Kategoriarkiv: Svenska

Läsestunden

Jag som lärare blir varm i hjärtat då jag ser att mina elever hittar någon mysig plats och kan komma till ro med en egen vald bok som passar.

Det är inte alltid så lätt att hitta just den rätta boken, men med tips från kamrater, bokprat på biblioteket och författarbesök t.ex. funkar det.

Jag vill att mina elever ska få möjlighet att uppleva känslan av ”flow” då de läser, alltså att vara så fullständigt koncentrerad och inne i bokens värld.

I vårt prioriterade mål som vi har på Lindblomskolan,  har vi i åk5 bestämt att lägga mycket tid på läsning och läsförståelse. Det blir mycket träning på att lära ut olika lässtrategier som gynnar förståelsen av en text, vi jobbar med genrepedagogik i syfte att lära eleverna om olika typer av texter, vi läser högt och eleverna läser i egen bok, i par och i grupper och samtalar om böckerna. Till hjälp använder vi boksamtalskort.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är boksamtalskort.jpg

Vi har samarbete med kommunbiblioteket genom att vi lånar där regelbundet och får hjälp med att hitta lämpliga böcker av personalen. De ordnar också med författarbesök till skolorna, till årskurs 2 och 5. Dessutom får vi bokprat av barnbibliotekarien då hon berättar om olika böcker nya som gamla, det är populärt!

Att ta reda på mer om författarna till de böcker eleverna läser kan leda till nyfikenhet att läsa mer. 

Här finns böcker att låna. Det ska alltid finnas möjlighet att välja, och böckerna ska synas i klassrummet.

Viktigt är att lyssna på förslag från eleverna på olika sätt att läsa mer. De tipsar varandra om bra böcker de läst både genom att skriva boktips och att berätta muntligt om böckerna. Att väcka lusten att läsa och bibehålla den är det vi tillsammans jobbar för att uppnå.

I vår årskurs planerar vi nu att blanda elever från våra fyra klasser i läsgrupper, återkommer och berättar mer då vi genomfört det.

Att förstå fakta vi läser i alla so och no-ämnen kräver en god läsförståelse. Det gör vi genom att öva på olika studietekniker t.ex. tankekartor, VÖL-scheman, stödord, sexfältare och Venndiagram. Kommer att skriva mer om det framöver.

Här är några boktips!

 

 

 

 

Genrepedagogik-argumenterande text

Vi har under en tid jobbat med ARGUMENTERANDE texter.  Läromedlet vi har i svenska är ZickZack och de böckerna tränar eleverna hur strukturen för argumenterande texter ser ut, vilket språk som används och vilket syfte texterna har.

I skrivrummet finns övningar som hjälper eleverna att förstå hur en argumenterande text byggs upp, och i vilka olika sammanhang texttypen används. I Läsrummet finns exempel på argumenterande texter med en tillhörande arbetsbok där eleverna tränar lässtrategier.

Vi har jobbat i ytterligare en bok som heter Skriva svenska, och då lästa vi en text som handlar om mobiltelefoner i skolan. Den var tydligt upplagd med RUBRIK, INLEDNING, ARGUMENT och en AVSLUTNING.

Innan vi jobbade i dessa böcker jag skrivit om, har jag använt min plansch om den argumenterande genren, och jobbat efter arbetsmodellen som kallas för CIRKELMODELLEN.

I ruta 1 har vi byggt upp kunskap om den argumenterande genren genom att:

  • jobbat med de läromedel jag förut nämnt.
  • studerat  planschen och samtalat om textens SYFTE, hur texten är uppbyggd alltså  STRUKTUREN och de viktigaste SPRÅKLIGA DRAGEN.
  • läst några olika typer av argumenterande texter.
  • sett film från Youtube:

I steg 2 har vi studerat och fördjupat oss i exempeltexter

  • dels från läroböckerna och från ”Låt språket bära”
  • vi har gemensamt på Smartboareden tydliggjort textens struktur genom att med olika färger visat på rubrik, inledning, argument och avslutning.
  • vi har med hjälp av EPA-metoden studerat olika språkliga drag t.ex.  presensformer av verben, de känsloladdade orden och sambandsord.

Steg 3 handlar om att skriva en gemensam text.

  • Vi samlade på argument för och emot att ha mobiltelefoner i skolan, alla gav förslag som jag antecknade på Smartboarden.
  • Vi repeterade strukturen genom att titta gemensamt på en argumenterande text som jag skrev med olika färger för att tydliggöra, och använde mig av deras förslag. Jag skrev på Smartboarden

Då var vi framme vid steg 4 gällde det att skriva en individuell argumenterande text.

  • hälften av eleverna i klassen skulle skriva argument för, och hälften motargument.

Vi studerade en del av elevernas texter tillsammans på Smartboarden för att diskutera hur textens struktur blev och om textens syfte uppnåddes.

Sen fick alla öva att läsa upp sin text för sin bänkkompis, resonera om alla delar av strukturen fanns med för att sedan läsa upp den inför alla i klassen.

Det blev intressanta och viktiga diskussioner kring frågan om mobiltelefoner i skolan, hur det ska skötas så det inte missbrukas  och att det inte tar fokus från undervisningen, och om vilken nytta man har av mobiltelefoner.

Författarbesök av Pascale Vallin Jonsson

Den 7 november var en bra dag, det var den dagen vi hade författarbesök.

Författaren som besökte oss i årskursen var Pascale Vallin Jonsson, vilket jag nämnde om i ett tidigare inlägg då jag berättade om  vilka böcker jag läst högt för eleverna i femman. Boken vi senast läst är ”Systrarna av Silverdalen” och den boken är skriven av Pascale.

Det var väldigt spännande och intressant att lyssna på Pascale då hon berättade om hur hon alltid varit intresserad av att skriva, men inte blivit en riktig författare förrän senare i livet. Hon berättade om hur hon fick sina ideér och en del om sig själv. Självklart pratade hon om boken ”Systrarna av Silverdalen” eftersom alla femmorna läst den. Flickhemmet har funnits i verkligheten och Pascale hade intervjuat en kvinna som gått i den skolan en gång i tiden.

Hon bad oss alla att blunda och bara lyssna på henne då hon berättade en historia som slutade med att man stod framför en mystisk dörr som man öppnade och klev in i något…vadå? De som ville fick berätta för de andra vad som hände….Spännande! Det var en väldigt bra början på en spännande berättelse, vi får se vad vigör av det.

Eleverna fick också ställa frågor till Pascale, vilka vi hade förberett en hel del, de kunde se ut såhär:

Frågor Pascale Vallin Johansson Frågor till författare Frågor till Pascale

Vi hade dessutom förberett oss genom att gå in på nätet och söka på Pacale Vallin Jonsson, skriva om henne och hennes böcker, och göra en plansch. Den planschen hängde vi väl synlig för Pascale så hon kunde se att vi var intresserade av henne och hennes böcker.

Eftersom hon inte hann att svara på alla de frågor eleverna hade förberett fick vi möjlighet att mejla dem till henne, så nu kan vi bara vänta och se om hon svarar.

 

Våra högläsningsböcker

Då vi börjat i femman passar det bra att läsa ”Fröken Europa” som högläsningsbok, dels för att det nästan känns som vår klass med en fröken Eva, och dels för att eleverna i boken ”åker ut” i olika länder i Europa och lär sig lite fakta om länderna och upplever mystisk spänning.

Vi kommer att jobba en hel del runt boken, dels under tiden jag läser den högt och dels då vi läst färdigt. Det berättar jag om så småningom.

Det blev nämligen så att mitt i boken Fröken Europa fick vi meddelande om att femmorna skulle få ett författarbesök. Spännande! Författaren heter Pascale Vallin Johansson och bibliotekarien från Hultsfreds bibliotek kom med böcker till oss i årskursen  skrivna av författaren, och då satte vi igång att läsa den högt, eftersom det kändes angeläget att läsa den innan hon kommer.

Boken vi fick låna heter Systrarna av Silverdalen som handlar om Ylva-Li som är med sin klass för att titta på solförmörkelsen och ser då en flicka i gammaldags kläder som vinkar, och Ylva-Li följer flickan ut i skogen. Då hon vänder tillbaka är något väldigt annorlunda, nämligen att skolan är ett hem för föräldralösa flickor och året är 1945… Vad är det som händer? Den är mystisk och spännande! Jag ser framemot att läsa fortsättningen efter lovet….

Pascale Vallin Johansson

Jag har varit en bokslukare sedan jag lärde mig att läsa. Spännande mysterier och magiska historier var tidiga favoriter och realistiska böcker om orättvisor kom vart efter. Därför var det självklart för mig att min första helt egna bokserie, Amargitrilogin, skulle blanda realism med ett spännande magiskt äventyr. Det sumeriska ordet amargi är det första ordet man känner till för frihet, och det är kampen för friheten som jag skildrar i böckerna.”(sagt av Pascale Vallin Johansson)

Böckerna hon beskriver här är:

Det ska bli intressant att få träffa författaren, och jag hoppas att hon kommer att inspirera eleverna att läsa fler av hennes böcker.

 

 

Väder och klimat, värme och kyla

Det här arbetsområdet har vi lärare i åk.4 planerat tillsammans, sen kan det bli lite olika från klass till klass beroende på hur mycket eleverna blir engagerade och hur mycket lärande samtal det blir mellan eleverna och mellan lärarna och eleverna m.m.

Vi började arbetsområdet med Väder o klimat och värme o kyla med att se en film om Väder från AV-Media.

Därefter fick alla elever en utskriven pedagogisk planering som jag även visade på Smartboarden, och vi läste inledningen och målen för arbetet. Vi diskuterade hur vi kan jobba för att lära oss, och var vi kan hämta  informationen och hur bedömningen kommer att gå till.

Pp Väder och klimat, värme och kyla

Eleverna delades in i grupper och fick var sitt textområde att ansvara för, att läsa igenom och bearbeta tillsammans. Instruktionen såg ut så här:

VÄDER OCH KLIMAT

Grupperna jobbade på med entusiasm och nyfikenhet genom att läsa texten och att tänka ut vad som var viktigast att lära sig, och vad som skulle skrivas ned, vilka bilder som passade in. Jag stöttade grupperna och självklart var det svårt att ta fram det viktigaste i redan komprimerade faktatexter. Efter att eleverna kommit så långt med sina skrivna texter var det dags att vika ”vikboken” och placera ut texter och bilder så det passade. Det viktigaste av allt var sedan att träna tillsammans i grupperna på redovisningen. Kravet var att verkligen förstå innehållet i sina texter så att det tydligt märktes att de förstod vad de redovisade då de berättade för sina klasskamrater. Grupperna skrev frågor på innehållet som ställdes till kamraterna efter redovisningen för att testa att kamraterna lyssnade, och att redovisningen var tydlig och bra gjord.

Redovisningen fick sedan av sina kamrater ”Two stars and a wish” (två stjärnor och en önskan) om redovisningen faktainnehåll, tydligheten av redovisningen och om det varit bra frågor.

Så här blev resultatet av de fina VIKBÖCKERNA fullspäckade med fakta om väder, klimat, värme och kyla. Den här idén bjöd vår nya lärare i årskursen på, Pia som kommer från Danmark, bra!

 

Vi fortsatte med att se flera filmer om väder och klimat och om värme och kyla.

Dessutom jobbade eleverna i sina aktiveringsböcker som tillhör läromedlet ”Koll på NO” för att repetera och lära sig mer.

Alla frågor som eleverna gjort i sina grupper använde vi sedan till frågesport, ännu mer repetition! Klassen delades in i två grupper som tävlade genom att svara på frågorna och samla poäng. Det blev väldigt jämt resultat mellan de två stora grupperna, mycket bra gjort!

Vi har kvar att diskutera en del viktiga frågor som handlar om människornas påverkan på klimatet, de s.k. klimatförändringarna. Då en del av filmerna vi sett tog upp detta väcktes nyfikenhet att lära mer. Vi har också en del försök som ska göras. Det återkommer vi med.

 

Klassens bok om däggdjur i skogen-den beskrivande genren

Då vi jobbat med ”Skogen i Sverige” var det förstås intressant att läsa om vilka djur som trivs i den miljön, för att bättre förstå skogens ekologi. I naturtypen skogen finns det flertal däggdjur, därför bestämde vi oss för att göra en bok om skogens däggdjur. Varje elev fick var sitt däggdjur att skriva om.

Vi läste och samtalade om vad däggdjur är, det gjorde vi i vår biologibok, Upptäck biologi. Den boken har illustrationer av en världskänd konstnär från Hultsfred som heter Bo Lundvall. https://bolundwall.com/ Så här fina bilder målar han!

Beskrivande genre (texttyp)

Eleverna fick undervisning om den beskrivande genren för att kunna bättre förstå och lära sig hur en beskrivning av ett djur skrivs.

Här är hela planschen som visar Syfte, struktur och språkliga drag för en beskrivande genre.

För att tydliggöra de olika beskrivningsstegen fick eleverna börja med att skriva kortfattad fakta i en sexfältare. Faktatexter om de olika däggdjuren hittade vi i ”Djur i Sverige”.

Efter att ha sökt reda på fakta om sitt djur skrev eleverna en sammanfattande text med tydliga rubriker, i syfte att texten ska bli lätt att förstå. De fick söka efter bilder så de som läser texten ska få möjlighet att se hur djuret ser ut. Vi resonerade om vad som är tillåtet/otillåtet gällande att hämta hem bilder på nätet.

Då själva arbetet med texterna och bilderna var klara var det dags att träna på att redovisa för sina kamrater i klassen, och att tänka ut några frågor på innehållet. Frågorna ställdes till klasskamraterna efter redovisningen av texten för att se om redovisningen hade varit bra och att kompisarna hade lyssnat.  Vi gick in på http://www.svenska-djur.se  efter varje redovisning, där vi kunde läsa upp lite mer fakta, titta på fler bilder, lyssna på djurens läte och även se korta små filmer.

Slutresultatet av arbetet blev en bok om vanliga däggdjur i den svenska skogen. Vi kommer att visa den så andra också kan läsa i den.

 

Ur centralt innehåll biologi åk.4-6 Lgr11: Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter.

,Ur syftestexten i Lgr11: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. 

Läsdag

Att ha en läsdag är populärt! En fredag var lämplig, tyckte vi, så eleverna tog med sig kudde och fika. Böcker hade vi lånat på biblioteket så vi visste att alla hade en egen vald bok att läsa i.

Vi hade planerat dagen som kan ses nedan:

LÄSDAG 2017

I programmet står inget om att det ingick fika, men jag kan berätta att då det var dags att läsa i egen vald bok, efter att jag läst högt, så fikades det. Jenilie och Mani bjöd på kakor som de själva bakat till oss och sen hade var och en med sig eget. Vi hade dagen före pratat om onyttigheten i att äta bullar och kakor men bara det inte blir alltför ofta är det ingen fara, kom vi fram till. Det blir ju så mysigt att sitta mjukt på sin kudde och fika, så det är det värt.


Högläsningsboken jag läser ur är Maj Bylocks serie om Petite från Frankerriket som blev bortrövad av vikingar från Norden och blev flickan Åsa. Jag läser den tredje boken för eleverna nu.

Borgen i fjärran (pocket)

 

”Blek om kinderna såg Åsa på svärdet. Den röda stenen flammade och gnistrade i solen. Torfinn höjde svärdet mot skyn och ropade till Starke:- Det gyllene svärdets gåta har du berättat för mig. Men …

Vilken gåta gömmer det gyllene svärdet? Och när ska någon få veta Åsas hemlighet? Ingen vet ännu att hon är Petite från frankernas land. Och vad händer när hon träffar Torfinn, pojken med ögon blåare än hav och himmel?

En spännande historia som utspelar sig på viktingatiden. Det gyllne svärdet är den andra delen i Maj Bylocks klassiska drakskeppstrilogi. Första delen, Drakskeppet finns också utgiven av En bok för alla.

Maj Bylock är en av våra flitigaste och mest lästa barn- och ungdomsboksförfattare, huvudsakligen av böcker med historisk anknytning. Förutom sin egen stora produktion har hon under många år återberättat en rad klassiker i serien Äventyrsklassiker.”

Källa: https://www.bokus.com/bok/9789172217614/borgen-i-fjarran/


Bokprat

Ebba bokpratade om en bok hon läst, en bok som hon fått på biblioteket då hon och Stina var där på höstlovet för att lyssna på och träffa författaren till boken. Författaren heter Katarina Genar och boken ”Röda spår”. Ebba sa att den var spännande med mystik och att det hände mycket. Hon tyckte att kamraterna skulle läsa den.


Efter det läste jag ett kapitel ur boken ”Kompassresan” en bok som handlar om en spännande och lärorik historia genom Sveriges landskap. Sedan lästa eleverna andra kapitlet högt för varandra i smågrupper och pratade om vad de läst.

 

Varför har vi en läsdag?

Syftet är främst att:

  • stimulera till läsning, att det blir en anledning att hitta en bok att läsa i eftersom alla i klassen läser, fikar och har det mysigt.
  • eleverna vill lyssna på kamraterna som tipsar om bra böcker, och kanske blir sugen på att läsa den boken.
  • upptäcka att det finns många olika sorts böcker att läsa, någon bok som kan passa särskilt bra.
  • ge eleverna möjligheter att läsa tillsammans.
  • eleverna kan få samtala om böckerna de läser i.
  •  uppnå bättre läsförståelse
  • nå högre måluppfyllelse.

Ur läroplanen i ämnet svenska:

Syfte: Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Pp läsförståelse  

Den här pedagogiska planeringen handlar om att utveckla elevernas läsförståelse har vi läst tillsammans och resonerat om hur arbetet kring läsning kan gå till för att nå målet att bli bättre läsare. Den här pedagogiska planeringen som handlar om att utveckla elevernas läsförståelse har vi läst tillsammans och resonerat om hur arbetet kring läsning kan gå till för att nå målet att bli bättre läsare.

Läsmys

Högläsningsboken

En mycket viktig bok är Eldens hemlighet av Henning Mankell. Den har vi som högläsningsbok nu i början av årskurs 6.

Det är en viktig bok eftersom den är verklighetsbaserad och handlar om Sofia och hennes syster Maria som lever i Moçambique. När Sofia var tolv år trampade hon på en landmina och miste båda sina ben. Minan dödade också hennes syster. Viktigt för oss är att försöka förstå hur andra barn i världen kan ha det, och lära oss vilken ofattbar styrka som Sofia haft trots olyckan och sorgen och saknaden efter sin älskade syster..

Henning Mankell som är författare till boken har träffat Sofia i verkligheten och följt henne genom åren, hur det gått för henne efter den otäcka olyckan

http://henningmankell.se/bocker/sofia/

”I dag har Sofia två barn. Hon är en mycket god sömmerska, hon studerar och vill bli lärare. Men hon är mer än så. Hon har blivit en symbol runt om i världen för motståndet mot användningen av landminor. För många ungdomar har hon blivit en hjältinna.” (citat från Henning Mankells hemsida)

ELDENS GÅTA

I den andra boken om Sofia får vi möta hennes äldre syster Rosa, som är svårt sjuk. Det är Sofia som berättar i form av en dagbok. Henning Mankell har tät kontakt med Sofia och har följt historien på nära håll. En berättelse som skakar om och berör.

Eldens gåta är den andra boken i serien om Sofia.

ELDENS VREDE

Den tredje boken om Sofia. Hon är nu ung trebarnsmor som drömmer om en egen symaskin, som skulle kunna bidra till ett bättre liv för barnen. Men hennes man kommer hem allt senare och gör av med alla pengar. Snart är sveket ett faktum och priset blir högt.

Eldens vrede är den tredje och sista boken i serien om Sofia.

Källa: http://henningmankell.se/bocker/sofia/eldens-vrede/

http://henningmankell.se/afrika/

Tyvärr avled Henning Mankell i oktober 2015, men eftersom han skrivit många bra böcker kan man säga att han lever vidare. Gå gärna in och läs om hur mycket han trivdes och gjorde nytta i Afrika.

Genrepedagogik- den narrativa genren

Vi har jobbat med den narrativa genren, eller den kan också kallas den berättande texttypen.

Vi använde planschen där jag sammanfattat det man behöver veta och förstå om den narrativa genren. Eftersom den alltid finns tillgänglig på väggen i klassrummet tittar vi ofta på den då vi läser skönlitteratur och skriver berättelser, dagboksanteckningar, sagor, fabler, och samtalar om syftet med dessa texter, strukturen, alltså hur texten är uppbyggd och om typiska språkliga drag.

Vi lärde oss att känna igen en berättande text, genom att förstå vilket syfte texten har. Syftet är att kunna roa och även förmedla kunskap,

Då man ska skriva en berättelse innebär det att det är viktigt att planera en berättelse innan man börjar skriva, det kan vara att ta reda på fakta om det man ska skriva om. I den narrativa genren får man hitta på och fantisera, men det är också viktigt att det är trovärdigt. Om man t.ex. skriver om en flicka som levde på stenåldern måste ju handlingen utspela sig i den miljön, annars kan det bli konstigt.

Vi lär oss om hur en berättande text är uppbyggd, alltså språkets struktur. Det behövs en rubrik som ger läsaren lite aningar om vad texten kan handla om. Inledningen av berättelsen ger svar på frågorna vem, var, när, vad och varför? Det gör vi för att ge läsaren lite information om vem eller vilka det handlar om, var och när händelserna utspelar sig och kanske också vad det kommer att handla om.

Dessutom lär vi oss om de språkliga drag en berättande text har. Berättelsens tempus är oftast i preteritum (dåtid), den berättas oftast i första eller tredje person alltså i jag-form och/eller berättar man om han eller hon. Det förekommer många beskrivande verb, och det är vanligt med dialoger, samtal mellan personer, och då gäller det att lära sig hur det skrivs i texten så det blir lätt att förstå vem som säger vad. Sambandsord är ord som sammanfogar satser och händelser i texten.

Vi brukar jobba efter arbetsmodellen ”Cirkelmodellen” och den här gången har vi främst jobbat med att titta på modelltexter, prata om den språkliga strukturen och om typiskt språkliga drag i den narrativa genren. Eleverna skrev sedan egna berättande texter som vi bearbetade och de skrevs på datorn och lästes upp inför klassen. De fick omdömen enligt ”Two stars and a wish” både vad som gällde berättelsernas struktur och språk och själva redovisningen (uppläsningen).


Det som återstår är att eleverna ska få göra en självbedömning av sin berättelse och ställa sig dessa frågor:

  • Har jag en rubrik som väcker läsarens intresse?
  • Har jag en inledning som ger bakgrund och talar om vem, när, var och varför?
  • Sker det någon form av komplikation där huvudpersonerna dras in i ett problem som ska försöka lösas?
  • Reagerar eller reflekterar huvudpersonerna över händelserna?
  • Talar jag om hur problemet blir löst?

Att reflektera över dessa frågor kan göra att man vill förbättra och utveckla sin skrivna text, och/eller att använda sina förbättringar till nästa gång man jobbar med den narrativa genren.

 

Minoritetsspråk i Sverige

Ett av kunskapskraven i svenska handlar om minoritetsspråk i Sverige, därför har vi förstås arbetat med det.

Minoritetsspråk och språkliga skillnader i talad svenska

Följande centrala innehåll ska vi arbeta med:

Svenska

  •  Några varianter av regionala skillnader i talad svenska.
  • Vilka de nationella minoritetsspråken är.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap 

  • Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter

Följande kunskapskrav berörs:

Svenska 

  • Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk och föra resonemang om språkliga varianter (dialekter) inom svenskan.
  • Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter.
  • Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från olika källor och resonerar om informationens användbarhet.

Samhällskunskap

  • Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
  • Eleven kan undersöka samhällsfrågor och resonerar kring dem.

 

Vi har gjort så här:

  • Jag började med att skriva ordet MINORITET på tavlan, och undrade över vad det kan betyda. Eleverna fick en stunds betänketid var och en, diskuterade med lärkamraten och berättade sedan i helklass att det betydde ”en mindre del av något”.   Eleverna  resonerade om olika exempel.
  • Sedan byggde jag på ordet med  SPRÅK efter  MINORITET så det blev MINORITETSSPRÅK, och vi diskuterade innebörden av ordet. Eleverna fick berätta om vad de visste om minoritetsspråk, om det finns några i Sverige och vilka i så fall. Det visade sig att de inte visste så mycket om detta så det blev angeläget att ta reda på och lära sig.
  • Jag visade en powerpointpresentation från www.lektion.se som informerade om vilka minoritetsspråk som finns i Sverige och lite fakta om dem. Dessutom fakta om vad som krävs för att språket ska vara ett nationellt minoritetsspråk. En bra sida på internet är också

http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak.html

  • De övriga nordiska språken skulle vi även studera, så då kollade vi på denna sidan och läste tillsammans och jämförde språken med varandra, och lyssnade förstås. Alla var eniga om att det var lättast att förstå norska. Eleverna fick en ordlista med ord på norska, danska, isländska och svenska för att två och två studera, läsa och jämföra och se likheter och olikheter. Intressant! 

https://thereselinner.wordpress.com/2015/11/22/nordiska-sprak/

  • Vi förde också resonemang om olika dialekter i vårt land. Vi undrade vad dialekter egentligen är, varför de finns, hur de kom till och hur de låter, så vi lyssnade på en del av dem. http://swedia.ling.gu.se/
  • På tavlan växte det fram en tankekarta som vi sedan skrev på papper.

img_0388

  • Sedan delades klassen upp i grupper vilka ansvarade för att söka reda på fakta om varje språk, som efter hand skrevs som planscher för att fortsätta utveckla tankekartan.
  • Därefter redovisade varje grupp i syfte att lära de andra om de olika minoritetsspråken.

img_0440 img_0441

Då redovisningarna var färdiga utvärderade vi tillsammans temaarbetet genom att vi diskuterade vad som hade fungerat bra, vad eleverna tyckte att de lärt sig och vad vi kunde gjort bättre. Det blev ”Two stars and a wish” om vårt arbete. Eleverna ansåg att det hade varit en blandning av undervisningssätt eftersom vi både hade tittat på bildpresentation och filmer, skapat en tankekarta, läst in fakta från nätet, jobbat i grupp och redovisat kunskaperna för varandra.

Vi avslutade med frågor som vi hittat på www.lektion.se

”Minoritetsspråk och språkliga skillnader i svenska”