Kategoriarkiv: The big five

Åk 1, Åk 2, Åk 3, Kooperativt lärande, SKUA, The big five

Synliggöra samarbetet under nya läsåret.

Lämna en kommentar

Taggad inför nytt läsår och nya möjligheter att utveckla undervisningen tillsammans med elever.

Under sommaren har jag läst Grundbok i kooperativt lärande och inspirerats.

Nu är det dags att synliggöra och tydliggöra vad jag menar när jag vill att eleverna samarbetar! Jag har tidigare jobbat mycket för att synliggöra mål för eleverna kopplat till kunskapskrav genom mina PP-väggar och jag tänker att jag på samma sätt vill förklara och tydliggöra för eleverna vad samarbete innebär.

Samarbete och grupparbete är för mig en viktig del i undervisningen då jag vill att eleverna ska använda sitt språk så mycket som möjligt under mina lektioner, nu hoppas jag kunna ge eleverna redskap för att lyckas bättre med samarbetet.

I mitt lilla rum ska nu dessa planscher upp:

Länk till planscherna.

Jag har valt dessa samarbetsfärdigheter att börja med och de  ska plastas in så att de lätt kan plockas ner och läggas på bordet där eleverna sitter. Eleverna ska få varsin grön, gul och röd lapp. För jag tänker att de inte bara ska pryda min klassrumsvägg för att påminna, utan vi ska även kunna utvärdera hur samarbetet har fungerat under lektionen. Grön betyder att eleven tycker att den samarbetsfärdigheten har fungerat bra, gul – så där och röd att det inte fungerat. Så skapar vi möjligheter att fundera kring varför samarbetet har fungerat (feedup) och vi kan också diskutera hur vi kan göra för att det ska bli ännu bättre (feedforward).

Jag har också, efter att ha blivit inspirerad av boken, tänkt att utveckla mitt trafikljus inför läsårsstarten. Tanken med trafikljuset var att visa eleverna vilken röstvolym jag vill att de använder i klassrummet. Det funkar ganska bra men tänker att om jag förtydligar ytterligare a´la kooperativt så blir det ännu tydligare för eleverna. Så nu kommer trafikljuset att få lite bilder och ord…

 

Länk till Samtalsvolym-dokument.

En väldigt läsvärd bok som inspirerat mig mycket. Rekommenderas varmt. Under året kommer säkert fler inlägg på temat. 

 

Skolutveckling, The big five

”Vad har du tänkt lära dina elever idag? Varför?”

Lämna en kommentar

 

 

Ann S. Pihlgren

Tips om föreläsning från UR samtiden! 

Ann S. Pihlgren hänvisar i sin föreläsning, som jag blivit tipsad om, bl.a. till Neil Postman. Han menar att man ska titta sig i spegeln på morgonen och fråga sig – Vad har du tänkt lära dina elever idag? och sedan -Varför det? Kan man då inte svara på det så ska man låta bli att göra det. Föreläsningen riktar sig mot fritidshemmet men jag tänker i mitt egna utvecklingsarbete behöver jag kunna mer om fritids för att vi ska kunna samverka på riktigt. Men också mycket som jag kan ta till mig i mitt arbete som lärare i skolan. Hon säger många kloka saker så jag hoppas att många har tid att lyssna eller tar sig tid kanske… 😉

På länken här är ett klipp som jag på ca 1 min där hon just pratar om den didaktiska frågan ”varför” och kopplar till Postman.

Hon säger som sagt många kloka saker och lyfter bl.a. arbetet med förmågorna i skolan och på fritids. I skolan jobbar vi så mycket med ”The big five”, nästan så vi glömmer bort de övriga förmågorna sk icke-kognitiva förmågorna. Detta kan fritids och att det är ett exempel på något som samverkan skulle kunna formas runt. Hon tipsar om hur man kan använda dessa övriga förmågor som observationsunderlag, analysera utifrån och användas vid utvecklingssamtal. 

Jag hoppas så klart att alla hinner se hela föreläsningen så därför har jag länkat den här: Föreläsningen i sin helhet. 

 

En annan intressant del i föreläsningen är ”bak-exemplen”. Hur förhåller vi oss till lärande? Hur medvetna är vi kring lärandet? Tittar vi efter lärandet? ”Undervisning spelar roll!” De finns på ett klipp här om ni följer länken. 

 

Hon pratar också om att hitta former för att samverka genom att göra grovplaneringarna för läsåret och hitta gemensamma punkter där samverkan kan ske. Mycket intressant! Vi kanske kan konstatera att mer gemensam planeringstid är svårt att få till men kan vi hitta lösningar för det?

 

Åk 2, IT, NO, SKUA, SO, The big five

Bronsåldern. Men vad är brons?

Lämna en kommentar

Då var vi inne på bronsåldern i forntidsarbetet. Men vad är då brons? Av mina elever var det ett fåtal som kunde säga att det var en metall, men vad är en metall? Jag ville att eleverna skulle få lite erfarenheter av metall. Jag var och lånade lite olika metaller av slöjdlärar-Uffe och så skulle vi undersöka om olika ämnen ledde elektricitet och huruvida de var magnetiska. Eftersom järn och järnåldern står på tur så jämförde vi när vi sammanfattade lektionen. Varför bytte man? Varför började man använda järn istället för brons? Vi kände på hur mjukt tennet (en del av bronset) mot det hårda järnet.

Eftersom det finns en hel del svåra ord så använde vi google translate för att översätta till modersmålet. Superbra att man på bl.a. arabiska kan få ordet uppläst. Också bra att det arabiska ordet skrivs med arabisktext men även med våra bokstäver. Elevernas uppgift var att försöka skriva på modersmålet, kunde man inte på arabiska så kunde man skriva med de bokstäver som de nu är vana vid. Eftersom vi nu också läser engelska, och en del av eleverna även använder sin engelska mycket, så kunde man välja att även översätta till det eller såklart annat språk, eller rita en bild för att komma ihåg.

 

Nästa lektion handlade om bronsåldern. De har tidigare jobbat med bronsåldern i klasserna så vår uppgift är att sammanfatta och träna på att berätta och beskriva åldern.

Lektionen börjar med att de i par får 4 minuter att berätta om bronsåldern, de har då ett papper med bilder från åldern framför sig.

Sedan sammanfattar vi vad som sagts i paren gemensamt. Eleverna skriver det vi säger på sina papper.

Efter det sorterar vi orden med färger.

I klassrummen använder de rubrikerna för att skriva faktatexter men hos mig skriver vi inte under de här lektionerna utan tränar på att berätta på svenska helt enkelt. När vi sorterat orden i färger får de träna och spela in på i-Padsen. Tanken är att färgerna ska göra lättare att berätta med röd tråd. En del klarar att berätta och spela in allt kring bronsåldern. De klarar att berätta dvs inte bara läsa orden utan fylla ut meningarna. Medan andra spelar in en färg i taget. Vissa har svårt att uttrycka hela meningar utan det blir mest orden. Men vi utmanar och jobbar på våra nivåer för att hela tiden komma längre. Jag försöker pusha och stötta, utmana och modellera för att vi eleverna ska utvecklas på deras nivå. Filmerna är egentligen inte viktiga, det är processen. Dock ger de mig en bra chans att höra alla elevers språkutveckling i lugn och ro efter lektionen.

Jag vill också slå ett slag för Symwriter. I kommunen har vi ett fåtal licenser men verkligen ett bra verktyg. När eleven skriver så kommer bilder upp som stöd. En elev som jag möter har det på sin dator och skrev den här texten om bronsåldern.

 

Åk 2, IT, Kooperativt lärande, Nyanlända, SKUA, SO, The big five

Språkutvecklande ”efter-arbete” kring stenåldern med I-pad som verktyg

1 kommentar

Eleverna i åk 2 har nu börjat jobba med forntiden och framför oss har vi så småningom en järnåldersdag tillsammans med Kalmar Länsmuseum som väntar.

Mina elever, som jag möter i SvA-undervisning en gång i veckan, har tidigare haft studiehandledning på modersmålet kring stenåldern, jobbat i klassrummen, för att nu efterarbeta tillsammans med mig. Tyvärr har jag inte någon studiehandledare med mig på de här tillfällena men vi efter-arbetar på svenska och på modersmålet men med stöd av varandra. Vi lyfter vad olika ord även heter på t.ex. arabiska som de flesta av eleverna pratar och de kan då också hjälpa varandra. Vi gör vad vi kan och har stödmaterialet, utdrag och länk här nedan, i åtanke iaf.

Utdrag ur Skolverkets stödmaterial kring studiehandledning på modersmålet.

 

Stödmaterialet Studiehandledning på modersmålet. 

Förmågorna som är väldigt viktiga kring temat är att kunna beskriva och jämföra t.ex. tidsåldrarna. Så det är det vi jobbar för fullt för att träna.

Vi började lektionen med att titta på bilder från stenåldern. I par fick de sedan berätta för varandra vad de visste om stenåldern. Bara prata, inte skriva. När de pratat en stund samlade vi ihop vad de pratat om i grupperna och gjorde en gemensam mindmap utifrån bilderna.

Efter skulle orden sorteras utifrån de ämnesspecifika begreppen. Två och två igen fick de tillsammans resonera kring vilken färg de olika orden de tidigare skrivit skulle ha. De konstaterade att en del av orden fick ha flera färger. Dessa begrepp använder de i klasserna för att skriva faktatexter kring de olika åldrarna. Men hos mig sorterade vi utifrån dem för att sedan kunna beskriva och berätta om åldern istället för att skriva.

Vi avslutade lektionen på samma sätt som vi startade. Två och två igen! Berätta om stenåldern med det uttalade målet att kunna berätta och beskriva mer den här gången. Den här gången spelade vi också in varandra på I-paden. Fördelen med att spela in film är det är att eleverna ofta tar många tagningar för att det blir något som de inte är nöjda över vilket innebär flera träningar. I annat fall så spelar de in varandra och lyssnar på sina egna och kompisen filmer och då i alla fall får höra berättandet flera gånger. Språk- och kunskapsutvecklande! Så är det alltid, som jag upplever det, motiverande och roligt att använda digitala verktyg! 🙂

Åk 2, Att skriva sig till läsning, IT, Nyanlända, The big five

SvA-tema kring skolgården med ASL- och film-tänk.

Lämna en kommentar

Då var vi igång på riktigt. Nu är det full fart igen. Härligt!

När min tjänst nu ändrats lite och jag inte längre är klasslärare så har jag lite olika grupper från våra åk 2-elever att jobba med. Idag drog jag igång mina sva-grupper kring vårt skolgårdstema.

Vi började med att kika på en skissad karta över skolgården. Med fördel i mitt nya klassrum och med lite färre elever har jag möjlighet att sätta elevernas stolar i en halvmåne vid tavlan. Väldigt bra och något som jag kommer fortsätta med när vi ska dela tankar kring något på tavlan. Inget plockande med saker, jag ser alla och de ser varandra. Bättre fokus helt enkelt.

Jag hade förberett bilder på några delar av skolgården som vi senare i temat kommer att jobba vidare med kring vilka regler som gäller där. Eleverna berättade vad de såg, allt kunde de inte namnet på så då fick de beskriva hur man gör där. Vi skrev gemensamt orden, funderade på en, ett eller flera. Till sist listade vi orden, dvs skrev dem under varandra. Det var nämligen deras uppgift sedan. Att lista saker vi har på skolgården. De fick skriva mina ord om de ville men också fundera vidare vad vi mer har på skolgården. De jobbade 2 och 2 i skrivarpar. De funderade och ljudade på i sina par. Nästa gång jobbar vi vidare med orden, ritar och fotar för att senare kunna göra om orden till meningar. Efter att, av ett besök, ha blivit inspirerad av min goda vän och kollega Anna Josefsson och hur hon strukturerar upp sitt ASL-arbete i sin klass. Kika in på hennes blogg eller läs hennes bok. 

Så småningom ska allt vårt arbete kring skolgården resultera i en film där vi presenterar vår skolgård och berättar om en del regler som finns på svenska och på arabiska. Allt för att nya elever på vår skola ska känna sig välkomna och råka ut för mindre missförstånd på rasterna.

Som lite extrauppgift fanns det möjlighet att para ihop ord och bild på golvet.

De har fått prova på det här med att skapa film för vi har inför föräldramötet gjort en film där alla elever berättar om hur de tror att de bor, vad de jobbar med och hur deras familj ser ut om 20 år. Några har också i mattegruppen häromdagen gjort film för att kunna träna ramsräkning hemma och i skolan såklart.

För att kunna träna hemma och få med sig filmen hem på ett smidigt sätt så får de med sig en QR-kod hem.

QR-koder är något som jag kommer att jobba med mycket under året tillsammans med filminspelningar då. Är du också intresserad av att skapa QR-koder? Jag har gjort en lite film om hur man gör…

4-rutan, Åk 1, Läsförståelse, The big five

Högläs Pippi och träna textkopplingar med eleverna…

Lämna en kommentar

Utifrån mina analyser av min undervisning utifrån mina matriser har jag kunnat se att jag inte når alla elever i mitt klassrum kring följande mål:

Jag får iaf inte alla elever att visa vad de kan för mig kring detta.

Alla kommer inte till tals i helklass och speciellt mina sva- elever. Jag vet helt enkelt inte vilka slutsatser de drar och jag tänker också att jag måste undervisa kring hur man gör och visa hur jag menar med att dra slutsatser och koppla till egna erfarenheter.

Så det måste jag så klart skruva min undervisning kring för att alla ska ha samma chans att lyckas i mitt klassrum. Så kring högläsningen under förra terminen ändrade jag lite och vill gärna tipsa om att göra det i klasserna. Det blev ett givande och roligt arbete!

Jag började med att lyfta upp det här med textkopplingar och gjorde då som jag brukar en stöttnings-plansch.


Jag valde att läsa Pippi Långstrump och samtidigt som jag läste ville jag att de skulle försöka föreställa sig hur det såg ut. Något som vi också försökt jobba med i t.ex. matten att kunna se framför sig hur man plockar bort pengar eller talblock och lägger till osv. En viktig förmåga enligt mig…

Så jag läser kapitlet högt. Eleverna lyssnar och målar och sedan får de en eller två frågor som de ska skriva tankar kring efteråt.

 

 

 

 

Till nästan alla kapitel drog vi kopplingar på olika sätt.

Vi slutade med att skriva en egen Pippi-berättelse, med 4-rutan som stöd, som vi satte i vårt Pippi-häfte.

Åk 1, Åk 2, Åk 3, Kooperativt lärande, Skolutveckling, The big five

Observation talutrymme. Vi drar slutsatser. Träff 3 i det kollegiala lärandet.

2 kommentarer

Kring vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu under terminen har genomfört observationer i varandras klassrum med fokus på talutrymmet. Vi har nu haft alla våra 3 planerade träffar och sista träffen handlade om att dra slutsatser utifrån vad vi sett under våra observationer.

Träff 1 Observation talutrymme

Träff 2 Kollegial handledning av planeringar. 

Vi har jobbat med kollegiehandledning kring planeringar under träff 2 och vi jobbar på samma sätt kring observationsprotokollen under träff 3. Samma arbetsgång som tidigare, som vi känner igen och som vi kommer att jobba vidare kring utifrån reflektionerna. Observationerna och utvecklingsarbetet kring det har nämligen , enligt reflektionerna, varit mycket lyckat. Bara positiva reflektioner kring att detta är viktigt och att vi borde göra observationer oftare vilket så art glädjer.

Slutsatserna kring observationerna kom i flera grupper att handla om hur vi skulle kunna skruva på undervisningen och även stötta talutrymme i grupparbete t.ex. Hur talutrymme fördelas i klassrum resp. grupper? Pratar eleverna om det vi tror att de pratar om? Pratar och resonerar eleverna och med dem som vi tror att de jobbar tillsammans med? Hur kan vi stötta kring det? Vi pratade om hur vi kan stötta kring planeringar under träff 2 men nu handlar det om hur vi kan stötta kring grupparbeten.

Gibbons skriver:

Alla i gruppen är engagerade. Klarar vi det i våra klassrum? 

Vi tar in lite ny input med Kagan som forskare och kooperativt lärande som inspirationskälla.

 

Vi pratar om att fördela roller för att engagera elever i grupparbeten och så pratar vi om olika muntliga interaktionsövningar som kan underlätta. EPA är en metod som slagit väldigt väl ut i många av våra klassrum på skolan men jag ville öppna ögonen för att det finns så många fler att använda sig av.

På kooperativt.com finns lite småfilmer som visar några av de olika strukturerna som man kan använda sig av i klassrummet men det finns så klart också exempel på Youtube:

https://youtu.be/vopsxjBANYg

För att visa hur exempel på hur lärare kan leda samtal genom att t.ex. använda börjor eller eleverna som resurser för varandra hade jag också med skolverkets film från Sara Persons klassrum om att samtala om text.

Utifrån reflektionerna så är lärarna intresserade av att titta närmare på det här i sina klassrum. Hur ser det ut i mitt klassrum och hur kan jag skruva min undervisning för att fler elever ska lyckas? 

Vi ser fram emot en spännande höst då utvecklingsarbetet fortsätter!

Senare satt jag också på träff kring nationella proven. Redogörelse kring hur proven i år såg ut och vilka lärdomar lärarna som genomfört dem gjort. Det känns som vi genom det här utvecklingsarbetet är på rätt väg även där för att förbättra elevernas resultat genom att vi lärare ger eleverna möjlighet att träna förmågor kring att resonera, argumentera, kunna ställa frågor och uttrycka sin åsikt. Det får eleverna möjlighet att träna på i våra klassrum på Lindblomskolan om vi lyckas anamma Kagans tankar i våra klassrum och se till att vi har engagerade elever i våra grupparbeten, det tror och hoppas jag i alla fall. För det handlar ju ändå också om att förbättra resultat!

Vill passa på att, kring det här arbetet med kollegial handledning, rekommendera boken nedan. Konkreta metoder kring hur man kan jobba med handledning i ett kollegialt lärande.

 

Åk 1, Faktatexter, Kooperativt lärande, Läsförståelse, NO, The big five

Läsfixarna i alla ämnen. Vi jobbar med strategier.

3 kommentarer

Dagen idag fylldes av läsfixarna. Vi pratar om att använda oss av strategier och läsfixarna synliggör strategier på ett bra sätt. Men de behöver inte ”bara” användas vid läsning!

Vi började dagen med att jag läste högt nästa kapitel i vår högläsningsbok Pippi Långstrump. Dagen kapitel heter Pippi är sakletare och hamnar i slagsmål. Under tiden som jag läser vill jag att barnen försöker se inre bilder av hur det skulle kunna se ut när Pippi är sakletare och annat som händer i kapitlet. Men då fick vi också reda ut vad sakletare kan vara och vad är slagsmål? Vi använde detektiven och delade upp ordet!

När jag läst klart tränar vi på att ”dra kopplingar” mha olika frågeställningar som jag ställer. Till första kapitel så fick eleverna fundera kring hur det kan vara att bo ensam så som Pippi gör. Hur skulle det vara?

Den här gången ville jag att de skulle fundera kring när man får ta något som man hittar och när man inte får det. Vi hade en givande diskussion innan vi började skriva. Vi hade lite olika åsikter om när man får ta och inte? Får man ta pengar man hittar t.ex. ? Jag försöker modellera hur jag tänker och vilka kopplingar som jag drar. Har jag varit med om något eller påminner det här mig om något?

 

Nästa lektion var matte. Då handlade det också om strategier! Addition över 10-tals övergång. Vi har tidigare jobbat med strategin ”Börja med knytnäven”. Se min lilla filmsnutt här under.

Men nu introducerade jag en ny strategi där man ska använda 10-kompisarna och fylla ut till 10 och sedan lägga på resten. Båda sätten funkar bra och vi är olika och måste träna på flera strategier för att upptäcka vilken som funkar bäst för mig, pratade vi om.

Vi pratade också då om att försöka se 20-rutan som en inre bild eller fingrarna med 10-kompisarna för att kunna använda strategin utan att använda fingrarna. Även om vi inte målar egna bilder så använder vi strategin att se bilder. Den här gången la vi bilderna med vårt plockmateriel. Vi plockade med våra 20-rutor som finns med till vårt läromedel Favoritmatematik och la pluttar och skrev på mattespråk tillsammans på tavlan.

 
Sista lektionen var idag NO. Vi skulle djupdyka i 4-fältarens första ruta – Utseende. Vad betyder det? Kan vi ta detektiven till hjälp för att förstå? Vi delar på ordet igen!

 

Barnen fick sedan meningar där de olika vårblommornas blad beskrivs, bilder på vårblommorna och blommornas namn på lappar. De skulle i par sortera dem rätt. Vilken blomma kan det vara som har rosettlika blad som växer direkt från marken? Vilken blomma har flikiga 3-delade blad? osv.

Den här gången fick barnen rollerna Berättare och Materialförvaltare från kooperativt.com. Berättaren läste och såg till att båda förstod vad det stod på lappen och materialförvaltaren hade ordning på lapparna.

När grupperna började bli klara sammanfattade vi tillsammans. Vi började med att skriva vad blommorna heter och använde då igen detektiven. Varför heter snödroppe snödroppe? Kan man lista ut vilken som är pärlhyacint? Men det funkar inte på alla t.ex. krokus… och resonemang kring det. Sedan hjälptes vi åt att sätta meningarna rätt. Därefter listade vi ord som beskriver bladen.

När bladen var klara gick vi över till kronbladen. Eleverna skulle nu försöka hitta på beskrivande meningar för kronbladen. Tidigare har de näst intill bara beskrivit vilken färg kronbladen har nu fick de försöka hitta någon liknelse eller på något annat sätt beskriva även formen av kronbladen.

De skrev sina beskrivande meningar och kalkylerade sedan av en bild på en blomma. Den skulle vara så exakt som det bara gick.

Åk 1, Målmedveten undervisning, NO, Pedagogisk planering, The big five

Progressiv brainstorming för att reda ut elevernas förkunskaper

2 kommentarer

Inför att repetera årstider när vi bytte årstid för ett tag sedan så villa jag kolla av vad eleverna kan. Jag vet att de jobbat med årstiderna även i förskoleklassen, men vad kommer de ihåg?

Jag delade in eleverna i 4 grupper med varsin penna i handen men alla i gruppen hade samma färg på pennan. Varje grupp hade alltså sin egen färg att skriva med. Inspirerad av facebooksidan Kooperativt lärande, så fördelade jag ut roller till gruppdeltagarna. En försågs med ett lekband och var då ordfördelare (ordförande) och fördelade ordet i gruppen. Alla andra var den här första gången sekreterare och skrev på deras gemensamma papper.

I varje grupp fick de ett A3-papper med en årstid på. De fick 5 minuter på sig att tillsammans skriva vad de visste om den årstiden som de hade framför sig.


När tiden var ute. Bytte man ordfördelare och tog också ett skutt till nästa papper men behöll pennorna, hade man varit på höst så skulle man till vinter-pappret. Då fick man börja med att läsa vad den tidigare gruppen skrivit och sedan 5 nya minuter att skriva dit med sin grupps färg vad de mer kunde komma på kring årstiden.

Så byter man roll och årstid tills alla varit på alla papper.


Jag gick förstås runt och lyssnade på diskussionerna i grupperna och kunde ställa lite frågor till eleverna för att kolla av deras kunskaper.

Det här med att ge roller i gruppen var toppen, det skapar också en förståelse för våra klassråd och rollerna där som de lite känner till sen innan. Jag anser dock att det blev tydligare när vi nu arbetade med den här strukturen.

Jag tänker mig att vi vidare ska ren skriva meningarna, klippa isär dem och sedan sortera meningarna som ett nytt grupparbete. Vi ska se om de kan fundera kring vilken av deras meningar som tillhör vilken årstid. Jag tänker mig att samtalet ska hamna i resonemang kring ändelsen -are. t.ex. varmare, kallare. Jag upptäcker nämligen att de skrivit det är varmt resp kallt på flera årstider och även ljust och mörkt.

Detta resonemang tillhör också våra språkliga mål kring temat. De ska kunna jämföra årstiderna och då behöver vi reda ut dessa begrepp.

Åk 1, IT, Målmedveten undervisning, NO, Nyanlända, Pedagogisk planering, Skolutveckling, The big five

Translanguaging med QR-koders hjälp.

5 kommentarer

Kommer vi någonsin att ha tillräckligt med studiehandledning på vår skola? Förmodligen inte! Nihad Bunar pratar om att hitta kompensatoriska vägar när han intervjuas i Didaktorn…

Didaktorn – kunskapsbryggorna.

Jag var och blev inspirerad av förskolorna och har nu dragit igång att använda QR-koder på ett språkutvecklande sätt i min undervisning. Jag tänker att de ämnesspecifika begreppen som jag kräver att eleverna ska kunna använda sig av för att nå mål ska kunna finnas i klassrummet. Även för att göra modersmålen som finns i klassen viktiga och som en möjlighet för oss alla att lära sig.

Min egen dotter funderar inför sitt framtida språkval och undrar varför man inte får välja arabiska. ”Det har jag ju användning av”. Det finns intresse bland våra elever att lära sig kompisarnas språk. Bara för oss pedagoger att ta tag i saken och erbjuda det vi kan.

Vi precis gått in i tema ”Våren”. Så nu gjorde jag slag i saken och fångade de modersmålspedagoger som har språk i min klass. Albanska och arabiska. Så på stöttningsplanscherna på PP-väggen sitter det nu också QR-koder där man kan höra blommans delar på svenska – arabiska, svenska – albanska.

Det här med vårblommorna är lite klurigare eftersom det inte är självklart med vitsippa på alla modersmål och heller kanske inte de viktigaste att kunna. Men vår modersmålslärare i albanska fixade det och vi kunde i klassen idag lyssna på likheter mellan albanskan och svenskan. t.ex. krokus- ”saffran”, tulpan – ”tulipan”. Vi kunde dra kopplingar och se likheter mellan språken.

Delar av vår PP-vägg.


Göra QR-koder:

Jag filmar med kameran på I-paden och eftersom vi i kommunen har OneDrive tillgängligt så har jag laddat ner den appen. När jag då har filmat och klickar på ”dela-knappen” så har jag då OneDrive som val. Jag väljer den och väljer i vilken mapp jag vill lägga filmen så jag hittar den lätt.

Efter det använder jag datorn och letar reda på filmen i OneDriven. Jag trycker igång filmen och klickar sedan på hämta länk. Kopierar länken och klistrar in på hemsidan: SkapaQR-kod.nu. Sedan är det helt enkel att klistra in länken där och så har du din kod som kan användas som vilken bild som helst.

På I-paden som vi har i klassen så har jag laddat ner en gratisapp som heter QR-Reader.