Kategoriarkiv: Skolutveckling

Motivera och inspirera utvecklingsarbete kring SKUA med pedagogerna i Hultsfred.

Jag har jag dragit igång, lite på allvar, med min andra del i min tjänst. Jag jobbar nämligen 50% som kursledare kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i Hultsfreds kommun. Idag har jag varit på ytterskolans ”På hemmaplan” för att inspirera och motivera kring våra utvecklingsinsatser med SKUA-arbetet. Jag har lagt in power point-presentationen som jag använde på Slideshare och finns att bläddra i här under.

 

Jag börjar med att dra bakgrund och varför vi ska genomföra detta utvecklingsarbete. Vi kommer att jobba i lite olika spår. Flera av pedagogerna i kommunen har redan varit med i en stor satsning som vi hade för något år sedan då Nationellt centrum för andraspråk kom till Hultsfred och genomförde en SKUA-utbildning med alla pedagoger i kommunen. Nu har det tillkommit flera lärare sedan dess och det är dessa jag ska sätta in i SKUA-tänket på en SKUA-utbildning med 5 stora träffar och mellanträffar så förstelärarna hjälper till att stötta, handleda och genomföra lite workshops med deltagarna i olika grupper. På bloggen kan ni följa det här arbetet. Vi drar igång redan på torsdag så efter det kommer en djupare förklaring kring tänket och upplägget kring det arbetet.

De pedagoger som redan har gått NC-utbildningen kommer istället att fördjupa och hålla i sina SKUA-kunskaper genom att observera talutrymme i varandras klassrum. Detta kommer också förskoleklasslärarna och fritidspedagogerna göra i sina nätverk och då innebär det att de kommer att besöka över skolgränserna, samtidigt kommer vi att kika närmare på den reviderade kursplanen som berör dessa verksamheter.

För att inspirera och motivera använde jag mig av ett par strukturer från kooperativt lärande. Skratt och klapp från ”high fives” hördes under föreläsningen. Härligt! Även vuxna gillar kooperativt lärande… 😉

Dikteringsfunktion! :-)

Med risk för att vara sist på bollen så måste jag ändå slå ett slag för dikteringsfunktionen som nu finns i I-pads och I-phone. (Kanske även i andra digitala verktyg men det är dessa jag använder…)

Det borde ju finnas massor med användningsområde för detta!

Nu kan man snabbare skriva sina protokoll m.m. tänker jag. Skriva sms utan att trycka känns ju användbart så där i vardagen.

Ullis skriver på sin blogg precis hur man gör för att installera. 

Det går också att byta språk! Det skriver Logopeden i skolan hur man gör. 

Digitalthjärta.se har också en PDF på vilka kortkommandon som kan användas. 

 

 

Nu ska det bara sätta igång och användas på ett bra sätt i skolan!

Tipsa mig gärna om hur ni jobbar med den här funktionen med eleverna! Väldigt nyfiken.

Jag tänker mig att jag kommer att använda den när vi ska skriva gemensamma texter, när jag modellerar, då sitter eleverna ofta och väntar på att jag ska hinna skriva det som de säger eller vi tänker. Klassråd kanske…? Supereffektivt klassrum! 😉

Så finns det såklart möjlighet för fler elever att visa sina kunskaper för mig. Även om man har svårt för att skriva förhand och på datorn så finns nu också den här möjligheten förutom att spelas in, filmas osv. Man får ett papper i handen precis som de skrivande eleverna får. Toppen.

Här finns en film från skolverket med Hülya Basaran och Ivana Eklund om hur de jobbar med bl.a. den här funktionen i sin undervisning.

Observation talutrymme. Vi drar slutsatser. Träff 3 i det kollegiala lärandet.

Kring vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu under terminen har genomfört observationer i varandras klassrum med fokus på talutrymmet. Vi har nu haft alla våra 3 planerade träffar och sista träffen handlade om att dra slutsatser utifrån vad vi sett under våra observationer.

Träff 1 Observation talutrymme

Träff 2 Kollegial handledning av planeringar. 

Vi har jobbat med kollegiehandledning kring planeringar under träff 2 och vi jobbar på samma sätt kring observationsprotokollen under träff 3. Samma arbetsgång som tidigare, som vi känner igen och som vi kommer att jobba vidare kring utifrån reflektionerna. Observationerna och utvecklingsarbetet kring det har nämligen , enligt reflektionerna, varit mycket lyckat. Bara positiva reflektioner kring att detta är viktigt och att vi borde göra observationer oftare vilket så art glädjer.

Slutsatserna kring observationerna kom i flera grupper att handla om hur vi skulle kunna skruva på undervisningen och även stötta talutrymme i grupparbete t.ex. Hur talutrymme fördelas i klassrum resp. grupper? Pratar eleverna om det vi tror att de pratar om? Pratar och resonerar eleverna och med dem som vi tror att de jobbar tillsammans med? Hur kan vi stötta kring det? Vi pratade om hur vi kan stötta kring planeringar under träff 2 men nu handlar det om hur vi kan stötta kring grupparbeten.

Gibbons skriver:

Alla i gruppen är engagerade. Klarar vi det i våra klassrum? 

Vi tar in lite ny input med Kagan som forskare och kooperativt lärande som inspirationskälla.

 

Vi pratar om att fördela roller för att engagera elever i grupparbeten och så pratar vi om olika muntliga interaktionsövningar som kan underlätta. EPA är en metod som slagit väldigt väl ut i många av våra klassrum på skolan men jag ville öppna ögonen för att det finns så många fler att använda sig av.

På kooperativt.com finns lite småfilmer som visar några av de olika strukturerna som man kan använda sig av i klassrummet men det finns så klart också exempel på Youtube:

För att visa hur exempel på hur lärare kan leda samtal genom att t.ex. använda börjor eller eleverna som resurser för varandra hade jag också med skolverkets film från Sara Persons klassrum om att samtala om text.

Utifrån reflektionerna så är lärarna intresserade av att titta närmare på det här i sina klassrum. Hur ser det ut i mitt klassrum och hur kan jag skruva min undervisning för att fler elever ska lyckas? 

Vi ser fram emot en spännande höst då utvecklingsarbetet fortsätter!

Senare satt jag också på träff kring nationella proven. Redogörelse kring hur proven i år såg ut och vilka lärdomar lärarna som genomfört dem gjort. Det känns som vi genom det här utvecklingsarbetet är på rätt väg även där för att förbättra elevernas resultat genom att vi lärare ger eleverna möjlighet att träna förmågor kring att resonera, argumentera, kunna ställa frågor och uttrycka sin åsikt. Det får eleverna möjlighet att träna på i våra klassrum på Lindblomskolan om vi lyckas anamma Kagans tankar i våra klassrum och se till att vi har engagerade elever i våra grupparbeten, det tror och hoppas jag i alla fall. För det handlar ju ändå också om att förbättra resultat!

Vill passa på att, kring det här arbetet med kollegial handledning, rekommendera boken nedan. Konkreta metoder kring hur man kan jobba med handledning i ett kollegialt lärande.

 

Hur möter vi våra nya elever? Organisation, kartläggning m.m.

Vi har i ledningsgruppen gjort ett försök till att strukturera upp hur vi tänker att mottagandet av nyanlända elever ska gå till på vår skola. Hur gör vi och vem gör vad? Vi gör ungefär så här redan men vi kände att det fanns ett behov att synliggöra och strukturera upp arbetet. I och med att vi har arbetat fram ”pilen” så har den också börjat prövas i lite olika delar för att se hur det fungerar fast den egentligen är meningen att sättas igång ordentligt till hösten. Den kan fortfarande revideras…

Till hösten ska vi ha koll på rollerna. Det har nämligen varit ett behov. Vem är någon och vad förväntas egentligen? Nu ska vi istället ha klart vem som är samordnare, vilka kartlägger i vilka årskurser och vem är fritidssamordnare? Vem kartlägger och vem gör bedömningstöd? m.m.

Vi har nämligen börjat pröva att använda bedömningsstödet på bedömningsportalen, främst svenskadelarna till att börja med, för att ha ett elevunderlag på svensk-kunskaperna i samtal kring överlämning till klasslärare i reguljär klass. Det har fungerat relativt bra. Vi funderar på att försöka jobba fram fler texter på de olika nivåerna för att kunna göra bedömningen flera gånger och att vi upptäckt att en del elever har svårt för förståelsen när de t.ex. kommer till ordet larv.

Vi har så klart även tidigare gjort en slags bedömning och haft en överlämning kring elevens kunskaper. Men bedömningsstödet gör att vi har samma ”språk” och lättare kan överskåda hur eleven ligger till i förhållande till målen. Det gör att vi kan möta eleverna på ett bättre sätt i övergången, tänker vi. 

Nu kommer ju också Bygga svenska-materialet och så klart måste vi också ta det i beaktan nu i vår ”pil”. Som komplement till bedömningsstödet eller istället för?? Hmmm. Vi får se och pröva oss fram igen.

Fyrkantig som jag är har jag gjort en matrisvariant av observationspunkterna  i Bygga svenska-materialet. Jag har helt enkelt klippt och klistrat för att slippa bläddra mellan sidorna. Kanske är någon mer lika fyrkantig som jag så då finns matriserna på länkarna här under: 😉

Bygga svenska matris Lyssna 1-3

Bygga svenska matris Läsa 1-3

Bygga svenska matris Skriva 1-3

Bygga svenska matris Tala 1-3 

Bildexempel.

Det fortsatta arbetet med att ständigt förändra för att förbättra fortsätter som vanligt i skolan! Lite bättre varje dag i Hultsfred! 🙂

Ni har väl inte missat vår härliga musikvideo!

Stöd av QR-kod till mattebegreppen. Kompensatorisk studiehandledning…

Några begrepp som jag vill att alla eleverna ska kunna och förstå är lika med tecknet och dess betydelse och även att vara noga med att ”kontrollera”, dubbelkolla att man räknat rätt.

Jag gör stöttningsplanscher som jag sätter upp på begreppsväggen och i no/so har jag också gjort QR-koder så att de går att lyssna på arabiska men bara i klassrummet…

Det här med att sätta papper i pärmar är jag inte så mycket för. Bättre, har jag tänkt, att skicka hem pappret så att någon familj kanske pratar om pappret och barnet har möjlighet att repetera och prata om det hemma. Kanske når jag då någon som även får begreppen på sitt modersmål i soffan eller vid matbordet hemma. Så har jag tänkt men nu har jag förbättrat tänket lite… 😉

Vi repeterar, introducerar begreppen igen i skolan och jobbar med klossar och ett papper.

Men nu är eleverna lite inkörda på att kunna lyssna på läsläxan hemma mha QR-kod och även få veckobrevet uppläst. Så varför inte även en förklaring på mattebegreppen på pappret som vi ändå skickar hem… Kanske fler lyssnar och pratar om det om det är en QR-kod??.. Dessutom kan man lyssna fler gånger… 🙂

Ett försök till en kompensatorisk väg till studiehandledning. Vi har svårt att få till studiehandledning till alla våra elever som behöver så vi måste hitta andra vägar som Nihad Bunar säger hos Didaktorn.

Så här gör jag mina QR-koder:

Skapa QR-koder. Ett verktyg för språkutveckling…

Har fått frågor om hur jag gör mina QR-koder så därav kommer här ett inlägg där jag förtydligar lite…

Gjorde helt enkelt en liten film:

Jag tänker att man kan använda dessa QR-koder på fler olika sätt:

Dels som en kompensatorisk väg för studiehandledning, då vi inte har tillräckligt många studiehandledare på skolan i likhet med många andra skolor tror jag. Jag kan på det här sättet kan ha ord och begrepp översatta på mina elevers språk i klassrummet som stödplanscher även om mina elever inte läser på sitt modersmål. Ett sorts korsspråkande.

Blogginlägg: Translanguaging med QR-kod.

Dels som en kontakt till föräldrarna då en flicka med arabiska som modersmål uttryckte att hennes föräldrar inte kunde läsa på svenska när vi skulle skicka hem veckobrevet.

Som påminnelse för eleverna vilket kortspel som är vilket och vilka regler som gäller för spelet i fråga.

Blogginlägg: Inspirerad av förskolan provade jag QR-koder…

Eller för att alla ska ha samma chans att lyckas med läsläxan. Att man ska kunna lyssna på läsläxan hemma för att på så sätt kunna träna och veta om man läser rätt även om man inte har svensk-läsande föräldrar hemma.

BLogginlägg: Lässtöd hemma mha QRkod

Observation talutrymme. Träff 2. Kollegial handledning av planeringar.

Vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk – och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu genomför klassrumsobservationer med fokus på talutrymme. Vi har nu haft vår andra av 3 träffar.

Se inlägg om första träffen nedan:

Observation talutrymme. Träff 1.

Till den här andra träffen ska deltagarna ha med en lektionsplanering. Vilken som!

Vi ska lära av varandra under dagens träff, bolla tankar, sprida goda exempel och idéer så att vi tillsammans kan utvecklas för att bli bättre. Vi har så mycket kunskap i huset, vi ska bara få syn på det!

Vi började med att reda ut vad kollegialt lärande är och innebär:

Nationellt centrum för andra språk finns lite samlade länkar.

Skolverket skriver enligt hemsidan:

Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter.

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning.

Vi ska göra en MÅLINRIKTAD handledning. Vi har som mål att utveckla språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen.

Deltagarna kommer att ha olika roller under tillfället:

Handledare– yttre ramar, hålla ihop gruppen

Medhandledare – övriga deltagare

Sakägare –den vars exempel är i fokus

 

Sedan ska vi jobba enligt arbetsgången här nedan:

Arbetsgången är något omarbetad från Cederberg-Sheike s. 96-101 via Nationellt centrum för andraspråk.

Till vår hjälp kan vi använda oss av:

Det var dock inte alls svårt att få igång diskussionerna i grupperna, vi behövde inte använda oss av exempel-frågorna. Först listade vi alltså stöttning som vi såg i planeringen vi valde efter presentationsrundan. Det kunde vara filmvisning, förtydligande av ord, bilder, tecken, modellering osv.

Efter det listade vi tillsammans den utvidgade stöttningen. Hur skulle vi kunna stötta på ett ännu bättre sätt? I de bästa av världar hur skulle vi kunna stötta eleverna så att de lyckas ännu bättre under lektionen?

Uppskattat av pedagogerna som i reflektionerna skriver om hur roligt det är att få sitta och prata undervisning tillsammans. Att få grotta ner sig i undervisningen och få bolla tankar och idéer med sina kollegor.

Nu återstår det sista tillfället då vi ska dra lärdomar av våra observationer! Återkommer på bloggen om det. 🙂

Observation talutrymme, kollegialt lärande

Hela Hultsfreds kommun har haft en stor fortbildning insats kring nyanländas lärande mha Nationellt centrum för andra språk. All pedagogisk personal i kommunen har fått gå utbildning där NC kom ner till oss och höll utbildningsdagar och mellan dem skulle vi läsa Gibbons och göra uppgifter i våra grupper.

Nu är jag en av 4 som i kommunen utbildar oss till kursledare genom NC för att kunna föra det språk- och kunskapsutvecklande arbetet vidare i kommunen. Jag riktar mig mot fsk- 6.

Vårt priomål är:

Övergripande mål: Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift.

 Utifrån resultatet prioriterar varje årskurs/verksamhet  ett ämne/område där den kommunikativa förmågan är i fokus.

 

Nu blir det fokus på talutrymmet. Tillsammans med förstelärarna på skolan har vi resonerat oss fram till att observationer hos varandra är nästa steg för oss.

Mitt upplägg är att förstelärarna ansvarar för var sin verksamhet på skolan och att de ska ha minst 3 träffar. Inför, under och efter observationerna. Vi har valt att man den här första gången ska besöka pedagoger som man jobbar ganska nära. Det ska inte kännas för jobbigt den här första gången. Det ska gå så smidigt som möjligt och kännas så bekvämt som möjligt. Jag tänker att det här arbetssättet kommer att fortsätta i samband med priomålet varje år. Beroende på vilket priomål vi väljer så sätter vi tillsammans kriterierna för hur just det utvecklingsarbetet kan synas konkret i klassrummen och sedan går vi ut och undersöker hur det kan fungera. Vi inspireras och lära av varandra – kollegialt lärande! Vi har så mycket kunskap i huset, vi ska bara få syn på det!!

”Inför-träffen” handlar om att sätta ramarna. Reda ut vad det är vi ska göra när och hur, sätta organisationen kring observationerna. Men så klart reder vi också ut varför! Vi ska nu gå från teori till praktik!

Jag länkar till ett par artiklar:

Lärarbesök i klassrummet bästa fortbildningen.

Undersökande lektionsobservationer.

Vi återkopplar till Gibbons boken:

Hur lär man ett nytt språk? Man måste få använda det!

Uppgiften är två delad:

Observera en lektion. Observera med fokus på interaktionen.

  1. Rita upp klassrummet du ska besöka och markera P för pojke och F för flicka. Dra streck/pilar mellan vilka som pratar under lektionen.
  2. Kom överens med pedagogen vars klassrum du ska besöka om något fokus som du som observatör ska titta lite närmare på. Dra streck staket eller på något annat sätt dokumentera vad du ser. Det kan vara kring frågor, vilken typ av frågor ställs, vem ställer frågor, tanketid, uppföljande frågor osv. Eller kring vilka för talan är drivande i grupparbete. Eller pratar eleverna om det de ska?

Exempel på observations protokoll:

Under den här lektionen drog jag streck för när eleverna valde att svara på arabiska. Det fanns en resurs på plats som kunde översätta om eleverna valde det.

Arbetsgången i paren:

  • Gör lektionsplaneringar som gäller för besöket.
  • Träffas och titta på planeringarna och upplägget för lektionen. Syfte och tankar med lektionen!
  • Genomför undervisning resp observation.
  • Byt uppgifter alt rotera.
  • Träffas kort för att titta på varandras resultat.

Vid nästa tillfälle då förstelärarna träffar sina verksamheter igen ska alla pedagoger ha med var sin planering men det är inget måste att det ska vara just den planering som tillhör lektionen som ska besökas utan kan vara vilken planering som helst.

Vid sista tillfället så träffas vi och drar slutsatser och lärdomar utifrån våra lektionsobservationer. Då ska observationsprotokollen vara med och klara!

Vi kommer att observera utan att värdera så därför tittar vi också in i ett klassrum i Angered när de jobbar med ett tema som heter Abrahams barn. Som en workshop under första tillfället så tittar vi alltså in i det här klassrummet och efter det så får deltagarna ett par minuter på sig att skriva ner vad de såg. Individuellt! Efter det listar deltagarna begrepp utifrån vad de såg, även det individuellt. Därefter så pratar vi i helgrupp om vad vi såg. Just att lista begreppen gör att vi inte värderar på samma sätt som när vi pratar fritt om vad vi såg. Vi såg kanske: interaktion, lyssnande, skrivande osv… Istället för: – Det var bra att han hade pararbeten…                       Det blir ett mer professionellt samtal.

Klippet: Abrahams barn.    Klippet börjar 4.12 in i programmet.

Vi är i full fart med observationerna på skolan nu och jag är mycket glad över att höra positiva tongångar från de som är igång! 🙂

 

Återkommer om ”Under-träffen”.

Translanguaging med QR-koders hjälp.

Kommer vi någonsin att ha tillräckligt med studiehandledning på vår skola? Förmodligen inte! Nihad Bunar pratar om att hitta kompensatoriska vägar när han intervjuas i Didaktorn…

Didaktorn – kunskapsbryggorna.

Jag var och blev inspirerad av förskolorna och har nu dragit igång att använda QR-koder på ett språkutvecklande sätt i min undervisning. Jag tänker att de ämnesspecifika begreppen som jag kräver att eleverna ska kunna använda sig av för att nå mål ska kunna finnas i klassrummet. Även för att göra modersmålen som finns i klassen viktiga och som en möjlighet för oss alla att lära sig.

Min egen dotter funderar inför sitt framtida språkval och undrar varför man inte får välja arabiska. ”Det har jag ju användning av”. Det finns intresse bland våra elever att lära sig kompisarnas språk. Bara för oss pedagoger att ta tag i saken och erbjuda det vi kan.

Vi precis gått in i tema ”Våren”. Så nu gjorde jag slag i saken och fångade de modersmålspedagoger som har språk i min klass. Albanska och arabiska. Så på stöttningsplanscherna på PP-väggen sitter det nu också QR-koder där man kan höra blommans delar på svenska – arabiska, svenska – albanska.

Det här med vårblommorna är lite klurigare eftersom det inte är självklart med vitsippa på alla modersmål och heller kanske inte de viktigaste att kunna. Men vår modersmålslärare i albanska fixade det och vi kunde i klassen idag lyssna på likheter mellan albanskan och svenskan. t.ex. krokus- ”saffran”, tulpan – ”tulipan”. Vi kunde dra kopplingar och se likheter mellan språken.

Delar av vår PP-vägg.


Göra QR-koder:

Jag filmar med kameran på I-paden och eftersom vi i kommunen har OneDrive tillgängligt så har jag laddat ner den appen. När jag då har filmat och klickar på ”dela-knappen” så har jag då OneDrive som val. Jag väljer den och väljer i vilken mapp jag vill lägga filmen så jag hittar den lätt.

Efter det använder jag datorn och letar reda på filmen i OneDriven. Jag trycker igång filmen och klickar sedan på hämta länk. Kopierar länken och klistrar in på hemsidan: SkapaQR-kod. Sedan är det helt enkel att klistra in länken där och så har du din kod som kan användas som vilken bild som helst.

På I-paden som vi har i klassen så har jag laddat ner en gratisapp som heter QR-Reader.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Lindblomskolan som jag jobbar på är en skola med 565 elever, varav 34% är nyanlända. Vi har ca 30 olika språk och dialekter på skolan. Vi har studiehandledare i några av språken, men för få speciellt i arabsika. Vi är igång med diskussioner kring studiehandledning i förstelärargruppen, hur kan vi utveckla undervisningen kring studiehandledning? Så har vi pedagoger som går en utbildning kring studiehandledning, ”Att undervisa nyanlända elever – för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen”. Så det är ett spännande arbete som är igång. Vi är en skola på landsbygden vilket gör att det är svårt att rekrytera studiehandledare som jag förstår.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Vi lyssnade på Didaktorns intervju med Nihad Bunar.

Han pratar om att hitta kompensatoriska vägar. Jag tror att det är viktigt för just vår skola. Vi kommer att ha svårt att hitta tillräckligt många studiehandledare helt enkelt, hur kan vi göra då??

Jag har läst stödmaterialet från skolverket, Studiehandledning på modersmålet.

Mina tankar efter det är bl.a.:

  • Vi måste använda kartläggningen som en grund för hur studiehandledningen ska läggas upp, mer än vi gör idag. Behövs studiehandledningen före, under och/eller efter lektionen för just eleven ifråga? Hur ska vi lägga upp en stöttande undervisning för eleven som individ?
  • Vi alla pedagoger behöver samverka! Vilka förväntningar har vi, vad tänker vi kring t.ex. kunskapskraven. Vad konkret är det som är en godkänd nivå i ett tema? Vet studiehandledaren om vad vi har tänkt? Har vi kommunicerat syftet med lektionen? Kanske kan matriser vara ett sätt att räta ut frågetecken som kan uppstå.
  • Jag tror också på att samverka kring ämnet modersmål. Att jag i klassrummet erbjuder eleverna att skriva, berätta på sitt modersmål så ofta som möjligt men absolut vid bedömningstillfällen! Ta hjälp av digitala verktyg. Så att vi inte bedömer svenska-kunskaperna istället för ämneskunskaperna!!
Både användandet och nyttan av att jobba med matriser och vikten av att samarbeta med studiehandledare och modesmålspedagoger var något som vi jobbat med kring vårt prioriterade mål i årskursen.

Kring vårt prioriterade mål på skolan, Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift., så utarbetade vi en matris i varje årskurs kring kommunikation kring ett tema som vi skulle jobba med. Vår blev så här:

Vi har också, i våra arbetslag, gjort våra egna HUR ska vi arbeta för att nå målen? Det kursiva är tankar under vår delanalys nu efter jul. Har vi gjort det vi sagt? :

·       Vi ska genomföra muntliga interaktionsövningar. Eleverna ska i grupper mha bilder och ord träna på att förklara, beskriva, berätta, resonera m.m. genom att kommunicera muntligt. Minst en gång varje dag. Det har vi verkligen gjort och det har blivit en del av vår vardagliga planering.

·       Skriva texter och i större utsträckning kunna visa sina kunskaper även på sitt modersmål i de språk där vi har modersmålspedagoger. Vi har gjort det 5-6 gånger under höstterminen.

·       Samverka med modersmålspedagoger kring texter och arbeten som eleverna gör i klasserna. Någon enstaka gång men vi kan bli bättre. Vi samplanerade t.ex. kring vårt upplägg kring 4-rutan med Amina. Vi ska försöka få igång planeringarna tillsammans med Amina och Dinore till att börja med. Malin vill att Dinore är med i klassrummet vid något skriv tillfälle för att stötta en elev att komma igång med skrivandet på albanska.

·       Använda digitala verktyg för att stärka den muntliga kommunikationen. Sätta ord på det vi gör t.ex. genom återberättande. Vi har gjort det någon enstaka gång under terminen men kan bli bättre.

·       Sambedöma tillsammans med modersmålspedagogerna kring SvA och ämnet modersmål. Samla dokumentation (både skriftlig och muntlig mha I-pad eller dator) i klasserna som vi kan använda till sambedömningen där eleverna i klassrummen jobbat med både svenska A och modersmålet parallellt. I slutet av varje termin. Vi har gjort bedömningsstödet och då har de arabisktalande eleverna fått göra det tillsammans med Amina. Cissi och Amina bedömer eleverna i No och So under studiehandledningslektionerna.

·       Använda bildstöd för att förstärka språket. Det är vi bra på. Vi använder mycket bilder. Vi arbetar språkutvecklande och har fokus på att underlätta språkligt för eleverna mha bilder och ord.

 

Vi har också delutvärderat matrisen och funderat kring hur vi har lyckats. Här är en del av utvärderingen.

Allt är inte perfekt och vi kan bli bättre på flera punkter men det som är bra är att vi har sett det nu. Vi vet vad som är bra och vad som kan bli bättre. Diskussionerna vi hade kring vår delutvärdering gör att vi tar steg i vår egen utveckling som lärare och hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att möta våra elever på ett bättre sätt. Förändra för att förbättra..

(Jag menar inte här att visa något slags facit! Vi kan säkert bli bättre på att utvärdera. Jag har bara lagt med urklippet för att visa något kring de diskussioner vi hade och menar inte att vi är klara, det är ett arbete under utveckling, men jag ser vilka vinster det ger vår verksamhet. Man måste våga försöka och träna för att bli bättre! det här är ett utvecklingssteg som vi tagit och som jag är mycket stolt över att vi tagit)

Analysera mera i vardagen!!

 

Jag har också analyserat andra matriser…

I svenska och svenska som andraspråk upptäckte jag där att jag inte mötte mina flerspråkiga elever på ett bra sätt för att nå målet kring tala:

”Jag tänker att jag också kring tala skulle behöva modersmålspedagoger som hjälp. Det är främst eleverna som läser utifrån SVA som inte når målen kring tala och det beror på att de inte kan svenska tillräckligt bra dels för att tillgodogöra sig högläsningen men också att kunna och fråga, kommentera, berätta och följa instruktioner. Jag tänker också att det ofta sker i helklass. Där kanske inte dessa elever känner sig bekväma pga sina språkförbistringar. Tror att fler skulle klara sig bättre om man satt i en mindre grupp ev utifrån språkkunskaper till att börja med och läste och talade om bilder och text tillsammans. Kan vara svårt att få till i en klassrumsmiljö där elever har så olika förförståelse och det krävs en lärare för att leda samtalet. Kanske är dessa mål viktiga att jobba med just i våra FBK-verksamheter. Jag tänker att genom att läsa och resonera kring olika texter och bilder i grupper tillsammans med lärare kan lära sig mycket av det svenska språket.” (utdrag ur mina anteckningar från min analys av matrisen i svenska och svenska som andraspråk)

Jag kan sätta fingret på vad jag behöver hjälp med och kan gå och be om hjälp från andra pedagoger så vi kan göra en omfördelning av resurser. Jag kan prata med lärarna i förberedelseklassen då ett par av mina elever gick delvis i fbk.

Kanske gör analyserandet och utvärderandet att vi hittar våra kompensatoriska vägar i våra egna verksamheter.

Kanske kan vi iaf så syn på vad vi skulle behöva och lättare kan sätta fingret på att just det här behöver vi för att lyckas bättre.