Kategoriarkiv: Arbetssätt och metoder

Att fundera och tänka ihop

Vi gör varandra bra
Vi lär av och med varandra

Att fundera och tänka ihop. Det är lagarbete att lära och utvecklas.

Jag har förut skrivit om uttrycket ”Vi gör varandra bra”, och då jag i början på höstterminen 2016 pratade med eleverna om hur vi kan göra varandra bra i klassen blev tavlan full med förslag och tankar. Naturligtvis blev det samtal och reflektioner omkring vad alla dessa tankar kunde innebära i praktiken.
img_0265

 Elevernas förslag

  • Vara snälla mot varandra.
  • Hjälpa och stötta varandra.
  • Jobba ihop.
  • Prata med varandra
  • Lyssna på varandra.
  • Göra roliga saker tillsammans.
  • Ställa upp då någon inte mår bra
  • Behandla andra som man vill bli behandlad själv
  • Vara tysta då vi jobbar enskilt
  • Inte mobba
  • Lyssna på varandra
  • Säga bra kommentarer till varandra
  • Respektera varandra
  • Uppmuntra varandra
  • För att vi ska trivas.
  • Ingen ska vara utanför
  • Vara uppmärksam så ingen är utanför vid grupparbete

För att vi ska lyckas med att göra varandra bra krävs att vi lärare är uppmärksamma på vad som händer i arbetet på lektionerna och då eleverna är ute på rasterna. Vi måste se till att det blir ett öppet klimat så alla vågar att berätta och samtala om det som sker som inte stämmer med elevernas tankar om hur vi gör varandra bra. Det kan vara då någon säger kommenterar eller använder ett kroppsspråk mot någon som upplevs som kränkande.

Vi behöver träna på att utveckla ett lagarbete, samarbete mellan eleverna i klassen för att klara av att göra varandra bra. Det kan vara:

  • att jobba med samarbetsövningar av olika slag t.ex. www.kooperativt.com
  • att använda redovisningsformer där alla i en grupp är lika viktiga och delaktiga, har olika roller.
  • att ge eleverna tillräckligt med tid till att både jobba och att få öva på redovisning.
  • att eleverna får möjlighet att redovisa sina arbeten för andra t.ex. i form av utställning på kommunbiblioteket, för sina föräldrar, för andra elever/klasser, insändare till en tidning eller spela in och skicka till en klass i ett annat land.
  • att eleverna blir uppmuntrade till att skapa egna idéer gällande arbetsformer, innehåll och redovisningsformer.
  • att öva på att ge positiv återkoppling till varandra som utvecklar var och en och som grupp. Det kan vara genom att använda ”Two stars and a wish” vilket innebär att ge två kommentarer om vad som varit bra och en önskan om vad som kan förbättras.
  • att jobba med www.vardeskapandelarande.se vilket innebär att ett arbete som eleverna jobbar med är till nytta för andra.
  • att verkligen använda elevernas egna förslag på hur vi kan göra varandra bra-ha deras förslag på en plansch på väggen väl synlig t.ex. och som vi ofta kan hänvisa till.
  • att respektera varandras olikheter och ta tillvara på det i undervisningen så alla i klassen kan bidra på sitt sätt och bli viktiga för varandra.

Nu är vi i början på vårterminen 2017 och jag kommer att ta upp det här med att göra varandra bra igen, så jag återkommer med elevernas tankar och utvärderingar.

Grej of the day

Nu har vi kört ”Grej of the Day” ett tag, det är kul! Det har skrivits en hel del om detta i tidningar, rapporterats på radio och TV och har en egen Facebook-grupp. Det var Micke Hermansson som för några år sedan satte igång med s.k. minilektioner om allt möjligt, det kan handla om kända byggnader, städer, länder, olika händelser, sporter m.m., otroligt allmänbildande och sprider lust till att lära sig om intressanta och spännande saker.

I vår klass gör vi så här.

  • Jag ger en ledtråd till eleverna att fundera över vad det troligen kommer att handla om till nästa dag. Många antar och gissar vad det handlar om, och tar reda på en massa fakta som de tar med sig till skolan dagen därpå.
  • Nästa dag får naturligtvis eleverna berätta vad de tror att det handlar om, och därefter presenterar jag fakta och bilder ofta på en powerpoint, gärna med lite fantastisk och extra spännande information.
  • Eleverna skriver fakta  i sin speciella ”Grej of the Day”-bok, ev. ritar och klistrar in bilder.
  • Just nu diskuterar vi hur vi ska göra mer. Vi har hängt upp vår gamla världskarta och är på gång med att placera vår fakta och våra bilder runt den. Det kan också bli att vi gör på något annat påhittat sätt att synliggöra vad alla lär sig och kanske uppmuntra varandra att bli sugna på att ta reda på mer. Flera elever vill göra egna GOTD att presentera för klassen, det tycker jag är perfekt för årskurs 6!
  • Då vi får mer tid kommer det bli möjlighet att ta reda på mer fakta om de olika ”grejerna”, och kanske kombinera dessa fakta med elevernas egna arbeten som de redan jobbar med.

Här är några av de GOTD vi kört:

  • PiimagesAGFJNX63    Samerimages2GFD5IRV
      
  • New York        images[2]
  • Snöflinga        imagesYXS503WX
  • Vasaloppet images174XIQM4
  •  Första världskrigetimages[9]
  •  Turning Torso imagesWG4OVYWP

Det finns många väldigt bra färdiga filer med ”Grej of the Days”, alltså Powerpoints med bilder och fakta att hämta från bl.a. Face book-gruppen med samma namn.

KUNSKAP ÄR COOLT!

 

 

 

 

Genrevägg

 

feb-15 (2) 027

Här är vår genrevägg med genreplanscherna.

Hittills har vi jobbat med  den återgivande genren och den narrativa genren som tillhör berättarfamiljen. Ur faktafamiljen har vi hunnit med den beskrivande, argumenterande och instruerande genren. I det fortlöpande arbetet med  texter i de olika ämnena, kan vi kika på planscherna som beskriver vad som är syftet med texten som ska skrivas, vilken struktur den är uppbyggd av och vilka språkliga drag som är typiska.

Att känna igen olika texttyper då man läser utvecklar dessutom läsförståelsen.

feb-15 (2) 029

Här är exempel på beskrivande texter om Nordens länder,feb-15 (2) 031

och här hänger berättande texter (den narrativa genren).

Att använda cirkelmodellen då man jobbar med genrer är ett utmärkt sätt att utveckla språket, den arbetsmodellen gör att  lärare och elever verkligen lär sig tillsammans om språkförståelse i alla ämnen.

Instruerande genre

feb. 15 034

Vi har repeterat den instruerande genren, genom att göra en ny plansch enligt genrepedagogiken, som visar struktur, syfte och språkliga drag. När 6A var 4A lärde sig klassen om instruerande texter tillsammans med en lärarstudent, och då jobbade vi efter följande arbetsgång:

Instruerande text

En instruerande text innehåller en serie steg för hur man ska göra eller uppnå något. Det kan gälla en arbetsuppgift, ett recept, spelregler till ett dataspel eller ett experiment. Syfte är att lära ut något på ett sätt som gör att läsaren kan följa instruktionen och lyckas nå slutresultatet.

Arbetsgång:

  1. Börja med någon form av inledning som gör eleverna intresserade och nyfikna på vad som ska hända. (t.ex. att du igår lagade en ny maträtt eller spelade ett nytt spel och…)
  2. Visa en modelltext, läs igenom den och studera den tillsammans. Prata om:
  • Vad är textens syfte?
  • Vad vill skribenten?
  • Varför finns det med bilder?
  • Hur är texten ordnad?
  • Rubrik och inledning (signalerar att det är en instruktion)
  • I listform (ofta numrerad, steg för steg)
  • Skriftliga instruktioner måste vara exakta.
  • Texten skrivs som uppmaningar. (uppmaningsverb)
  • Korta meningar

3. Gör en text tillsammans.

4. Visa målen med arbetet och vad som kommer att bedömas. De kommer även att få göra en skriftlig kamratbedömning och en egen utvärdering efter arbetet. Det finns färdigskrivna sådana.

5. Eleverna skriver en egen instruktion.(instruerande text)

Gör så här:

  • Skriv rubrik t.ex. ”Hur du gör modellera”
  • Skriv en lista med de saker som behövs
  • Skriv vad läsaren ska göra.
  • Skriv som uppmaningar.
  • Skriv uppmaningarna för alla steg i rätt ordning.
  • Sätt ett nummer framför varje uppmaning.
  • Skriv korta tydliga meningar.
  • Skriv en ny uppmaning per mening.
  • Använd beskrivande uppmaningsverb (t.ex. gör, skriv, tag, läs, lägg, blanda, häll, tillsätt)

Den här instruktionen kan antingen kopieras ut och ge till eleverna eller skrivas på tavlan eller kanske ha den på Smartboarden.

Kan vara bra att ge några exempel på vad de kan skriva en instruktion om och låta eleverna ge egna förslag.

Eleverna kan hjälpas åt två och två speciellt om det är första gången de skriver en sådan text, men de skriver var sin, eftersom de ska göra en kamratbedömning.

Lektionen avslutas med att eleverna får berätta om hur det har gått med arbetet, och ev. kan färdigskrivna instruktioner läsas upp.

Förslag på vad eleverna kan skriva om:

  • Dataspel
  • Recept
  • Experiment
  • Punktering
  • Ladda ner appar
  • Lekar
  • Träningsaktivitet
  • Egna förslag

Publiceringshjulet – att skriva från idé till publicering

Viktigt är att texterna eleverna skriver har ett syfte, att veta vilken typ av text det är och att texten har en mottagare. Att få känna sig nöjd och att texten kan på olika sätt vara betydelsefull också för andra, ja då skriver man säkert med glädje igen! Därför jobbar vi mycket med genrepedagogiken och att kombinera det med det här s.k. Publiceringshjulet går utmärkt.

Vilken är din lärostil? Hur lär du dig bäst!

En speciell lärstil.

december 2014 004
”Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.” Det står i Lgr11 i del 1 under ”Elevernas ansvar och inflytande” -När jag tittar på film och ska lära mig en massa, så lär ja mig bäst då jag får ha mina ben och fötter på det här viset”, säger en av mina elever i min 6:a. Ja, lite uppochnervänd kan man väl säga om denna lärstilen, eller hur?

Hur lär man sig på bästa sätt?

Alla människor är olika och lär sig bäst på olika sätt. Det som passar dig behöver inte fungera lika bra för någon annan.
Man kan dela in lärandet i tre huvudkategorier: Visuellt, Auditivt och Kinestetiskt(det vi kallat praktiskt) lärande.

Om du lär dig bäst genom synen och synintryck till exempel genom att läsa böcker och anteckningar, undersöka diagram och bilder så är du en så kallad visuell person.  Visuella personer har ofta en snabb inlärningsförmåga och kan sitta långa stunder utan att tappa koncentrationen.  Anteckningar från lektioner och föreläsningar är till stor hjälp när dessa personer ska lära sig! Mindmaps, kartor och tabeller är andra utmärkta hjälpmedel för den visuelle! Ett bra tips är att läsa på innan lektionen vad den kommer att handla om! 

Lär du dig däremot bäst genom hörselintryck och av att lyssna är du en auditiv person. Auditiva personer tycker ofta om att jobba i grupp och lär sig på ett bra sätt genom diskussioner.  Att diskutera i grupp och rollspela underlättar ofta auditiva personers lärande. Ett bra tips för auditiva personer är att spela in sig själva när de läser en text och sedan lyssna på den några gånger. Ett annat alternativ är att lyssna på när någon annan högläser!

Den tredje lärstilen kallas kinestetisk och dessa personer tycker om att utföra saker i praktiken och lär sig genom att att prova sig fram. Inlärningen kan ta lite längre tid för dessa personer då det tar tid att prova på och utforska saker på egen hand. Fördelen är dock att när man har prövat på något och förstått det så minns man det ofta väldigt bra. Ledordet för dessa personer är ”praktiskt”. Jobba med att själv utforska områden och sitt inte för långa stunder!

Det är viktigt att komma ihåg att dom flesta människorna använder alla tre kategorierna för att lära sig men att man kanske har en av dem som dominerar inlärningen.

För att ta reda på vilken lärstil som passar just dig bäst gå in på http://studietips.se/?cat=18

Alla tips på olika sätt att lära sig och en massa spel finns på hemsidan www.studietips.se

Olika lärstilar