Kategoriarkiv: Skolutveckling

”Vad har du tänkt lära dina elever idag? Varför?”

 

 

Ann S. Pihlgren

Tips om föreläsning från UR samtiden! 

Ann S. Pihlgren hänvisar i sin föreläsning, som jag blivit tipsad om, bl.a. till Neil Postman. Han menar att man ska titta sig i spegeln på morgonen och fråga sig – Vad har du tänkt lära dina elever idag? och sedan -Varför det? Kan man då inte svara på det så ska man låta bli att göra det. Föreläsningen riktar sig mot fritidshemmet men jag tänker i mitt egna utvecklingsarbete behöver jag kunna mer om fritids för att vi ska kunna samverka på riktigt. Men också mycket som jag kan ta till mig i mitt arbete som lärare i skolan. Hon säger många kloka saker så jag hoppas att många har tid att lyssna eller tar sig tid kanske… 😉

På länken här är ett klipp som jag på ca 1 min där hon just pratar om den didaktiska frågan ”varför” och kopplar till Postman.

Hon säger som sagt många kloka saker och lyfter bl.a. arbetet med förmågorna i skolan och på fritids. I skolan jobbar vi så mycket med ”The big five”, nästan så vi glömmer bort de övriga förmågorna sk icke-kognitiva förmågorna. Detta kan fritids och att det är ett exempel på något som samverkan skulle kunna formas runt. Hon tipsar om hur man kan använda dessa övriga förmågor som observationsunderlag, analysera utifrån och användas vid utvecklingssamtal. 

Jag hoppas så klart att alla hinner se hela föreläsningen så därför har jag länkat den här: Föreläsningen i sin helhet. 

 

En annan intressant del i föreläsningen är ”bak-exemplen”. Hur förhåller vi oss till lärande? Hur medvetna är vi kring lärandet? Tittar vi efter lärandet? ”Undervisning spelar roll!” De finns på ett klipp här om ni följer länken. 

 

Hon pratar också om att hitta former för att samverka genom att göra grovplaneringarna för läsåret och hitta gemensamma punkter där samverkan kan ske. Mycket intressant! Vi kanske kan konstatera att mer gemensam planeringstid är svårt att få till men kan vi hitta lösningar för det?

 

Sista träffen i SKUA-utbildningen kring planeringar och så reflektionssemenarium.

 

Då har jag genomfört en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt här i kommunen. Tanken är att alla som jobbar i Hultsfreds kommun ska vara insatta i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi hade en stor satsning där all pedagogisk personal deltog läsåret 2014-15 i samarbete med Nationellt centrum för andraspråk, så har jag nu genomfört första uppsamlingsheatet för personal som blivit anställda i kommunen efter det eller av annan anledning inte deltog 14-15.

Det har varit ett spännande år och mycket lärorikt för mig och förhoppningsvis för deltagarna. När vi nu träffades för sista träffen så backade vi bandet…

Vi har haft 5 stora träffar med olika fokus. Mellan varje träff så har deltagarna fått uppgifter att genomföra och läsa i Gibbons Stärk språket stärk lärandet. Vid ett tillfälle mellan de stora träffarna, de sk mellanträffarna så har deltagarna i sina basgrupper träffat förstelärararna i kommunen. Där har de handletts eller redovisat någon uppgift med efterföljande diskussioner m.m.

För intresserade finns åhörarkopiorna på länken här. 

Power point för träff 5. 

Men så var det alltså nu den sista träffen. Till träffen hade deltagarna med sig lektions- aktivitetsplaneringar. Efter lite repetition så fick de nu kollegiehandleda själva, utan FL stöd. I förhoppning att de i sina arbetslag i framtiden tar sig tiden att diskutera kring upplägg av undervisning och planering. Av samma anledning valde jag den här gången att bryta de basgrupper som de under alla andra tillfällen samlats i, då med pedagoger från olika verksamheter och enheter. Nu satt de istället med pedagoger från samma enhet och samma stadie.

Till mellanträffen så hade deltagarna genomför elevintervjuer som de tillsammans med förstelärarna samtalade kring. Jag hade tills idag sammanställt intervjuerna och delgav mina tankar. En av de svåraste frågorna angående elevinflytande valde jag att lyfta och visa på hur jag jobbar kring det med mina sk. PP-väggar.

Nedan finns en liten film som förklarar hur jag jobbar med mina PP-väggar och målmedvetet med eleverna.

Sedan var det dags för reflektionsseminarium för deltagarna. 30 min individuellt skrivande utifrån frågeställningarna, sedan gruppsamtal kring det skrivna för att efter det fylla på med eventuella ytterligare tankar som dök upp under samtalet.

Nu väntar spännande läsning och sammanställning av hela SKUA-insatsen!

Sista dryga halvtimmen ägnade vi åt att blicka framåt. Deltagarna fick tillverka planscher med fokus på vilka modeller, aspekter och aktiviteter de kommer att använda i undervisningen?  Och vilka förändringar de kommer att göra? Planscherna ska sättas upp i personalrummen ute på enheterna så att kollegor som tidigare gått på SKUA-utbildning via NC påminns och förhoppningsvis inspireras.

Tack till alla deltagare som tålmodigt ställt upp i olika workshops, utmanat sig på olika sätt genom att filma och delge varandra och andra uppgifter som både har varit tidskrävande och ibland utanför bekvämlighetszonen. Och tack för att ni helt enkelt ibland bara suttit och lyssnat, vilket kan vara nog så krävande varma sena måndagseftermiddagar! Och så tack för många fina ord. Det här äventyret har varit utmanande även för mig, en helt ny erfarenhet som jag nu går stärkt ur mycket tack vare er!! Kramar!!

 

Som ett sista litet tips så har vi i utbildningen på en mellanträff och i andra SKUA-insatser i kommunen läst Glassexemplet: Skillnaden mellan traditionell undervisning och kooperativt lärande. Ett mycket bra exempel på elevaktiva arbetssätt i praktiken! Har ni inte läst det så gör det! 🙂

Påfylld med inspiration men…

Lägger upp fötterna efter två fantastiskt inspirerande dagar på SETT.

Så mycket roligt och bra som jag sett, så mycket tänkvärt jag hört och så mycket inspirerande och motiverande jag har fått prova på. Mitt Twitter flöde är fullt med kloka citat från föreläsare som jag tar med mig in i mina uppdrag som lärare, kursledare, förstelärare, arbetslagsledare. Ska bli så roligt att prova på mina elever, deltagare och kollegor.

Kolla gärna in mitt twitterflöde.

Men så kommer vi till MEN…

Hur det än är så måste vi ha verktyg! Tyvärr är det få på min skola vilket vi säkert inte är ensamma om. Vi ser och förstår fördelarna med att jobba digitalt med eleverna inte minst för att, som verkligen har poängterats under SETT-dagarna, ge alla elever samma chans att lyckas i skolan. Jag tänker att det borde vara en valfråga istället för mobil-förbud…. Vi vill ha fler digitala verktyg inte färre…

Vi trodde oss i början av en föreläsning vara tvungna att lämna in våra mobiler. Skräcken steg i lokalen. Vi började överväga att gå… Anders Enström pratade bl.a. om att skapa goda relationer.

Blir glad att se att viljan finns bland mina kollegor. I en helt ovetenskaplig undersökning, som jag gjorde i tisdags när vi i kollegiet provade på Plickers ( som vi förövrigt valde för att just visa på bra alternativ som finns för oss som har få verktyg) så visades

 

det just detta, en vilja.

Jacob Möllstam pratade under sin föreläsning om att det är viktigt att vi lyckas fånga in tjejerna i digitaliseringen, vi har svårt att locka till våra makerspace t.ex.. Han jämförde det med att vi bara skulle ha låtit killar lära sig skriva. Så viktig är digitaliseringen, utvecklingen kommer ju inte att gå tillbaka… En demokratisk rättighet…

Blandade bilder från mässan, förutom de som finns på twitter:

I morgon väntar återträff med språk- och kunskaps-utvecklar-kollegorna runt om i Sverige. Ett annat sätt att skapa samma chans för alla elever att lyckas i våra klassrum. Men det ena utesluter verkligen inte det andra! 🙂

 

SKUA-utb träff 4 Läsa och Padlet

Då har jag haft den fjärde träffen i kommunens SKUA-utbildning. Den här gången med fokus på att läsa, läsa på ett andra språk. I utbildningen använder vi Gibbons Stärk språket, stärk lärandet som litteratur.

Till den här sk stora träffen, då vi är 44 deltagare, skulle deltagarna ha med sig en läslogg på kapitlet som rör skriva. Detta eftersom deltagarna alltid läser kapitlet efter att de fått förförståelse från de stora träffarna. Den förra stora träffen handlade om att skriva på ett andraspråk. Efter uppvärmnings-aktiviteten var det just dessa vi tog tag i i en Workshop á la kooperativt lärande. För att koppla lite till digitaliseringen som är på gång på många håll i kommunen så valde jag att den här gången att deltagarna skulle använda Padlet och då lägga in tankarna som kom upp i grupperna kring läsloggarna där.

Vi fortsatte sedan på samma Padlet-tema under alla workshops som tillfället innefattade. Det gjorde att alla tankar från alla grupper blev synliga för alla och användbara i det fortsatta arbetet.

Till mellanträffen, då deltagarna i sina basgrupper möter förstelärarna i kommunen, skulle de ha gjort One shot-videos. Dessa visade de för varandra och samlade begrepp under redovisningarna som sedan prioriterades. Det fördes diskussioner kring viktiga begrepp att tänka på i planeringsarbetet. Dessa har jag lagt in på vår Padlet så att deltagarna kan hitta dem och använda dem till nästa uppgift.

Till den femte och  sista träffen i SKUA-utbildningen ska deltagarna ha gjort lektions- aktivitetsplaneringar. Då kan tankarna som uppkom vid det här tillfället och under förra mellanträffen vara användbara. Därför finns de nu som sagt på vår gemensamma digitala anslagstavla, Padlet-tavla från tillfället. Den varianten av Padlet som vi använde här var Shelf. Där kan grupperna enkelt kommentera en fråga, eller rubrik.

För att sedan samla länkarna som deltagarna behöver för att göra uppgifterna tills nästa tillfälle så har jag istället valt att göra en Padlet-wall. Jag tänker att Padlet med sina varianter är en användbart verktyg på många sätt. Därför vill jag tipsa om just detta här på bloggen men också till mina deltagare och kollegor.

Eftersom jag också är arbetslagsledare på Lindblomskolan och vi nu på allvar går in i digitaliseringsarbetet så har jag såklart gjort en Padlet med länkar som vi ska använda på arbetslagstiden på tisdag nästa vecka:

Padlet – digitalisering. 

 

Förutom att göra lektions- aktivitetsplanering så ska deltagarna intervjua elever tills mellanträffen. Ska bli spännande att få ett elevperspektiv på SKUA-insatserna som pågått i kommunen i några år nu. Hur upplever eleverna lektionerna i skolan? Hur upplever eleverna fritids? Intervjuunderlagen finns också på Padlet Wall med länkarna.

 

SKUA-utbildning, inlägg från tidigare träffar:

Träff 1.

Träff 2.

Träff 3.

Få text uppläst med Office lens

Har just upptäckt en superbra sak med Office Lens. Smidigt och enkelt för eleverna att använda tänker jag.

För elever som har god läsförståelse men jobbigt med avkodning och flyt tänker jag att detta är perfekt. Eleven kan fota vilken text som t.ex. svårare faktatexter eller vad det kan vara. Välja avancerad läsare och då få texten uppläst. Det går att justera hastigheten på talsyntesen. Det som kan vara lite svårt är att förstå talsyntesen ibland, det blir ju lite robotröst där betoning och melodi kan bli lite konstig men ändå… 🙂

Appen
Fota texten du vill ha uppläst. Klicka på den röda bocken.
Välj ”Avancerad läsare”.

SKUA-utbildning träff 3 Skriva, genrepedagogik och cirkelmodellen

 

Då har vi haft den tredje träffen i utbildningen i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanställda i kommunen.

Här under finns power pointen från träffen. (Uppgifterna tills nästa gång finns i slutet av presentationen. )

 

Jag delade också ut en QR-kodslapp där man snabbt och lätt når det som handlar om uppgifterna tills nästa gång.

Vill du skriva ut den finns den på länken här. QR-koder till träff 4. 

Ge alla samma chans att lyckas med läsläxan

För att vi ska ge alla elever samma chans att lyckas med sin läsläxa brukar jag skicka hem läsläxan som QR-kod. Jag spelar in en liten video när jag läser läsläxan för att modellera läsandet. Det gör att eleverna som inte har möjlighet att få hjälp med läsläxan hemma har mig att lyssna på för att kunna träna. Dels för att få förförståelse för texten men också för att kunna lyssna på uttal och betoning när de sedan ska träna själva.

 

 

Vi jobbar med texten. Pratar och skriver om bilderna och bygger sedan egna meningar just den här gången kring ”I skogen”.

Just den här lektionen undervisar jag elever som är ganska nya i Sverige men QR-koder som läsläxa ger jag till alla grupper av elever som  jag ger läsläxa till.

Se min film om hur jag gör mina QR-koder:

Att skapa matriser i uppdaterade Infomentor

Jag jobbar gärna med matriser som jag kopplar till de pedagogiska planeringarna. Mycket för min egen skull,för att planera för progressionen i undervisningen, men även för att kunna svara på frågor kring min bedömning. Vad krävs för att få mer än godtagbara kunskaper? Hur kan jag hjälpa mitt barn för att nå en högre nivå?

Med den nya uppdateringen av Infomentor skiljer det en del i hur man gör för att skapa matriser. Jag var i kontakt med Infomentor som visade mig. För att själv inte glömma bort alla klick så valde jag att göra en liten film, men kanske är det någon mer som har nytta av den så jag lägger den här på bloggen ifall…

Inte så snygg film men kanske fyller sin funktion… 🙂

SKUA-utbildning träff 2 kring stöttning, tala och lyssna.

Jag genomför en utbildning för nyanställda i kommunen kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Här ser ni innehållet och Powerpointen från den andra träffen med fokus på Stöttning och tala/lyssna. Deltagarna är 48 stycken och indelade i 8 basgrupper. Alla deltagare har Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet, så det är mycket till den boken som jag hänvisar. Mellan de stora träffarna som jag håller i så har förstelärarna mellanträffar med var sin basgrupp.

De stora träffarna innehåller en blandning av föreläsning och workshops. Dessutom får de uppgifter att genomföra tills mellanträffar och till de stora träffarna.

 

Här nedan ligger länkarna som jag länkat till i Powerpointen:

Puzzelmaker

Flerspråkighet som resurs.

Kooperativt.com

 

Inför nästa träff som handlar om att skriva och bl.a. cirkelmodellen vill jag att deltagarna har tittat på filmen om cirkelmodellen av Anna Kaya:

SKUAutveckling med reviderad läroplansimplementering för fritids.

Då var vi igång med ett andra ”spår” i kommunen. Jag håller i nätverket för fritids under året. Dessa pedagoger har tidigare gått en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt när NC var i kommunen och gjorde en satsning med all vår pedagogiska personal. Mitt uppdrag är nu att fördjupa och hålla i arbetet med pedagogerna. De som är anställda på sista tiden går även på min SKUA-utbildning för nyanställda.

Pedagogerna ska ut och observera kollegor. För att även i samma arbete börja implementera den nya läroplanen för fritidshemmet så kommer vi i arbetet också att koppla till den.

Tidigare när vi i kommunen har genomfört observationer med olika pedagog-grupper så har vi bestämt att vi ska titta på talutrymmet. Med fritids, för att då jobba mer med läroplanen, så får de själva välja något som de är intresserade av att undersöka i sin verksamhet. Det ska dock vara kopplat till det prioriterade målet som på alla enheter handlar om att utveckla den kommunikativa förmågan.

 

Här finns Power pointen som jag använde:

Vi hann inte riktigt att diskutera klart i verksamhetsgrupperna kring vad de valde så det fortsätter på enheterna och vi fångar upp det på träff 2. Jag hörde diskussioner om att undersöka om alla elever är delaktiga i diskussioner, grupparbeten. Vad innebär delaktiga? Om vi tittar i läroplanen så står det där om att eleverna ska kunna uttrycka tankar och åsikter, ställa frågor. De som inte säger så mycket i stora samlingen pratar de i mindre grupper? I förlängningen tänker jag – hur kan vi pedagoger stötta eleverna att bli mer delaktiga i kommunikationen? Ett sätt kanske kan vara kooperativa roller vilket pedagogerna också fick prova på lite under träffen.

Det här var första träffen av 3. Nästa träff ska pedagogerna ha med sig en planering av en lärande aktivitet. Då ska de ha kollegiehandledning tillsammans med förstelärare och koppla planeringarna till läroplanen och hur man kan stötta språkutvecklande på bästa sätt. Den sista träffen innebär kollegiehandledning kring observationsprotokollen. Vad kan vi se, vilka slutsatser kan vi dra, hur kan vi jobba vidare och skruva för att möta alla elever på ett bättre sätt?