Alla inlägg av malincarlsson

Vad är egentligen viktigast?

Valarbetet fortsätter…

Idag jobbade vi med partierna. Vad tycker de olika partierna är viktigt kanske viktigast? Jag har studiehandledare med mig på den här lektionen vilket underlättar mycket. Det blev flera frågor och funderingar som vi tillsammans kunde hjälpas åt att reda ut. Vi pratade om hur viktigt det är att kunna komma överens för att det ska bli det bästa för Sverige precis som det är för oss i skolan. Ibland blir det inte precis som jag vill men det kan bli bra ändå och man får hitta vägar för att samarbeta och det måste politikerna också.

När vi rett ut vad partierna tycker är viktiga frågor så fick eleverna prioritera vad de tycker är viktigast att prioritera för Sveriges bästa. Eleverna fick blanda svenska och arabiska för att kunna uttrycka sina åsikter. Vi samlade ihop och jämförde våra svar. Vi tyckte inte precis lika men vi har respekt för att man kan tycka olika.

 

Sedan kopplade vi över till vad som är viktigt för en bra skola. Vi samlade tankar på tavlan och sedan fick eleverna prioritera. Vad är viktigast för dig? Utifrån stödorden som listades i tabellen så formulerade eleverna meningar. Ett stort arbetsområde just nu i allt skrivarbete i mina sva-grupper, att ”formulera hela meningar utifrån stödord”. Vi förbereder oss inför nationella prov och måluppfyllelse så klart.

Tidsorden känner de igen sedan tidigare.

På eftermiddagen då jag har en lite mindre grupp utvecklar vi det språkutvecklande tänket genom att dessutom spela in vårt arbete på film. Träna, filma, lyssna skapar flera tillfällen då vi ytterligare får träna, komma ihåg och förstå. Trevliga små filmer blir det också…

Då hann vi också träna på och filma vad partierna tycker är viktigt för Sverige:

”Hitta rätt” och så återberätta vår val-promenad.

Idag värmde vi upp SO-lektionen med att ”Hitta rätt”.

Förra gången pratade vi om statsministern och regeringen så fortsättningen blev att titta på vilka andra som vill bestämma i Sverige, vilka vi kan rösta på.

Vi tittade gemensamt på partiledarna och dess symboler. Vi beskrev personer tillsammans och jag skrev på tavlan, t.ex. ljust hår, röd slips, svart kavaj, vit skjorta osv. Vi beskrev också symbolerna på samma sätt. Sedan fick eleverna var sitt kort men fick inte visa för någon utan skulle beskriva bilden med ord. Bilderna var från ett valmemory som vi hittade i en FB-grupp, finns på länken här.

Efter uppvärmningen så började vi jobba med målet för dagen att skriva en återberättande text om vår val-promenad från förra veckan. Detta för att träna och kunna lite olika begrepp men framför allt valaffisch eftersom eftermiddagens uppgift i klasserna var att hitta på partier i grupper och göra valaffischer.

Eleverna fick bilder som de 2 och 2 skulle lägga i rätt ordning. De fick också några tidsord att placera ut. Sedan gick vi igenom tillsammans och jag skrev nyckelord vid rätt bilder på tavlan. Vi beskrev promenaden flera gånger i hela meningar innan de fick hämta datorerna. 2 och 2 började de sedan skriva sina återberättande texter och formulera hela meningar utifrån nyckelorden.

Det sista så fick de också träna på att berätta om promenaden för att till slut spela in på I-paden.

Vi tränar språket både muntligt och skriftligt.

Vi mjukstartade med att beskriva partiledarna och partiernas symboler idag. Det gör vi igen nästa gång. Vi ska pratar vidare om deras huvudfrågor nästa vecka och funderar och resonerar kring vad som är viktigast och varför…

Vi skapar gemensamma minnen kring läsläxan genom ASL.

I år har jag valt att köpa in ABC-klubbens läsebok Nyckeln till skatten och i min grupp passar deras nya bok ”På väg” bra. Jag har också köpt in lärarhandledningen för språkstödjande undervisning  till den samma. I min läsgrupp är det flerspråkiga elever och nu har vi dragit igång med detta nya material och det känns jättebra.

Ett väldigt bra inslag i lärarhandledningen är sekvensbilderna och dess textkort. Ett färdigt material precis som jag jobbade med Svenskbiten  och Ola-boken förra året men då kopierade jag själv bilden från läseboken och jobbade utifrån den med ordförståelse och återberättande.

Jag har först en lektion då vi jobbar läsläxan, texten i boken och förståelse för den. Jag läser högt och eleverna följer med i texten. Vi klistrar upp sekvensbilderna på ett papper, tittar på bilderna och skriver ord som vi ser på bilderna. Eleverna återberättar texten två och två innan vi tar det gemensamt. Vi pratar och skriver också upp andra svåra ord, googlar bilder på i-paden , hjälps åt med översättning eller använder translate.

Nästa lektion är skriv-lektion. Då tar vi fram datorerna. Jag läser texten högt igen och sedan ska eleverna skriva meningar till varje bild. Jag försöker utmana eleverna till rätt stavning, ordföljd eller böjningar beroende på vilken nivå de ligger på. Meningarna skrivs ut och klipps  och klistras fast vid rätt bild. Jag väljer vilken nivå på textremsor som eleverna också ska läsa och placera rätt. Vi sätter sedan in pappret i våra nya fina mappar med plastfickor i så att de kan ha med arbetet hem som stöd för läsningen men också som stöd för läxan som de får i klassen. De får nämligen hem frågor från Karins klassrumsbloggDär ska de tillsammans med läsfixarna ska sammanfatta kapitlet och så någon mer fråga. Det är detta jag jobbar för att förbereda eleverna för så att de på egen hand klarar att göra läxan hemma sedan. Med hjälp av mappen hoppas jag att det går lättare och även att de kan utmana sig själva hemma om lusten och ambitionen finns.

Eftersom vi alla är olika så har eleverna så klart kommit olika i sin läsning. Det innebär att en några i gruppen har pappret i plastfickan i läsläxa medan andra har kapitlet i boken men alla kan vara med på i samma handling och som en klok kollega uttryckte det – skapa gemensamma minnen. 

Det här är grundplanen som dock vi kanske frångår någon gång ibland. Den här första gången blev tiden lite knapp och eleverna drog inte själva streck och skrev ord på det färgade pappret vilket vi kommer göra i fortsättningen. Vi var tvungna att hinna med att reda ut alla frågor om den nya läxan. Hinna titta lite i den nya boken och göra spågumma (förutspå) framsidan av boken. Eftersom min grupp inte jobbat med ABC-klubben tidigare år så fick vi också bekanta oss med huvudpersonerna.

Som vanligt har jag också spelat in när jag läser kapitlet så att eleverna kan få stöd med läsningen hemma via QR-kod eller Youtube. Lyssna på mig och sedan träna på att läsa själv. Det är inte alla som har möjligheten att en förälder som läser för dem och vi vill ju ge alla elever samma chans att lyckas i skolan! 

Intervjua statsministern.

Första Val-lektionen är genomförd. Med mycket rösta- och intervju-fokus.

Vi började med att rösta om vi skulle ta nya skrivböcker i år eller fortsätta i de gamla. Majoriteten ville att vi skulle ta nya böcker så då fick alla nya böcker. Flest vinner ju i en omröstning.

Vi gick igenom begrepp som rösta, val och jag pratade om vem/vilka som vann förra valet. Vi pratade om statsminister och andra ministrar som bestämmer i regeringen, Lyckligt lottad, som jag var den här lektionen, så hade jag hjälp av en arabisktalande kollega som kunde förklara begreppen så fler förstod.

Uppgiften för dagen var att träna på att formulera frågor med tanke på intervjuer som många ministrar och politiker gör nu. Så vi började med att titta på en intervju, när Lucy intervjuar statsministern Stefan Löfven.

Se klippet här. https://www.metro.se/artikel/lucys-val-här-intervjuar-lucy-7-stefan-löfven-och-lär-honom-att-shuffla 

Vi pratade om Lucys frågor och tittade på några av dem med projektorns hjälp. Vad betyder orden, vad svarade han och hur skriver man en fråga?

Sedan skulle eleverna formulera frågor till statsministern. Då röstade vi igen. Penna eller dator? Med ena gruppen vann pennan och i den andra datorn.

När ett antal frågor var formulerade bröt jag och istället för att fråga statsministern så frågade vi varandra frågorna. En elev läste en fråga och kastade bollen till en kompis runt bordet som fick svara. Alla fick fråga och svara några gånger. Sedan bytte vi böcker och svarade på varandras frågor även skriftligt.

I klasserna har de nu varit ute på valpromenad och tittat på valaffischer och besökt förtids-vallokalen. Så nästa vecka väntar att skriva återberättande text om promenaden. 

 

Valet 2018 PP-vägg

Då var första PP-väggen på plats redo för eleverna på måndag. Eller tja… vi väntar väl någon dag innan vi börjar jobba ordentligt men redo för torsdag i alla fall.. 😉

Eleverna börjar nu åk 3 och första temaområdet blir det högaktuella valet. De tidigare molnen som vi använt för elevernas självskattning m.m. är ju ”utvecklade” till trappor. Där första trappsteget är en godkändnivå men där vi jobbar oss upp och utmanar oss vidare trappsteg för trappsteg. Trappan finns på PP-väggen som ni ser ovan,  men eleverna får också var sitt häfte där de kan självskatta sina kunskaper när vi jobbat ett tag.

 

Eftersom jag jobbar främst med flerspråkiga elever så har jag försökt att göra bildstöd till de begreppen som vi kommer jobba med. Så bad jag vår studiehandledare och modersmålspedagog i arabiska att hjälpa mig med översättningen. (Tyvärr har jag ingen som kan hjälpa mig med översättningen till de andra språken.) Några av våra arabisktalande elever kan läsa på arabiska så de får hjälpa mig i klassrummet.

Dessa blir nu underlag till memory, domino eller andra spel så att vi kan repetera dem enkelt i klassrummet när det blir tid över. Men också som stöd på väggen, helt enkelt.

Så roligt att vara igång! 🙂

Här finns materialet om någon vill använda det:

Valet – Ämnesspecifika ord och begrepp, svenska och arabiska.

Valet – Trappan

 

Är du fundersam på vad jag menar med min PP-vägg så finns här under ett litet filmklipp som sammanfattar mina tankar kring det.

Synliggöra samarbetet under nya läsåret.

Taggad inför nytt läsår och nya möjligheter att utveckla undervisningen tillsammans med elever.

Under sommaren har jag läst Grundbok i kooperativt lärande och inspirerats.

Nu är det dags att synliggöra och tydliggöra vad jag menar när jag vill att eleverna samarbetar! Jag har tidigare jobbat mycket för att synliggöra mål för eleverna kopplat till kunskapskrav genom mina PP-väggar och jag tänker att jag på samma sätt vill förklara och tydliggöra för eleverna vad samarbete innebär.

Samarbete och grupparbete är för mig en viktig del i undervisningen då jag vill att eleverna ska använda sitt språk så mycket som möjligt under mina lektioner, nu hoppas jag kunna ge eleverna redskap för att lyckas bättre med samarbetet.

I mitt lilla rum ska nu dessa planscher upp:

Länk till planscherna.

Jag har valt dessa samarbetsfärdigheter att börja med och de  ska plastas in så att de lätt kan plockas ner och läggas på bordet där eleverna sitter. Eleverna ska få varsin grön, gul och röd lapp. För jag tänker att de inte bara ska pryda min klassrumsvägg för att påminna, utan vi ska även kunna utvärdera hur samarbetet har fungerat under lektionen. Grön betyder att eleven tycker att den samarbetsfärdigheten har fungerat bra, gul – så där och röd att det inte fungerat. Så skapar vi möjligheter att fundera kring varför samarbetet har fungerat (feedup) och vi kan också diskutera hur vi kan göra för att det ska bli ännu bättre (feedforward).

Jag har också, efter att ha blivit inspirerad av boken, tänkt att utveckla mitt trafikljus inför läsårsstarten. Tanken med trafikljuset var att visa eleverna vilken röstvolym jag vill att de använder i klassrummet. Det funkar ganska bra men tänker att om jag förtydligar ytterligare a´la kooperativt så blir det ännu tydligare för eleverna. Så nu kommer trafikljuset att få lite bilder och ord…

 

Länk till Samtalsvolym-dokument.

En väldigt läsvärd bok som inspirerat mig mycket. Rekommenderas varmt. Under året kommer säkert fler inlägg på temat. 

 

”Vad har du tänkt lära dina elever idag? Varför?”

 

 

Ann S. Pihlgren

Tips om föreläsning från UR samtiden! 

Ann S. Pihlgren hänvisar i sin föreläsning, som jag blivit tipsad om, bl.a. till Neil Postman. Han menar att man ska titta sig i spegeln på morgonen och fråga sig – Vad har du tänkt lära dina elever idag? och sedan -Varför det? Kan man då inte svara på det så ska man låta bli att göra det. Föreläsningen riktar sig mot fritidshemmet men jag tänker i mitt egna utvecklingsarbete behöver jag kunna mer om fritids för att vi ska kunna samverka på riktigt. Men också mycket som jag kan ta till mig i mitt arbete som lärare i skolan. Hon säger många kloka saker så jag hoppas att många har tid att lyssna eller tar sig tid kanske… 😉

På länken här är ett klipp som jag på ca 1 min där hon just pratar om den didaktiska frågan ”varför” och kopplar till Postman.

Hon säger som sagt många kloka saker och lyfter bl.a. arbetet med förmågorna i skolan och på fritids. I skolan jobbar vi så mycket med ”The big five”, nästan så vi glömmer bort de övriga förmågorna sk icke-kognitiva förmågorna. Detta kan fritids och att det är ett exempel på något som samverkan skulle kunna formas runt. Hon tipsar om hur man kan använda dessa övriga förmågor som observationsunderlag, analysera utifrån och användas vid utvecklingssamtal. 

Jag hoppas så klart att alla hinner se hela föreläsningen så därför har jag länkat den här: Föreläsningen i sin helhet. 

 

En annan intressant del i föreläsningen är ”bak-exemplen”. Hur förhåller vi oss till lärande? Hur medvetna är vi kring lärandet? Tittar vi efter lärandet? ”Undervisning spelar roll!” De finns på ett klipp här om ni följer länken. 

 

Hon pratar också om att hitta former för att samverka genom att göra grovplaneringarna för läsåret och hitta gemensamma punkter där samverkan kan ske. Mycket intressant! Vi kanske kan konstatera att mer gemensam planeringstid är svårt att få till men kan vi hitta lösningar för det?

 

Sista träffen i SKUA-utbildningen kring planeringar och så reflektionssemenarium.

 

Då har jag genomfört en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt här i kommunen. Tanken är att alla som jobbar i Hultsfreds kommun ska vara insatta i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi hade en stor satsning där all pedagogisk personal deltog läsåret 2014-15 i samarbete med Nationellt centrum för andraspråk, så har jag nu genomfört första uppsamlingsheatet för personal som blivit anställda i kommunen efter det eller av annan anledning inte deltog 14-15.

Det har varit ett spännande år och mycket lärorikt för mig och förhoppningsvis för deltagarna. När vi nu träffades för sista träffen så backade vi bandet…

Vi har haft 5 stora träffar med olika fokus. Mellan varje träff så har deltagarna fått uppgifter att genomföra och läsa i Gibbons Stärk språket stärk lärandet. Vid ett tillfälle mellan de stora träffarna, de sk mellanträffarna så har deltagarna i sina basgrupper träffat förstelärararna i kommunen. Där har de handletts eller redovisat någon uppgift med efterföljande diskussioner m.m.

För intresserade finns åhörarkopiorna på länken här. 

Power point för träff 5. 

Men så var det alltså nu den sista träffen. Till träffen hade deltagarna med sig lektions- aktivitetsplaneringar. Efter lite repetition så fick de nu kollegiehandleda själva, utan FL stöd. I förhoppning att de i sina arbetslag i framtiden tar sig tiden att diskutera kring upplägg av undervisning och planering. Av samma anledning valde jag den här gången att bryta de basgrupper som de under alla andra tillfällen samlats i, då med pedagoger från olika verksamheter och enheter. Nu satt de istället med pedagoger från samma enhet och samma stadie.

Till mellanträffen så hade deltagarna genomför elevintervjuer som de tillsammans med förstelärarna samtalade kring. Jag hade tills idag sammanställt intervjuerna och delgav mina tankar. En av de svåraste frågorna angående elevinflytande valde jag att lyfta och visa på hur jag jobbar kring det med mina sk. PP-väggar.

Nedan finns en liten film som förklarar hur jag jobbar med mina PP-väggar och målmedvetet med eleverna.

Sedan var det dags för reflektionsseminarium för deltagarna. 30 min individuellt skrivande utifrån frågeställningarna, sedan gruppsamtal kring det skrivna för att efter det fylla på med eventuella ytterligare tankar som dök upp under samtalet.

Nu väntar spännande läsning och sammanställning av hela SKUA-insatsen!

Sista dryga halvtimmen ägnade vi åt att blicka framåt. Deltagarna fick tillverka planscher med fokus på vilka modeller, aspekter och aktiviteter de kommer att använda i undervisningen?  Och vilka förändringar de kommer att göra? Planscherna ska sättas upp i personalrummen ute på enheterna så att kollegor som tidigare gått på SKUA-utbildning via NC påminns och förhoppningsvis inspireras.

Tack till alla deltagare som tålmodigt ställt upp i olika workshops, utmanat sig på olika sätt genom att filma och delge varandra och andra uppgifter som både har varit tidskrävande och ibland utanför bekvämlighetszonen. Och tack för att ni helt enkelt ibland bara suttit och lyssnat, vilket kan vara nog så krävande varma sena måndagseftermiddagar! Och så tack för många fina ord. Det här äventyret har varit utmanande även för mig, en helt ny erfarenhet som jag nu går stärkt ur mycket tack vare er!! Kramar!!

 

Som ett sista litet tips så har vi i utbildningen på en mellanträff och i andra SKUA-insatser i kommunen läst Glassexemplet: Skillnaden mellan traditionell undervisning och kooperativt lärande. Ett mycket bra exempel på elevaktiva arbetssätt i praktiken! Har ni inte läst det så gör det! 🙂

Det är skillnaden som räknas.

När vi har gjort bedömningsstödet från bedömningsportalen på våra elever har det visat sig att många fastnar på subtraktionstal som ligger nära varandra. Exemplet som finns i bedömningsstödet är 19-17. Vi måste helt enkelt påvisa för eleverna att ibland är det skillnaden som räknas. 🙂

Jag började med att lägga fram en rad klossar när eleverna kom in i klassrummet. De skulle jämföra klossraderna med bordskompisen. Vem hade längst, flest? Hur många fler/färre hade kompisen? Jag visade hur detta skrivs på mattespråk, som ett subtraktionstal helt enkelt. Vi kan ta bort men vi kan också jämföra skillnaden, det är också subtraktion.

De fick ett arbetsblad av mig och ett måttband. Vi gjorde de första tillsammans för att modellera hur de skulle tänka. Hitta talen på måttbandet och hoppa antalet steg som är emellan.

Här på länken finns arbetsbladet.

När de tränat på tanke sättet själva och svarat på resterande uppgifter så fick de hitta på liknande tal. De skulle titta på måttbandet och skriva egna subtraktionstal, men STÖRST FÖRST som alltid i subtraktion. De fick inte skriva svaret utan när de formulerat egna tal fick de byta med bordskompisen och lösa varandras. När de bytt papper och löst kompisens uppgift så fick de rätta, kontrollräkna så att kompisen skrivit rätt. Det är, om inte alltid, så ofta bra att eleverna hittar på liknande uppgifter tycker jag de får prova på och det är ofta motiverande att lösa varandras uppgifter. Flera av mina elever är arabisktalande och så klart får de hjälpas åt på arabiska om de vill och behöver men jag uppmanar till att använda svenskan så mycket de kan för att träna på den.

Hela tankestrukturen kring subtraktionstal nära varandra i talraden utmynnade som vanligt i ett nytt matteverktyg som de tar med till sina ordinarie klassrum så att de kan dra sig till minnes hur vi gjorde med just de här talen.

När det blir lite tid emellan då man kanske väntar på kompisen eller så använder jag mycket ”prick till prick”-papper. Poppis bland eleverna och tränar talraden på ett bra sätt tycker jag. Bildexemplet är upp till hundra men nu har vi också papper som tränar upp till 300 ungefär.