Kategoriarkiv: Åk 1

Vad har vi lärt oss egentligen? Progressiv brainstorming/karusellen

Som lite utvärdering nu sista dagarna så gjorde vi progressiv brainstorming, eller karusellen som den kallas i kooperativt lärande, kring några av våra ämnen i skolan. 

Vad har vi lärt oss? 

Vi delar upp oss i fyra olika grupper. Varje grupp har en speciell färg på pennan som de hela tiden tar med sig. Roller fördelas. Vi hade bara ordfördelare och sekreterare, en var ordfördelare och de andra sekreterare. Papyrerna med ämnet på fördelas på fyra olika platser i rummet. T.ex. gruppen med den röda pennan börjar att skriva vad de lärt sig i svenskan, de med gröna pennan på matte, bruna på engelska osv. När 5 minuter har gått så säger jag byte. Grupperna tar med sig pennorna och roterar medsols. Läser vad den tidigare gruppen skrivit och fyller på mer. 

Det är lite klurigt att hålla isär de olika ämnena men det spelar ju mindre roll. Mycket har vi lärt oss iaf. 😊

Sommarpresent: Spela kort i sommar!

Sommarpresenten är under tillverkning…

Efter mycket kortspelande blir vår present en kortlek tillsammans med spelregler i ett häfte. De kortspel och patienser som vi spelat under året. Det finns också en QR-kod till en liten film där spelet spelas och förklaras så att det ska vara lättare att komma ihåg reglerna och förklara för föräldrarna i sommar.

Vi hoppas på mycket spel och roligt och samtidigt tränar vi en massa kunskaper och förmågor på samma gång. Vad de olika spelen syftar till att träna står också i häftet.. 😉

länkarna här under kan ni använda skriva ut kortspelen om ni önskar:

Kasino

7:an

Pyramiden

Kungen

Så här gör jag mina QR-koder:

Observation talutrymme. Vi drar slutsatser. Träff 3 i det kollegiala lärandet.

Kring vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu under terminen har genomfört observationer i varandras klassrum med fokus på talutrymmet. Vi har nu haft alla våra 3 planerade träffar och sista träffen handlade om att dra slutsatser utifrån vad vi sett under våra observationer.

Träff 1 Observation talutrymme

Träff 2 Kollegial handledning av planeringar. 

Vi har jobbat med kollegiehandledning kring planeringar under träff 2 och vi jobbar på samma sätt kring observationsprotokollen under träff 3. Samma arbetsgång som tidigare, som vi känner igen och som vi kommer att jobba vidare kring utifrån reflektionerna. Observationerna och utvecklingsarbetet kring det har nämligen , enligt reflektionerna, varit mycket lyckat. Bara positiva reflektioner kring att detta är viktigt och att vi borde göra observationer oftare vilket så art glädjer.

Slutsatserna kring observationerna kom i flera grupper att handla om hur vi skulle kunna skruva på undervisningen och även stötta talutrymme i grupparbete t.ex. Hur talutrymme fördelas i klassrum resp. grupper? Pratar eleverna om det vi tror att de pratar om? Pratar och resonerar eleverna och med dem som vi tror att de jobbar tillsammans med? Hur kan vi stötta kring det? Vi pratade om hur vi kan stötta kring planeringar under träff 2 men nu handlar det om hur vi kan stötta kring grupparbeten.

Gibbons skriver:

Alla i gruppen är engagerade. Klarar vi det i våra klassrum? 

Vi tar in lite ny input med Kagan som forskare och kooperativt lärande som inspirationskälla.

 

Vi pratar om att fördela roller för att engagera elever i grupparbeten och så pratar vi om olika muntliga interaktionsövningar som kan underlätta. EPA är en metod som slagit väldigt väl ut i många av våra klassrum på skolan men jag ville öppna ögonen för att det finns så många fler att använda sig av.

På kooperativt.com finns lite småfilmer som visar några av de olika strukturerna som man kan använda sig av i klassrummet men det finns så klart också exempel på Youtube:

För att visa hur exempel på hur lärare kan leda samtal genom att t.ex. använda börjor eller eleverna som resurser för varandra hade jag också med skolverkets film från Sara Persons klassrum om att samtala om text.

Utifrån reflektionerna så är lärarna intresserade av att titta närmare på det här i sina klassrum. Hur ser det ut i mitt klassrum och hur kan jag skruva min undervisning för att fler elever ska lyckas? 

Vi ser fram emot en spännande höst då utvecklingsarbetet fortsätter!

Senare satt jag också på träff kring nationella proven. Redogörelse kring hur proven i år såg ut och vilka lärdomar lärarna som genomfört dem gjort. Det känns som vi genom det här utvecklingsarbetet är på rätt väg även där för att förbättra elevernas resultat genom att vi lärare ger eleverna möjlighet att träna förmågor kring att resonera, argumentera, kunna ställa frågor och uttrycka sin åsikt. Det får eleverna möjlighet att träna på i våra klassrum på Lindblomskolan om vi lyckas anamma Kagans tankar i våra klassrum och se till att vi har engagerade elever i våra grupparbeten, det tror och hoppas jag i alla fall. För det handlar ju ändå också om att förbättra resultat!

Vill passa på att, kring det här arbetet med kollegial handledning, rekommendera boken nedan. Konkreta metoder kring hur man kan jobba med handledning i ett kollegialt lärande.

 

Träna hemma med QR-kod. Ge alla samma chans att lyckas!

Idag skickar vi hem skolavslutningssångerna på QR-kod. Så att alla har samma möjlighet att träna. 🙂

Läsläxan är också hemskickad och nu har instruktionslappen hunnit bli översatt på arabiska. 

Den finns här nedan på länken om någon mer har användning för den instruktionslappen med både svensk och arabisk text! 🙂

Lyssna på läsläxan hemma. 

Hur jag gör mina QR-koder finns på instruktionsfilmen här:

Vi tränar dubblor/tvillingar med tärningsspel

Vi fortsätter att träna huvudräkningsstrategier. För det är dubblorna eller om man vill kalla dem tvillingarna viktiga. Först kunna dem utantill så att vi sedan kan gå vidare med ”nästan dubblorna”.
Vi pratade först om dem och skrev upp dem på tavlan. Kopplade till begreppet dubbelt men kollade också efter mönstret. Och då repeterade vi kring regeln i mönstret nämligen: +2.

1+1=2                                        6+6=12

2+2=4                                        7+7=14

3+3=6                                        8+8=16

4+4=8                                       9+9=18

5+5=10

Så var det dags att träna på dem!

Vi turas om att slå med en 10-sidig tärning. Slår jag en 3:a så tänker jag 3+3 och markerar en 6:a på min bricka. Först till full bricka vinner. 😊

 

OM det är någon mer som vill spela Dubblor-spelet så finns det på länken här under:

Dubblor, tärningsspel

 

Stöd av QR-kod till mattebegreppen. Kompensatorisk studiehandledning…

Några begrepp som jag vill att alla eleverna ska kunna och förstå är lika med tecknet och dess betydelse och även att vara noga med att ”kontrollera”, dubbelkolla att man räknat rätt.

Jag gör stöttningsplanscher som jag sätter upp på begreppsväggen och i no/so har jag också gjort QR-koder så att de går att lyssna på arabiska men bara i klassrummet…

Det här med att sätta papper i pärmar är jag inte så mycket för. Bättre, har jag tänkt, att skicka hem pappret så att någon familj kanske pratar om pappret och barnet har möjlighet att repetera och prata om det hemma. Kanske når jag då någon som även får begreppen på sitt modersmål i soffan eller vid matbordet hemma. Så har jag tänkt men nu har jag förbättrat tänket lite… 😉

Vi repeterar, introducerar begreppen igen i skolan och jobbar med klossar och ett papper.

Men nu är eleverna lite inkörda på att kunna lyssna på läsläxan hemma mha QR-kod och även få veckobrevet uppläst. Så varför inte även en förklaring på mattebegreppen på pappret som vi ändå skickar hem… Kanske fler lyssnar och pratar om det om det är en QR-kod??.. Dessutom kan man lyssna fler gånger… 🙂

Ett försök till en kompensatorisk väg till studiehandledning. Vi har svårt att få till studiehandledning till alla våra elever som behöver så vi måste hitta andra vägar som Nihad Bunar säger hos Didaktorn.

Så här gör jag mina QR-koder:

Skapa QR-koder. Ett verktyg för språkutveckling…

Har fått frågor om hur jag gör mina QR-koder så därav kommer här ett inlägg där jag förtydligar lite…

Gjorde helt enkelt en liten film:

Jag tänker att man kan använda dessa QR-koder på fler olika sätt:

Dels som en kompensatorisk väg för studiehandledning, då vi inte har tillräckligt många studiehandledare på skolan i likhet med många andra skolor tror jag. Jag kan på det här sättet kan ha ord och begrepp översatta på mina elevers språk i klassrummet som stödplanscher även om mina elever inte läser på sitt modersmål. Ett sorts korsspråkande.

Blogginlägg: Translanguaging med QR-kod.

Dels som en kontakt till föräldrarna då en flicka med arabiska som modersmål uttryckte att hennes föräldrar inte kunde läsa på svenska när vi skulle skicka hem veckobrevet.

Som påminnelse för eleverna vilket kortspel som är vilket och vilka regler som gäller för spelet i fråga.

Blogginlägg: Inspirerad av förskolan provade jag QR-koder…

Eller för att alla ska ha samma chans att lyckas med läsläxan. Att man ska kunna lyssna på läsläxan hemma för att på så sätt kunna träna och veta om man läser rätt även om man inte har svensk-läsande föräldrar hemma.

BLogginlägg: Lässtöd hemma mha QRkod

Växla! Vad innebär det?

När vi så småningom börjar att ”ställa upp” så tjatar jag på om när man ska växla och inte. Så vi reder ut vad det innebär redan nu! Det är alls inte självklart att man vet.

När växlar man egentligen? Tja, när jag inte har ett mynt till vagnen i matvaruaffären… när jag vill köpa ett tuggummi i automaten på samma ställe kanske…

Vi började därför med pengarna. Hur kan man växla en tia? För att utmana lite så kopplade jag lite till multiplikation.

Sedan plockade vi istället fram 10-bassystemet. Hur många ental behövs för ett tiotal? Så att jag fick med mig alla.

För att träna detta spelade vi sedan ”Först till 100”. Vi började med 10-bassystemet för att sedan över gå till det lite svårare att växla med de olika valörerna i pengarna. Vi gjorde lite banker som man måste hålla ordning i och spelade på.

Vi spelar först med 10-bassystemet.
Efter med pengar och då blir det mer växlande med alla valörerna.
Regler.

 

Mycket uppskattat av barnen och jag kände att budskapet gick fram! 🙂

 

Lässtöd hemma mha QR-kod.

Det är inte självklart att man kan få hjälp att träna läsläxan hemma. Men alla måste ändå ha samma chans att lyckas.

Det är precis som för barn lättare att höra och förstå svenska än att läsa, tänker jag. Dessutom kan mina små barn/elever hjälpa till hemma att förstå om det inte är text att läsa utan att lyssna på.

Dessutom hade jag min stora dotter, som går i 4:an, att träna på uttal på engelska när hon är hemma själv på eftermiddagarna genom att jag spelade in när jag läste texten.

Därav fick QR-koderna ett annat användningsområde i min undervisning.

Jag läste in läsläxan så att och skickade med en informationslapp om att ladda hem en gratis QR-läsar-app och på så sätt kunna lyssna på läsläxan hemma.

Barnen fick träna på mattan hos mig i skolan och lyssnade flera gånger om… Jätteglada och nöjda.

Så jag spelade också in veckobrevet när jag ändå var i farten. Vi har svårt att hinna få veckobreven översatta nämligen om det inte är något speciellt så det här fick bli en annan lösning som jag löser lätt själv. 🙂

Vi tränar den viktiga strategin att SÖKLÄSA

För att öka läsförståelse och kunna svara på frågor på text i olika sammanhang inte minst t.ex. i bedömningsstödet och nationella prov så småningom… är det viktigt att kunna sökläsa. Lista ut vilka som är nyckelord ur en fråga och kunna leta upp dem i en text för att kunna hitta och svara på en fråga. Jag kopplar sökläsandet till reportern


Dagens NO-lektion handlade om att sökläsa. Vi jobbar med vårblommor och djupdyker, i varje fält i vår förenklade variant av 6-fältare, 4-fältaren. Den här gången handlade det om FÖREKOMST. Vad betyder det? Går det att lista ut med detektiven genom att dela på ordet? Nja… Vad som kommer först, var en idé från en elev som vi jobbade vidare kring. Vi tänkte om lite till NÄR blomman blommar först. Och VAR blomman blommar helst.



Eleverna skulle fylla i månadernas namn på blombladen. Sökläsa för att hitta när blomman blommar först och måla månaden. Sökläsa vidare för att hitta var blomman blommar helst och skriva det i en hel mening på raderna. Eleverna behöver här inte läsa hela texten utan försöka hitta någon månads namn och så tipsade jag om att försöka hitta ordet växer för att hitta var blomman just växer.

Imorgon fortsätter sökläsandet kring läsläxan men då vill jag att de läser och försöker komma ihåg ordet de letar efter. Först läsa ett ord på pappret. Försöka hålla ordet i minnet och stanna när man hittar ordet. Då försöka återberätta vad man läst för kompisen. Sedan byter man och kompisen läser till nästa ord och försöker återberätta. Jag tänker lite som strukturen Turas omkooperativt.com eller Rally coach som det heter på engelska.

Den som inte läser och återberättar. Stöttar, uppmuntrar och hjälper till om det behövs.

Jag kanske då får läge att introducera ännu en roll i grupparbeten i klassen nämligen UPPMUNTRAREN.

Bilden hämtad från kooperativt.com

 

Jag är noga med att eleverna tränar på att berätta och inte läsa igen. Något som jag ofta också använder till lästal i matten när en elev ber om hjälp. Läs för mig. Bra. Berätta vad det stod. Vad ska vi göra?

Återstår att se hur det går! 🙂