Kategoriarkiv: Åk 2

Positionssystemsträning och nötning av knytnäve-strategin

I min mattegrupp tränar vi för att bli säkra på talens värde, storleksordna och ramsräkna.

Den här veckan pratade vi om varför det är viktigt i vilken ordning man skriver siffrorna. I det gamla Egypten var det ju inte så. Symbolerna var då olika för tiotal och ental. Vi gjorde därför våra egna talsystem. Först gjorde jag och eleverna fick försöka lista ut vilket tal jag tänkt på. Vi skrev dem med vårt vanliga talsystem och funderade på vilket som var störst och varför. Hur gör man för att storleksordna? Vilken siffra tittar man på först?

Sedan fick de göra egna. När de vara klara fick de byta och sedan byta tillbaka igen och se om kompisen gjort rätt.

 

Efter det så tränade vi kring att just storleksordna med ett spel ”Flest kort vinner!” . Materialet är ett kopieringsmaterial från en lärarhandledning till Flex-böckerna men det går helt enkelt ut på att ha tal upp till hundra på små lappar. Eleverna delar upp korten, de spelade två och två, och sedan la båda spelarna upp varsitt kort samtidigt på bordet. Den som då lagt upp kortet med det största talet på får båda korten. När korten i händerna är slut så har den med flest par vunnit.

När man ledsnat på spelandet så fanns det ”målarmatte” att träna vidare kring knytnäve-räkning på. Jag ritade dit en liten knytnäve högst upp på pappret rör att påminna, för nu är det den strategin som vi nöter. När vi jobbar vidare med ”lucktal” (enklare ekvationer) kommer den strategin att funka bra!

 

Mina elever vill gärna göra ”prick till prick-papper” och det är ju toppen för att träna ramsräkningen. Det är ju superviktigt att vara säker på uppåt- och neråt-räkning för att kunna använda knytnäve-räkningen utan stöd av tallinje på bänken. Och det är vårt mål att klara sig utan!

Planering och matris kring svA-undervisningen, vår skolgård.

Vi jobbar på för fullt med vårt skolgårdstema. Vi har listat skolgårdsord och tränar på dem. Dels genom ord och bild-övningar och även tack vare Bitsboard-appen.

Vi går nu över på att skriva meningar utifrån orden. Men en sak som vi behöver jobba med är när det heter spela och när det heter leka eller något annat. Så idag har vi sorterat och delat upp orden till rätt verb.

Vi började med att sortera ord och bild i par. Sedan hjälptes vi åt att fundera på om orden skulle placeras vid spela eller leka…

Tyvärr missade jag att fota när vi sorterat men vi la orden vid verben spela, leka, åka, klättra, hoppa och gunga på A3 papper och på tavlan som eleverna sedan kunde använda som stöd i sitt skrivande.

Efter det skrevs meningarna på datorn i paren. Jag tänker nu, när jag ikväll formulerat min matris utifrån den pedagogiska planeringen som jag gjort tidigare kring arbetet, att jag skulle uppmanat paren som blev klara att försöka skriva egna hela meningar förutom de som vi tillsammans jobbat fram… Det är verkligen viktigt för mig att använda mina matriser. Det är lätt att man i stressen mitt i klassrummet inte tänker på att utmana. För mig är det viktigt att ha tänkt ut det i förväg för att få till, annars glöms det lätt bort. Tur för mig att vi har fler pass kvar och kan fortsätta nästa gång. Tänker att jag då även försöker fixa till mitt misstag och att även de som är klara med att skriva meningarna får möjlighet att pröva om den högre nivån i matrisen…

Här finns alignmentplaneringen och matrisen med språkliga mål ifall någon vill titta och använda…

Alignmentplanering.

Matris.

 

SvA-tema kring skolgården med ASL- och film-tänk.

Då var vi igång på riktigt. Nu är det full fart igen. Härligt!

När min tjänst nu ändrats lite och jag inte längre är klasslärare så har jag lite olika grupper från våra åk 2-elever att jobba med. Idag drog jag igång mina sva-grupper kring vårt skolgårdstema.

Vi började med att kika på en skissad karta över skolgården. Med fördel i mitt nya klassrum och med lite färre elever har jag möjlighet att sätta elevernas stolar i en halvmåne vid tavlan. Väldigt bra och något som jag kommer fortsätta med när vi ska dela tankar kring något på tavlan. Inget plockande med saker, jag ser alla och de ser varandra. Bättre fokus helt enkelt.

Jag hade förberett bilder på några delar av skolgården som vi senare i temat kommer att jobba vidare med kring vilka regler som gäller där. Eleverna berättade vad de såg, allt kunde de inte namnet på så då fick de beskriva hur man gör där. Vi skrev gemensamt orden, funderade på en, ett eller flera. Till sist listade vi orden, dvs skrev dem under varandra. Det var nämligen deras uppgift sedan. Att lista saker vi har på skolgården. De fick skriva mina ord om de ville men också fundera vidare vad vi mer har på skolgården. De jobbade 2 och 2 i skrivarpar. De funderade och ljudade på i sina par. Nästa gång jobbar vi vidare med orden, ritar och fotar för att senare kunna göra om orden till meningar. Efter att, av ett besök, ha blivit inspirerad av min goda vän och kollega Anna Josefsson och hur hon strukturerar upp sitt ASL-arbete i sin klass. Kika in på hennes blogg eller läs hennes bok. 

Så småningom ska allt vårt arbete kring skolgården resultera i en film där vi presenterar vår skolgård och berättar om en del regler som finns på svenska och på arabiska. Allt för att nya elever på vår skola ska känna sig välkomna och råka ut för mindre missförstånd på rasterna.

Som lite extrauppgift fanns det möjlighet att para ihop ord och bild på golvet.

De har fått prova på det här med att skapa film för vi har inför föräldramötet gjort en film där alla elever berättar om hur de tror att de bor, vad de jobbar med och hur deras familj ser ut om 20 år. Några har också i mattegruppen häromdagen gjort film för att kunna träna ramsräkning hemma och i skolan såklart.

För att kunna träna hemma och få med sig filmen hem på ett smidigt sätt så får de med sig en QR-kod hem.

QR-koder är något som jag kommer att jobba med mycket under året tillsammans med filminspelningar då. Är du också intresserad av att skapa QR-koder? Jag har gjort en lite film om hur man gör…

Dikteringsfunktion! :-)

Med risk för att vara sist på bollen så måste jag ändå slå ett slag för dikteringsfunktionen som nu finns i I-pads och I-phone. (Kanske även i andra digitala verktyg men det är dessa jag använder…)

Det borde ju finnas massor med användningsområde för detta!

Nu kan man snabbare skriva sina protokoll m.m. tänker jag. Skriva sms utan att trycka känns ju användbart så där i vardagen.

Ullis skriver på sin blogg precis hur man gör för att installera. 

Det går också att byta språk! Det skriver Logopeden i skolan hur man gör. 

Digitalthjärta.se har också en PDF på vilka kortkommandon som kan användas. 

 

 

Nu ska det bara sätta igång och användas på ett bra sätt i skolan!

Tipsa mig gärna om hur ni jobbar med den här funktionen med eleverna! Väldigt nyfiken.

Jag tänker mig att jag kommer att använda den när vi ska skriva gemensamma texter, när jag modellerar, då sitter eleverna ofta och väntar på att jag ska hinna skriva det som de säger eller vi tänker. Klassråd kanske…? Supereffektivt klassrum! 😉

Så finns det såklart möjlighet för fler elever att visa sina kunskaper för mig. Även om man har svårt för att skriva förhand och på datorn så finns nu också den här möjligheten förutom att spelas in, filmas osv. Man får ett papper i handen precis som de skrivande eleverna får. Toppen.

Här finns en film från skolverket med Hülya Basaran och Ivana Eklund om hur de jobbar med bl.a. den här funktionen i sin undervisning.

Vad har vi lärt oss egentligen? Progressiv brainstorming/karusellen

Som lite utvärdering nu sista dagarna så gjorde vi progressiv brainstorming, eller karusellen som den kallas i kooperativt lärande, kring några av våra ämnen i skolan. 

Vad har vi lärt oss? 

Vi delar upp oss i fyra olika grupper. Varje grupp har en speciell färg på pennan som de hela tiden tar med sig. Roller fördelas. Vi hade bara ordfördelare och sekreterare, en var ordfördelare och de andra sekreterare. Papyrerna med ämnet på fördelas på fyra olika platser i rummet. T.ex. gruppen med den röda pennan börjar att skriva vad de lärt sig i svenskan, de med gröna pennan på matte, bruna på engelska osv. När 5 minuter har gått så säger jag byte. Grupperna tar med sig pennorna och roterar medsols. Läser vad den tidigare gruppen skrivit och fyller på mer. 

Det är lite klurigt att hålla isär de olika ämnena men det spelar ju mindre roll. Mycket har vi lärt oss iaf. 😊

Sommarpresent: Spela kort i sommar!

Sommarpresenten är under tillverkning…

Efter mycket kortspelande blir vår present en kortlek tillsammans med spelregler i ett häfte. De kortspel och patienser som vi spelat under året. Det finns också en QR-kod till en liten film där spelet spelas och förklaras så att det ska vara lättare att komma ihåg reglerna och förklara för föräldrarna i sommar.

Vi hoppas på mycket spel och roligt och samtidigt tränar vi en massa kunskaper och förmågor på samma gång. Vad de olika spelen syftar till att träna står också i häftet.. 😉

länkarna här under kan ni använda skriva ut kortspelen om ni önskar:

Kasino

7:an

Pyramiden

Kungen

Så här gör jag mina QR-koder:

Observation talutrymme. Vi drar slutsatser. Träff 3 i det kollegiala lärandet.

Kring vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu under terminen har genomfört observationer i varandras klassrum med fokus på talutrymmet. Vi har nu haft alla våra 3 planerade träffar och sista träffen handlade om att dra slutsatser utifrån vad vi sett under våra observationer.

Träff 1 Observation talutrymme

Träff 2 Kollegial handledning av planeringar. 

Vi har jobbat med kollegiehandledning kring planeringar under träff 2 och vi jobbar på samma sätt kring observationsprotokollen under träff 3. Samma arbetsgång som tidigare, som vi känner igen och som vi kommer att jobba vidare kring utifrån reflektionerna. Observationerna och utvecklingsarbetet kring det har nämligen , enligt reflektionerna, varit mycket lyckat. Bara positiva reflektioner kring att detta är viktigt och att vi borde göra observationer oftare vilket så art glädjer.

Slutsatserna kring observationerna kom i flera grupper att handla om hur vi skulle kunna skruva på undervisningen och även stötta talutrymme i grupparbete t.ex. Hur talutrymme fördelas i klassrum resp. grupper? Pratar eleverna om det vi tror att de pratar om? Pratar och resonerar eleverna och med dem som vi tror att de jobbar tillsammans med? Hur kan vi stötta kring det? Vi pratade om hur vi kan stötta kring planeringar under träff 2 men nu handlar det om hur vi kan stötta kring grupparbeten.

Gibbons skriver:

Alla i gruppen är engagerade. Klarar vi det i våra klassrum? 

Vi tar in lite ny input med Kagan som forskare och kooperativt lärande som inspirationskälla.

 

Vi pratar om att fördela roller för att engagera elever i grupparbeten och så pratar vi om olika muntliga interaktionsövningar som kan underlätta. EPA är en metod som slagit väldigt väl ut i många av våra klassrum på skolan men jag ville öppna ögonen för att det finns så många fler att använda sig av.

På kooperativt.com finns lite småfilmer som visar några av de olika strukturerna som man kan använda sig av i klassrummet men det finns så klart också exempel på Youtube:

För att visa hur exempel på hur lärare kan leda samtal genom att t.ex. använda börjor eller eleverna som resurser för varandra hade jag också med skolverkets film från Sara Persons klassrum om att samtala om text.

Utifrån reflektionerna så är lärarna intresserade av att titta närmare på det här i sina klassrum. Hur ser det ut i mitt klassrum och hur kan jag skruva min undervisning för att fler elever ska lyckas? 

Vi ser fram emot en spännande höst då utvecklingsarbetet fortsätter!

Senare satt jag också på träff kring nationella proven. Redogörelse kring hur proven i år såg ut och vilka lärdomar lärarna som genomfört dem gjort. Det känns som vi genom det här utvecklingsarbetet är på rätt väg även där för att förbättra elevernas resultat genom att vi lärare ger eleverna möjlighet att träna förmågor kring att resonera, argumentera, kunna ställa frågor och uttrycka sin åsikt. Det får eleverna möjlighet att träna på i våra klassrum på Lindblomskolan om vi lyckas anamma Kagans tankar i våra klassrum och se till att vi har engagerade elever i våra grupparbeten, det tror och hoppas jag i alla fall. För det handlar ju ändå också om att förbättra resultat!

Vill passa på att, kring det här arbetet med kollegial handledning, rekommendera boken nedan. Konkreta metoder kring hur man kan jobba med handledning i ett kollegialt lärande.

 

Skapa QR-koder. Ett verktyg för språkutveckling…

Har fått frågor om hur jag gör mina QR-koder så därav kommer här ett inlägg där jag förtydligar lite…

Gjorde helt enkelt en liten film:

Jag tänker att man kan använda dessa QR-koder på fler olika sätt:

Dels som en kompensatorisk väg för studiehandledning, då vi inte har tillräckligt många studiehandledare på skolan i likhet med många andra skolor tror jag. Jag kan på det här sättet kan ha ord och begrepp översatta på mina elevers språk i klassrummet som stödplanscher även om mina elever inte läser på sitt modersmål. Ett sorts korsspråkande.

Blogginlägg: Translanguaging med QR-kod.

Dels som en kontakt till föräldrarna då en flicka med arabiska som modersmål uttryckte att hennes föräldrar inte kunde läsa på svenska när vi skulle skicka hem veckobrevet.

Som påminnelse för eleverna vilket kortspel som är vilket och vilka regler som gäller för spelet i fråga.

Blogginlägg: Inspirerad av förskolan provade jag QR-koder…

Eller för att alla ska ha samma chans att lyckas med läsläxan. Att man ska kunna lyssna på läsläxan hemma för att på så sätt kunna träna och veta om man läser rätt även om man inte har svensk-läsande föräldrar hemma.

BLogginlägg: Lässtöd hemma mha QRkod

Planera med språkliga mål

Efter att för säkert femhundraelfte gången tittat på Anna Kayas 3 filmer om språkliga mål, som är så himla bra och som innehåller så mycket, var jag tvungen att samla ihop mina tankar. Vad är det hon säger egentligen och hur ska jag göra för att komma ihåg allt och få med alla delar i min undervisning?

Språkliga mål – vad och varför?

Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål?

Språkliga mål – hur börjar man?

Vad är det hon säger och hur gör jag detta konkret på ett smidigt sätt i min undervisning? Jag kom fram till att jag behövde bena ner hennes tankar till en tankestruktur, som jag kallar det när jag har liknande på eleverna. Hur ska jag tänka? Så måste alla delar vara med…

Efter många filmtittningar, pausande, antecknande och repriser så gjorde jag en tankestruktur kring planering av språkliga mål. Jag tänker att jag i samband med mina pedagogiska planeringar och arbetet kring dem med alignmentplanering och matris arbete också kan fylla i min planering kring språkliga mål.

planering-sprakliga-mal

Delen kring ord och begrepp har jag nog lyckats få in i mina ”vanliga” PP:er men känner att min undervisning kan utvecklas om jag lyfter de andra delarna för tanke när jag drar igång ett arbete.

Ska prova och se…

Vill ni också testa så finns dokumentet här:

Planering språkliga mål

Skriv gärna till mig hur ni tycker att det funkat om ni provar.

 

Lyssnatips Våffelhjärtat #barnradion

Måste bara tipsa om underbara Våffelhjärtat som finns på Sverigesradio.se. En helt underbar bok av Maria Parr som Ulla Skog läser.

Under sommaren lyssnade jag tillsammans med mina egna barn snart 7 och 10 år och då gillade den jättemycket. Idag började jag lyssna med min åk 1:a och en spontan reaktion redan idag var med en lite förvånad ton på rösten: – Den var ju bra! 🙂 Och han har rätt, det är den verkligen!!

Ett tips är att visa bilderna för varje avsnitt för eleverna. Det kan underlätta ”lyssnandet”. 

våffelhjärtat

 

Ett boktips till som jag verkligen rekommenderar att läsa i klasserna är böckerna om den Underbara familjen Kanin av Jonna Björnstjerna. I dag lästa jag Sagan om den underbara familjen Kanin och godistrollet. Vi hade tidigare på dagen gått igenom skolans ordningsregler och gjort klassrumsregler och då kommit in på ordet respekt. Boken slutar med att godistrollet varit elak för att han ville ha respekt… Boken fångar verkligen barnen och är lätt att läsa med inlevelse för oss vuxna. 🙂 Även de andra böckerna om familjen kanin har sensmoral att fortsätta diskutera kring. Toppen!

 

Godistrollet