tillsammans.

Fakta om björkar:

I Sverige växer tre arter björk – vårtbjörk, glasbjörk och dvärgbjörk. Det är i regel de två första man tänker på när man på svenska talar om ”björk”.
Den i Skandinavien vanligaste björken heter vårtbjörk, och den kom invandrande söderifrån. Från den har varianten ornäsbjörken uppstått.
Björken med den vitaste stammen heter glasbjörk, och kom invandrad norrifrån. Från den har varianter som fjällbjörk utvecklats, utan att anses som egen art.
Dvärgbjörken  är en av de längs polarcirkeln mest nordliga trädformerna på jorden.
Alla de tre svenska björkarterna (dvärgbjörk, glasbjörk och vårtbjörk) kan korsa sig med varandra.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Björkar

Vår björk är en vårtbjörk.

 

 

 

 

 

 

Fint höstväder! Det var i fredags och dagen före hade vi bestämt att gå ut på en skogspromenad, och vi hade tur med vädret.

Vi ser framemot att åka till Tigerstad på en skogsdag på måndag, tyvärr är väderrapporten inte så positiv gällande måndag, vi hoppas att det inte ska regna alltför mycket i alla fall. Därför kändes det jätteviktigt att vi passade på att gå ut i fredags.

Innan vi gav oss iväg  läste och pratade vi om hur viktig skogen är för oss i Sverige, lite om skogsbruk, om olika skogstyper och olika träd.

Vi har pratat om varför löven blir gula, röda och bruna och så småningom faller till marken, och vad som händer därefter.

Under promenaden stannade vi upp och tittade på olika träd, hur de ser ut, var de trivs och vad de heter.

Här var vi på väg i solen bland tallarna.

Jag berättade om enen som har fin utsikt ner över dammen vid Albäckskolan. Det fanns gott om enbär på enebusken.

Vi gick några steg till och kikade och pratade om den fina lilla granen.

Det finns mycket spännande att upptäcka i skogen! Något intressant var det här.

Inte bara spännande utan roligt också, tjohej!

Här fick vi möjlighet att prata om björken och en albuske.

Vi fortsatte vidare för att upptäcka mer, så skönt och mysigt i solen!

Vad säger ni om den här tallen, den kan behöva en kram! Den har vuxit är i många år, kanske 80-100 år.

Vi gick ner mot dammen för att begrunda alla björkarna på andra sidan som skiftar i höstfärger.

Den här mäktiga björken kommer vi att följa under några veckor för att se hur snabbt lövfällningen sker och hur den ändrar färg. Vi ska skicka in våra iakttagelser och bilder till Höstförsöket, vilket vi ska berätta mer om sedan.

Här stod vi stilla och tysta för att locka tillbaka gräsänderna som vi skrämt bort, mysigt då de simmade närmare och närmare oss.

Vi fortsatte promenaden och gick förbi bäcken där flera alar växer.

Häggens löv har gulnat.

En liten del av örten mjölkört som vissnat.

Eklöv och björklöv.

En vacker asp med sin gråa, släta och fina stam och med sina darrande asplöv.

Här kan man ju räkna årsringarna för att se hur gammalt trädet var då det höggs ner.

I nedre delen av bilden ser vi en rönn med sina flikiga blad och sina röd-orangea bär.

-Vad är det här för konstigt träd? undrade vi. Ja, just det, en belysningsstolpe, hi hi!

Här var det dags att gå tillbaka till skolan och sammanfatta vad vi lärt oss på vår promenad, äta lunch, utvärdera veckan, planera för nästa vecka och sedan gå hem.

 

I läroplanen för grundskolan står det (Lgr11):

Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser ….

Ur centralt innehåll i Lgr11

Natur och samhälle

• Ekosystem i närmiljön, …..

• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Biologins metoder och arbetssätt

• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter.

Det blev en fin promenad i naturområdet och ett bra ställe att jobba på, alla verkade trivas och utvecklade lite mer kunskaper än innan vi gick ut.

Det här gjordes i våras med klassen som nu går på högstadiet.

 

Ett mycket spännande och intressant område att jobba med, är det som handlar om livets utveckling.

Vi började med att var och en fick tänka en stund för sig själv om vad de redan kunde och vad de tänkte på om livets utveckling.

Därefter berättade de för varandra med sin bänkkamrat.

Vi samlade sedan deras tankar på tavlan i form av en tankekarta, och vi resonera om detta. Vi fick då höra väldigt mycket fakta av en elev i klassen som är intresserad och läst en hel del. Intressant! Vi insåg att det fanns väldigt mycket mer att ta reda på.

Jag gick igenom den pedagogiska planeringen med syfte, mål och bedömningssätt. Innan jag gav mina förslag på undervisningssätt fick eleverna föreslå hur de kan jobba för att lära sig och nå fram till de uppsatta målen.

PP Livets utveckling 2

Elevernas förslag  var att läsa i vår lärobok ”Koll på NO” eftersom där finns ett kapitel som handlar om det, och att ta reda på mer på nätet, se filmer för att sedan skriva om det i grupper. Vi enades om att göra så, och det blev också bestämt att vi delade upp fakta områden att samla och bearbeta fakta om, jobba två och två och presentera fakta i en powerpointpresentation för varandra. Lärparen blev alltså experter på sitt område så redovisningen blev väldigt viktig eftersom de skulle lära sina klasskamrater vad de lärt sig.

De olika avsnitten med fakta blev följande:

Tiden på jorden

Livet i havet

Fiskarnas tid

Livet uppe på land

Djuren erövrar land

Däggdjuren blir vanligare

Charles Darwin

Under arbetets gång har de här begreppen dykt upp. De flesta av dem under elevernas redovisningar, i filmerna vi sett och i texterna. Det allra viktigaste begreppet är att förstå fotosyntesen som vi ofta återkommer till.

Jag skrev en arbetsgång till eleverna som kan öppnas här nedan:

Livets utveckling arbetsgång

Så det blev tydliga och seriösa redovisningar med förberedda frågor som ställdes till kamraterna för att kolla om de lyssnat och framförallt för att checka av att de hade informerat väl.

Efter varje redovisning hade vi kamratbedömning i form av ”Two stars and a wish” med en typ av mall vad kamraterna speciellt skulle tänka på att bedöma.

Vi har tittat på filmer bl.a. en serie om livets utveckling som heter Livets historia del1: Det första livet, del2: Livet genom tiderna, del3: Evolution från AVMedia.

Arbetsområdet är inte avslutat ännu, det återstår en redovisning av Charles Darwin, ett par filmer till, om djurrikets stamträd, repetition, diagnos och en utvärdering. Det är ett spännande område, lite svårt att avsluta men vi kommer att jobba i biologin med ett arbetsområde som handlar om ”Anpassningar i naturen”, vilket blir en passande fortsättning, tycker jag.

Här är några av frågorna som ska kunna besvaras efter arbetsområdet. Jag tyckte att det behövdes en slags repetition, och vi började med att läsa och resonera tillsammans omkring de sidor i vår lärobok som de jobbat med i grupperna. Syftet var att jag skulle försäkra mig om att eleverna hade tillägnat sig det de behövde för att vara redo för ett test och visa både sig själva och mig så jag kan bedöma dem rättvist.

Efter några dagar:

Vi är inte riktigt färdiga ännu för ett test , eftersom det beslutades att vi skulle göra vår redovisning ytterligare en gång, och det blev för en klass i årskurs 3, Lina Stenbäcks klass. Så vi repeterade och gick igenom och kollade upp att allt var okej och att kunskaperna var uppdaterade. Sagt och gjort, de yngre eleverna kom till oss för att lyssna på redovisningarna, de lyssnade fint och kunde svara på de flesta av frågorna som mina elever ställde. Härligt!

Nästa vecka blir testet så får vi se hur mycket eleverna har uppnått målen.

Vi kommer därefter att resonera om vad som har fungerat bra med arbetsområdet.

Uppgifter vattenmiljö

Ena av de vackra försommardagarna gav vi oss ut i naturen för att undersöka vattenmiljön i dammen vi har i närområdet.

Innan vi gick iväg resonerade vi så här:

Frågor

• Vilka växter hittar vi i och vid dammen?
• Vilka småkryp hittar vi?

Hypotes

• Vass, alger, näckrosor, sjögräs, grodyngel, plankton, skräddare och trollsländor.

Efter förberedelserna i klassrummet tog vi med oss håvar, glasburkar, luppar, floror, böckerna om småkryp i sjöar och åar och ett häfte med lita frågeställningar.

Mycket riktigt hittade vi en hel del av vad eleverna trodde. Intressant var klodyveln och en simmande snok.

Eleverna var entusiastiska och det blev en lärorik och härlig eftermiddag!

Lgr11:

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.