Kategoriarkiv: Åk 3

Vad har vi lärt oss egentligen? Progressiv brainstorming/karusellen

Som lite utvärdering nu sista dagarna så gjorde vi progressiv brainstorming, eller karusellen som den kallas i kooperativt lärande, kring några av våra ämnen i skolan. 

Vad har vi lärt oss? 

Vi delar upp oss i fyra olika grupper. Varje grupp har en speciell färg på pennan som de hela tiden tar med sig. Roller fördelas. Vi hade bara ordfördelare och sekreterare, en var ordfördelare och de andra sekreterare. Papyrerna med ämnet på fördelas på fyra olika platser i rummet. T.ex. gruppen med den röda pennan börjar att skriva vad de lärt sig i svenskan, de med gröna pennan på matte, bruna på engelska osv. När 5 minuter har gått så säger jag byte. Grupperna tar med sig pennorna och roterar medsols. Läser vad den tidigare gruppen skrivit och fyller på mer. 

Det är lite klurigt att hålla isär de olika ämnena men det spelar ju mindre roll. Mycket har vi lärt oss iaf. 😊

Sommarpresent: Spela kort i sommar!

Sommarpresenten är under tillverkning…

Efter mycket kortspelande blir vår present en kortlek tillsammans med spelregler i ett häfte. De kortspel och patienser som vi spelat under året. Det finns också en QR-kod till en liten film där spelet spelas och förklaras så att det ska vara lättare att komma ihåg reglerna och förklara för föräldrarna i sommar.

Vi hoppas på mycket spel och roligt och samtidigt tränar vi en massa kunskaper och förmågor på samma gång. Vad de olika spelen syftar till att träna står också i häftet.. 😉

länkarna här under kan ni använda skriva ut kortspelen om ni önskar:

Kasino

7:an

Pyramiden

Kungen

Så här gör jag mina QR-koder:

Observation talutrymme. Vi drar slutsatser. Träff 3 i det kollegiala lärandet.

Kring vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu under terminen har genomfört observationer i varandras klassrum med fokus på talutrymmet. Vi har nu haft alla våra 3 planerade träffar och sista träffen handlade om att dra slutsatser utifrån vad vi sett under våra observationer.

Träff 1 Observation talutrymme

Träff 2 Kollegial handledning av planeringar. 

Vi har jobbat med kollegiehandledning kring planeringar under träff 2 och vi jobbar på samma sätt kring observationsprotokollen under träff 3. Samma arbetsgång som tidigare, som vi känner igen och som vi kommer att jobba vidare kring utifrån reflektionerna. Observationerna och utvecklingsarbetet kring det har nämligen , enligt reflektionerna, varit mycket lyckat. Bara positiva reflektioner kring att detta är viktigt och att vi borde göra observationer oftare vilket så art glädjer.

Slutsatserna kring observationerna kom i flera grupper att handla om hur vi skulle kunna skruva på undervisningen och även stötta talutrymme i grupparbete t.ex. Hur talutrymme fördelas i klassrum resp. grupper? Pratar eleverna om det vi tror att de pratar om? Pratar och resonerar eleverna och med dem som vi tror att de jobbar tillsammans med? Hur kan vi stötta kring det? Vi pratade om hur vi kan stötta kring planeringar under träff 2 men nu handlar det om hur vi kan stötta kring grupparbeten.

Gibbons skriver:

Alla i gruppen är engagerade. Klarar vi det i våra klassrum? 

Vi tar in lite ny input med Kagan som forskare och kooperativt lärande som inspirationskälla.

 

Vi pratar om att fördela roller för att engagera elever i grupparbeten och så pratar vi om olika muntliga interaktionsövningar som kan underlätta. EPA är en metod som slagit väldigt väl ut i många av våra klassrum på skolan men jag ville öppna ögonen för att det finns så många fler att använda sig av.

På kooperativt.com finns lite småfilmer som visar några av de olika strukturerna som man kan använda sig av i klassrummet men det finns så klart också exempel på Youtube:

För att visa hur exempel på hur lärare kan leda samtal genom att t.ex. använda börjor eller eleverna som resurser för varandra hade jag också med skolverkets film från Sara Persons klassrum om att samtala om text.

Utifrån reflektionerna så är lärarna intresserade av att titta närmare på det här i sina klassrum. Hur ser det ut i mitt klassrum och hur kan jag skruva min undervisning för att fler elever ska lyckas? 

Vi ser fram emot en spännande höst då utvecklingsarbetet fortsätter!

Senare satt jag också på träff kring nationella proven. Redogörelse kring hur proven i år såg ut och vilka lärdomar lärarna som genomfört dem gjort. Det känns som vi genom det här utvecklingsarbetet är på rätt väg även där för att förbättra elevernas resultat genom att vi lärare ger eleverna möjlighet att träna förmågor kring att resonera, argumentera, kunna ställa frågor och uttrycka sin åsikt. Det får eleverna möjlighet att träna på i våra klassrum på Lindblomskolan om vi lyckas anamma Kagans tankar i våra klassrum och se till att vi har engagerade elever i våra grupparbeten, det tror och hoppas jag i alla fall. För det handlar ju ändå också om att förbättra resultat!

Vill passa på att, kring det här arbetet med kollegial handledning, rekommendera boken nedan. Konkreta metoder kring hur man kan jobba med handledning i ett kollegialt lärande.

 

Skapa QR-koder. Ett verktyg för språkutveckling…

Har fått frågor om hur jag gör mina QR-koder så därav kommer här ett inlägg där jag förtydligar lite…

Gjorde helt enkelt en liten film:

Jag tänker att man kan använda dessa QR-koder på fler olika sätt:

Dels som en kompensatorisk väg för studiehandledning, då vi inte har tillräckligt många studiehandledare på skolan i likhet med många andra skolor tror jag. Jag kan på det här sättet kan ha ord och begrepp översatta på mina elevers språk i klassrummet som stödplanscher även om mina elever inte läser på sitt modersmål. Ett sorts korsspråkande.

Blogginlägg: Translanguaging med QR-kod.

Dels som en kontakt till föräldrarna då en flicka med arabiska som modersmål uttryckte att hennes föräldrar inte kunde läsa på svenska när vi skulle skicka hem veckobrevet.

Som påminnelse för eleverna vilket kortspel som är vilket och vilka regler som gäller för spelet i fråga.

Blogginlägg: Inspirerad av förskolan provade jag QR-koder…

Eller för att alla ska ha samma chans att lyckas med läsläxan. Att man ska kunna lyssna på läsläxan hemma för att på så sätt kunna träna och veta om man läser rätt även om man inte har svensk-läsande föräldrar hemma.

BLogginlägg: Lässtöd hemma mha QRkod

Planera med språkliga mål

Efter att för säkert femhundraelfte gången tittat på Anna Kayas 3 filmer om språkliga mål, som är så himla bra och som innehåller så mycket, var jag tvungen att samla ihop mina tankar. Vad är det hon säger egentligen och hur ska jag göra för att komma ihåg allt och få med alla delar i min undervisning?

Språkliga mål – vad och varför?

Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål?

Språkliga mål – hur börjar man?

Vad är det hon säger och hur gör jag detta konkret på ett smidigt sätt i min undervisning? Jag kom fram till att jag behövde bena ner hennes tankar till en tankestruktur, som jag kallar det när jag har liknande på eleverna. Hur ska jag tänka? Så måste alla delar vara med…

Efter många filmtittningar, pausande, antecknande och repriser så gjorde jag en tankestruktur kring planering av språkliga mål. Jag tänker att jag i samband med mina pedagogiska planeringar och arbetet kring dem med alignmentplanering och matris arbete också kan fylla i min planering kring språkliga mål.

planering-sprakliga-mal

Delen kring ord och begrepp har jag nog lyckats få in i mina ”vanliga” PP:er men känner att min undervisning kan utvecklas om jag lyfter de andra delarna för tanke när jag drar igång ett arbete.

Ska prova och se…

Vill ni också testa så finns dokumentet här:

Planering språkliga mål

Skriv gärna till mig hur ni tycker att det funkat om ni provar.

 

Lyssnatips Våffelhjärtat #barnradion

Måste bara tipsa om underbara Våffelhjärtat som finns på Sverigesradio.se. En helt underbar bok av Maria Parr som Ulla Skog läser.

Under sommaren lyssnade jag tillsammans med mina egna barn snart 7 och 10 år och då gillade den jättemycket. Idag började jag lyssna med min åk 1:a och en spontan reaktion redan idag var med en lite förvånad ton på rösten: – Den var ju bra! 🙂 Och han har rätt, det är den verkligen!!

Ett tips är att visa bilderna för varje avsnitt för eleverna. Det kan underlätta ”lyssnandet”. 

våffelhjärtat

 

Ett boktips till som jag verkligen rekommenderar att läsa i klasserna är böckerna om den Underbara familjen Kanin av Jonna Björnstjerna. I dag lästa jag Sagan om den underbara familjen Kanin och godistrollet. Vi hade tidigare på dagen gått igenom skolans ordningsregler och gjort klassrumsregler och då kommit in på ordet respekt. Boken slutar med att godistrollet varit elak för att han ville ha respekt… Boken fångar verkligen barnen och är lätt att läsa med inlevelse för oss vuxna. 🙂 Även de andra böckerna om familjen kanin har sensmoral att fortsätta diskutera kring. Toppen!

 

Godistrollet