Kategoriarkiv: Skolutveckling

SKUAn fortsätter in i det övriga utvecklingsarbetet

Då har vi dragit igång med utvecklingsarbetet läsåret 1819 på riktigt.

Vi har tidigare i höst tagit fram nya priomål för läsåret ute på skolorna för att de ska löpa som en röd tråd genom hela läsårets utvecklingsarbete och så nu, förra veckan, hade vi de första stora träffarna kring det första temat nämligen Sambedömning. Något som i utvärderingar, analyser och reflektioner lyfts på alla enheter som något vi måste jobba mer med. Då jag driver detta och mitt jobb på halvtid är att fortsätta att implementera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på alla enheter och arbetslag så lade vi fokus på Bygga svenska-materialet. Något som också skolverket vill att alla lärare som möter nyanlända elever ska känna till.

Då vi inte har samma uppdrag kring bedömning så ser skolans och fritidspedagogernas träffar lite olika ut. De har också olika uppgifter inför de kommande Mellanträffarna. Upplägget kan synas i Power pointsen nedan.

Under de stora träffarna sitter vi i blandade tvärgrupper med pedagoger från de olika enheterna, som i vanliga fall inte träffas så ofta. Pga hanterbarhet, eftersom vi blir väldigt många, så har jag också delat på dem i två grupper F-3 och 4-6 och så fritids på en egen träff. På skolans träffar så börjar och slutar jag medan förstelärarna i 1-6 är samtalsledare för tvärgrupperna. På fritids träff så håller jag i hela träffen, alla sitter i en stor sal men är placerade i grupper om ca 6 deltagare.

För att underlätta för förstelärarna så har jag gjort ”kit” åt dem och vi träffas också och går igenom hur jag tänkt upplägget ett par gånger inför den stora träffen.

förstelärar-kit

På mellanträffen får de tillsammans med arbetslagsledarna göra det de sett och hört viktigt för just sitt arbetslag och koppla till sitt priomålsarbete. t.ex. har då förskoleklassen möjlighet att bedöma utifrån sitt nya kartläggningsmaterial, någon skola med få /inte flerspråkiga elever kan använda något annat bedömningsmateriel t.ex. nationella provens bedömningspunkter eller utifrån bedömningsportalens bedömningar i olika ämnen eller något annat. Detta är något som också kommit upp i utvärderingar och reflektioner, att det är bra att sitta i blandade grupper men det är också viktigt att få sitta tillsammans med sina kollegor och göra om (om det behövs) till sin verksamhet. Så det försöker jag möta med det här upplägget. Precis om med förstelärarna så presenterar jag upplägget för mellanträffarna och förbereder dem på deras roll i arbetet.

Vid de stora ringarna på den ”överskådliga bilden” högst upp så sitter det två små ringar också. Ambitionen och tanken med det är att jag ska försöka få till så att det kommer in lite av de andra delarna i alla träffar. Så t.ex. nu under Sambedömningstillfällena så kommer deltagarna också att få prova på några/någon kooperativ övning men också lite digitalt. Det kooperativa inslaget under de här träffen var ”speeddating” för att lära känna varandra lite i tvärgrupperna. Det digitala inslaget är att deltagarna ”tvingas” in och prova Teams som vår kommun använder sig av men där all personal ännu inte riktigt fått vanan och sett fördelarna med att använda det. Förhoppningen under året är att de får prova på och själva då ser fördelarna och vilja fortsätta använda det för att förenkla i sin vardag. I uppgift har också deltagarna att filma en sekvens där elever utför något som sedan ska bedömas på mellanträffen för skolans deltagare. Medan fritids ska undersöka hur det är att vara elev på vår skola, dokumentera på olika sätt och sedan göra en ”one-shot”-video över elevens dag. På mellanträffen ska de tillsammans i arbetslagen fundera över vad de egentligen ser. De undersökande pedagogerna kan ha språkliga glasögon på sig, värdegrunds-glasögon och eller organisatoriska glasögon. Filmerna ska inför mellanträffen delas med arbetslaget på Teams.

speeddating

Så klart försöker jag hela tiden lägga in SKUA-inspirerade inslag i träffarna så att de är pedagog-aktiva under träffarna. Minimera sitta och lyssna. T.ex. har jag för skolan använt start-övningen som finns på skolverkets hemsida.

Här under finns mina Power Points för tillfällena.

Här på bloggen finns även hur vi jobbade under förra året, klicka på ”Skolutveckling” i menyraden så kommer alla inlägg kring det.

Kraft, påverkan, lärande till görande och släpp boxarna – Dag 1 Symposium 18

De här orden sammanfattar min första dag på Symposium 2018.

Under den avslutande föreläsningen tillsammans med serietecknare Nick Souansis på länk från San Fransico fick vi rita ett seriemönster och över den första dagen. När jag på eget bevåg skrev några ord i serierutorna så blev det just dessa KRAFT, PÅVERKAN, LÄRANDE TILL GÖRANDE och SLÄPP BOXARNA.

Dagen började med att vi lyssnade på Qarin Franker och då i en oerhört kraftfull föreläsning då hon tillsammans med teatergruppen #verket ville påtala barnens kraft. Hur förvaltar vi barnens kraft som vi lärare får förvalta? Hon pratade om förhållningssätt och poängterade kring ömsesidig respekt, meningsfullhet och användbarhet, men också delaktighet och ansvar. Kring det lyfte hon att man istället för G som i gris skulle använda G som i Google och F som i Facebook. Något som finns i elevernas egna fickor och som de fort känner till oavsett bakgrund och ser dagligen. Hon pratade om Litteracitet som var temat för året på symposiet. Hon visade på Freebody och Lukes forskning. Att vi i skolan ofta jobbar mycket kring den tekniska delen av litteraciteten men glömmer eller inte jobbar lika mycket med de kulturella och kritiska bitarna.

 

 

Q pratade om att läsning handlar om att använda olika strategier för att förstå. Vi använder visuella ledtrådar, icke visuella ledtrådar och kontextuella ledtrådar.

 

Workshopen med Mariana Sellgren och Kristina Aldén handlade egentligen om ”Muntlig interaktion och kunskap om multimodala resurser i skolans digitala miljö” och vi jobbade mycket med att analysera multimodala bilder i grupper men det jag tar med mig förutom ett jättebra och strukturerat arbetssätt just kring multimodala bilder är ordet påverkan. De berättade att forskning visar att ensamarbetet har ökat i klassrummen. Även om pedagogerna tänker och planerar för grupparbete så är det oftast en i gruppen som styr upp arbetet och ev gör hela/stora delar av arbetet. Grupparbetet blir ändå ensamarbete. Mina tankar rusar då iväg mot det kooperativa arbetssättet dess strategier och roller… Hur som helst tittade vi på Derek Sivers under ett TED-talk.

Och i ett givande samtal tillsammans med nya vänner från olika delar av Sverige hamnade vi i ledarskap, ”följare” och ev ”stoppare”. Vi tänkte att man kunde använda filmen med elever i t.ex. värdegrundsarbetet. Hur känner sig de här olika rollerna och hur påverkas vi av varandra?

Efter lunch gick jag och lyssnade på Josefine Nilsson som berättade om sin doktorsavhandling. Det handlade om lärares möjligheter till lärande. ”Vi vet vad som är bra förutsättningar för flerspråkiga elever men vi kämpar med att skapa förutsättningarna trots stora satsningar”. Vad är det som gör att lärandet inte blir till görande i elevgrupperna i så stor utsträckning som man skulle tänka/önska? Men i sina intervjuer  konstaterar hon bl.a.  att det är väldigt svårt att göra saker när man inte förstår varför man bör göra det? Mina tankar rusar här till Timperley och vikten av att pedagogerna som ska kompetensutveckla själva måste se det som viktigt själva och som Josefine sa förstå varför. Hon skiljer på kompetensutveckling och lärares faktiska lärande.

Vi slutade som sagt dagen med Nick Souansis. En härlig föreläsning som gav oss en annan vinkel på kunskap. Han sa att om man är bra på matte så kommenteras man som smart men om man är en duktig tecknare är man talangfull. Han jämförde serier med hundens luktsinne. En hund kan lukta sig till vilka som varit på ett visst ställe tidigare, vid flera tillfällen tidigare. Han drog kopplingen till serien för den kan man läsa i flera lager, olika sätt att se på saker. I serier sker handlingen i sekvenser men man kan heller inte låta bli att läsa hela bilden samtidigt. Serier kan vara ett sätt att organisera sina tankar vilket han då testade på oss då vi fick rita vår seriesekvens över dagen som en sammanfattning och reflektion. Han uppmanade oss också att tänka utanför boxarna i skolan. Måste alla skriva i typsnitt Arial storlek 12 eller kan man tänka utanför boxen kanske tyder det till och med på flera dimensioner av tankar… ännu smartare? 

Länk till flera av Nicks fantastiska serier och kring det som jag nämnt ovan. 

Min inte lika fantastiska… men jag bjuder på den. 😉

SKUA-insatserna in i utvecklingsarbetet i övrigt, Hålla i och hålla ut!

Då är vi igång med utvecklingsarbetet för F-6 i kommunen. Planeringen pågår för fullt.

Mitt uppdrag som språk- och kunskapsutvecklare i kommunen innebär att hålla i och hålla ut det språk och kunskapsutvecklande arbetet i kommunen.

Av den anledningen har mitt främsta mål varit att inte ha SKUA-insatserna som fristående insatser utan jag tänker, för att just kunna hålla i och hålla ut så måste SKUAn in i det övriga utvecklingsarbetet. Precis som vi hoppas att det ska bli en naturlig del i det vardagliga skolarbetet så måste det bli en naturlig del i det vardagliga utvecklingsarbetet.

Under tidigare år har vi genomfört SKUA-utbildning för nyanställda, observerat talutrymme och observerat med egna kriterier och kopplat till priomålsarbetet. (Vad ser vi att vi behöver utveckla i vårt arbetslag utifrån måluppfyllelse och analyser? Hur kan det synas på eleverna? Vad kan vi titta efter?). Detta arbete har genomförts med förstelärarnas hjälp på de olika skolenheterna i kommunen och på nätverksträffar för förskoleklass och fritids.

I år satsar vi på att samverka mellan enheterna. Alla ska vara med som vanligt. Men samtidigt skapar vi möjligheter att ”göra om” det vi ser, hör och läser till sin verksamhet och vardag i de sk mellanträffarna.

De stora bollarna är stora träffar då vi sitter i tvärgrupper, blandade grupper från olika enheter. Vad gör ni, hur gör vi? Möjligheter att delge varandra.

Sambedömning och kooperativa arbetssätt har mycket kommit från pedagogerna. I utvärderingar och analyser kan jag se och läsa att det finns ett intresse och att pedagogerna känner ett behov av detta. Jag väljer att i sambedömningen lyfta in Bygga svenska-materialet som vi behöver känna till men det finns också möjlighet att i mellanträffen jobba med annan bedömning. T.ex. vill våra förskoleklasslärare titta närmare på sitt nya kartläggningsmaterial. Fritids får ta med av tala/lyssna delen i Bygga svenska men kommer också att i uppgiften ha fokus på elevernas hela dag i skolan. Hur är det att vara elev hos oss?

Pedagogerna frågar också efter digitalisering-tema eftersom de vet att vi måste uppdatera oss där i och med läroplansförändringarna.  Men i digitaliseringsdelen kommer vi också att lyfta SKUAn. Vad innebär t.ex. programmering och hur kan vi lyfta det språkutvecklande arbetet i det? Vilka möjligheter har vi med våra digitala verktyg att stötta våra elever på olika sätt? Tillsammans med kommunen IT-pedagog och IT-inspiratörerna ska vi delge pedagogerna vad som finns. Det är svårt att fråga efter något som man inte vet finns tänker jag.

Elevaktiva arbetssätt, SKUAn och kooperativt lärande går ju hand i hand. Syskon i samma familj som jag läste från Pedagog Malmö. Jag tänker att här ligger fokus på hur kan vi stötta eleverna kring det kommunikativa. Grupparbetsstrukturer. Vi ska prova på olika delar ur det kooperativa lärandet med dess strukturer och roller.

Men under alla de stora träffarna och en del mellanträffar kommer pedagogerna att stöta på de anda delarna dvs under t.ex. sambedömningstillfället kommer deltagarna att stöta på någon kooperativ struktur och även lite digitala inspel.

Så avslutas allt med en utvärderingsträff så att vi kan ta med oss visdomarna från kollegiet för att fortsätta utvecklas och göra utvecklingsarbetet ännu bättre nästa år.

Förhoppningsvis kommer det också att vara roligt på vägen! Följ gärna vår resa här på bloggen. 🙂

”Vad har du tänkt lära dina elever idag? Varför?”

 

 

Ann S. Pihlgren

Tips om föreläsning från UR samtiden! 

Ann S. Pihlgren hänvisar i sin föreläsning, som jag blivit tipsad om, bl.a. till Neil Postman. Han menar att man ska titta sig i spegeln på morgonen och fråga sig – Vad har du tänkt lära dina elever idag? och sedan -Varför det? Kan man då inte svara på det så ska man låta bli att göra det. Föreläsningen riktar sig mot fritidshemmet men jag tänker i mitt egna utvecklingsarbete behöver jag kunna mer om fritids för att vi ska kunna samverka på riktigt. Men också mycket som jag kan ta till mig i mitt arbete som lärare i skolan. Hon säger många kloka saker så jag hoppas att många har tid att lyssna eller tar sig tid kanske… 😉

På länken här är ett klipp som jag på ca 1 min där hon just pratar om den didaktiska frågan ”varför” och kopplar till Postman.

Hon säger som sagt många kloka saker och lyfter bl.a. arbetet med förmågorna i skolan och på fritids. I skolan jobbar vi så mycket med ”The big five”, nästan så vi glömmer bort de övriga förmågorna sk icke-kognitiva förmågorna. Detta kan fritids och att det är ett exempel på något som samverkan skulle kunna formas runt. Hon tipsar om hur man kan använda dessa övriga förmågor som observationsunderlag, analysera utifrån och användas vid utvecklingssamtal. 

Jag hoppas så klart att alla hinner se hela föreläsningen så därför har jag länkat den här: Föreläsningen i sin helhet. 

 

En annan intressant del i föreläsningen är ”bak-exemplen”. Hur förhåller vi oss till lärande? Hur medvetna är vi kring lärandet? Tittar vi efter lärandet? ”Undervisning spelar roll!” De finns på ett klipp här om ni följer länken. 

 

Hon pratar också om att hitta former för att samverka genom att göra grovplaneringarna för läsåret och hitta gemensamma punkter där samverkan kan ske. Mycket intressant! Vi kanske kan konstatera att mer gemensam planeringstid är svårt att få till men kan vi hitta lösningar för det?

 

Sista träffen i SKUA-utbildningen kring planeringar och så reflektionssemenarium.

 

Då har jag genomfört en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt här i kommunen. Tanken är att alla som jobbar i Hultsfreds kommun ska vara insatta i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi hade en stor satsning där all pedagogisk personal deltog läsåret 2014-15 i samarbete med Nationellt centrum för andraspråk, så har jag nu genomfört första uppsamlingsheatet för personal som blivit anställda i kommunen efter det eller av annan anledning inte deltog 14-15.

Det har varit ett spännande år och mycket lärorikt för mig och förhoppningsvis för deltagarna. När vi nu träffades för sista träffen så backade vi bandet…

Vi har haft 5 stora träffar med olika fokus. Mellan varje träff så har deltagarna fått uppgifter att genomföra och läsa i Gibbons Stärk språket stärk lärandet. Vid ett tillfälle mellan de stora träffarna, de sk mellanträffarna så har deltagarna i sina basgrupper träffat förstelärararna i kommunen. Där har de handletts eller redovisat någon uppgift med efterföljande diskussioner m.m.

För intresserade finns åhörarkopiorna på länken här. 

Power point för träff 5. 

Men så var det alltså nu den sista träffen. Till träffen hade deltagarna med sig lektions- aktivitetsplaneringar. Efter lite repetition så fick de nu kollegiehandleda själva, utan FL stöd. I förhoppning att de i sina arbetslag i framtiden tar sig tiden att diskutera kring upplägg av undervisning och planering. Av samma anledning valde jag den här gången att bryta de basgrupper som de under alla andra tillfällen samlats i, då med pedagoger från olika verksamheter och enheter. Nu satt de istället med pedagoger från samma enhet och samma stadie.

Till mellanträffen så hade deltagarna genomför elevintervjuer som de tillsammans med förstelärarna samtalade kring. Jag hade tills idag sammanställt intervjuerna och delgav mina tankar. En av de svåraste frågorna angående elevinflytande valde jag att lyfta och visa på hur jag jobbar kring det med mina sk. PP-väggar.

Nedan finns en liten film som förklarar hur jag jobbar med mina PP-väggar och målmedvetet med eleverna.

Sedan var det dags för reflektionsseminarium för deltagarna. 30 min individuellt skrivande utifrån frågeställningarna, sedan gruppsamtal kring det skrivna för att efter det fylla på med eventuella ytterligare tankar som dök upp under samtalet.

Nu väntar spännande läsning och sammanställning av hela SKUA-insatsen!

Sista dryga halvtimmen ägnade vi åt att blicka framåt. Deltagarna fick tillverka planscher med fokus på vilka modeller, aspekter och aktiviteter de kommer att använda i undervisningen?  Och vilka förändringar de kommer att göra? Planscherna ska sättas upp i personalrummen ute på enheterna så att kollegor som tidigare gått på SKUA-utbildning via NC påminns och förhoppningsvis inspireras.

Tack till alla deltagare som tålmodigt ställt upp i olika workshops, utmanat sig på olika sätt genom att filma och delge varandra och andra uppgifter som både har varit tidskrävande och ibland utanför bekvämlighetszonen. Och tack för att ni helt enkelt ibland bara suttit och lyssnat, vilket kan vara nog så krävande varma sena måndagseftermiddagar! Och så tack för många fina ord. Det här äventyret har varit utmanande även för mig, en helt ny erfarenhet som jag nu går stärkt ur mycket tack vare er!! Kramar!!

 

Som ett sista litet tips så har vi i utbildningen på en mellanträff och i andra SKUA-insatser i kommunen läst Glassexemplet: Skillnaden mellan traditionell undervisning och kooperativt lärande. Ett mycket bra exempel på elevaktiva arbetssätt i praktiken! Har ni inte läst det så gör det! 🙂

Påfylld med inspiration men…

Lägger upp fötterna efter två fantastiskt inspirerande dagar på SETT.

Så mycket roligt och bra som jag sett, så mycket tänkvärt jag hört och så mycket inspirerande och motiverande jag har fått prova på. Mitt Twitter flöde är fullt med kloka citat från föreläsare som jag tar med mig in i mina uppdrag som lärare, kursledare, förstelärare, arbetslagsledare. Ska bli så roligt att prova på mina elever, deltagare och kollegor.

Kolla gärna in mitt twitterflöde.

Men så kommer vi till MEN…

Hur det än är så måste vi ha verktyg! Tyvärr är det få på min skola vilket vi säkert inte är ensamma om. Vi ser och förstår fördelarna med att jobba digitalt med eleverna inte minst för att, som verkligen har poängterats under SETT-dagarna, ge alla elever samma chans att lyckas i skolan. Jag tänker att det borde vara en valfråga istället för mobil-förbud…. Vi vill ha fler digitala verktyg inte färre…

Vi trodde oss i början av en föreläsning vara tvungna att lämna in våra mobiler. Skräcken steg i lokalen. Vi började överväga att gå… Anders Enström pratade bl.a. om att skapa goda relationer.

Blir glad att se att viljan finns bland mina kollegor. I en helt ovetenskaplig undersökning, som jag gjorde i tisdags när vi i kollegiet provade på Plickers ( som vi förövrigt valde för att just visa på bra alternativ som finns för oss som har få verktyg) så visades

 

det just detta, en vilja.

Jacob Möllstam pratade under sin föreläsning om att det är viktigt att vi lyckas fånga in tjejerna i digitaliseringen, vi har svårt att locka till våra makerspace t.ex.. Han jämförde det med att vi bara skulle ha låtit killar lära sig skriva. Så viktig är digitaliseringen, utvecklingen kommer ju inte att gå tillbaka… En demokratisk rättighet…

Blandade bilder från mässan, förutom de som finns på twitter:

I morgon väntar återträff med språk- och kunskaps-utvecklar-kollegorna runt om i Sverige. Ett annat sätt att skapa samma chans för alla elever att lyckas i våra klassrum. Men det ena utesluter verkligen inte det andra! 🙂

 

SKUA-utb träff 4 Läsa och Padlet

Då har jag haft den fjärde träffen i kommunens SKUA-utbildning. Den här gången med fokus på att läsa, läsa på ett andra språk. I utbildningen använder vi Gibbons Stärk språket, stärk lärandet som litteratur.

Till den här sk stora träffen, då vi är 44 deltagare, skulle deltagarna ha med sig en läslogg på kapitlet som rör skriva. Detta eftersom deltagarna alltid läser kapitlet efter att de fått förförståelse från de stora träffarna. Den förra stora träffen handlade om att skriva på ett andraspråk. Efter uppvärmnings-aktiviteten var det just dessa vi tog tag i i en Workshop á la kooperativt lärande. För att koppla lite till digitaliseringen som är på gång på många håll i kommunen så valde jag att den här gången att deltagarna skulle använda Padlet och då lägga in tankarna som kom upp i grupperna kring läsloggarna där.

Vi fortsatte sedan på samma Padlet-tema under alla workshops som tillfället innefattade. Det gjorde att alla tankar från alla grupper blev synliga för alla och användbara i det fortsatta arbetet.

 

Till mellanträffen, då deltagarna i sina basgrupper möter förstelärarna i kommunen, skulle de ha gjort One shot-videos. Dessa visade de för varandra och samlade begrepp under redovisningarna som sedan prioriterades. Det fördes diskussioner kring viktiga begrepp att tänka på i planeringsarbetet. Dessa har jag lagt in på vår Padlet så att deltagarna kan hitta dem och använda dem till nästa uppgift.

Till den femte och  sista träffen i SKUA-utbildningen ska deltagarna ha gjort lektions- aktivitetsplaneringar. Då kan tankarna som uppkom vid det här tillfället och under förra mellanträffen vara användbara. Därför finns de nu som sagt på vår gemensamma digitala anslagstavla, Padlet-tavla från tillfället. Den varianten av Padlet som vi använde här var Shelf. Där kan grupperna enkelt kommentera en fråga, eller rubrik.

För att sedan samla länkarna som deltagarna behöver för att göra uppgifterna tills nästa tillfälle så har jag istället valt att göra en Padlet-wall. Jag tänker att Padlet med sina varianter är en användbart verktyg på många sätt. Därför vill jag tipsa om just detta här på bloggen men också till mina deltagare och kollegor.

Eftersom jag också är arbetslagsledare på Lindblomskolan och vi nu på allvar går in i digitaliseringsarbetet så har jag såklart gjort en Padlet med länkar som vi ska använda på arbetslagstiden på tisdag nästa vecka:

Padlet – digitalisering. 

 

Förutom att göra lektions- aktivitetsplanering så ska deltagarna intervjua elever tills mellanträffen. Ska bli spännande att få ett elevperspektiv på SKUA-insatserna som pågått i kommunen i några år nu. Hur upplever eleverna lektionerna i skolan? Hur upplever eleverna fritids? Intervjuunderlagen finns också på Padlet Wall med länkarna.

 

SKUA-utbildning, inlägg från tidigare träffar:

Träff 1.

Träff 2.

Träff 3.

Få text uppläst med Office lens

Har just upptäckt en superbra sak med Office Lens. Smidigt och enkelt för eleverna att använda tänker jag.

För elever som har god läsförståelse men jobbigt med avkodning och flyt tänker jag att detta är perfekt. Eleven kan fota vilken text som t.ex. svårare faktatexter eller vad det kan vara. Välja avancerad läsare och då få texten uppläst. Det går att justera hastigheten på talsyntesen. Det som kan vara lite svårt är att förstå talsyntesen ibland, det blir ju lite robotröst där betoning och melodi kan bli lite konstig men ändå… 🙂

Appen
Fota texten du vill ha uppläst. Klicka på den röda bocken.
Välj ”Avancerad läsare”.

SKUA-utbildning träff 3 Skriva, genrepedagogik och cirkelmodellen

 

Då har vi haft den tredje träffen i utbildningen i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanställda i kommunen.

Här under finns power pointen från träffen. (Uppgifterna tills nästa gång finns i slutet av presentationen. )

 

Jag delade också ut en QR-kodslapp där man snabbt och lätt når det som handlar om uppgifterna tills nästa gång.

Vill du skriva ut den finns den på länken här. QR-koder till träff 4. 

Ge alla samma chans att lyckas med läsläxan

För att vi ska ge alla elever samma chans att lyckas med sin läsläxa brukar jag skicka hem läsläxan som QR-kod. Jag spelar in en liten video när jag läser läsläxan för att modellera läsandet. Det gör att eleverna som inte har möjlighet att få hjälp med läsläxan hemma har mig att lyssna på för att kunna träna. Dels för att få förförståelse för texten men också för att kunna lyssna på uttal och betoning när de sedan ska träna själva.

 

 

Vi jobbar med texten. Pratar och skriver om bilderna och bygger sedan egna meningar just den här gången kring ”I skogen”.

Just den här lektionen undervisar jag elever som är ganska nya i Sverige men QR-koder som läsläxa ger jag till alla grupper av elever som  jag ger läsläxa till.

Se min film om hur jag gör mina QR-koder: