Kategoriarkiv: Skolutveckling

SKUA-utbildning träff 3 Skriva, genrepedagogik och cirkelmodellen

 

Då har vi haft den tredje träffen i utbildningen i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanställda i kommunen.

Här under finns power pointen från träffen. (Uppgifterna tills nästa gång finns i slutet av presentationen. )

 

Jag delade också ut en QR-kodslapp där man snabbt och lätt når det som handlar om uppgifterna tills nästa gång.

Vill du skriva ut den finns den på länken här. QR-koder till träff 4. 

Ge alla samma chans att lyckas med läsläxan

För att vi ska ge alla elever samma chans att lyckas med sin läsläxa brukar jag skicka hem läsläxan som QR-kod. Jag spelar in en liten video när jag läser läsläxan för att modellera läsandet. Det gör att eleverna som inte har möjlighet att få hjälp med läsläxan hemma har mig att lyssna på för att kunna träna. Dels för att få förförståelse för texten men också för att kunna lyssna på uttal och betoning när de sedan ska träna själva.

 

 

Vi jobbar med texten. Pratar och skriver om bilderna och bygger sedan egna meningar just den här gången kring ”I skogen”.

Just den här lektionen undervisar jag elever som är ganska nya i Sverige men QR-koder som läsläxa ger jag till alla grupper av elever som  jag ger läsläxa till.

Se min film om hur jag gör mina QR-koder:

Att skapa matriser i uppdaterade Infomentor

Jag jobbar gärna med matriser som jag kopplar till de pedagogiska planeringarna. Mycket för min egen skull,för att planera för progressionen i undervisningen, men även för att kunna svara på frågor kring min bedömning. Vad krävs för att få mer än godtagbara kunskaper? Hur kan jag hjälpa mitt barn för att nå en högre nivå?

Med den nya uppdateringen av Infomentor skiljer det en del i hur man gör för att skapa matriser. Jag var i kontakt med Infomentor som visade mig. För att själv inte glömma bort alla klick så valde jag att göra en liten film, men kanske är det någon mer som har nytta av den så jag lägger den här på bloggen ifall…

Inte så snygg film men kanske fyller sin funktion… 🙂

SKUA-utbildning träff 2 kring stöttning, tala och lyssna.

Jag genomför en utbildning för nyanställda i kommunen kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Här ser ni innehållet och Powerpointen från den andra träffen med fokus på Stöttning och tala/lyssna. Deltagarna är 48 stycken och indelade i 8 basgrupper. Alla deltagare har Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet, så det är mycket till den boken som jag hänvisar. Mellan de stora träffarna som jag håller i så har förstelärarna mellanträffar med var sin basgrupp.

De stora träffarna innehåller en blandning av föreläsning och workshops. Dessutom får de uppgifter att genomföra tills mellanträffar och till de stora träffarna.

 

Här nedan ligger länkarna som jag länkat till i Powerpointen:

Puzzelmaker

Flerspråkighet som resurs.

Kooperativt.com

 

Inför nästa träff som handlar om att skriva och bl.a. cirkelmodellen vill jag att deltagarna har tittat på filmen om cirkelmodellen av Anna Kaya:

SKUAutveckling med reviderad läroplansimplementering för fritids.

Då var vi igång med ett andra ”spår” i kommunen. Jag håller i nätverket för fritids under året. Dessa pedagoger har tidigare gått en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt när NC var i kommunen och gjorde en satsning med all vår pedagogiska personal. Mitt uppdrag är nu att fördjupa och hålla i arbetet med pedagogerna. De som är anställda på sista tiden går även på min SKUA-utbildning för nyanställda.

Pedagogerna ska ut och observera kollegor. För att även i samma arbete börja implementera den nya läroplanen för fritidshemmet så kommer vi i arbetet också att koppla till den.

Tidigare när vi i kommunen har genomfört observationer med olika pedagog-grupper så har vi bestämt att vi ska titta på talutrymmet. Med fritids, för att då jobba mer med läroplanen, så får de själva välja något som de är intresserade av att undersöka i sin verksamhet. Det ska dock vara kopplat till det prioriterade målet som på alla enheter handlar om att utveckla den kommunikativa förmågan.

 

Här finns Power pointen som jag använde:

Vi hann inte riktigt att diskutera klart i verksamhetsgrupperna kring vad de valde så det fortsätter på enheterna och vi fångar upp det på träff 2. Jag hörde diskussioner om att undersöka om alla elever är delaktiga i diskussioner, grupparbeten. Vad innebär delaktiga? Om vi tittar i läroplanen så står det där om att eleverna ska kunna uttrycka tankar och åsikter, ställa frågor. De som inte säger så mycket i stora samlingen pratar de i mindre grupper? I förlängningen tänker jag – hur kan vi pedagoger stötta eleverna att bli mer delaktiga i kommunikationen? Ett sätt kanske kan vara kooperativa roller vilket pedagogerna också fick prova på lite under träffen.

Det här var första träffen av 3. Nästa träff ska pedagogerna ha med sig en planering av en lärande aktivitet. Då ska de ha kollegiehandledning tillsammans med förstelärare och koppla planeringarna till läroplanen och hur man kan stötta språkutvecklande på bästa sätt. Den sista träffen innebär kollegiehandledning kring observationsprotokollen. Vad kan vi se, vilka slutsatser kan vi dra, hur kan vi jobba vidare och skruva för att möta alla elever på ett bättre sätt?

SKUA-utbildningens första träff

Då var vi igång…

Första träffen av 5 är nu gjord. Vi är igång med utbildningen av kommunens nyanställda kring Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. 

48 deltagare från förskoleklass till årskurs 6-pedagoger skulle lära känna varandra i sina basgrupper. Men vi började i storsamling där även deltagarna från högstadiet och gymnasiet var med. Därav är vi 4 kursledare på första sliden.

Vi genomförde t.ex. aktiviteten Hillary för att lära känna varandra lite bättre.

Jag kommer att träffa deltagarna i 5 stora träffar under hela läsåret. Däremellan träffas man i mellanträffar där förstelärarna är med och handleder, stöttar och kör lite workshops. Mellan de stora träffarna ska deltagarna läsa och göra uppgifter. Läsningen syftar till att förbereda inför nästa stora träff. T.ex. kommer nästa stora träff handla om tala, lyssna och då ska deltagarna ha läst kapitlet som handlar om det. Till nästa gång är det ingen direkt uppgift med någon elevgrupp utan istället ska de lyssna på ett avsnitt ur radioprogrammet Lärarrummet under mellanträffen och reflektera tillsammans kring det. Annars är tanken att uppgifterna ska bygga vidare på det som den stora träffen handlat om. Så efter nästa träff kommer deltagarna att få prova på någon tala,lyssna-aktivitet med en elevgrupp.

Vi provade på Progressiv brainstorming för att reda ut funderingar kring språk, kommunikation och stöttning m.m.

Det kollegiala lärandet är mycket viktigt i den här utbildningen! Vi hjälps åt och gör varandra bra. 

 

Motivera och inspirera utvecklingsarbete kring SKUA med pedagogerna i Hultsfred.

Jag har jag dragit igång, lite på allvar, med min andra del i min tjänst. Jag jobbar nämligen 50% som kursledare kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i Hultsfreds kommun. Idag har jag varit på ytterskolans ”På hemmaplan” för att inspirera och motivera kring våra utvecklingsinsatser med SKUA-arbetet. Jag har lagt in power point-presentationen som jag använde på Slideshare och finns att bläddra i här under.

 

Jag börjar med att dra bakgrund och varför vi ska genomföra detta utvecklingsarbete. Vi kommer att jobba i lite olika spår. Flera av pedagogerna i kommunen har redan varit med i en stor satsning som vi hade för något år sedan då Nationellt centrum för andraspråk kom till Hultsfred och genomförde en SKUA-utbildning med alla pedagoger i kommunen. Nu har det tillkommit flera lärare sedan dess och det är dessa jag ska sätta in i SKUA-tänket på en SKUA-utbildning med 5 stora träffar och mellanträffar så förstelärarna hjälper till att stötta, handleda och genomföra lite workshops med deltagarna i olika grupper. På bloggen kan ni följa det här arbetet. Vi drar igång redan på torsdag så efter det kommer en djupare förklaring kring tänket och upplägget kring det arbetet.

De pedagoger som redan har gått NC-utbildningen kommer istället att fördjupa och hålla i sina SKUA-kunskaper genom att observera talutrymme i varandras klassrum. Detta kommer också förskoleklasslärarna och fritidspedagogerna göra i sina nätverk och då innebär det att de kommer att besöka över skolgränserna, samtidigt kommer vi att kika närmare på den reviderade kursplanen som berör dessa verksamheter.

För att inspirera och motivera använde jag mig av ett par strukturer från kooperativt lärande. Skratt och klapp från ”high fives” hördes under föreläsningen. Härligt! Även vuxna gillar kooperativt lärande… 😉

Dikteringsfunktion! :-)

Med risk för att vara sist på bollen så måste jag ändå slå ett slag för dikteringsfunktionen som nu finns i I-pads och I-phone. (Kanske även i andra digitala verktyg men det är dessa jag använder…)

Det borde ju finnas massor med användningsområde för detta!

Nu kan man snabbare skriva sina protokoll m.m. tänker jag. Skriva sms utan att trycka känns ju användbart så där i vardagen.

Ullis skriver på sin blogg precis hur man gör för att installera. 

Det går också att byta språk! Det skriver Logopeden i skolan hur man gör. 

Digitalthjärta.se har också en PDF på vilka kortkommandon som kan användas. 

 

 

Nu ska det bara sätta igång och användas på ett bra sätt i skolan!

Tipsa mig gärna om hur ni jobbar med den här funktionen med eleverna! Väldigt nyfiken.

Jag tänker mig att jag kommer att använda den när vi ska skriva gemensamma texter, när jag modellerar, då sitter eleverna ofta och väntar på att jag ska hinna skriva det som de säger eller vi tänker. Klassråd kanske…? Supereffektivt klassrum! 😉

Så finns det såklart möjlighet för fler elever att visa sina kunskaper för mig. Även om man har svårt för att skriva förhand och på datorn så finns nu också den här möjligheten förutom att spelas in, filmas osv. Man får ett papper i handen precis som de skrivande eleverna får. Toppen.

Här finns en film från skolverket med Hülya Basaran och Ivana Eklund om hur de jobbar med bl.a. den här funktionen i sin undervisning.

Observation talutrymme. Vi drar slutsatser. Träff 3 i det kollegiala lärandet.

Kring vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu under terminen har genomfört observationer i varandras klassrum med fokus på talutrymmet. Vi har nu haft alla våra 3 planerade träffar och sista träffen handlade om att dra slutsatser utifrån vad vi sett under våra observationer.

Träff 1 Observation talutrymme

Träff 2 Kollegial handledning av planeringar. 

Vi har jobbat med kollegiehandledning kring planeringar under träff 2 och vi jobbar på samma sätt kring observationsprotokollen under träff 3. Samma arbetsgång som tidigare, som vi känner igen och som vi kommer att jobba vidare kring utifrån reflektionerna. Observationerna och utvecklingsarbetet kring det har nämligen , enligt reflektionerna, varit mycket lyckat. Bara positiva reflektioner kring att detta är viktigt och att vi borde göra observationer oftare vilket så art glädjer.

Slutsatserna kring observationerna kom i flera grupper att handla om hur vi skulle kunna skruva på undervisningen och även stötta talutrymme i grupparbete t.ex. Hur talutrymme fördelas i klassrum resp. grupper? Pratar eleverna om det vi tror att de pratar om? Pratar och resonerar eleverna och med dem som vi tror att de jobbar tillsammans med? Hur kan vi stötta kring det? Vi pratade om hur vi kan stötta kring planeringar under träff 2 men nu handlar det om hur vi kan stötta kring grupparbeten.

Gibbons skriver:

Alla i gruppen är engagerade. Klarar vi det i våra klassrum? 

Vi tar in lite ny input med Kagan som forskare och kooperativt lärande som inspirationskälla.

 

Vi pratar om att fördela roller för att engagera elever i grupparbeten och så pratar vi om olika muntliga interaktionsövningar som kan underlätta. EPA är en metod som slagit väldigt väl ut i många av våra klassrum på skolan men jag ville öppna ögonen för att det finns så många fler att använda sig av.

På kooperativt.com finns lite småfilmer som visar några av de olika strukturerna som man kan använda sig av i klassrummet men det finns så klart också exempel på Youtube:

För att visa hur exempel på hur lärare kan leda samtal genom att t.ex. använda börjor eller eleverna som resurser för varandra hade jag också med skolverkets film från Sara Persons klassrum om att samtala om text.

Utifrån reflektionerna så är lärarna intresserade av att titta närmare på det här i sina klassrum. Hur ser det ut i mitt klassrum och hur kan jag skruva min undervisning för att fler elever ska lyckas? 

Vi ser fram emot en spännande höst då utvecklingsarbetet fortsätter!

Senare satt jag också på träff kring nationella proven. Redogörelse kring hur proven i år såg ut och vilka lärdomar lärarna som genomfört dem gjort. Det känns som vi genom det här utvecklingsarbetet är på rätt väg även där för att förbättra elevernas resultat genom att vi lärare ger eleverna möjlighet att träna förmågor kring att resonera, argumentera, kunna ställa frågor och uttrycka sin åsikt. Det får eleverna möjlighet att träna på i våra klassrum på Lindblomskolan om vi lyckas anamma Kagans tankar i våra klassrum och se till att vi har engagerade elever i våra grupparbeten, det tror och hoppas jag i alla fall. För det handlar ju ändå också om att förbättra resultat!

Vill passa på att, kring det här arbetet med kollegial handledning, rekommendera boken nedan. Konkreta metoder kring hur man kan jobba med handledning i ett kollegialt lärande.

 

Hur möter vi våra nya elever? Organisation, kartläggning m.m.

Vi har i ledningsgruppen gjort ett försök till att strukturera upp hur vi tänker att mottagandet av nyanlända elever ska gå till på vår skola. Hur gör vi och vem gör vad? Vi gör ungefär så här redan men vi kände att det fanns ett behov att synliggöra och strukturera upp arbetet. I och med att vi har arbetat fram ”pilen” så har den också börjat prövas i lite olika delar för att se hur det fungerar fast den egentligen är meningen att sättas igång ordentligt till hösten. Den kan fortfarande revideras…

Till hösten ska vi ha koll på rollerna. Det har nämligen varit ett behov. Vem är någon och vad förväntas egentligen? Nu ska vi istället ha klart vem som är samordnare, vilka kartlägger i vilka årskurser och vem är fritidssamordnare? Vem kartlägger och vem gör bedömningstöd? m.m.

Vi har nämligen börjat pröva att använda bedömningsstödet på bedömningsportalen, främst svenskadelarna till att börja med, för att ha ett elevunderlag på svensk-kunskaperna i samtal kring överlämning till klasslärare i reguljär klass. Det har fungerat relativt bra. Vi funderar på att försöka jobba fram fler texter på de olika nivåerna för att kunna göra bedömningen flera gånger och att vi upptäckt att en del elever har svårt för förståelsen när de t.ex. kommer till ordet larv.

Vi har så klart även tidigare gjort en slags bedömning och haft en överlämning kring elevens kunskaper. Men bedömningsstödet gör att vi har samma ”språk” och lättare kan överskåda hur eleven ligger till i förhållande till målen. Det gör att vi kan möta eleverna på ett bättre sätt i övergången, tänker vi. 

Nu kommer ju också Bygga svenska-materialet och så klart måste vi också ta det i beaktan nu i vår ”pil”. Som komplement till bedömningsstödet eller istället för?? Hmmm. Vi får se och pröva oss fram igen.

Fyrkantig som jag är har jag gjort en matrisvariant av observationspunkterna  i Bygga svenska-materialet. Jag har helt enkelt klippt och klistrat för att slippa bläddra mellan sidorna. Kanske är någon mer lika fyrkantig som jag så då finns matriserna på länkarna här under: 😉

Bygga svenska matris Lyssna 1-3

Bygga svenska matris Läsa 1-3

Bygga svenska matris Skriva 1-3

Bygga svenska matris Tala 1-3 

Bildexempel.

Det fortsatta arbetet med att ständigt förändra för att förbättra fortsätter som vanligt i skolan! Lite bättre varje dag i Hultsfred! 🙂

Ni har väl inte missat vår härliga musikvideo!