Kategoriarkiv: Genrepedagogik

SKUA-utbildning träff 2 kring stöttning, tala och lyssna.

Jag genomför en utbildning för nyanställda i kommunen kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Här ser ni innehållet och Powerpointen från den andra träffen med fokus på Stöttning och tala/lyssna. Deltagarna är 48 stycken och indelade i 8 basgrupper. Alla deltagare har Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet, så det är mycket till den boken som jag hänvisar. Mellan de stora träffarna som jag håller i så har förstelärarna mellanträffar med var sin basgrupp.

De stora träffarna innehåller en blandning av föreläsning och workshops. Dessutom får de uppgifter att genomföra tills mellanträffar och till de stora träffarna.

 

Här nedan ligger länkarna som jag länkat till i Powerpointen:

Puzzelmaker

Flerspråkighet som resurs.

Kooperativt.com

 

Inför nästa träff som handlar om att skriva och bl.a. cirkelmodellen vill jag att deltagarna har tittat på filmen om cirkelmodellen av Anna Kaya:

Fortsättning på signalord. Vi skriver räknehändelser med genretänk.

Idag kom fortsättningen på signalordslektionerna.

Blogg inlägg:

Genretänk i matten… Vilka ord signalerar vilket räknesätt?

Vi har haft två signalordslektioner, även om jag bara bloggat om ett.

Bedömningsstödet, som vi gör nu i åk 1, visade att vi inte jobbat tillräckligt mycket med räknehändelser. Det måste vi ändra på!

Idag började vi med att repetera signalorden. Eleverna skulle markera genom att dra streck vilket ord som signalerade vilket räknesätt.

Vi jobbade enligt EPA. Först tänkte eleverna själva. Sedan fick de förklara hur de tänkt i paren. Till sist tog vi det alla tillsammans. Mycket nyttigt för vi hamnade i diskussioner kring att några av orden kunde signalera båda räknesätten. Vi pratade också om skillnaden mellan ger och får, vem är det addition för och vem är det subtraktion för?

Som extra, i väntan på att alla skulle bli klara, försökte eleverna hitta på fler signalord. Klurigt, men sammanlagt var ett ord de kom på i alla fall.

Under signalordslektionerna har eleverna löst olika textuppgifter där orden ingår så alla har löst räknehändelser eller textuppgifter inför den här lektionen då vi ska skriva egna uppgifter. Så jag tänker att vi har förberett oss både genom att läsa modelltexter och hitta viktiga ord för just genren räknehändelser…

Sedan gick vi på huvuduppgiften för dagen. Att skriva egna räknehändelser.

Jag hade gjort en mall som vi först hjälptes åt att fylla i. Alla tillsammans.

I ovalen klistrade vi in ett tal, 5+7.

Jag ritade och vi pratade lite extra om hur man ritar i matten. Tydligt men inte jättenoga…

Sedan skrev vi en händelse kring talet tillsammans och tillslut skulle vi formulera en fråga. Vilket är ganska svårt i 7-års åldern. Jag bestämde ett startord för att hjälpa till.

HUR…

(Dokumentkameran är ett superbra verktyg i mitt klassrum.)


Efter att vi gjort en räknehändelse tillsammans så fick de göra en liknande uppgift i paren. Istället för 5+7 fick de nu 6+6.


Lite allteftersom blev eleverna klara och då gjorde vi den sista räknehändelsen för dagen. De fick då fundera kring ett subtraktionstal. Här fick jag gå runt och hjälpa till lite speciellt kring hur man skulle rita när det var subtraktion.

Vi hoppade sedan fram lite i Favoritmatematikboken och gjorde ett par sidor problemlösning.

Vill också tipsa om dessa kort. Rita – Räkna heter dem. Är osäker på tillverkar i skrivande stund men finns i olika nivåer och var perfekta som fortsättning för de snabba.


Dagen fortsatte på fråge-temat när vi jobbade med vårblommorna och eleverna fick då ställa ja- och nej-frågor för att lista ut vilken blomma som kompisen tänkte på. De hade bilder på blommorna på bänken framför sig.


Och vi fortsätter också i morgon med att skriva frågor på bilderna som hör till läsläxan.

Nu hänger vi i med reportern…

 

 

Lärarmål: jobba varierat, aktiverande och stöttande i undervisning. Här So-tema.

Vi har under en tid jobbat kring ett tema om att flytta i världen. Vi startade temat genom att i grupper fundera på vad vi vet om världen. Eleverna skrev och vi funderade sedan tillsammans.

Utifrån vår pedagogiska planering så har jag jobbat fram en matris. Här har jag dock hoppat över nivå 2. En besparing i arbetsbelastning kan man säga för att jag främst använder mig av nivå 1 och nivå 3 i min bedömning, nivå 2 blir liksom vägen mot nivå 3. Matrisen är ett viktigt redskap för mig som lärare nr jag planerar min undervisning. Hur stöttar jag och hur utmanar jag eleverna? Hur ska jag lägga upp undervisningen för att leda lärandet mot nästa nivå?

Eleverna får också vara med och tänka till kring våra konkretiserade mål från PP-väggen kring hur vi ska jobba för att nå målen. Vi pratar också om att det är viktigt att visa sina kunskaper och hur man kan göra det.

Ett mål har varit att kunna beskriva varför människor flyttar och hur det kan påverka barn och familjer. Vi funderade tillsammans på varför man flyttar och många av oss i klassen hade erfarenheter av att flytta och kunde berätta om hur det var.

Vi läste berättelser om att flytta och vi skrev också egna berättelser där någon flytt skulle ingå.

Som läxa hade eleverna att intervjua en vuxen med frågor kring flyttande. Vilket också var ett mål, ”att göra enkla undersökningar”. Så här i efterhand har känner jag att jag skulle ha gett eleverna fler tillfällen att hitta på egna frågor t.ex. till varandra för att ge dem chansen att nå den högre nivån kring målet. I samtal kring våra erfarenheter kring att flytta blev det lite sporadiska frågor men är det något jag ska bedöma så borde jag ha undervisat kring det bättre tänker jag. Analys av min undervisning! Förändra för att förbättra.

Kring att känna till världskartan, världsdelar och väderstreck har vi bl.a. plockat med ett självrättande materiel. Placera världsdelarna rätt. Vänd och titta om du gjort rätt. Vi utvecklade också genom att när vi pratat om väderstrecken försöka beskriva för varandra var världsdelarna ligger. T.ex. jag tänker på världsdelen som ligger söder om Europa.

Vi har också pratat om vad färgerna på kartan betyder.

Vi har också tagit in modersmålet i undervisningen. Vad heter världsdelarna och väderstrecken på arabiska och albanska.

​​

Eleverna har gjort sina egna världskartor och placerat stjärnor på viktiga platser i världen för dem.

Så måste vi så klart veta var vi bor nu. Det här materialet hittade vi i någon facebookgrupp.

Vi har också fått reda på mer om världsdelarna genom djuren som bor där. Tittat på filmer och läst texter om djur i andra världsdelar.  Vi har skrivit faktatexter med stöttning av en 4-fältare och placerat ut dem i världen.


Efter det skrev vi argumenterande texter kring något favoritdjur i världen.

Det var allra första gången som vi skrev argumenterande texter så vi började med grunden. Jag visade en modelltext och så fick eleverna använda ”börjor”, klippa ut och klistra in eller skriva av.

Genreplansch

Modelltext

Lucktext som jag tagit ”börjorna” från.

Elevexempel.
Min elev som har albanska som modersmål fick, med stöd av vår modersmålspedagog, att skriva sin argumenterande text på albanska. Vi läste upp våra texter för varandra.

Nu har eleverna fått självbedöma sina kunskaper kring temat på målboksbladet.

Flytta-temat har varit en del av den pedagogiska planeringen kring Värdegrund.

Nu återstår för mig att gå igenom hur eleverna tyckt att det gått själva men vi gjorde också en liten kontroll genom en slags sittande tipspromenad med 1 x 2- frågor. Dessa ska jag så klart också titta på och så göra en bedömning i matriserna. Sedan ska jag analysera min undervisning. Vad kunde jag gjort bättre för att ha lyckats ännu bättre med mina elever?

Genretänk i matten… Vilka ord signalerar vilket räknesätt?

Nu börjar vi jobba lite smått med textuppgifter i matematiken. Vi pratar också om att kunna skriva på mattespråk på utvecklingssamtalen. Men hur gör man då? Vilka ord är viktiga kring textuppgifterna?

Jag tittade på ett filmklipp när jag kikade lite på webbdelen av kartläggningen för nyanlända. Som kursledare för språk och kunskapsutvecklande arbetssätt här i kommunens 1-6 verksamheter så kikade jag in på den 4:e modulen, resultat-delen.  Här tittade jag bl.a. på filmen kring matematik.

 

 

Här pratar lärarna om signalord i matematiken. Superbra! Klart vi måste gå igenom signalorden för att kunna veta. Jag måste undervisa kring det som jag bedömer… inte ta saker för givet!

Så idag har vi läst gemensam text. Textuppgifter. Tittat på vilka ord som gör att man kan veta vilket räknesätt man ska använda när man sedan ska skriva på mattespråk. Vilka ord är de viktiga och signalerar för oss vilket räknesätt jag ska använda?

Jag valde ut 4 att börja med: får, tillsammans, fler och färre. Fler och färre eftersom vi jobbat med dem och det blev lite repetition.

Mha dokumentkameran så läste vi texten gemensamt. Ringade in signalorden och skrev på mattespråk.


Sedan samlade jag mina elever som behöver språkstöd på mattan och vi repeterade en gång till. Tog hjälp av pengar och pratade om får och tillsammans. Sedan hjälptes vi åt att lösa resterande uppgifter som skulle klistras in i matteskrivböckerna.

Repeterade orden och ringade in vilket räknesätt ordet signalerade.

De andra eleverna fick två och två sätta igång och läsa, ringa in signalord och skriva på mattespråk i sina matteskrivböcker.


Som utmaning fick de också hitta på egna uppgifter där de använde de signalord som vi gått igenom idag.

Två spår i undervisningen vilket gjorde att alla hade chansen att lyckas.

Vi fyllde på vår mattebegreppsvägg med en plansch med signalord som kommer att bli fler med tiden…

Tillägg:

Jag har fått reaktioner på att jag likställer färre med subtraktion och tillsammans med addition. Ledsen att jag upprör! Så jag vill förklara mina tankar kring det.

Jag reflekterade också under lektionen att jag färre i dagens uppgift likställs med subtraktion vilket jag är väldigt medveten om att det inte alltid gör.

Jag valde att ha med de begreppen för att vi har jobbat med dem ett tag. När vi har pratat kring dem och eleverna och förklarat för varandra och mig kring bedömningsstödet så använder de begrepp som mindre, räkna neråt, backa m.m. typ subtraktion. Så idag körde vi vidare kring det. Det här var absolut första gången som vi pratade om vilka ord som är viktiga signalord. Den här gången blev färre = – och tillsammans = +. Jag är dock medveten om att det inte alltid är så och det är något som jag kommer att jobba vidare kring. Jag lovar!!

Att jag valde att på pappret på mattan, med gula ord, markera räknesätt var för att mina elever som behöver stöd i svenskan skulle ha lättare att hitta orden i sina uppgifter och komma ihåg hur man skulle tänka. Jag pratade dock inte med dem om att det inte alltid är så att färre är subtraktion och tillsammans addition, det kanske jag skulle ha gjort men gjorde den här bedömningen idag.

Det jag ville lyfta med dagens lektion var att det finns viktiga signalord i matten. Mina elever går som sagt i åk 1 och jag ville använda begrepp som vi jobbat med och som de kände igen. Därav valen. Det innebär inte att ni som läser inlägget behöver välja just dessa utan välj vilka ni vill och där ni befinner er i undervisningen och jobba vidare utifrån det sedan. Men lyft signalord i matten!

Kände att det var viktigt att skriva dit det här sista så jag inte uppmanar till felaktiga pedagogiska och matematiska uppgifter. 🙂

Muntlig interaktion i dagboksskrivandet.

Varje måndagsmorgon skriver vi dagbok. Berätta om något du gjort i helgen!

I genrepedagogikens anda så har vi börjat att skriva med tidsord, det är ju en slags återberättande text. Ganska svårt i början men vi tränar för fullt.

Jag hjälper till och modellerar min text. En händelse som jag har gjort i helgen. Men jag börjar med att rita! Sedan får eleverna gissa vad de tror att jag har gjort. Idag var det lätt tyckte dem. – Fiskat! Men en flicka sa – Pimlat. Båda är rätt och vi pratade om vad som är skillnaden.


Det är svårt att få med alla i helklassdiskussioner tycker jag. Det är gärna samma som svarar och berättar och som alltid räcker upp handen. Ibland tar jag elever iaf som får svara men jag försöker och hitta på övningar där jag får fler aktiva för att alla ska träna den muntliga interaktionen. Så precis som jag fick eleverna också rita först och sedan gå till någon klasskompis och fråga om han eller hon kan gissa vad jag gjort i helgen. Alla blir då delaktiga och måste prata med en kompis.

Elevexempel.

Gibbons skriver:

”Forskning kring andraspråksutveckling visar tydligt att mycket beror på hur samtalen i klassrummet läggs upp för att elever framgångsrikt ska tillägna sig andraspråket.”

Sedan får de också skriva, så som jag gjorde på tavlan. Försök använd tidsorden och så glöm inte punkt och mellanrum mellan orden. Mål från PP-väggen som plockar fram. Dessa kör hårt med nu för att skriva läsligt.

Nå mål i NO på olika sätt. Insekter.

Vi har jobbat på kring att nå målen kring vår pedagogiska planering insekterna i NO:n.

Här nedan är matrisen och progressionen som vi jobbar med kring temat.

skarmklippmatris-insekter

Så här ser vår PP-vägg ut:

img_4492.jpg

Från väggen kan vi plocka ner ord och bilder och träna på på mattan i klassrummet. Ett stöd för eleverna i arbetet.

Vi har jobbat med att kunna insektens kroppsdelar, söka fakta, skriva faktatexter, kunna flera olika insekter. Inlägg. Även där genom kommunikation och cirkelmodell.

Nu har vi gått över till livscykel och så småningom näringskedjan.

Eleverna har i förskoleklass även jobbat med livscykeln på fjärilen och på grodan så vi har helt enkelt hakat på det.

Våra arabisktalande elever får stöttning av vår modersmålspedagog dels under en lektion i veckan och dels lite på sin modersmålsundervisningslektion.

Dagens kommunikativa övning kring livscykeln var att beskriva bilder för varandra. Vi repeterade livscyklerna och tittade på att nästan alla insekternas livscykel är lika. Ägg, larv, puppa, insekt. Eleverna fick välja en insekt och beskriva bilderna för varandra, utan att säga det ämnesspecifika begreppet. Det skulle kompisarna som lyssnade göra. Så turades man om och bytte insekt. Det blev en träning i att beskriva och då inte – Jag ser en larv. Utan lite som gåtor… -Jag ser en vit avlång sak med lite ränder på.

img_4577.jpg

img_4574.jpg

Det här ligger kvar som en ”övning på mattan”. Dels så kan jag kolla av dem när tid finns på ett enkelt sätt och dels kan de träna med en kompis på att beskriva.

Efter det skulle eleverna göra bläddror och gemensamt fyllde vi i den första bläddran om myrans livscykel som är bekant och som vi skrivit och läst faktatext om. Vi pratade om och använde oss av tidsorden först, sen, sedan och till slut.

img_4572.jpg

Sedan fick de fylla i en blank bläddra. Rita på luckorna och skriva bakom. De fick då ta en annan insekt, som fanns stöttning i med bilderna på mattan, eller något annat som också har livscykel… Mycket roligt! Det blev gräset och hästens och spindelns livscykel.

img_4575.jpg

img_4576.jpg

Beskrivande genren – faktatexter börjar ta form á la cirkelmodellen.

PP-väggen om vårt nuvarande NO-projekt om insekter. Valet av tema är grundat i elevernas intresse och progression från förskoleklassen. I fsk jobbade de nämligen både med grodyngel och fjärilar så djur och småkryp hade barnen förkunskaper om och speciellt livscykeln med ägg, larv, puppa. Perfekt!

Vi började med att närläsa om myran. Resultatet av det kan ni se hänga här på tavlan. Eleverna skrev den gången meningar helt utifrån orden de strukit under i texten så jobbade vi med delarna på insekten. Se blogginlägget om det arbetet här:

Närläsning av faktatext.

Vi fortsatte nästa tillfälle med att titta på en film från SLI.se om insekter. Sedan introducerade jag 6-fältaren. Vi fyllde tillsammans i en 6-fältare på tavlan med bara stödord för att sedan gemensamt kunna skriva en gemensamt faktatext. Vi gjorde hela meningar av stödorden och får då också tillfälle att prata om punkt, kommatecken, styckeindelning.

Den texten vi skrev gemensamt skrev jag ut så alla elever fick var sitt exemplar. Idag har vi jobbat med den texten för den kommer att vara läsläxa nästa vecka. Vi har strukit under alla ”insekter” med en färg och alla ”och” med en annan. Vi har ritat en myra och skrivit in kroppsdelarna på myran på våra papper. Innan den blir läsläxa kommer de att träna på att läsa den så klart även om vi nu har läst den gemensamt många gånger under arbetets gång. (När vi läser och stryker under blir det också en träning mot målet i svenska att kunna skillnad mellan ord och mening. Eleverna hjälper mig att läsa en mening i taget och då är det ju till punkt det gäller. )

img_4476.jpg

img_4480.jpg

För att alla ska vara säkra och kunna träna på insekternas kroppsdelar så är det så klart en av övningarna på mattan den här veckan.

Som ordbild den här veckan har eleverna bl.a. ordet ”är”. Idag på dator-passet blev det där för, istället för att skriva ”vi är”-meningar, är meningar om insekter…

img_4477.jpg

img_4482.jpg

Vi jobbar också med siffran 5 den här veckan och en klurighet med siffran fem är ju att göra staket, ni vet 4 streck och ett streck över som när man räknar poäng i brännboll… 😉 Så på onsdag ska de få träna på det. De ska ut på skolgården och undersöka vilken insekt som flest gillar. Fråga och räkna med staket så vi kan räkna ihop med 5-skutt i klassrummet sedan. Övning i muntlig interaktion för dagen.

vilken-insekt-gillar-du-bast

B som i berättelser

Vårt arbete kring bokstaven Bb har, förutom den vanliga ljudanalysen och det andra bokstavsarbetet i olika böcker, handlat om att börja skriva berättelser.

Målet:

Skriva berättelse med inledning, problem, lösning och slut.

 

img_4407.jpg

Eftersom vi jobbar med siffran 3 också den här veckan valde jag att börja detta arbete med att läsa sagan om Guldlock och de tre björnarna och letade efter saker som det var tre av i sagor. Pratade om att vi kanske kunde några fler sagor där siffran tre var tydlig t.ex. Bockarna Bruse, Tre små grisarna.

img_4409.jpg

Efter det skrev vi en gemensam saga. Vi började med att lägga upp planen mha en 4 ruta. Vad skulle finnas i inledningen, vad var problemet, hur skulle det lösa sig och hur skulle vår berättelse sluta.

img_4405.jpg

Vi höll nästan planen när vi sedan började skriva gemensamt. Jag skrev och barnen fick säga vad jag skulle skriva samtidigt såg de texten växa fram på projektorn. Igenkänningsfaktorn till De 3 små grisarna blev väldigt uppenbara men vi körde på med det. Efter vi skrivit klart fick eleverna, efter lite vägledning, försöka rita vad som var inledningen, problemet och slutet. Som stöttning för de nysvenska eleverna fick de titta på ett litet klipp av de 3 små grisarna på I-paden.

img_4408.jpg

Vi repeterade också de bokstäver vi gått igenom genom att leta efter dem i den text vi skrivit och färga dem i olika färger.

Vid nästa tillfälle läste vi små böcker om Max och Rolf som modelltexter. Jag hade förberett 4 bilder från varje bok och efter att jag läst så fick eleverna funder kring vilken bild som var inledning, problem, lösning och slut och berätta kring bilden.

img_4417.jpg

img_4416.jpg

Sedan var det dags för eleverna att skriva. De fick hjälpas åt om de ville eller skriva egna. Många valde att skriva egna. Den här gången skrev och ritade de i ett vikt papper, dvs en 4-ruta. Helt utan kvar på formning eller korrekthet. Helt efter deras förmåga. Härlig iver och härlig stolthet över sina berättelser blev det. Det är ju ett underbart ljud i en etta-frökens öron när de sitter och ljudar och funderar suddar, ljudar igen och skriver. Fantastiskt! Detta händer ju oavsett om man skriver på datorn eller inte. Det blir inte rött under om de skriver fel och det tyckte jag var bra i det här fallet för ibland fastnar de i datorskrivandet i att det är rött under orden. (Kanske skulle jag stänga av rättstavningsfunktionen på datorn… 🙂 ) Många barn har ju oftare lättare för att skriva än att läsa. Därav tanken kring att skriva sig till läsning… även om jag alltså i mitt klassrum även skriver med pennan ibland, men utan krav på korrekthet som sagt.

Efter att de gjort klar sina 4-rutan planeringar så fick de skriva på datorn om de ville. De elever som kan forma meningar kan jag här utmana att försöka skriva någon mening till för varje ruta.

Min uppfattning är att de mha 4-rutan skriver helt på deras nivå. Jag kan lätt utmana och ge dem feedback och formativ bedömning muntligt. Nästa gång vi ska skriva kikar vi på den förra berättelsen och funderar kring vad som var bra och vad som kan göras bättre.

img_4420.jpg

 

img_4419.jpg

Min tanke har varit att jobba enligt cirkelmodellen med den narrativa genren. Vill ni läsa mer kring detta så finns mycket att läsa på Nationellt centrum för andraspråks hemsida. Finns också filmer på Youtube bl.a. har jag gjort ett par själv kring mitt arbete med 4-rutan för något år sedan och kring faktatexter, beskrivande genren kopplat till läsfixarna. Det är som sagt något år sedan de gjordes så en del har ändrats men många tankar ligger till grund där. Filmen om faktatexter är från när mina förra elever gick i åk 2.

Närläsning av faktatext.

Vi har fortsatt arbetet med insekter. Sist i skogen så hittade vi en faslig massa myror med 3 benpar som var fokus för våra ögon den gången. När vi jobbade vidare i klassrummet så tänkte jag att vi skulle kika närmare på myran. Jag valde en lättläst text om myran och vi jobbade gemensamt med texten med närläsning a´la i Anna Kayas film om cirkelmodellen som ni ser här under.

Just den närläsning som jag syftar på startar 16 minuter in i filmen.

Vi jobbade som sagt med texten om myran. Vi pratade om texten och strök under viktiga ord. De viktiga orden skulle de sedan försöka använda i sin NO-bok. Den här gången skrev vi för hand. Några valde att skriva enbart några av orden vi strök under andra utmanade sig genom att skriva meningar om orden. Vi jobbade också med myrans kroppsdelar. Nästa besök i skogen ska nämligen handla om hur insekternas kroppar ser ut och förhoppningsvis kommer vi till kontentan att insekterna har en 3-delad kropp så som t.ex. myran.

Titta på Annas film! Den är väldigt tydlig och bra.

Vi pratade om vad en faktatext är, tittade på bilderna och funderade kring dem. I förskoleklassen hade grupperna fjärilslarver och grodyngel så begreppen ägg, larv, puppa var bekanta för eleverna och något de kände igen.

Vi hjälptes som sagt åt att läsa och jag sa t.ex. på nästa rad kan vi läsa hur många myror som kan bo i en myrstack. Så läste vi tillsammans och följde med fingret så gott det gick och hittade ha projektorn och dokumentkameran också rätt ord att stryka över.

Våra första faktatexter… Arbetet fortsätter… 🙂

Vi bäddar för narrativa genren med att beskriva Egenskaper #Livetibokstavlandet

Så har vi jobbat med andra avsnittet i Livet i bokstavlandet och jobbat med kapitel 2 i läseboken med samma namn. Vi har jobbat med bokstäverna L och E under två veckor. Läseboken och programmen är upplagda så att varje avsnitt berör två bokstäver och eftersom vi är precis i början av bokstavsarbetet så har jag valt att dela på läsläxan hem och även valt att jobba med en bokstav i taget, en vecka i taget. Dels för att jag inte ska stressa ihjäl mig men också så klart för att hinna befästa.

 planering bokstavlandet version2

li-bl-avsnitt-2

Första veckan jobbade vi med bokstaven L och läste de första sidorna i kapitlet. I den gröna läseboken är det ljudning med och det är största fokus på att få alla att förstå ljudningen nu. För att kunna träna ännu mer hemma på just ljudningen med de här eleverna så kompletterar vi Livet i bokstavlandet grön med Läsinlärning i 7 steg.

Resterande två sidor sparar vi till vecka nummer två och bokstaven E. Då eleverna också får med ”mappen” hem. I mappen finns ord/meningar som de själva har skrivit på datorn i sina skrivarpar.

 

img_4352.jpg

 

img_4351.jpg

Varje vecka i samband med ny läsläxa jobbar vi med ljudanalys på mattan. Jag har plockat fram bilder och vi lyssnar tillsammans om ljudet i fråga hörs i början, i mitten eller i slutet.

Så jobbar vi med ordbilderna. Tränar på att känna igen dem utan att ljuda.

Så klipper vi i tidningar och själva letar bilder där ljudet ingår i. Detta klistrar vi in i bokstavboken. Förra gången när jag hade en etta så skrev vi nogranna, fina, ordentliga bokstäver i den boken. Nu är det mest för att nöta hur de ser ut och träna på att skriva bokstaven lite iaf. Jag visar hur det är tänkt att man ska forma bokstaven men jag rättar utan lägger istället mer energi på att eleven ska förklara för mig hur de har tänkt kring bilderna de klippt ut och var i ordet ljudet hörs.

Övningen den här veckan blev memory. Jag kopplade ihop svenska och matten (siffran två och par). Vi spelade memory med versaler och gemener.

Till bokstaven L listade vi L-ord i våra skrivarpar vid datorerna. Så skrev vi meningar kring ordbilderna. Det var det pappret som sedan sattes i mappen och blev läxa till vecka 2. Vid vårt andra dator-pass pratade vi om egenskaper vi har. Som koppling till bokstaven E men också för att börja bädda för att kunna beskriva mer i inledningarna när vi börjar skriva narrativa texter, berättelser. Jag tänker att vi ska försöka bygga vidare på det sättet eftersom eleverna redan i förskoleklassen har jobbat med att skriva berättelser i 4-rutan dvs. med inlednings, problem, lösning och slut.

img_4368.jpg
Eftersom de skriver i skrivarpar även här så får de stryka över de meningar som stämmer på dem själva eller som de har skrivit.

Pysslet var att klippa och pussla ihop en elefant och ett lejon.

 

Föräldramötet förra veckan la jag stor vikt vid att förklara för föräldrarna hur det är tänkt kring läsläxan. Hur jag vill att de tränar på ljudning hemma och hur jag vill att det tränas på ordbilderna hemma. Vi pratade om progressionen kring läsningen både kring läsa med flyt och läsförståelse. Även tänket kring ASL arbetet och att vi inte lägger lika mycket vikt på att forma bokstäverna helt rätt men att känna igen dem både gemener och versaler.

Än så länge kör vi en bokstav i taget och delar på läsläxan men det kan ändras så småningom, när både eleverna och jag blivit varma i kläderna och vi har fått med alla på ljudningståget… 😉