Kategoriarkiv: SKUA

Sista träffen i SKUA-utbildningen kring planeringar och så reflektionssemenarium.

 

Då har jag genomfört en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt här i kommunen. Tanken är att alla som jobbar i Hultsfreds kommun ska vara insatta i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi hade en stor satsning där all pedagogisk personal deltog läsåret 2014-15 i samarbete med Nationellt centrum för andraspråk, så har jag nu genomfört första uppsamlingsheatet för personal som blivit anställda i kommunen efter det eller av annan anledning inte deltog 14-15.

Det har varit ett spännande år och mycket lärorikt för mig och förhoppningsvis för deltagarna. När vi nu träffades för sista träffen så backade vi bandet…

Vi har haft 5 stora träffar med olika fokus. Mellan varje träff så har deltagarna fått uppgifter att genomföra och läsa i Gibbons Stärk språket stärk lärandet. Vid ett tillfälle mellan de stora träffarna, de sk mellanträffarna så har deltagarna i sina basgrupper träffat förstelärararna i kommunen. Där har de handletts eller redovisat någon uppgift med efterföljande diskussioner m.m.

För intresserade finns åhörarkopiorna på länken här. 

Power point för träff 5. 

Men så var det alltså nu den sista träffen. Till träffen hade deltagarna med sig lektions- aktivitetsplaneringar. Efter lite repetition så fick de nu kollegiehandleda själva, utan FL stöd. I förhoppning att de i sina arbetslag i framtiden tar sig tiden att diskutera kring upplägg av undervisning och planering. Av samma anledning valde jag den här gången att bryta de basgrupper som de under alla andra tillfällen samlats i, då med pedagoger från olika verksamheter och enheter. Nu satt de istället med pedagoger från samma enhet och samma stadie.

Till mellanträffen så hade deltagarna genomför elevintervjuer som de tillsammans med förstelärarna samtalade kring. Jag hade tills idag sammanställt intervjuerna och delgav mina tankar. En av de svåraste frågorna angående elevinflytande valde jag att lyfta och visa på hur jag jobbar kring det med mina sk. PP-väggar.

Nedan finns en liten film som förklarar hur jag jobbar med mina PP-väggar och målmedvetet med eleverna.

Sedan var det dags för reflektionsseminarium för deltagarna. 30 min individuellt skrivande utifrån frågeställningarna, sedan gruppsamtal kring det skrivna för att efter det fylla på med eventuella ytterligare tankar som dök upp under samtalet.

Nu väntar spännande läsning och sammanställning av hela SKUA-insatsen!

Sista dryga halvtimmen ägnade vi åt att blicka framåt. Deltagarna fick tillverka planscher med fokus på vilka modeller, aspekter och aktiviteter de kommer att använda i undervisningen?  Och vilka förändringar de kommer att göra? Planscherna ska sättas upp i personalrummen ute på enheterna så att kollegor som tidigare gått på SKUA-utbildning via NC påminns och förhoppningsvis inspireras.

Tack till alla deltagare som tålmodigt ställt upp i olika workshops, utmanat sig på olika sätt genom att filma och delge varandra och andra uppgifter som både har varit tidskrävande och ibland utanför bekvämlighetszonen. Och tack för att ni helt enkelt ibland bara suttit och lyssnat, vilket kan vara nog så krävande varna sena måndagseftermiddagar! Och så tack för många fina ord det här äventyret har varit utmanande även för mig, en helt ny erfarenhet som jag nu går stärkt ur mycket tack vare er!! Kramar!!

 

Som ett sista litet tips så har vi i utbildningen på en mellanträff och i andra SKUA-insatser i kommunen läst Glassexemplet: Skillnaden mellan traditionell undervisning och kooperativt lärande. Ett mycket bra exempel på elevaktiva arbetssätt i praktiken! Har ni inte läst det så gör det! 🙂

Det är skillnaden som räknas.

När vi har gjort bedömningsstödet från bedömningsportalen på våra elever har det visat sig att många fastnar på subtraktionstal som ligger nära varandra. Exemplet som finns i bedömningsstödet är 19-17. Vi måste helt enkelt påvisa för eleverna att ibland är det skillnaden som räknas. 🙂

Jag började med att lägga fram en rad klossar när eleverna kom in i klassrummet. De skulle jämföra klossraderna med bordskompisen. Vem hade längst, flest? Hur många fler/färre hade kompisen? Jag visade hur detta skrivs på mattespråk, som ett subtraktionstal helt enkelt. Vi kan ta bort men vi kan också jämföra skillnaden, det är också subtraktion.

De fick ett arbetsblad av mig och ett måttband. Vi gjorde de första tillsammans för att modellera hur de skulle tänka. Hitta talen på måttbandet och hoppa antalet steg som är emellan.

Här på länken finns arbetsbladet.

När de tränat på tanke sättet själva och svarat på resterande uppgifter så fick de hitta på liknande tal. De skulle titta på måttbandet och skriva egna subtraktionstal, men STÖRST FÖRST som alltid i subtraktion. De fick inte skriva svaret utan när de formulerat egna tal fick de byta med bordskompisen och lösa varandras. När de bytt papper och löst kompisens uppgift så fick de rätta, kontrollräkna så att kompisen skrivit rätt. Det är, om inte alltid, så ofta bra att eleverna hittar på liknande uppgifter tycker jag de får prova på och det är ofta motiverande att lösa varandras uppgifter. Flera av mina elever är arabisktalande och så klart får de hjälpas åt på arabiska om de vill och behöver men jag uppmanar till att använda svenskan så mycket de kan för att träna på den.

Hela tankestrukturen kring subtraktionstal nära varandra i talraden utmynnade som vanligt i ett nytt matteverktyg som de tar med till sina ordinarie klassrum så att de kan dra sig till minnes hur vi gjorde med just de här talen.

När det blir lite tid emellan då man kanske väntar på kompisen eller så använder jag mycket ”prick till prick”-papper. Poppis bland eleverna och tränar talraden på ett bra sätt tycker jag. Bildexemplet är upp till hundra men nu har vi också papper som tränar upp till 300 ungefär.

Favorit i repris… Vi gör frågespel om forntiden.

Då har vi gått igenom alla åldrar inom forntiden som vi tänkt. Dags att börja repetera!  Min förra klass (då jag var klasslärare) ville, när vi pratade om hur de ville lära sig målen,  göra ”forntidsspel”. En superidé som jag nu anammar även med dessa gäng, som jag jobbar med nu. Dels tränar vi på att formulera frågor, dels våra kunskaper, dels hur regler och spel fungerar. En favoritlektion i repris som sagt.

Eleverna tittar på sina mindmaps som vi gjort under tidigare lektioner då vi berättat, skrivit, sorterat och berättat igen för att träna på svenskan och de svåra begreppen kring forntiden. Dessa mindmaps plockar vi nu fram och tittar på för att försöka att formulera frågor.

Exempelinlägg på hur vi jobbat kring de olika åldrarna.

Eleverna arbetar i grupper om 3. Så klart använder man sina språk på sitt bästa sätt för att kunna samarbeta tillsammans. Arabiskan kan vara bra ibland och svenskan ibland. Vi blandar språken för att även våra nyaste klasskompisar ska kunna vara delaktiga. Det ritas och målas spelplan och skrivs frågor som sagt.

Utdrag ur Anna Kayas bok. Här är rubrikerna kring SKUA ur hennes bok. Delar som hon tänker är viktiga att få med i det språkutvecklande arbetet. Jag tänker att vi i det här arbetssättet får med många delar och jobbar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Tack Anna för en bra bok!

En elev som har Symwriter på sin elevdator fick också skriva frågor kring asagudarna, som var det sista vi gick igenom. Vi skrev ut dem och la korten med de frågorna i alla gruppernas spel.

 

Nästa vecka ska vi spela och skriva spelregler…

Inlägg från mitt förra gäng elever:

Elevinflytande blir verklighet. Hur vi började arbeta med spelen.

Läraråterkopplingoch elev”återkoppling” i arbete mot mål. (små filmer där eleverna spelar.

Bronsåldern. Men vad är brons?

Då var vi inne på bronsåldern i forntidsarbetet. Men vad är då brons? Av mina elever var det ett fåtal som kunde säga att det var en metall, men vad är en metall? Jag ville att eleverna skulle få lite erfarenheter av metall. Jag var och lånade lite olika metaller av slöjdlärar-Uffe och så skulle vi undersöka om olika ämnen ledde elektricitet och huruvida de var magnetiska. Eftersom järn och järnåldern står på tur så jämförde vi när vi sammanfattade lektionen. Varför bytte man? Varför började man använda järn istället för brons? Vi kände på hur mjukt tennet (en del av bronset) mot det hårda järnet.

Eftersom det finns en hel del svåra ord så använde vi google translate för att översätta till modersmålet. Superbra att man på bl.a. arabiska kan få ordet uppläst. Också bra att det arabiska ordet skrivs med arabisktext men även med våra bokstäver. Elevernas uppgift var att försöka skriva på modersmålet, kunde man inte på arabiska så kunde man skriva med de bokstäver som de nu är vana vid. Eftersom vi nu också läser engelska, och en del av eleverna även använder sin engelska mycket, så kunde man välja att även översätta till det eller såklart annat språk, eller rita en bild för att komma ihåg.

 

Nästa lektion handlade om bronsåldern. De har tidigare jobbat med bronsåldern i klasserna så vår uppgift är att sammanfatta och träna på att berätta och beskriva åldern.

Lektionen börjar med att de i par får 4 minuter att berätta om bronsåldern, de har då ett papper med bilder från åldern framför sig.

Sedan sammanfattar vi vad som sagts i paren gemensamt. Eleverna skriver det vi säger på sina papper.

Efter det sorterar vi orden med färger.

I klassrummen använder de rubrikerna för att skriva faktatexter men hos mig skriver vi inte under de här lektionerna utan tränar på att berätta på svenska helt enkelt. När vi sorterat orden i färger får de träna och spela in på i-Padsen. Tanken är att färgerna ska göra lättare att berätta med röd tråd. En del klarar att berätta och spela in allt kring bronsåldern. De klarar att berätta dvs inte bara läsa orden utan fylla ut meningarna. Medan andra spelar in en färg i taget. Vissa har svårt att uttrycka hela meningar utan det blir mest orden. Men vi utmanar och jobbar på våra nivåer för att hela tiden komma längre. Jag försöker pusha och stötta, utmana och modellera för att vi eleverna ska utvecklas på deras nivå. Filmerna är egentligen inte viktiga, det är processen. Dock ger de mig en bra chans att höra alla elevers språkutveckling i lugn och ro efter lektionen.

Jag vill också slå ett slag för Symwriter. I kommunen har vi ett fåtal licenser men verkligen ett bra verktyg. När eleven skriver så kommer bilder upp som stöd. En elev som jag möter har det på sin dator och skrev den här texten om bronsåldern.

 

Språkutvecklande ”efter-arbete” kring stenåldern med I-pad som verktyg

Eleverna i åk 2 har nu börjat jobba med forntiden och framför oss har vi så småningom en järnåldersdag tillsammans med Kalmar Länsmuseum som väntar.

Mina elever, som jag möter i SvA-undervisning en gång i veckan, har tidigare haft studiehandledning på modersmålet kring stenåldern, jobbat i klassrummen, för att nu efterarbeta tillsammans med mig. Tyvärr har jag inte någon studiehandledare med mig på de här tillfällena men vi efter-arbetar på svenska och på modersmålet men med stöd av varandra. Vi lyfter vad olika ord även heter på t.ex. arabiska som de flesta av eleverna pratar och de kan då också hjälpa varandra. Vi gör vad vi kan och har stödmaterialet, utdrag och länk här nedan, i åtanke iaf.

Utdrag ur Skolverkets stödmaterial kring studiehandledning på modersmålet.

 

Stödmaterialet Studiehandledning på modersmålet. 

Förmågorna som är väldigt viktiga kring temat är att kunna beskriva och jämföra t.ex. tidsåldrarna. Så det är det vi jobbar för fullt för att träna.

Vi började lektionen med att titta på bilder från stenåldern. I par fick de sedan berätta för varandra vad de visste om stenåldern. Bara prata, inte skriva. När de pratat en stund samlade vi ihop vad de pratat om i grupperna och gjorde en gemensam mindmap utifrån bilderna.

Efter skulle orden sorteras utifrån de ämnesspecifika begreppen. Två och två igen fick de tillsammans resonera kring vilken färg de olika orden de tidigare skrivit skulle ha. De konstaterade att en del av orden fick ha flera färger. Dessa begrepp använder de i klasserna för att skriva faktatexter kring de olika åldrarna. Men hos mig sorterade vi utifrån dem för att sedan kunna beskriva och berätta om åldern istället för att skriva.

Vi avslutade lektionen på samma sätt som vi startade. Två och två igen! Berätta om stenåldern med det uttalade målet att kunna berätta och beskriva mer den här gången. Den här gången spelade vi också in varandra på I-paden. Fördelen med att spela in film är det är att eleverna ofta tar många tagningar för att det blir något som de inte är nöjda över vilket innebär flera träningar. I annat fall så spelar de in varandra och lyssnar på sina egna och kompisen filmer och då i alla fall får höra berättandet flera gånger. Språk- och kunskapsutvecklande! Så är det alltid, som jag upplever det, motiverande och roligt att använda digitala verktyg! 🙂

SKUA-utb träff 4 Läsa och Padlet

Då har jag haft den fjärde träffen i kommunens SKUA-utbildning. Den här gången med fokus på att läsa, läsa på ett andra språk. I utbildningen använder vi Gibbons Stärk språket, stärk lärandet som litteratur.

Till den här sk stora träffen, då vi är 44 deltagare, skulle deltagarna ha med sig en läslogg på kapitlet som rör skriva. Detta eftersom deltagarna alltid läser kapitlet efter att de fått förförståelse från de stora träffarna. Den förra stora träffen handlade om att skriva på ett andraspråk. Efter uppvärmnings-aktiviteten var det just dessa vi tog tag i i en Workshop á la kooperativt lärande. För att koppla lite till digitaliseringen som är på gång på många håll i kommunen så valde jag att den här gången att deltagarna skulle använda Padlet och då lägga in tankarna som kom upp i grupperna kring läsloggarna där.

Vi fortsatte sedan på samma Padlet-tema under alla workshops som tillfället innefattade. Det gjorde att alla tankar från alla grupper blev synliga för alla och användbara i det fortsatta arbetet.

Till mellanträffen, då deltagarna i sina basgrupper möter förstelärarna i kommunen, skulle de ha gjort One shot-videos. Dessa visade de för varandra och samlade begrepp under redovisningarna som sedan prioriterades. Det fördes diskussioner kring viktiga begrepp att tänka på i planeringsarbetet. Dessa har jag lagt in på vår Padlet så att deltagarna kan hitta dem och använda dem till nästa uppgift.

Till den femte och  sista träffen i SKUA-utbildningen ska deltagarna ha gjort lektions- aktivitetsplaneringar. Då kan tankarna som uppkom vid det här tillfället och under förra mellanträffen vara användbara. Därför finns de nu som sagt på vår gemensamma digitala anslagstavla, Padlet-tavla från tillfället. Den varianten av Padlet som vi använde här var Shelf. Där kan grupperna enkelt kommentera en fråga, eller rubrik.

För att sedan samla länkarna som deltagarna behöver för att göra uppgifterna tills nästa tillfälle så har jag istället valt att göra en Padlet-wall. Jag tänker att Padlet med sina varianter är en användbart verktyg på många sätt. Därför vill jag tipsa om just detta här på bloggen men också till mina deltagare och kollegor.

Eftersom jag också är arbetslagsledare på Lindblomskolan och vi nu på allvar går in i digitaliseringsarbetet så har jag såklart gjort en Padlet med länkar som vi ska använda på arbetslagstiden på tisdag nästa vecka:

Padlet – digitalisering. 

 

Förutom att göra lektions- aktivitetsplanering så ska deltagarna intervjua elever tills mellanträffen. Ska bli spännande att få ett elevperspektiv på SKUA-insatserna som pågått i kommunen i några år nu. Hur upplever eleverna lektionerna i skolan? Hur upplever eleverna fritids? Intervjuunderlagen finns också på Padlet Wall med länkarna.

 

SKUA-utbildning, inlägg från tidigare träffar:

Träff 1.

Träff 2.

Träff 3.

Cirkelmodell och digitala verktyg som stöd för att skriva texter om våra hemländer.

Då var vi framme vid fjärde fasen i cirkelmodellen kring att skriva faktatexter om våra hemländer.

Vi startade temat med att gemensamt hjälpas åt att skriva om Sverige. Vi läste texter och fyllde i vår 6-fältare om länder. Sorterade ord i rätt fält. Vi hjälptes sedan åt att formulera hela meningar utifrån orden i fälten. Vi skrev i Power Point och för att få till lite extra språkutveckling så fick eleverna spela in sina röster till varje slide. Allt kring hur vi jobbat finns i de tidigare inläggen här nedan.

Läs tidigare inlägget på temat:

Planering kring sva-tema Mitt land

Skriver och spelar in våra faktatexter i Power point

Nu var det dags för eleverna att använda sina kunskaper som de lärt sig under Sverige-arbetet. De fick nu skriva om sina hemländer på samma sätt som vi jobbat med Sverige. En ny 6-fältare som de två och två fick försöka fylla i utifrån en faktatext ur en lärobok kring landet. Jag blev nästan lite förvånad över hur lite jag behövde hjälpa till för att hitta fakta som skulle fyllas i i de olika fälten. Otroligt duktiga! Cirkelmodellen är toppen, tänker jag. 🙂 Och när det kom till att jobba med Power point och spela in ljud var det heller inga problem redan andra gången. (När vi jobbar vidare ska jag visa dem alla roliga animeringar m.m. som finns i Power Point. :-))

Dessa böcker som jag lånat från mellanstadiet har vi använt oss av. Bra kartor med bilder som förtydligar vad som finns i landet. Inte nyaste versionerna men har funkat… 😉

6-fältare mall länder.

Vi jobbar hårt med att formulera hela meningar utifrån ord i flera sammanhang med mina elever som läser SvA, och de ligger så klart på olika nivåer kring just detta mål. En del rättar jag svenskan med ordföljd och ändelser väldigt noga. Andra behöver stöd av meningarna som vi formulerade kring Sverige för att sedan skriva liknande. Därför skrev jag ut en Power Point-presentation om Sverige och satte upp på tavlan så de kunde gå och söka stöd där ifall de behövde. Jag vill att de så mycket som möjligt ska kunna söka stöd i klassrummet utan att fråga mig och behöva vänta på att jag ska komma med svaren.

Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!

 

Nu blir det QR-koder som skickas hem så att eleverna kan visa sina familjer deras fina arbete och så ska det bli filmvisning i klassrummen. 🙂

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i matten och ta med tankestrukturen in i klassrummet

Vi jobbar på med att förstå och kunna metoden att ställa upp och eventuellt växa vid subtraktionstal.

Eleverna skulle idag räkna subtraktionstal. Hjälpas åt två och två. Berätta och förklara! De jobbade först igenom 6 tal för att sedan välja något att träna lite extra på och hjälpas åt att filma när de förklarar. Lite extra språkträning men också kunskapsträning, ett språk- och kunskaps utvecklande arbetssätt.

Vi säger visst olika i klassrummen därför använder den här eleven låna istället men han visar att han förstått hur man ska göra och kan förklara på svenska. Tyvärr hamnar han lite ur bild… 😉

Denna lektionen bygger på förra veckans lektion då vi gjorde en liknande övning men med tal upp till hundra. Det nya idag var att använda 100-tal och att själva skriva talet i ett rutsystem. Förra veckan hade jag fyllt i och eleverna skulle markera för växling dvs dra streck över tio-talet och skriva talet 10 högst upp i entalskolumnen.

Det visade sig att det var lite klurigt att föra ner talen i rutsystemet så till nästa vecka ska vi träna lite extra på det. Så nu är det förberett med ett likande papper med färgkoder som matchar tankestrukturen.

Eftersom mina elever jobbar mycket med pengar eller andra konkreta material så kan det också vara svårt att komma ihåg att markera växlingen. Det jobbar ofta klart med pengarna först, skriver svaret och sedan för ner i rutsystemet. Så nu kompletterar vi tankestrukturen med en liten växla-lapp som går att ta bort eller sätta fast så att när de växlar med pengarna kan ta fram växla-lappen så att de, när de sedan gör själva uppställningen enklare kommer ihåg att markera för växling.

Nu hamnar också tankestrukturen i ”Malins matteverktyg” så att eleverna kan påminna sig om hur vi jobbat även när de är i sitt hemklassrum eller någon annanstans och jobbar.

Jag fick önskemål om att kunna skriva ut tankestrukturen så här finns två varianter. Den ena med mina snyggt ritade pengar och talblock på och den andra utan…

Variant 1. Med ritade pengar och talblock.

Variant 2.