Kategoriarkiv: Pedagogisk planering

Planering och matris kring svA-undervisningen, vår skolgård.

Vi jobbar på för fullt med vårt skolgårdstema. Vi har listat skolgårdsord och tränar på dem. Dels genom ord och bild-övningar och även tack vare Bitsboard-appen.

Vi går nu över på att skriva meningar utifrån orden. Men en sak som vi behöver jobba med är när det heter spela och när det heter leka eller något annat. Så idag har vi sorterat och delat upp orden till rätt verb.

Vi började med att sortera ord och bild i par. Sedan hjälptes vi åt att fundera på om orden skulle placeras vid spela eller leka…

Tyvärr missade jag att fota när vi sorterat men vi la orden vid verben spela, leka, åka, klättra, hoppa och gunga på A3 papper och på tavlan som eleverna sedan kunde använda som stöd i sitt skrivande.

Efter det skrevs meningarna på datorn i paren. Jag tänker nu, när jag ikväll formulerat min matris utifrån den pedagogiska planeringen som jag gjort tidigare kring arbetet, att jag skulle uppmanat paren som blev klara att försöka skriva egna hela meningar förutom de som vi tillsammans jobbat fram… Det är verkligen viktigt för mig att använda mina matriser. Det är lätt att man i stressen mitt i klassrummet inte tänker på att utmana. För mig är det viktigt att ha tänkt ut det i förväg för att få till, annars glöms det lätt bort. Tur för mig att vi har fler pass kvar och kan fortsätta nästa gång. Tänker att jag då även försöker fixa till mitt misstag och att även de som är klara med att skriva meningarna får möjlighet att pröva om den högre nivån i matrisen…

Här finns alignmentplaneringen och matrisen med språkliga mål ifall någon vill titta och använda…

Alignmentplanering.

Matris.

 

Vi utökar rollerna i grupparbeten.

Jag har blivit inspirerad av hemsidan Kooperativt lärande. I min klass jobbar vi ofta och mycket i grupper. Vi har försökt att ha en muntlig interaktionsövning minst varje dag för att träna samarbete och den språkliga förmågan ofta och mycket. Jag tycker att det har gått ganska bra men har ändå funderat kring att alla inte alltid kommer till tals. Vem gör vad i grupparbetena? Är alla aktiva?

Via Facebook kom jag i kontakt med kooperativt lärande och kollegor till mig provade några övningar och jag blev så klart också sugen på att testa. Det finns många bra grupparbetes-strukturer som man kan använda sig av i olika ämnen på sidan. Vi har läst och jobbat med Gibbons bok Stärk språket Stärk lärandet där det också finns liknande övningar. Hemsidan anger också Gibbons som källa.

Nu har jag också provat på kooperativt lärandes tankar om roller kring grupparbeten.

Vi har tidigare provat ordfördelare, vars uppgift var att fördela ordet och se till att alla i gruppen fick talutrymme. Nu valde jag att också ha en berättare som hjälpte till att läsa och se till att alla förstod. Så även en materialförvaltare som skulle ha koll på lapparna och skulle sorteras.

Själva uppgiften var kopplat till ett tidigare arbete när vi gick in i ett årstidstema med fokus på våren. Eleverna har tidigare jobbat med årstiderna genom sin förskolegång så jag ville ta reda på vad de kunde. Vi gjorde då progressiv brainstorming eller karusellen som den heter på kooperativt.

Här finns inlägget om hur vi jobbade vid det tillfället:

Progressiv brainstorming för att reda ut elevernas förkunskaper.

Jag såg att flera av meningarna eleverna skrivit kunde läggas på flera av årstiderna och vill lyfta den diskussionen i klassen. Jag renskrev deras meningar och gjorde lappar av dem som nu alltså skulle sorteras i grupperna. Av tidsbrist hann vi inte med att jämföra hur grupperna sorterat  men det är dokumenterat så att vi kan ta upp diskussionen vid nästa tillfälle.

I ett par av grupperna blev det 2 Berättare. En reflektion utifrån det är att grupperna då delades upp så de istället jobbade 2 och 2. Nästa gång ska jag istället ha 4 roller olika roller i de grupperna. Jag har förberett lite roller som jag kommer att jobba vidare i kring i det närmsta. Så att jag lättare kan fördela fler roller om det behövs.

Bilderna är från kooperativt.com

Progressiv brainstorming för att reda ut elevernas förkunskaper

Inför att repetera årstider när vi bytte årstid för ett tag sedan så villa jag kolla av vad eleverna kan. Jag vet att de jobbat med årstiderna även i förskoleklassen, men vad kommer de ihåg?

Jag delade in eleverna i 4 grupper med varsin penna i handen men alla i gruppen hade samma färg på pennan. Varje grupp hade alltså sin egen färg att skriva med. Inspirerad av facebooksidan Kooperativt lärande, så fördelade jag ut roller till gruppdeltagarna. En försågs med ett lekband och var då ordfördelare (ordförande) och fördelade ordet i gruppen. Alla andra var den här första gången sekreterare och skrev på deras gemensamma papper.

I varje grupp fick de ett A3-papper med en årstid på. De fick 5 minuter på sig att tillsammans skriva vad de visste om den årstiden som de hade framför sig.


När tiden var ute. Bytte man ordfördelare och tog också ett skutt till nästa papper men behöll pennorna, hade man varit på höst så skulle man till vinter-pappret. Då fick man börja med att läsa vad den tidigare gruppen skrivit och sedan 5 nya minuter att skriva dit med sin grupps färg vad de mer kunde komma på kring årstiden.

Så byter man roll och årstid tills alla varit på alla papper.


Jag gick förstås runt och lyssnade på diskussionerna i grupperna och kunde ställa lite frågor till eleverna för att kolla av deras kunskaper.

Det här med att ge roller i gruppen var toppen, det skapar också en förståelse för våra klassråd och rollerna där som de lite känner till sen innan. Jag anser dock att det blev tydligare när vi nu arbetade med den här strukturen.

Jag tänker mig att vi vidare ska ren skriva meningarna, klippa isär dem och sedan sortera meningarna som ett nytt grupparbete. Vi ska se om de kan fundera kring vilken av deras meningar som tillhör vilken årstid. Jag tänker mig att samtalet ska hamna i resonemang kring ändelsen -are. t.ex. varmare, kallare. Jag upptäcker nämligen att de skrivit det är varmt resp kallt på flera årstider och även ljust och mörkt.

Detta resonemang tillhör också våra språkliga mål kring temat. De ska kunna jämföra årstiderna och då behöver vi reda ut dessa begrepp.

Translanguaging med QR-koders hjälp.

Kommer vi någonsin att ha tillräckligt med studiehandledning på vår skola? Förmodligen inte! Nihad Bunar pratar om att hitta kompensatoriska vägar när han intervjuas i Didaktorn…

Didaktorn – kunskapsbryggorna.

Jag var och blev inspirerad av förskolorna och har nu dragit igång att använda QR-koder på ett språkutvecklande sätt i min undervisning. Jag tänker att de ämnesspecifika begreppen som jag kräver att eleverna ska kunna använda sig av för att nå mål ska kunna finnas i klassrummet. Även för att göra modersmålen som finns i klassen viktiga och som en möjlighet för oss alla att lära sig.

Min egen dotter funderar inför sitt framtida språkval och undrar varför man inte får välja arabiska. ”Det har jag ju användning av”. Det finns intresse bland våra elever att lära sig kompisarnas språk. Bara för oss pedagoger att ta tag i saken och erbjuda det vi kan.

Vi precis gått in i tema ”Våren”. Så nu gjorde jag slag i saken och fångade de modersmålspedagoger som har språk i min klass. Albanska och arabiska. Så på stöttningsplanscherna på PP-väggen sitter det nu också QR-koder där man kan höra blommans delar på svenska – arabiska, svenska – albanska.

Det här med vårblommorna är lite klurigare eftersom det inte är självklart med vitsippa på alla modersmål och heller kanske inte de viktigaste att kunna. Men vår modersmålslärare i albanska fixade det och vi kunde i klassen idag lyssna på likheter mellan albanskan och svenskan. t.ex. krokus- ”saffran”, tulpan – ”tulipan”. Vi kunde dra kopplingar och se likheter mellan språken.

Delar av vår PP-vägg.


Göra QR-koder:

Jag filmar med kameran på I-paden och eftersom vi i kommunen har OneDrive tillgängligt så har jag laddat ner den appen. När jag då har filmat och klickar på ”dela-knappen” så har jag då OneDrive som val. Jag väljer den och väljer i vilken mapp jag vill lägga filmen så jag hittar den lätt.

Efter det använder jag datorn och letar reda på filmen i OneDriven. Jag trycker igång filmen och klickar sedan på hämta länk. Kopierar länken och klistrar in på hemsidan: SkapaQR-kod. Sedan är det helt enkel att klistra in länken där och så har du din kod som kan användas som vilken bild som helst.

På I-paden som vi har i klassen så har jag laddat ner en gratisapp som heter QR-Reader.

Lärarmål: jobba varierat, aktiverande och stöttande i undervisning. Här So-tema.

Vi har under en tid jobbat kring ett tema om att flytta i världen. Vi startade temat genom att i grupper fundera på vad vi vet om världen. Eleverna skrev och vi funderade sedan tillsammans.

Utifrån vår pedagogiska planering så har jag jobbat fram en matris. Här har jag dock hoppat över nivå 2. En besparing i arbetsbelastning kan man säga för att jag främst använder mig av nivå 1 och nivå 3 i min bedömning, nivå 2 blir liksom vägen mot nivå 3. Matrisen är ett viktigt redskap för mig som lärare nr jag planerar min undervisning. Hur stöttar jag och hur utmanar jag eleverna? Hur ska jag lägga upp undervisningen för att leda lärandet mot nästa nivå?

Eleverna får också vara med och tänka till kring våra konkretiserade mål från PP-väggen kring hur vi ska jobba för att nå målen. Vi pratar också om att det är viktigt att visa sina kunskaper och hur man kan göra det.

Ett mål har varit att kunna beskriva varför människor flyttar och hur det kan påverka barn och familjer. Vi funderade tillsammans på varför man flyttar och många av oss i klassen hade erfarenheter av att flytta och kunde berätta om hur det var.

Vi läste berättelser om att flytta och vi skrev också egna berättelser där någon flytt skulle ingå.

Som läxa hade eleverna att intervjua en vuxen med frågor kring flyttande. Vilket också var ett mål, ”att göra enkla undersökningar”. Så här i efterhand har känner jag att jag skulle ha gett eleverna fler tillfällen att hitta på egna frågor t.ex. till varandra för att ge dem chansen att nå den högre nivån kring målet. I samtal kring våra erfarenheter kring att flytta blev det lite sporadiska frågor men är det något jag ska bedöma så borde jag ha undervisat kring det bättre tänker jag. Analys av min undervisning! Förändra för att förbättra.

Kring att känna till världskartan, världsdelar och väderstreck har vi bl.a. plockat med ett självrättande materiel. Placera världsdelarna rätt. Vänd och titta om du gjort rätt. Vi utvecklade också genom att när vi pratat om väderstrecken försöka beskriva för varandra var världsdelarna ligger. T.ex. jag tänker på världsdelen som ligger söder om Europa.

Vi har också pratat om vad färgerna på kartan betyder.

Vi har också tagit in modersmålet i undervisningen. Vad heter världsdelarna och väderstrecken på arabiska och albanska.

​​

Eleverna har gjort sina egna världskartor och placerat stjärnor på viktiga platser i världen för dem.

Så måste vi så klart veta var vi bor nu. Det här materialet hittade vi i någon facebookgrupp.

Vi har också fått reda på mer om världsdelarna genom djuren som bor där. Tittat på filmer och läst texter om djur i andra världsdelar.  Vi har skrivit faktatexter med stöttning av en 4-fältare och placerat ut dem i världen.


Efter det skrev vi argumenterande texter kring något favoritdjur i världen.

Det var allra första gången som vi skrev argumenterande texter så vi började med grunden. Jag visade en modelltext och så fick eleverna använda ”börjor”, klippa ut och klistra in eller skriva av.

Genreplansch

Modelltext

Lucktext som jag tagit ”börjorna” från.

Elevexempel.
Min elev som har albanska som modersmål fick, med stöd av vår modersmålspedagog, att skriva sin argumenterande text på albanska. Vi läste upp våra texter för varandra.

Nu har eleverna fått självbedöma sina kunskaper kring temat på målboksbladet.

Flytta-temat har varit en del av den pedagogiska planeringen kring Värdegrund.

Nu återstår för mig att gå igenom hur eleverna tyckt att det gått själva men vi gjorde också en liten kontroll genom en slags sittande tipspromenad med 1 x 2- frågor. Dessa ska jag så klart också titta på och så göra en bedömning i matriserna. Sedan ska jag analysera min undervisning. Vad kunde jag gjort bättre för att ha lyckats ännu bättre med mina elever?

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Lindblomskolan som jag jobbar på är en skola med 565 elever, varav 34% är nyanlända. Vi har ca 30 olika språk och dialekter på skolan. Vi har studiehandledare i några av språken, men för få speciellt i arabsika. Vi är igång med diskussioner kring studiehandledning i förstelärargruppen, hur kan vi utveckla undervisningen kring studiehandledning? Så har vi pedagoger som går en utbildning kring studiehandledning, ”Att undervisa nyanlända elever – för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen”. Så det är ett spännande arbete som är igång. Vi är en skola på landsbygden vilket gör att det är svårt att rekrytera studiehandledare som jag förstår.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Vi lyssnade på Didaktorns intervju med Nihad Bunar.

Han pratar om att hitta kompensatoriska vägar. Jag tror att det är viktigt för just vår skola. Vi kommer att ha svårt att hitta tillräckligt många studiehandledare helt enkelt, hur kan vi göra då??

Jag har läst stödmaterialet från skolverket, Studiehandledning på modersmålet.

Mina tankar efter det är bl.a.:

  • Vi måste använda kartläggningen som en grund för hur studiehandledningen ska läggas upp, mer än vi gör idag. Behövs studiehandledningen före, under och/eller efter lektionen för just eleven ifråga? Hur ska vi lägga upp en stöttande undervisning för eleven som individ?
  • Vi alla pedagoger behöver samverka! Vilka förväntningar har vi, vad tänker vi kring t.ex. kunskapskraven. Vad konkret är det som är en godkänd nivå i ett tema? Vet studiehandledaren om vad vi har tänkt? Har vi kommunicerat syftet med lektionen? Kanske kan matriser vara ett sätt att räta ut frågetecken som kan uppstå.
  • Jag tror också på att samverka kring ämnet modersmål. Att jag i klassrummet erbjuder eleverna att skriva, berätta på sitt modersmål så ofta som möjligt men absolut vid bedömningstillfällen! Ta hjälp av digitala verktyg. Så att vi inte bedömer svenska-kunskaperna istället för ämneskunskaperna!!
Både användandet och nyttan av att jobba med matriser och vikten av att samarbeta med studiehandledare och modesmålspedagoger var något som vi jobbat med kring vårt prioriterade mål i årskursen.

Kring vårt prioriterade mål på skolan, Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift., så utarbetade vi en matris i varje årskurs kring kommunikation kring ett tema som vi skulle jobba med. Vår blev så här:

Vi har också, i våra arbetslag, gjort våra egna HUR ska vi arbeta för att nå målen? Det kursiva är tankar under vår delanalys nu efter jul. Har vi gjort det vi sagt? :

·       Vi ska genomföra muntliga interaktionsövningar. Eleverna ska i grupper mha bilder och ord träna på att förklara, beskriva, berätta, resonera m.m. genom att kommunicera muntligt. Minst en gång varje dag. Det har vi verkligen gjort och det har blivit en del av vår vardagliga planering.

·       Skriva texter och i större utsträckning kunna visa sina kunskaper även på sitt modersmål i de språk där vi har modersmålspedagoger. Vi har gjort det 5-6 gånger under höstterminen.

·       Samverka med modersmålspedagoger kring texter och arbeten som eleverna gör i klasserna. Någon enstaka gång men vi kan bli bättre. Vi samplanerade t.ex. kring vårt upplägg kring 4-rutan med Amina. Vi ska försöka få igång planeringarna tillsammans med Amina och Dinore till att börja med. Malin vill att Dinore är med i klassrummet vid något skriv tillfälle för att stötta en elev att komma igång med skrivandet på albanska.

·       Använda digitala verktyg för att stärka den muntliga kommunikationen. Sätta ord på det vi gör t.ex. genom återberättande. Vi har gjort det någon enstaka gång under terminen men kan bli bättre.

·       Sambedöma tillsammans med modersmålspedagogerna kring SvA och ämnet modersmål. Samla dokumentation (både skriftlig och muntlig mha I-pad eller dator) i klasserna som vi kan använda till sambedömningen där eleverna i klassrummen jobbat med både svenska A och modersmålet parallellt. I slutet av varje termin. Vi har gjort bedömningsstödet och då har de arabisktalande eleverna fått göra det tillsammans med Amina. Cissi och Amina bedömer eleverna i No och So under studiehandledningslektionerna.

·       Använda bildstöd för att förstärka språket. Det är vi bra på. Vi använder mycket bilder. Vi arbetar språkutvecklande och har fokus på att underlätta språkligt för eleverna mha bilder och ord.

 

Vi har också delutvärderat matrisen och funderat kring hur vi har lyckats. Här är en del av utvärderingen.

Allt är inte perfekt och vi kan bli bättre på flera punkter men det som är bra är att vi har sett det nu. Vi vet vad som är bra och vad som kan bli bättre. Diskussionerna vi hade kring vår delutvärdering gör att vi tar steg i vår egen utveckling som lärare och hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att möta våra elever på ett bättre sätt. Förändra för att förbättra..

(Jag menar inte här att visa något slags facit! Vi kan säkert bli bättre på att utvärdera. Jag har bara lagt med urklippet för att visa något kring de diskussioner vi hade och menar inte att vi är klara, det är ett arbete under utveckling, men jag ser vilka vinster det ger vår verksamhet. Man måste våga försöka och träna för att bli bättre! det här är ett utvecklingssteg som vi tagit och som jag är mycket stolt över att vi tagit)

Analysera mera i vardagen!!

 

Jag har också analyserat andra matriser…

I svenska och svenska som andraspråk upptäckte jag där att jag inte mötte mina flerspråkiga elever på ett bra sätt för att nå målet kring tala:

”Jag tänker att jag också kring tala skulle behöva modersmålspedagoger som hjälp. Det är främst eleverna som läser utifrån SVA som inte når målen kring tala och det beror på att de inte kan svenska tillräckligt bra dels för att tillgodogöra sig högläsningen men också att kunna och fråga, kommentera, berätta och följa instruktioner. Jag tänker också att det ofta sker i helklass. Där kanske inte dessa elever känner sig bekväma pga sina språkförbistringar. Tror att fler skulle klara sig bättre om man satt i en mindre grupp ev utifrån språkkunskaper till att börja med och läste och talade om bilder och text tillsammans. Kan vara svårt att få till i en klassrumsmiljö där elever har så olika förförståelse och det krävs en lärare för att leda samtalet. Kanske är dessa mål viktiga att jobba med just i våra FBK-verksamheter. Jag tänker att genom att läsa och resonera kring olika texter och bilder i grupper tillsammans med lärare kan lära sig mycket av det svenska språket.” (utdrag ur mina anteckningar från min analys av matrisen i svenska och svenska som andraspråk)

Jag kan sätta fingret på vad jag behöver hjälp med och kan gå och be om hjälp från andra pedagoger så vi kan göra en omfördelning av resurser. Jag kan prata med lärarna i förberedelseklassen då ett par av mina elever gick delvis i fbk.

Kanske gör analyserandet och utvärderandet att vi hittar våra kompensatoriska vägar i våra egna verksamheter.

Kanske kan vi iaf så syn på vad vi skulle behöva och lättare kan sätta fingret på att just det här behöver vi för att lyckas bättre.

Jobbar för att få flyt i Bokstavslandet. Lektionsplaneringar…

Framme vid bokstaven Pp i Bokstavslandet. Förrförra veckan jobbade vi med förförståelsen inför läxan med lite teaterspelande. Den här veckan jobbar vi för att få upp flytet. För att få upp läsflytet måste man känna igen och känna till flera ord i texten.

Här nedan finns min förenklade planering. Jag har haft många tankar kring ”snygga” lektionsplaneringar men svårt att få dem att funka i den stressiga verkligheten vilket har utmynnat i ett kort och koncist kollegieblocksblad. En blandning av de ”snygga” planeringarna som ni kan se ett urval av längre ner, vilket som sagt mynnat i  mål, undervisning i två spår, elevaktiva gruppövningar för träning i muntlig interaktion, sammanfattningar tillsammans med mig, analys i vardagen.

”Snygga” varianter som jag indirekt använt:

Sida 1
Sida 2
Lektionsplanering till Livet i mattelandet.

Så här gick det…

Jag började med att läsa läsläxan för eleverna högt. Båda böckerna och eleverna försökte hänga med i sina böcker.

Efter det tittade vi  på Livet i bokstavlandet avsnittet om pirater. Jättebra att se innan läsningen i boken den här gången för de tog upp både pirat som inte alla visste vad det var och även lapa som ännu fler inte visste. Vi pratade också om att plundra och röva.

Efter det skuggläste vi kapitlet tillsammans. Jag har boken så alla ser mha dokumentkameran. Först läser jag ett stycke och sedan läser alla tillsammans samma stycke. Så jobbar vi igenom hela kapitlet. Först i den gröna boken sedan i den röda. Då har barnen hört texterna sammanlagt 4 gånger dessutom fått lite förförståelse i samband med filmen.

Sedan hade jag kopierat upp kapitlet och eleverna skulle i par stryka över alla P-ord. Ord med P i sig. Var sitt papper och var sin penna men kontrollera så de hittat alla tillsammans. Det blir då att de läser orden för varandra. – Har du strykt över pirat? osv.

När det var klart skulle de lista orden på papper. De fick nu välja mellan ett glest randigt papper eller ett papper med stödlinjer där man samtidigt som man läser och stavar tränar på att få rätt höjd på bokstäverna och skriva med små bokstäver. En utmaning helt enkelt.

Jag kan gå runt och ställa frågor som varför heter kaptenen Tapper? Vad är en skeppskatt?

Sedan parläste dem. En del hann börja jobba med läsförståelsesidan i arbetsboken.

Vi hann inte riktigt klart med hela planeringen men vi fortsätter på måndag…

När jag analyserar lektionen tänker jag att det blev en ganska lycka lektion. Jag lyckades utmana nästan alla som jag hade tänkt till att välja pappret med stödlinjer även om det blir lite jobbigare. Jag kände det som det flöt ganska bra när de gruppläste även för de som kämpar lite med läsningen.

Allt för att fler ska nå en högre nivå enligt vår matris och bedömningsstödet.

Elevinflytande och synliggjorda mål i den pedagogiska planeringen i SO.

Då var det dags att dra igång ett nytt arbetsområde. Det är en stor pedagogisk planering som vi kallar Värdegrund. Delar av den jobbar vi med under året t.ex. i samband med FN-dagen, men nu har vi valt ut delar av den som vi kallat att Flytta i världen. Det kommer att vara vårt fokus under SO-lektionerna nu en tid.

Som alltid när vi drar igång en ny PP så får eleverna vara med och bestämma hur vi ska jobba för att nå målen. Jag berättar och sätter upp de konkretiserad målen som kommer att vara en del av vår PP-vägg på tavlan och pratar om vad det är vi ska kunna. Sedan får eleverna komma med idéer på hur vi ska lära oss detta.

För att kunna fortsätta planerandet av arbetet så är det bra för mig att veta lite kring vad de redan vet om världen. Den här gången fick de skriva två och två. Det skrevs de länder som några av oss i klassen kommer ifrån eller har varit i. Några har erfarenheter av att flytta och kunde skriva hur det kändes. Så här strax efter jul och i skuggan av julkalendern så var det flera som skrev tomtens rike. 🙂

Under vår världskarta med spår från ”grej of the day” påbörjade jag vår PP-vägg. Målen är uppsatta och elevinflytandet. Nu väntar stöttningsplanscher allt eftersom vi jobbar på kring temat.

 

Jag tar byter också ut lite böcker i klassrummet. Jag tar bort några av faktaböckerna kring insekter och träd och plockar istället in lite kartböcker m.m.

Första lektionen drog vi igång med kartan. Eleverna visade nämligen ett väldigt intresse för kartan och tyckte att det var spännande. Dessutom jobbar vi med bokstaven K den här veckan! 🙂

Målet sitter på tavlan och sedan pratade vi om hur en karta ser ut. Vi har under förra temat pratat om hur jorden roterar runt solen. Vi pysslade en jord med blått och grönt papper… Varför gjorde vi det? Varför är det olika färger på kartan?

Eleverna fick måla en världskarta. Vi pratade också om världsdelar, att det finns olika delar i världen och pratade om dess namn. Då kom vi också in på väderstrecken, nord- och syd-amerika…

Vi samlade ihop expertord vi behöver känna till kring temat vilka kommer att komma upp på PP-väggen.

Eleverna fick också två och två träna på världsdelarna, var de ligger och ser ut. Placera ut rätt namn på världsdelarna och sedan kan de självrätta sig för på baksidan av namnlapparna står siffrorna.

Självskattning kring mattemålen inför utvecklingssamtal. Och så siffran 9… :-)

Då var vi igång igen… 🙂

Vi började veckan med att spela lite spel som vi jobbat med innan lovet.

I matten innan lovet jobbade vi med att addera flera termer därför spelade vi Yatzy, den övre delen. Eleverna fick använda miniräknare för första gången för att räkna ihop poängen. Så småningom kan vi lägga på tretal, kåk, stege m.m. men vi började med den övre den som sagt.

Idag var det siffran 9 som stod på schemat. Vi tittade som vanlig på Livet i mattelandet. Där handlar det också om lång, längre, längst och kort, kortare, kortast. Så i klassen jobbade vi med det och provade också på att mäta med linjal. Vi mätte dels givna figurer som jag bestämt så jag kan kolla om de mätte rätt men de fick också gå runt i klassrummet och mäta valfria saker och föra in i en tabell.

Vi började med att ha 9 klossar i par och eleverna fick turas om att gömma ett antal bakom ryggen. Kompisen skulle lista ut hur många hen gömt utifrån de som låg kvar på bordet. Vi tränade strategin uppåt-räkning. 4 ligger på bordet, upp med ett finger tills du kommer till 9. 5 fingrar, 5 har kompisen gömt.

I Favoritmatematik fanns problemlösningstips på att lösa ett slags soduko där summan skulle bli 9 på varje rad. Man kunde här fortsätta att använda sina 9 klossar och lägga i rutorna.


Det börjar också närma sig utvecklingssamtal så idag fick eleverna självskatta sina kunskaper i just matten. De fick fylla i molen på mattebladet som tillhör målboken. Är jag säker på siffrorna och symbolerna som vi pratat om? Hur tycker jag det är att skriva på mattespråk, lätt eller svårt? Fylla i molnen helt så som de själva tycker. Vi har hjälp av vår PP-vägg för att reda ut begreppen och vad vi har gjort. Vad var mönster nu igen och vad jobbade vi med då? Hur var det med tabeller och diagram? Vi tittar på väggen och eleverna kan sedan lättare komma ihåg och fundera kring sina kunskaper.

Om vi lär barnen att självskatta sina kunskaper säger ju Hattie att det de skulle lärt sig på 3 år lär de sig på 1, så då börjar vi redan i ettan så klart!

Målboksmoln.
PP-vägg i matematik

På samtalet får eleverna plocka fram målboken/pärmen och berätta hur de känner inför kunskapskraven (molnen) och jag berättar hur jag tänker. Nu har vi ju också stor hjälp av bedömningsstödet för en likvärdigare bedömning. 🙂

På Lärlabbet från förra året, på länken här under, kan ni se lite av hur jag lägger upp arbetet kring mina pedagogiska planeringar där målbokens självskattning är en del.

Lärlabbet Malin

Det är viktigt att också fråga eleverna om deras åsikt… 🙂

På den här länken hör ni hur min elev Saga funderar kring vårt arbete med målboken m.m.

Lärlabbet Saga.

Planera med språkliga mål

Efter att för säkert femhundraelfte gången tittat på Anna Kayas 3 filmer om språkliga mål, som är så himla bra och som innehåller så mycket, var jag tvungen att samla ihop mina tankar. Vad är det hon säger egentligen och hur ska jag göra för att komma ihåg allt och få med alla delar i min undervisning?

Språkliga mål – vad och varför?

Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål?

Språkliga mål – hur börjar man?

Vad är det hon säger och hur gör jag detta konkret på ett smidigt sätt i min undervisning? Jag kom fram till att jag behövde bena ner hennes tankar till en tankestruktur, som jag kallar det när jag har liknande på eleverna. Hur ska jag tänka? Så måste alla delar vara med…

Efter många filmtittningar, pausande, antecknande och repriser så gjorde jag en tankestruktur kring planering av språkliga mål. Jag tänker att jag i samband med mina pedagogiska planeringar och arbetet kring dem med alignmentplanering och matris arbete också kan fylla i min planering kring språkliga mål.

planering-sprakliga-mal

Delen kring ord och begrepp har jag nog lyckats få in i mina ”vanliga” PP:er men känner att min undervisning kan utvecklas om jag lyfter de andra delarna för tanke när jag drar igång ett arbete.

Ska prova och se…

Vill ni också testa så finns dokumentet här:

Planering språkliga mål

Skriv gärna till mig hur ni tycker att det funkat om ni provar.