Kategoriarkiv: Åk 2

Språkutvecklande ”efter-arbete” kring stenåldern med I-pad som verktyg

Eleverna i åk 2 har nu börjat jobba med forntiden och framför oss har vi så småningom en järnåldersdag tillsammans med Kalmar Länsmuseum som väntar.

Mina elever, som jag möter i SvA-undervisning en gång i veckan, har tidigare haft studiehandledning på modersmålet kring stenåldern, jobbat i klassrummen, för att nu efterarbeta tillsammans med mig. Tyvärr har jag inte någon studiehandledare med mig på de här tillfällena men vi efter-arbetar på svenska och på modersmålet men med stöd av varandra. Vi lyfter vad olika ord även heter på t.ex. arabiska som de flesta av eleverna pratar och de kan då också hjälpa varandra. Vi gör vad vi kan och har stödmaterialet, utdrag och länk här nedan, i åtanke iaf.

Utdrag ur Skolverkets stödmaterial kring studiehandledning på modersmålet.

 

Stödmaterialet Studiehandledning på modersmålet. 

Förmågorna som är väldigt viktiga kring temat är att kunna beskriva och jämföra t.ex. tidsåldrarna. Så det är det vi jobbar för fullt för att träna.

Vi började lektionen med att titta på bilder från stenåldern. I par fick de sedan berätta för varandra vad de visste om stenåldern. Bara prata, inte skriva. När de pratat en stund samlade vi ihop vad de pratat om i grupperna och gjorde en gemensam mindmap utifrån bilderna.

Efter skulle orden sorteras utifrån de ämnesspecifika begreppen. Två och två igen fick de tillsammans resonera kring vilken färg de olika orden de tidigare skrivit skulle ha. De konstaterade att en del av orden fick ha flera färger. Dessa begrepp använder de i klasserna för att skriva faktatexter kring de olika åldrarna. Men hos mig sorterade vi utifrån dem för att sedan kunna beskriva och berätta om åldern istället för att skriva.

Vi avslutade lektionen på samma sätt som vi startade. Två och två igen! Berätta om stenåldern med det uttalade målet att kunna berätta och beskriva mer den här gången. Den här gången spelade vi också in varandra på I-paden. Fördelen med att spela in film är det är att eleverna ofta tar många tagningar för att det blir något som de inte är nöjda över vilket innebär flera träningar. I annat fall så spelar de in varandra och lyssnar på sina egna och kompisen filmer och då i alla fall får höra berättandet flera gånger. Språk- och kunskapsutvecklande! Så är det alltid, som jag upplever det, motiverande och roligt att använda digitala verktyg! 🙂

Få text uppläst med Office lens

Har just upptäckt en superbra sak med Office Lens. Smidigt och enkelt för eleverna att använda tänker jag.

För elever som har god läsförståelse men jobbigt med avkodning och flyt tänker jag att detta är perfekt. Eleven kan fota vilken text som t.ex. svårare faktatexter eller vad det kan vara. Välja avancerad läsare och då få texten uppläst. Det går att justera hastigheten på talsyntesen. Det som kan vara lite svårt är att förstå talsyntesen ibland, det blir ju lite robotröst där betoning och melodi kan bli lite konstig men ändå… 🙂

Appen
Fota texten du vill ha uppläst. Klicka på den röda bocken.
Välj ”Avancerad läsare”.

Cirkelmodell och digitala verktyg som stöd för att skriva texter om våra hemländer.

Då var vi framme vid fjärde fasen i cirkelmodellen kring att skriva faktatexter om våra hemländer.

Vi startade temat med att gemensamt hjälpas åt att skriva om Sverige. Vi läste texter och fyllde i vår 6-fältare om länder. Sorterade ord i rätt fält. Vi hjälptes sedan åt att formulera hela meningar utifrån orden i fälten. Vi skrev i Power Point och för att få till lite extra språkutveckling så fick eleverna spela in sina röster till varje slide. Allt kring hur vi jobbat finns i de tidigare inläggen här nedan.

Läs tidigare inlägget på temat:

Planering kring sva-tema Mitt land

Skriver och spelar in våra faktatexter i Power point

Nu var det dags för eleverna att använda sina kunskaper som de lärt sig under Sverige-arbetet. De fick nu skriva om sina hemländer på samma sätt som vi jobbat med Sverige. En ny 6-fältare som de två och två fick försöka fylla i utifrån en faktatext ur en lärobok kring landet. Jag blev nästan lite förvånad över hur lite jag behövde hjälpa till för att hitta fakta som skulle fyllas i i de olika fälten. Otroligt duktiga! Cirkelmodellen är toppen, tänker jag. 🙂 Och när det kom till att jobba med Power point och spela in ljud var det heller inga problem redan andra gången. (När vi jobbar vidare ska jag visa dem alla roliga animeringar m.m. som finns i Power Point. :-))

Dessa böcker som jag lånat från mellanstadiet har vi använt oss av. Bra kartor med bilder som förtydligar vad som finns i landet. Inte nyaste versionerna men har funkat… 😉

6-fältare mall länder.

Vi jobbar hårt med att formulera hela meningar utifrån ord i flera sammanhang med mina elever som läser SvA, och de ligger så klart på olika nivåer kring just detta mål. En del rättar jag svenskan med ordföljd och ändelser väldigt noga. Andra behöver stöd av meningarna som vi formulerade kring Sverige för att sedan skriva liknande. Därför skrev jag ut en Power Point-presentation om Sverige och satte upp på tavlan så de kunde gå och söka stöd där ifall de behövde. Jag vill att de så mycket som möjligt ska kunna söka stöd i klassrummet utan att fråga mig och behöva vänta på att jag ska komma med svaren.

Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!

 

Nu blir det QR-koder som skickas hem så att eleverna kan visa sina familjer deras fina arbete och så ska det bli filmvisning i klassrummen. 🙂

Skriver och spelar in våra faktatexter i Power Point.

Efter att vi planerat upp vårt tema Mitt hemland och jobbade med fas 1 och 2 i cirkelmodellen så har vi nu jobbat vidare. Planeringsarbetet och första delen av elevarbetet ser ni i inlägget på länken nedan:

Planering kring sva-tema Mitt land

Efter att vi samlat ord utifrån den karta med bilder som vi jobbade med under förra lektionen sorterade vi orden i vår 6 alt 7-fältare. Vi förtydligade också med att titta och fylla i en blindkarta. Vi närläste en faktaruta och fyllde på vår 6-fältare ytterligare. I samband med det tittade vi också på hur en faktatext kan se ut.

 

Nästa lektion tog vi fram datorerna och den här gången valde jag att vi skulle jobba i Power Point. Vi har jobbat mycket i Word så för att lära lite nytt och variera lite så valde jag Power Point. En rolig och bra sak i Power Point är också att man kan spela in sin röst till varje slide. Bra på så sätt att eleverna får träna på sina meningar flera gånger när de ska spela in. De tränar och tränar innan de spelar in och om det inte blir bra så spelas det in igen osv. Vilket gör många tränings tillfällen.

Om man vill spela in ljud till sina slides så klickar man på Mix i menyraden.

Och sedan på Slide recording:

Väldigt smidigt och lätt och framför allt roligt! 🙂

Den här gången, när vi jobbat med Sverige, har vi delvis hjälpts åt att formulera meningar av orden i 6-fältaren. Eleverna har kunnat välja att använda våra gemensamt formulerade meningar eller skriva egna. Nu fortsätter arbetet med att välja ett annat valfritt land och jobba med mer ”på egenhand” fast i par… Tanken är att de ska använda sig av kunskaperna kring textuppbyggnaden som vi gjort gemensamt för att skapa egna texter på ett liknande sätt i det vidare arbetet.

Här finns ett par stycken av mina fina elevers fina filmer om Sverige:

Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!

Skriv- och samtalsbilder

Ramlade över en bok som finns på skolan som heter ”Ett skepp kommer lastat”. Den använder jag mycket i min undervisning med mina sva-elever som skrivövning när vi jobbat klart med att förbereda läsläxan. Jag gillar när det är ”öppna” skrivövningar eller vad jag ska kalla det. Alla elever skriver och formar meningar utifrån sin förmåga och med stöd av mig kan jag hjälpa dem mot nästa utvecklingssteg.

Det kan t.ex. vara som den här lektionen där läsläxan handlade mycket om beskrivande ord, adjektiv.

Jag läser högt, vi läser tillsammans och vi letar ord och stryker över. Vi samlar expertord som vi kan använda senare.

Sedan tittar vi i Bildordboken gemensamt. Jag modellerar och beskriver olika personer som finns på bilden. I uppslaget ”I busskön” så finns även lite olika känslor med. Så jag beskriver både vad personerna har på sig, hårfärg m.m. men också de känsloorden som också kompletterar vår expertord-lista.

Efter det skriver eleverna, två och två, beskrivningar av personerna som finns ”I busskön”. Nästa tillfälle kan vi fånga upp och repetera vad vi gjorde genom att de får läsa upp sina beskrivningar och kompisarna och jag får gissa.

 

Som sagt en mycket trevlig bok med många användningsområden i mitt klassrum.

 

För att lättare kunna leda lärandet, ge stöd och utmana elever på rätt nivå provar jag mig fram kring Bygga svenska-materialet. Jag har gjort matriser som mer liknar det som jag är van vid och gjort ett häfte per elev som jag lätt kan ha med och fylla på kring under eller efter lektionerna. De är gjorda som stöd för mig som lärare, mycket för att de ska vara lättillgängliga så jag kan använda dem i vardagen.

Firar in sportlovet med full pott tack vare QR

Måste återigen slå ett slag för QR-koder!

Efter att ha tragglat med veckans ord med de elever som jag träffar under veckan och inte lyckats fullt ut så försökte jag tänka om… Eleverna måste klara att träna sin läxa på egen hand och hur kan jag hjälpa dem att lyckas med veckans ord? Hmm. Så jag provade att spela in även dem på QR-kod. Efter jag läst in läxläxan så läste jag också in veckans ord. Vi tränade en gång i skolan så att de såg hur det fungerade. Att de skulle lyssna, pausa, skriva, rätta till och sedan ta nästa ord tills de kunde stava till dem.

Igår var det dags för förhör och det blev full pott för de som använt sig av koden. Från att ha haft 1 eller 2 rätt av 5 förra veckan så var det 5 av 5 igår! Sååå härligt! Man blir ju nästan tårögd… 🙂

   

GE ALLA SAMMA CHANS ATT LYCKAS!!! <3 

https://youtu.be/ohAktWzR2HA

Ge alla samma chans att lyckas med läsläxan

För att vi ska ge alla elever samma chans att lyckas med sin läsläxa brukar jag skicka hem läsläxan som QR-kod. Jag spelar in en liten video när jag läser läsläxan för att modellera läsandet. Det gör att eleverna som inte har möjlighet att få hjälp med läsläxan hemma har mig att lyssna på för att kunna träna. Dels för att få förförståelse för texten men också för att kunna lyssna på uttal och betoning när de sedan ska träna själva.

 

 

Vi jobbar med texten. Pratar och skriver om bilderna och bygger sedan egna meningar just den här gången kring ”I skogen”.

Just den här lektionen undervisar jag elever som är ganska nya i Sverige men QR-koder som läsläxa ger jag till alla grupper av elever som  jag ger läsläxa till.

Se min film om hur jag gör mina QR-koder:

Planering kring sva-tema Mitt land

Då var vi igång med vårt nya tema, Mitt land.

Efter att ha frågat eleverna utifrån Sva-målen vad de ville jobba med för att nå målen har jag nu förberett en alignmentplanering och en matris, formulerat språkliga mål och färdigheter så att vi är klara att sätta igång.

Blogginlägg om när eleverna var med och bestämde kring nästa tema. 

Här ser ni en liten del av alignmentplaneringen. Vill ni se hela klicka på länken.

Och här matrisen:

Vi börjar med det land vi alla bor i nu för att bygga upp kunskap om hur man skriver en faktatext (beskrivande text) om ett land. Under den här första lektionen så tittade vi på en karta med små bilder på och gjorde en slags tankekarta utifrån den. Vad ser vi och vad tänker vi om det vi ser? Vilka djur finns i Sverige? Vad kan man göra i Sverige? Vad äter man i Sverige?

Vi började jobba med fas 1:

Utifrån vår gemensamma skrivna tankekarta fick eleverna sedan formulera meningar. Detta med ASL-tänk i bakhuvudet och träning i att skriva ord och meningar. Eftersom det är spridning på gruppen så gör man det utifrån sin förmåga och jag går och hjälper och stöttar för att utveckla texterna. Jag stöttar kring ordföljd och böjningar av ord t.ex.

Vi fortsätter att bygga upp kunskap vid nästa tillfälle. Då ska vi närläsa en faktaruta och fylla i stora städer på en bildkarta. Vi ska bygga upp kunskap kring Sverige så att vi sedan kan lägga fokus på hur man skriver en beskrivande text om ett land i fas 2. Under fas 2 funderar vi istället på vad det är som ska vara med i en faktatext. Hur faktatexter egentligen ser ut. Vi ska då sortera våra kunskaper och tar då hjälp av stöttningsplansch och tankestruktur i form av en 6-fältare. Vi bygger helt enkelt upp kunskap kring hur man skriver en faktatext. Efter de två faserna kan vi sedan slå samman våra kunskaper och formulera en gemensam snygg faktatext. För att till slut kunna skriva egna faktatexter  i skrivarparen.

Fas 2 som ibland, t.ex. i Didaktorn kallas för ”den bortglömda tårtbiten i cirkelmodellen”.Lyssna gärna på avsnittet, som vanligt väldigt bra program. Finns på länken här.

I förlängningen som ni ser i planeringen så ska vi skriva om deras hemländer också. Men för att modellera och bygga upp kunskap kring den beskrivande genren, då alla inte har jobbat med den, så börjar vi med Sverige.

Positionssystemsträning

Ny termin och dags att jobba vidare.

I mina mattegrupper har vi nu fokus på positionssystemet. Tidigare i höstas jobbade vi med ental och tiotal men nu lägger vi också på hundratalen.

Idag fick de dra lappar ur små påsar varpå det stod en tre- eller tvåsiffrigt tal. Två och två skulle de sedan säga talet, lägga det med talblock och pengar och sedan fota med I-pad. Dra ett nytt kort och jobba på så.

De använder tankestrukturen att lägga det konkreta materialet på.

En grupp fick också lösa lite problem på temat och försöka lista ut vad de egyptiska och romerska talen stod för.

Så klart använde vi en ny tankestruktur, som ni ser på bilderna ovan, som också kommer att hamna i korgarna med ”Malins matteverktyg” så att de kan få stöd även när de jobbar i sina klassrum.

Att läsa höga tal kan vara klurigt speciellt när det någon nolla med i det tresiffriga talet och det tränade vi på idag. Det är också lite svårt när man t.ex. lägger talet 413 dvs när det är ett tiotal och man får göra om ental och tiotal till ett ”ton”-tal innan man säger det.

Vi pratade mycket om att i vårt talsystem så är det ju superviktigt i vilken ordning man skriver siffrorna vilket det inte är när man jobbar med det andra vi jobbade med under lektionen pengarna kan man lägga i vilken ordning som helst, likaså talblocken och det är iaf samma värde. Det skiljer vårt talsystem från det egyptiska och romerska.

Som extra uppgift har jag ”prick till prick”-papper. Nu för tiden finns det massor med mysiga ”prick till prick”-tidningar och böcker i många butiker och kiosker. Verkligen något jag rekommenderar som extra uppgift i den här åldern. Vi tränar på att ramsräkna och se talen samtidigt som det är en motorikövning.

Nästa vecka går vi vidare med att addera talen genom uppställning.

Här finns övningspappret med egyptiska och romerska talsystem om någon är intresserad. Det är 3 papper men jag använde bara ett under den här lektionen. Så finns också tankestrukturen.

Egyptiska och romerska talsystem.

Tankestruktur positionssystem.

Ta med insatserna i klassrummen?

Nu när min nuvarande tjänst innebär att jag inte är klasslärare utan har grupper med olika elever som behöver träna på olika förmågor och kunskaper på olika sätt har jag, klasslärarna och specialläraren på skolan funderat kring hur vi kan underlätta för eleverna för att ta med sig insatserna jag gör in i klassrummen. Stötta eleverna att använda samma tankestrukturer även när de jobbar i klassrummen och i böckerna.

Under den gånga terminen har jag t.ex. i matten haft olika grupper där vi jobbat lite extra för att t.ex. träna in begreppen hälften och dubbelt, ramsräkning framåt och bakåt och utan att börja just på noll vid uppåträkning och så lucktal, talkamrater och förståelse för att dela upp tal. Mycket går in i varandra. För att reda ut vad som är vad och hålla isär och förstå kopplingar mellan olika delar brukar jag använda tankestrukturer och stöttningsplanscher i mina klassrum. Jag sätter upp dem på väggarna för att  eleverna själva ska kunna hitta stöd för och påminnas kring hur de sa tänka utifrån att vi har haft genomgångar.

Nu när eleverna kommer till mig någon timme i veckan och sedan jobbar vidare i sina klassrum så fungerar det ju inte så bra så lösningen har blivit ”Malins matteverktyg”. En liten låda som jag fyller på allt eftersom flera tankestrukturer kommer upp på min vägg och som vi jobbar vidare utifrån. Ett försök att hjälpa eleverna att kunna hitta stöd för sina tankar. I förlängningen hoppas jag/vi såklart att eleverna ska ha de här bilderna som inre bilder men så länge de behövs kan de tillsammans med klassläraren påminnas om hur vi pratat om att de ska tänka.