Kategoriarkiv: Åk 2

Vi skriver med bokstavlandet

Jag har tidigare jobbat med läsläran Livet i bokstavslandet och gillar deras ordväggsord och samtalsbilder.

Redan när jag jobbade med materialet då jag hade klass så laminerade jag ordväggsorden men klippte isär ord och bild, så att det blev som ett plockmaterial som eleverna dessutom kunde rätta själva mha boken. Nu har jag plockat fram dessa igen.

 

Jag jobbar med några elever som behöver lite extra träning i ordkunskap och att skriva. Eleverna fick sortera ord och bild och lägga korten rätt. Sedan plockade vi fram datorerna och med hjälp av talsyntes formulerade de hela meningar.

Vi skrev ut och klippte isär meningarna och parade sedan ihop igen med bilderna för att klistra in dem i vår bok. En träning i att läsa och förstå det egenskrivna.

 

Eftersom vi nu har börjat jobba med kroppen i klasserna så valde jag kapitlet ”Det kommer blod”.

Helt enkel ett tips på ett användningsområde kring läseboken som man ju skulle kunna jobba vidare kring om man har tid, lust och möjlighet. 🙂

Synliggöra samarbetet under nya läsåret.

Taggad inför nytt läsår och nya möjligheter att utveckla undervisningen tillsammans med elever.

Under sommaren har jag läst Grundbok i kooperativt lärande och inspirerats.

Nu är det dags att synliggöra och tydliggöra vad jag menar när jag vill att eleverna samarbetar! Jag har tidigare jobbat mycket för att synliggöra mål för eleverna kopplat till kunskapskrav genom mina PP-väggar och jag tänker att jag på samma sätt vill förklara och tydliggöra för eleverna vad samarbete innebär.

Samarbete och grupparbete är för mig en viktig del i undervisningen då jag vill att eleverna ska använda sitt språk så mycket som möjligt under mina lektioner, nu hoppas jag kunna ge eleverna redskap för att lyckas bättre med samarbetet.

I mitt lilla rum ska nu dessa planscher upp:

Länk till planscherna.

Jag har valt dessa samarbetsfärdigheter att börja med och de  ska plastas in så att de lätt kan plockas ner och läggas på bordet där eleverna sitter. Eleverna ska få varsin grön, gul och röd lapp. För jag tänker att de inte bara ska pryda min klassrumsvägg för att påminna, utan vi ska även kunna utvärdera hur samarbetet har fungerat under lektionen. Grön betyder att eleven tycker att den samarbetsfärdigheten har fungerat bra, gul – så där och röd att det inte fungerat. Så skapar vi möjligheter att fundera kring varför samarbetet har fungerat (feedup) och vi kan också diskutera hur vi kan göra för att det ska bli ännu bättre (feedforward).

Jag har också, efter att ha blivit inspirerad av boken, tänkt att utveckla mitt trafikljus inför läsårsstarten. Tanken med trafikljuset var att visa eleverna vilken röstvolym jag vill att de använder i klassrummet. Det funkar ganska bra men tänker att om jag förtydligar ytterligare a´la kooperativt så blir det ännu tydligare för eleverna. Så nu kommer trafikljuset att få lite bilder och ord…

 

Länk till Samtalsvolym-dokument.

En väldigt läsvärd bok som inspirerat mig mycket. Rekommenderas varmt. Under året kommer säkert fler inlägg på temat. 

 

Det är skillnaden som räknas.

När vi har gjort bedömningsstödet från bedömningsportalen på våra elever har det visat sig att många fastnar på subtraktionstal som ligger nära varandra. Exemplet som finns i bedömningsstödet är 19-17. Vi måste helt enkelt påvisa för eleverna att ibland är det skillnaden som räknas. 🙂

Jag började med att lägga fram en rad klossar när eleverna kom in i klassrummet. De skulle jämföra klossraderna med bordskompisen. Vem hade längst, flest? Hur många fler/färre hade kompisen? Jag visade hur detta skrivs på mattespråk, som ett subtraktionstal helt enkelt. Vi kan ta bort men vi kan också jämföra skillnaden, det är också subtraktion.

De fick ett arbetsblad av mig och ett måttband. Vi gjorde de första tillsammans för att modellera hur de skulle tänka. Hitta talen på måttbandet och hoppa antalet steg som är emellan.

Här på länken finns arbetsbladet.

När de tränat på tanke sättet själva och svarat på resterande uppgifter så fick de hitta på liknande tal. De skulle titta på måttbandet och skriva egna subtraktionstal, men STÖRST FÖRST som alltid i subtraktion. De fick inte skriva svaret utan när de formulerat egna tal fick de byta med bordskompisen och lösa varandras. När de bytt papper och löst kompisens uppgift så fick de rätta, kontrollräkna så att kompisen skrivit rätt. Det är, om inte alltid, så ofta bra att eleverna hittar på liknande uppgifter tycker jag de får prova på och det är ofta motiverande att lösa varandras uppgifter. Flera av mina elever är arabisktalande och så klart får de hjälpas åt på arabiska om de vill och behöver men jag uppmanar till att använda svenskan så mycket de kan för att träna på den.

Hela tankestrukturen kring subtraktionstal nära varandra i talraden utmynnade som vanligt i ett nytt matteverktyg som de tar med till sina ordinarie klassrum så att de kan dra sig till minnes hur vi gjorde med just de här talen.

När det blir lite tid emellan då man kanske väntar på kompisen eller så använder jag mycket ”prick till prick”-papper. Poppis bland eleverna och tränar talraden på ett bra sätt tycker jag. Bildexemplet är upp till hundra men nu har vi också papper som tränar upp till 300 ungefär.

Spela tärning i sommar!

Dags att fundera på sommarpresent till eleverna. I år satsar vi på att ge eleverna tärningar och då även ett litet häfte med tärningsspel till.

 

Under året har vi jobbat med multiplikation och även på att bli säkrare på addition och subtraktion bland annat så klart. Då vi jobbade med multiplikation så spelade vi Yatzy men vi har också tränat talraden upp till 100 med just tärningsspelet 100. Nu finns de med i häftet och så ett par nya spel som vi kan prova på under de sista veckorna.

I häftet finns reglerna och så QR-koder med små filmsnuttar som visar hur spelen går till.

På länken här finns häftet för utskrift. 

Eftersom länken ovan inte fungerar för alla har jag försökt att lägga upp häftet på Google Drive. Tyvärr hoppar bilderna lite och jag har svårt att få till det jättebra men hoppas att det funkar.  Länk till Google Drive-versionen. 

Yatzyprotokollet finns inte med på länken ovan, dvs i häftet. (Det har jag klistrat dit i efterhand.) Men det är hämtat från mattebloggen Montisoriinspirerad matematik. (Följ länken för att skriva ut protokollet och bli inspirerad.)

 

 

 

Favorit i repris… Vi gör frågespel om forntiden.

Då har vi gått igenom alla åldrar inom forntiden som vi tänkt. Dags att börja repetera!  Min förra klass (då jag var klasslärare) ville, när vi pratade om hur de ville lära sig målen,  göra ”forntidsspel”. En superidé som jag nu anammar även med dessa gäng, som jag jobbar med nu. Dels tränar vi på att formulera frågor, dels våra kunskaper, dels hur regler och spel fungerar. En favoritlektion i repris som sagt.

Eleverna tittar på sina mindmaps som vi gjort under tidigare lektioner då vi berättat, skrivit, sorterat och berättat igen för att träna på svenskan och de svåra begreppen kring forntiden. Dessa mindmaps plockar vi nu fram och tittar på för att försöka att formulera frågor.

Exempelinlägg på hur vi jobbat kring de olika åldrarna.

Eleverna arbetar i grupper om 3. Så klart använder man sina språk på sitt bästa sätt för att kunna samarbeta tillsammans. Arabiskan kan vara bra ibland och svenskan ibland. Vi blandar språken för att även våra nyaste klasskompisar ska kunna vara delaktiga. Det ritas och målas spelplan och skrivs frågor som sagt.

Utdrag ur Anna Kayas bok. Här är rubrikerna kring SKUA ur hennes bok. Delar som hon tänker är viktiga att få med i det språkutvecklande arbetet. Jag tänker att vi i det här arbetssättet får med många delar och jobbar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Tack Anna för en bra bok!

En elev som har Symwriter på sin elevdator fick också skriva frågor kring asagudarna, som var det sista vi gick igenom. Vi skrev ut dem och la korten med de frågorna i alla gruppernas spel.

 

Nästa vecka ska vi spela och skriva spelregler…

Inlägg från mitt förra gäng elever:

Elevinflytande blir verklighet. Hur vi började arbeta med spelen.

Läraråterkopplingoch elev”återkoppling” i arbete mot mål. (små filmer där eleverna spelar.

Bronsåldern. Men vad är brons?

Då var vi inne på bronsåldern i forntidsarbetet. Men vad är då brons? Av mina elever var det ett fåtal som kunde säga att det var en metall, men vad är en metall? Jag ville att eleverna skulle få lite erfarenheter av metall. Jag var och lånade lite olika metaller av slöjdlärar-Uffe och så skulle vi undersöka om olika ämnen ledde elektricitet och huruvida de var magnetiska. Eftersom järn och järnåldern står på tur så jämförde vi när vi sammanfattade lektionen. Varför bytte man? Varför började man använda järn istället för brons? Vi kände på hur mjukt tennet (en del av bronset) mot det hårda järnet.

Eftersom det finns en hel del svåra ord så använde vi google translate för att översätta till modersmålet. Superbra att man på bl.a. arabiska kan få ordet uppläst. Också bra att det arabiska ordet skrivs med arabisktext men även med våra bokstäver. Elevernas uppgift var att försöka skriva på modersmålet, kunde man inte på arabiska så kunde man skriva med de bokstäver som de nu är vana vid. Eftersom vi nu också läser engelska, och en del av eleverna även använder sin engelska mycket, så kunde man välja att även översätta till det eller såklart annat språk, eller rita en bild för att komma ihåg.

 

Nästa lektion handlade om bronsåldern. De har tidigare jobbat med bronsåldern i klasserna så vår uppgift är att sammanfatta och träna på att berätta och beskriva åldern.

Lektionen börjar med att de i par får 4 minuter att berätta om bronsåldern, de har då ett papper med bilder från åldern framför sig.

Sedan sammanfattar vi vad som sagts i paren gemensamt. Eleverna skriver det vi säger på sina papper.

Efter det sorterar vi orden med färger.

I klassrummen använder de rubrikerna för att skriva faktatexter men hos mig skriver vi inte under de här lektionerna utan tränar på att berätta på svenska helt enkelt. När vi sorterat orden i färger får de träna och spela in på i-Padsen. Tanken är att färgerna ska göra lättare att berätta med röd tråd. En del klarar att berätta och spela in allt kring bronsåldern. De klarar att berätta dvs inte bara läsa orden utan fylla ut meningarna. Medan andra spelar in en färg i taget. Vissa har svårt att uttrycka hela meningar utan det blir mest orden. Men vi utmanar och jobbar på våra nivåer för att hela tiden komma längre. Jag försöker pusha och stötta, utmana och modellera för att vi eleverna ska utvecklas på deras nivå. Filmerna är egentligen inte viktiga, det är processen. Dock ger de mig en bra chans att höra alla elevers språkutveckling i lugn och ro efter lektionen.

Jag vill också slå ett slag för Symwriter. I kommunen har vi ett fåtal licenser men verkligen ett bra verktyg. När eleven skriver så kommer bilder upp som stöd. En elev som jag möter har det på sin dator och skrev den här texten om bronsåldern.

 

Språkutvecklande ”efter-arbete” kring stenåldern med I-pad som verktyg

Eleverna i åk 2 har nu börjat jobba med forntiden och framför oss har vi så småningom en järnåldersdag tillsammans med Kalmar Länsmuseum som väntar.

Mina elever, som jag möter i SvA-undervisning en gång i veckan, har tidigare haft studiehandledning på modersmålet kring stenåldern, jobbat i klassrummen, för att nu efterarbeta tillsammans med mig. Tyvärr har jag inte någon studiehandledare med mig på de här tillfällena men vi efter-arbetar på svenska och på modersmålet men med stöd av varandra. Vi lyfter vad olika ord även heter på t.ex. arabiska som de flesta av eleverna pratar och de kan då också hjälpa varandra. Vi gör vad vi kan och har stödmaterialet, utdrag och länk här nedan, i åtanke iaf.

Utdrag ur Skolverkets stödmaterial kring studiehandledning på modersmålet.

 

Stödmaterialet Studiehandledning på modersmålet. 

Förmågorna som är väldigt viktiga kring temat är att kunna beskriva och jämföra t.ex. tidsåldrarna. Så det är det vi jobbar för fullt för att träna.

Vi började lektionen med att titta på bilder från stenåldern. I par fick de sedan berätta för varandra vad de visste om stenåldern. Bara prata, inte skriva. När de pratat en stund samlade vi ihop vad de pratat om i grupperna och gjorde en gemensam mindmap utifrån bilderna.

Efter skulle orden sorteras utifrån de ämnesspecifika begreppen. Två och två igen fick de tillsammans resonera kring vilken färg de olika orden de tidigare skrivit skulle ha. De konstaterade att en del av orden fick ha flera färger. Dessa begrepp använder de i klasserna för att skriva faktatexter kring de olika åldrarna. Men hos mig sorterade vi utifrån dem för att sedan kunna beskriva och berätta om åldern istället för att skriva.

Vi avslutade lektionen på samma sätt som vi startade. Två och två igen! Berätta om stenåldern med det uttalade målet att kunna berätta och beskriva mer den här gången. Den här gången spelade vi också in varandra på I-paden. Fördelen med att spela in film är det är att eleverna ofta tar många tagningar för att det blir något som de inte är nöjda över vilket innebär flera träningar. I annat fall så spelar de in varandra och lyssnar på sina egna och kompisen filmer och då i alla fall får höra berättandet flera gånger. Språk- och kunskapsutvecklande! Så är det alltid, som jag upplever det, motiverande och roligt att använda digitala verktyg! 🙂

Få text uppläst med Office lens

Har just upptäckt en superbra sak med Office Lens. Smidigt och enkelt för eleverna att använda tänker jag.

För elever som har god läsförståelse men jobbigt med avkodning och flyt tänker jag att detta är perfekt. Eleven kan fota vilken text som t.ex. svårare faktatexter eller vad det kan vara. Välja avancerad läsare och då få texten uppläst. Det går att justera hastigheten på talsyntesen. Det som kan vara lite svårt är att förstå talsyntesen ibland, det blir ju lite robotröst där betoning och melodi kan bli lite konstig men ändå… 🙂

Appen
Fota texten du vill ha uppläst. Klicka på den röda bocken.
Välj ”Avancerad läsare”.

Cirkelmodell och digitala verktyg som stöd för att skriva texter om våra hemländer.

Då var vi framme vid fjärde fasen i cirkelmodellen kring att skriva faktatexter om våra hemländer.

Vi startade temat med att gemensamt hjälpas åt att skriva om Sverige. Vi läste texter och fyllde i vår 6-fältare om länder. Sorterade ord i rätt fält. Vi hjälptes sedan åt att formulera hela meningar utifrån orden i fälten. Vi skrev i Power Point och för att få till lite extra språkutveckling så fick eleverna spela in sina röster till varje slide. Allt kring hur vi jobbat finns i de tidigare inläggen här nedan.

Läs tidigare inlägget på temat:

Planering kring sva-tema Mitt land

Skriver och spelar in våra faktatexter i Power point

Nu var det dags för eleverna att använda sina kunskaper som de lärt sig under Sverige-arbetet. De fick nu skriva om sina hemländer på samma sätt som vi jobbat med Sverige. En ny 6-fältare som de två och två fick försöka fylla i utifrån en faktatext ur en lärobok kring landet. Jag blev nästan lite förvånad över hur lite jag behövde hjälpa till för att hitta fakta som skulle fyllas i i de olika fälten. Otroligt duktiga! Cirkelmodellen är toppen, tänker jag. 🙂 Och när det kom till att jobba med Power point och spela in ljud var det heller inga problem redan andra gången. (När vi jobbar vidare ska jag visa dem alla roliga animeringar m.m. som finns i Power Point. :-))

Dessa böcker som jag lånat från mellanstadiet har vi använt oss av. Bra kartor med bilder som förtydligar vad som finns i landet. Inte nyaste versionerna men har funkat… 😉

6-fältare mall länder.

Vi jobbar hårt med att formulera hela meningar utifrån ord i flera sammanhang med mina elever som läser SvA, och de ligger så klart på olika nivåer kring just detta mål. En del rättar jag svenskan med ordföljd och ändelser väldigt noga. Andra behöver stöd av meningarna som vi formulerade kring Sverige för att sedan skriva liknande. Därför skrev jag ut en Power Point-presentation om Sverige och satte upp på tavlan så de kunde gå och söka stöd där ifall de behövde. Jag vill att de så mycket som möjligt ska kunna söka stöd i klassrummet utan att fråga mig och behöva vänta på att jag ska komma med svaren.

Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!

 

Nu blir det QR-koder som skickas hem så att eleverna kan visa sina familjer deras fina arbete och så ska det bli filmvisning i klassrummen. 🙂