Kategoriarkiv: Skolutveckling

SKUAutveckling med reviderad läroplansimplementering för fritids.

Då var vi igång med ett andra ”spår” i kommunen. Jag håller i nätverket för fritids under året. Dessa pedagoger har tidigare gått en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt när NC var i kommunen och gjorde en satsning med all vår pedagogiska personal. Mitt uppdrag är nu att fördjupa och hålla i arbetet med pedagogerna. De som är anställda på sista tiden går även på min SKUA-utbildning för nyanställda.

Pedagogerna ska ut och observera kollegor. För att även i samma arbete börja implementera den nya läroplanen för fritidshemmet så kommer vi i arbetet också att koppla till den.

Tidigare när vi i kommunen har genomfört observationer med olika pedagog-grupper så har vi bestämt att vi ska titta på talutrymmet. Med fritids, för att då jobba mer med läroplanen, så får de själva välja något som de är intresserade av att undersöka i sin verksamhet. Det ska dock vara kopplat till det prioriterade målet som på alla enheter handlar om att utveckla den kommunikativa förmågan.

 

Här finns Power pointen som jag använde:

Vi hann inte riktigt att diskutera klart i verksamhetsgrupperna kring vad de valde så det fortsätter på enheterna och vi fångar upp det på träff 2. Jag hörde diskussioner om att undersöka om alla elever är delaktiga i diskussioner, grupparbeten. Vad innebär delaktiga? Om vi tittar i läroplanen så står det där om att eleverna ska kunna uttrycka tankar och åsikter, ställa frågor. De som inte säger så mycket i stora samlingen pratar de i mindre grupper? I förlängningen tänker jag – hur kan vi pedagoger stötta eleverna att bli mer delaktiga i kommunikationen? Ett sätt kanske kan vara kooperativa roller vilket pedagogerna också fick prova på lite under träffen.

Det här var första träffen av 3. Nästa träff ska pedagogerna ha med sig en planering av en lärande aktivitet. Då ska de ha kollegiehandledning tillsammans med förstelärare och koppla planeringarna till läroplanen och hur man kan stötta språkutvecklande på bästa sätt. Den sista träffen innebär kollegiehandledning kring observationsprotokollen. Vad kan vi se, vilka slutsatser kan vi dra, hur kan vi jobba vidare och skruva för att möta alla elever på ett bättre sätt?

SKUA-utbildningens första träff

Då var vi igång…

Första träffen av 5 är nu gjord. Vi är igång med utbildningen av kommunens nyanställda kring Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. 

48 deltagare från förskoleklass till årskurs 6-pedagoger skulle lära känna varandra i sina basgrupper. Men vi började i storsamling där även deltagarna från högstadiet och gymnasiet var med. Därav är vi 4 kursledare på första sliden.

Vi genomförde t.ex. aktiviteten Hillary för att lära känna varandra lite bättre.

Jag kommer att träffa deltagarna i 5 stora träffar under hela läsåret. Däremellan träffas man i mellanträffar där förstelärarna är med och handleder, stöttar och kör lite workshops. Mellan de stora träffarna ska deltagarna läsa och göra uppgifter. Läsningen syftar till att förbereda inför nästa stora träff. T.ex. kommer nästa stora träff handla om tala, lyssna och då ska deltagarna ha läst kapitlet som handlar om det. Till nästa gång är det ingen direkt uppgift med någon elevgrupp utan istället ska de lyssna på ett avsnitt ur radioprogrammet Lärarrummet under mellanträffen och reflektera tillsammans kring det. Annars är tanken att uppgifterna ska bygga vidare på det som den stora träffen handlat om. Så efter nästa träff kommer deltagarna att få prova på någon tala,lyssna-aktivitet med en elevgrupp.

Vi provade på Progressiv brainstorming för att reda ut funderingar kring språk, kommunikation och stöttning m.m.

Det kollegiala lärandet är mycket viktigt i den här utbildningen! Vi hjälps åt och gör varandra bra. 

 

Motivera och inspirera utvecklingsarbete kring SKUA med pedagogerna i Hultsfred.

Jag har jag dragit igång, lite på allvar, med min andra del i min tjänst. Jag jobbar nämligen 50% som kursledare kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i Hultsfreds kommun. Idag har jag varit på ytterskolans ”På hemmaplan” för att inspirera och motivera kring våra utvecklingsinsatser med SKUA-arbetet. Jag har lagt in power point-presentationen som jag använde på Slideshare och finns att bläddra i här under.

 

Jag börjar med att dra bakgrund och varför vi ska genomföra detta utvecklingsarbete. Vi kommer att jobba i lite olika spår. Flera av pedagogerna i kommunen har redan varit med i en stor satsning som vi hade för något år sedan då Nationellt centrum för andraspråk kom till Hultsfred och genomförde en SKUA-utbildning med alla pedagoger i kommunen. Nu har det tillkommit flera lärare sedan dess och det är dessa jag ska sätta in i SKUA-tänket på en SKUA-utbildning med 5 stora träffar och mellanträffar så förstelärarna hjälper till att stötta, handleda och genomföra lite workshops med deltagarna i olika grupper. På bloggen kan ni följa det här arbetet. Vi drar igång redan på torsdag så efter det kommer en djupare förklaring kring tänket och upplägget kring det arbetet.

De pedagoger som redan har gått NC-utbildningen kommer istället att fördjupa och hålla i sina SKUA-kunskaper genom att observera talutrymme i varandras klassrum. Detta kommer också förskoleklasslärarna och fritidspedagogerna göra i sina nätverk och då innebär det att de kommer att besöka över skolgränserna, samtidigt kommer vi att kika närmare på den reviderade kursplanen som berör dessa verksamheter.

För att inspirera och motivera använde jag mig av ett par strukturer från kooperativt lärande. Skratt och klapp från ”high fives” hördes under föreläsningen. Härligt! Även vuxna gillar kooperativt lärande… 😉

Dikteringsfunktion! :-)

Med risk för att vara sist på bollen så måste jag ändå slå ett slag för dikteringsfunktionen som nu finns i I-pads och I-phone. (Kanske även i andra digitala verktyg men det är dessa jag använder…)

Det borde ju finnas massor med användningsområde för detta!

Nu kan man snabbare skriva sina protokoll m.m. tänker jag. Skriva sms utan att trycka känns ju användbart så där i vardagen.

Ullis skriver på sin blogg precis hur man gör för att installera. 

Det går också att byta språk! Det skriver Logopeden i skolan hur man gör. 

Digitalthjärta.se har också en PDF på vilka kortkommandon som kan användas. 

 

 

Nu ska det bara sätta igång och användas på ett bra sätt i skolan!

Tipsa mig gärna om hur ni jobbar med den här funktionen med eleverna! Väldigt nyfiken.

Jag tänker mig att jag kommer att använda den när vi ska skriva gemensamma texter, när jag modellerar, då sitter eleverna ofta och väntar på att jag ska hinna skriva det som de säger eller vi tänker. Klassråd kanske…? Supereffektivt klassrum! 😉

Så finns det såklart möjlighet för fler elever att visa sina kunskaper för mig. Även om man har svårt för att skriva förhand och på datorn så finns nu också den här möjligheten förutom att spelas in, filmas osv. Man får ett papper i handen precis som de skrivande eleverna får. Toppen.

Här finns en film från skolverket med Hülya Basaran och Ivana Eklund om hur de jobbar med bl.a. den här funktionen i sin undervisning.

Observation talutrymme. Vi drar slutsatser. Träff 3 i det kollegiala lärandet.

Kring vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu under terminen har genomfört observationer i varandras klassrum med fokus på talutrymmet. Vi har nu haft alla våra 3 planerade träffar och sista träffen handlade om att dra slutsatser utifrån vad vi sett under våra observationer.

Träff 1 Observation talutrymme

Träff 2 Kollegial handledning av planeringar. 

Vi har jobbat med kollegiehandledning kring planeringar under träff 2 och vi jobbar på samma sätt kring observationsprotokollen under träff 3. Samma arbetsgång som tidigare, som vi känner igen och som vi kommer att jobba vidare kring utifrån reflektionerna. Observationerna och utvecklingsarbetet kring det har nämligen , enligt reflektionerna, varit mycket lyckat. Bara positiva reflektioner kring att detta är viktigt och att vi borde göra observationer oftare vilket så art glädjer.

Slutsatserna kring observationerna kom i flera grupper att handla om hur vi skulle kunna skruva på undervisningen och även stötta talutrymme i grupparbete t.ex. Hur talutrymme fördelas i klassrum resp. grupper? Pratar eleverna om det vi tror att de pratar om? Pratar och resonerar eleverna och med dem som vi tror att de jobbar tillsammans med? Hur kan vi stötta kring det? Vi pratade om hur vi kan stötta kring planeringar under träff 2 men nu handlar det om hur vi kan stötta kring grupparbeten.

Gibbons skriver:

Alla i gruppen är engagerade. Klarar vi det i våra klassrum? 

Vi tar in lite ny input med Kagan som forskare och kooperativt lärande som inspirationskälla.

 

Vi pratar om att fördela roller för att engagera elever i grupparbeten och så pratar vi om olika muntliga interaktionsövningar som kan underlätta. EPA är en metod som slagit väldigt väl ut i många av våra klassrum på skolan men jag ville öppna ögonen för att det finns så många fler att använda sig av.

På kooperativt.com finns lite småfilmer som visar några av de olika strukturerna som man kan använda sig av i klassrummet men det finns så klart också exempel på Youtube:

För att visa hur exempel på hur lärare kan leda samtal genom att t.ex. använda börjor eller eleverna som resurser för varandra hade jag också med skolverkets film från Sara Persons klassrum om att samtala om text.

Utifrån reflektionerna så är lärarna intresserade av att titta närmare på det här i sina klassrum. Hur ser det ut i mitt klassrum och hur kan jag skruva min undervisning för att fler elever ska lyckas? 

Vi ser fram emot en spännande höst då utvecklingsarbetet fortsätter!

Senare satt jag också på träff kring nationella proven. Redogörelse kring hur proven i år såg ut och vilka lärdomar lärarna som genomfört dem gjort. Det känns som vi genom det här utvecklingsarbetet är på rätt väg även där för att förbättra elevernas resultat genom att vi lärare ger eleverna möjlighet att träna förmågor kring att resonera, argumentera, kunna ställa frågor och uttrycka sin åsikt. Det får eleverna möjlighet att träna på i våra klassrum på Lindblomskolan om vi lyckas anamma Kagans tankar i våra klassrum och se till att vi har engagerade elever i våra grupparbeten, det tror och hoppas jag i alla fall. För det handlar ju ändå också om att förbättra resultat!

Vill passa på att, kring det här arbetet med kollegial handledning, rekommendera boken nedan. Konkreta metoder kring hur man kan jobba med handledning i ett kollegialt lärande.

 

Hur möter vi våra nya elever? Organisation, kartläggning m.m.

Vi har i ledningsgruppen gjort ett försök till att strukturera upp hur vi tänker att mottagandet av nyanlända elever ska gå till på vår skola. Hur gör vi och vem gör vad? Vi gör ungefär så här redan men vi kände att det fanns ett behov att synliggöra och strukturera upp arbetet. I och med att vi har arbetat fram ”pilen” så har den också börjat prövas i lite olika delar för att se hur det fungerar fast den egentligen är meningen att sättas igång ordentligt till hösten. Den kan fortfarande revideras…

Till hösten ska vi ha koll på rollerna. Det har nämligen varit ett behov. Vem är någon och vad förväntas egentligen? Nu ska vi istället ha klart vem som är samordnare, vilka kartlägger i vilka årskurser och vem är fritidssamordnare? Vem kartlägger och vem gör bedömningstöd? m.m.

Vi har nämligen börjat pröva att använda bedömningsstödet på bedömningsportalen, främst svenskadelarna till att börja med, för att ha ett elevunderlag på svensk-kunskaperna i samtal kring överlämning till klasslärare i reguljär klass. Det har fungerat relativt bra. Vi funderar på att försöka jobba fram fler texter på de olika nivåerna för att kunna göra bedömningen flera gånger och att vi upptäckt att en del elever har svårt för förståelsen när de t.ex. kommer till ordet larv.

Vi har så klart även tidigare gjort en slags bedömning och haft en överlämning kring elevens kunskaper. Men bedömningsstödet gör att vi har samma ”språk” och lättare kan överskåda hur eleven ligger till i förhållande till målen. Det gör att vi kan möta eleverna på ett bättre sätt i övergången, tänker vi. 

Nu kommer ju också Bygga svenska-materialet och så klart måste vi också ta det i beaktan nu i vår ”pil”. Som komplement till bedömningsstödet eller istället för?? Hmmm. Vi får se och pröva oss fram igen.

Fyrkantig som jag är har jag gjort en matrisvariant av observationspunkterna  i Bygga svenska-materialet. Jag har helt enkelt klippt och klistrat för att slippa bläddra mellan sidorna. Kanske är någon mer lika fyrkantig som jag så då finns matriserna på länkarna här under: 😉

Bygga svenska matris Lyssna 1-3

Bygga svenska matris Läsa 1-3

Bygga svenska matris Skriva 1-3

Bygga svenska matris Tala 1-3 

Bildexempel.

Det fortsatta arbetet med att ständigt förändra för att förbättra fortsätter som vanligt i skolan! Lite bättre varje dag i Hultsfred! 🙂

Ni har väl inte missat vår härliga musikvideo!

Stöd av QR-kod till mattebegreppen. Kompensatorisk studiehandledning…

Några begrepp som jag vill att alla eleverna ska kunna och förstå är lika med tecknet och dess betydelse och även att vara noga med att ”kontrollera”, dubbelkolla att man räknat rätt.

Jag gör stöttningsplanscher som jag sätter upp på begreppsväggen och i no/so har jag också gjort QR-koder så att de går att lyssna på arabiska men bara i klassrummet…

Det här med att sätta papper i pärmar är jag inte så mycket för. Bättre, har jag tänkt, att skicka hem pappret så att någon familj kanske pratar om pappret och barnet har möjlighet att repetera och prata om det hemma. Kanske når jag då någon som även får begreppen på sitt modersmål i soffan eller vid matbordet hemma. Så har jag tänkt men nu har jag förbättrat tänket lite… 😉

Vi repeterar, introducerar begreppen igen i skolan och jobbar med klossar och ett papper.

Men nu är eleverna lite inkörda på att kunna lyssna på läsläxan hemma mha QR-kod och även få veckobrevet uppläst. Så varför inte även en förklaring på mattebegreppen på pappret som vi ändå skickar hem… Kanske fler lyssnar och pratar om det om det är en QR-kod??.. Dessutom kan man lyssna fler gånger… 🙂

Ett försök till en kompensatorisk väg till studiehandledning. Vi har svårt att få till studiehandledning till alla våra elever som behöver så vi måste hitta andra vägar som Nihad Bunar säger hos Didaktorn.

Så här gör jag mina QR-koder:

Skapa QR-koder. Ett verktyg för språkutveckling…

Har fått frågor om hur jag gör mina QR-koder så därav kommer här ett inlägg där jag förtydligar lite…

Gjorde helt enkelt en liten film:

Jag tänker att man kan använda dessa QR-koder på fler olika sätt:

Dels som en kompensatorisk väg för studiehandledning, då vi inte har tillräckligt många studiehandledare på skolan i likhet med många andra skolor tror jag. Jag kan på det här sättet kan ha ord och begrepp översatta på mina elevers språk i klassrummet som stödplanscher även om mina elever inte läser på sitt modersmål. Ett sorts korsspråkande.

Blogginlägg: Translanguaging med QR-kod.

Dels som en kontakt till föräldrarna då en flicka med arabiska som modersmål uttryckte att hennes föräldrar inte kunde läsa på svenska när vi skulle skicka hem veckobrevet.

Som påminnelse för eleverna vilket kortspel som är vilket och vilka regler som gäller för spelet i fråga.

Blogginlägg: Inspirerad av förskolan provade jag QR-koder…

Eller för att alla ska ha samma chans att lyckas med läsläxan. Att man ska kunna lyssna på läsläxan hemma för att på så sätt kunna träna och veta om man läser rätt även om man inte har svensk-läsande föräldrar hemma.

BLogginlägg: Lässtöd hemma mha QRkod

Observation talutrymme. Träff 2. Kollegial handledning av planeringar.

Vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk – och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu genomför klassrumsobservationer med fokus på talutrymme. Vi har nu haft vår andra av 3 träffar.

Se inlägg om första träffen nedan:

Observation talutrymme. Träff 1.

Till den här andra träffen ska deltagarna ha med en lektionsplanering. Vilken som!

Vi ska lära av varandra under dagens träff, bolla tankar, sprida goda exempel och idéer så att vi tillsammans kan utvecklas för att bli bättre. Vi har så mycket kunskap i huset, vi ska bara få syn på det!

Vi började med att reda ut vad kollegialt lärande är och innebär:

Nationellt centrum för andra språk finns lite samlade länkar.

Skolverket skriver enligt hemsidan:

Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter.

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning.

Vi ska göra en MÅLINRIKTAD handledning. Vi har som mål att utveckla språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen.

Deltagarna kommer att ha olika roller under tillfället:

Handledare– yttre ramar, hålla ihop gruppen

Medhandledare – övriga deltagare

Sakägare –den vars exempel är i fokus

 

Sedan ska vi jobba enligt arbetsgången här nedan:

Arbetsgången är något omarbetad från Cederberg-Sheike s. 96-101 via Nationellt centrum för andraspråk.

Till vår hjälp kan vi använda oss av:

Det var dock inte alls svårt att få igång diskussionerna i grupperna, vi behövde inte använda oss av exempel-frågorna. Först listade vi alltså stöttning som vi såg i planeringen vi valde efter presentationsrundan. Det kunde vara filmvisning, förtydligande av ord, bilder, tecken, modellering osv.

Efter det listade vi tillsammans den utvidgade stöttningen. Hur skulle vi kunna stötta på ett ännu bättre sätt? I de bästa av världar hur skulle vi kunna stötta eleverna så att de lyckas ännu bättre under lektionen?

Uppskattat av pedagogerna som i reflektionerna skriver om hur roligt det är att få sitta och prata undervisning tillsammans. Att få grotta ner sig i undervisningen och få bolla tankar och idéer med sina kollegor.

Nu återstår det sista tillfället då vi ska dra lärdomar av våra observationer! Återkommer på bloggen om det. 🙂

Observation talutrymme, kollegialt lärande

Hela Hultsfreds kommun har haft en stor fortbildning insats kring nyanländas lärande mha Nationellt centrum för andra språk. All pedagogisk personal i kommunen har fått gå utbildning där NC kom ner till oss och höll utbildningsdagar och mellan dem skulle vi läsa Gibbons och göra uppgifter i våra grupper.

Nu är jag en av 4 som i kommunen utbildar oss till kursledare genom NC för att kunna föra det språk- och kunskapsutvecklande arbetet vidare i kommunen. Jag riktar mig mot fsk- 6.

Vårt priomål är:

Övergripande mål: Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift.

 Utifrån resultatet prioriterar varje årskurs/verksamhet  ett ämne/område där den kommunikativa förmågan är i fokus.

 

Nu blir det fokus på talutrymmet. Tillsammans med förstelärarna på skolan har vi resonerat oss fram till att observationer hos varandra är nästa steg för oss.

Mitt upplägg är att förstelärarna ansvarar för var sin verksamhet på skolan och att de ska ha minst 3 träffar. Inför, under och efter observationerna. Vi har valt att man den här första gången ska besöka pedagoger som man jobbar ganska nära. Det ska inte kännas för jobbigt den här första gången. Det ska gå så smidigt som möjligt och kännas så bekvämt som möjligt. Jag tänker att det här arbetssättet kommer att fortsätta i samband med priomålet varje år. Beroende på vilket priomål vi väljer så sätter vi tillsammans kriterierna för hur just det utvecklingsarbetet kan synas konkret i klassrummen och sedan går vi ut och undersöker hur det kan fungera. Vi inspireras och lära av varandra – kollegialt lärande! Vi har så mycket kunskap i huset, vi ska bara få syn på det!!

”Inför-träffen” handlar om att sätta ramarna. Reda ut vad det är vi ska göra när och hur, sätta organisationen kring observationerna. Men så klart reder vi också ut varför! Vi ska nu gå från teori till praktik!

Jag länkar till ett par artiklar:

Lärarbesök i klassrummet bästa fortbildningen.

Undersökande lektionsobservationer.

Vi återkopplar till Gibbons boken:

Hur lär man ett nytt språk? Man måste få använda det!

Uppgiften är två delad:

Observera en lektion. Observera med fokus på interaktionen.

  1. Rita upp klassrummet du ska besöka och markera P för pojke och F för flicka. Dra streck/pilar mellan vilka som pratar under lektionen.
  2. Kom överens med pedagogen vars klassrum du ska besöka om något fokus som du som observatör ska titta lite närmare på. Dra streck staket eller på något annat sätt dokumentera vad du ser. Det kan vara kring frågor, vilken typ av frågor ställs, vem ställer frågor, tanketid, uppföljande frågor osv. Eller kring vilka för talan är drivande i grupparbete. Eller pratar eleverna om det de ska?

Exempel på observations protokoll:

Under den här lektionen drog jag streck för när eleverna valde att svara på arabiska. Det fanns en resurs på plats som kunde översätta om eleverna valde det.

Arbetsgången i paren:

  • Gör lektionsplaneringar som gäller för besöket.
  • Träffas och titta på planeringarna och upplägget för lektionen. Syfte och tankar med lektionen!
  • Genomför undervisning resp observation.
  • Byt uppgifter alt rotera.
  • Träffas kort för att titta på varandras resultat.

Vid nästa tillfälle då förstelärarna träffar sina verksamheter igen ska alla pedagoger ha med var sin planering men det är inget måste att det ska vara just den planering som tillhör lektionen som ska besökas utan kan vara vilken planering som helst.

Vid sista tillfället så träffas vi och drar slutsatser och lärdomar utifrån våra lektionsobservationer. Då ska observationsprotokollen vara med och klara!

Vi kommer att observera utan att värdera så därför tittar vi också in i ett klassrum i Angered när de jobbar med ett tema som heter Abrahams barn. Som en workshop under första tillfället så tittar vi alltså in i det här klassrummet och efter det så får deltagarna ett par minuter på sig att skriva ner vad de såg. Individuellt! Efter det listar deltagarna begrepp utifrån vad de såg, även det individuellt. Därefter så pratar vi i helgrupp om vad vi såg. Just att lista begreppen gör att vi inte värderar på samma sätt som när vi pratar fritt om vad vi såg. Vi såg kanske: interaktion, lyssnande, skrivande osv… Istället för: – Det var bra att han hade pararbeten…                       Det blir ett mer professionellt samtal.

Klippet: Abrahams barn.    Klippet börjar 4.12 in i programmet.

Vi är i full fart med observationerna på skolan nu och jag är mycket glad över att höra positiva tongångar från de som är igång! 🙂

 

Återkommer om ”Under-träffen”.