Alla inlägg av malincarlsson

Skolgårdsregel-film på arabiska och svenska

Då var vår film klar!

I min grupp har vi jobbat med att göra en skolgårdfilm. Vi har tränat begreppen och skrivit manus. Nu har vi ritat, fotat och berättat på svenska och arabiska och lite pashto.

Tanken var att det ibland uppstår problem på skolgården. Alla kan inte vilka regler som gäller. Vi tänker att det kanske hjälper till om skolgårdsreglerna finns även på arabiska, helst på fler språk så klart. Alla elever kan heller inte läsa så därför tänkte vi att en film vore bra. Sagt och gjort.

Nu ska eleverna själva få utvärdera arbetet. Sedan mailar vi vidare till Ute-gruppen på skolan och ser om de har användning av vår film.

 

Mina elever tyckte att vi också behövde göra en på vinterlekarna. ”Vi har ju inte med reglerna för snöbollskastning!” Just det! Och det finns säkert fler redskap som vi inte gjort reglerna för men vi tog de viktigaste så får vi göra en uppföljare… Vår skolgård 2. Nu går vi på nya utmaningar. Men arbetet har gett oss bra diskussioner kring när det heter leka och när det heter spela, vad det betyder att man kan och att man får. Det är inte konstigt att det är svårt eftersom man i arabiskan inte skiljer på leka och spela, precis som i engelskans play. Jag har också förstått det som att om jag säger meningen Jag kan spela fotboll eller Jag får spela fotboll så heter det samma på arabiskan. Det är verkligen spännande att diskutera likheter och skillnader i språk. Vi jobbade också med att vi i svenskan böjer ord för att visa att det var i dåtid vilket man inte gör i arabiskan. Svenskan är inget lätt språk att lära sig…

Det här var vår första filmtillverkning tillsammans det blir nog fler. Vi tillsammans lär oss på vägen…

Tidigare inlägg kring pedagogisk planering och matris. 

SKUAutveckling med reviderad läroplansimplementering för fritids.

Då var vi igång med ett andra ”spår” i kommunen. Jag håller i nätverket för fritids under året. Dessa pedagoger har tidigare gått en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt när NC var i kommunen och gjorde en satsning med all vår pedagogiska personal. Mitt uppdrag är nu att fördjupa och hålla i arbetet med pedagogerna. De som är anställda på sista tiden går även på min SKUA-utbildning för nyanställda.

Pedagogerna ska ut och observera kollegor. För att även i samma arbete börja implementera den nya läroplanen för fritidshemmet så kommer vi i arbetet också att koppla till den.

Tidigare när vi i kommunen har genomfört observationer med olika pedagog-grupper så har vi bestämt att vi ska titta på talutrymmet. Med fritids, för att då jobba mer med läroplanen, så får de själva välja något som de är intresserade av att undersöka i sin verksamhet. Det ska dock vara kopplat till det prioriterade målet som på alla enheter handlar om att utveckla den kommunikativa förmågan.

 

Här finns Power pointen som jag använde:

Vi hann inte riktigt att diskutera klart i verksamhetsgrupperna kring vad de valde så det fortsätter på enheterna och vi fångar upp det på träff 2. Jag hörde diskussioner om att undersöka om alla elever är delaktiga i diskussioner, grupparbeten. Vad innebär delaktiga? Om vi tittar i läroplanen så står det där om att eleverna ska kunna uttrycka tankar och åsikter, ställa frågor. De som inte säger så mycket i stora samlingen pratar de i mindre grupper? I förlängningen tänker jag – hur kan vi pedagoger stötta eleverna att bli mer delaktiga i kommunikationen? Ett sätt kanske kan vara kooperativa roller vilket pedagogerna också fick prova på lite under träffen.

Det här var första träffen av 3. Nästa träff ska pedagogerna ha med sig en planering av en lärande aktivitet. Då ska de ha kollegiehandledning tillsammans med förstelärare och koppla planeringarna till läroplanen och hur man kan stötta språkutvecklande på bästa sätt. Den sista träffen innebär kollegiehandledning kring observationsprotokollen. Vad kan vi se, vilka slutsatser kan vi dra, hur kan vi jobba vidare och skruva för att möta alla elever på ett bättre sätt?

Positionssystemsträning och nötning av knytnäve-strategin

I min mattegrupp tränar vi för att bli säkra på talens värde, storleksordna och ramsräkna.

Den här veckan pratade vi om varför det är viktigt i vilken ordning man skriver siffrorna. I det gamla Egypten var det ju inte så. Symbolerna var då olika för tiotal och ental. Vi gjorde därför våra egna talsystem. Först gjorde jag och eleverna fick försöka lista ut vilket tal jag tänkt på. Vi skrev dem med vårt vanliga talsystem och funderade på vilket som var störst och varför. Hur gör man för att storleksordna? Vilken siffra tittar man på först?

Sedan fick de göra egna. När de vara klara fick de byta och sedan byta tillbaka igen och se om kompisen gjort rätt.

 

Efter det så tränade vi kring att just storleksordna med ett spel ”Flest kort vinner!” . Materialet är ett kopieringsmaterial från en lärarhandledning till Flex-böckerna men det går helt enkelt ut på att ha tal upp till hundra på små lappar. Eleverna delar upp korten, de spelade två och två, och sedan la båda spelarna upp varsitt kort samtidigt på bordet. Den som då lagt upp kortet med det största talet på får båda korten. När korten i händerna är slut så har den med flest par vunnit.

När man ledsnat på spelandet så fanns det ”målarmatte” att träna vidare kring knytnäve-räkning på. Jag ritade dit en liten knytnäve högst upp på pappret rör att påminna, för nu är det den strategin som vi nöter. När vi jobbar vidare med ”lucktal” (enklare ekvationer) kommer den strategin att funka bra!

 

Mina elever vill gärna göra ”prick till prick-papper” och det är ju toppen för att träna ramsräkningen. Det är ju superviktigt att vara säker på uppåt- och neråt-räkning för att kunna använda knytnäve-räkningen utan stöd av tallinje på bänken. Och det är vårt mål att klara sig utan!

Planering och matris kring svA-undervisningen, vår skolgård.

Vi jobbar på för fullt med vårt skolgårdstema. Vi har listat skolgårdsord och tränar på dem. Dels genom ord och bild-övningar och även tack vare Bitsboard-appen.

Vi går nu över på att skriva meningar utifrån orden. Men en sak som vi behöver jobba med är när det heter spela och när det heter leka eller något annat. Så idag har vi sorterat och delat upp orden till rätt verb.

Vi började med att sortera ord och bild i par. Sedan hjälptes vi åt att fundera på om orden skulle placeras vid spela eller leka…

Tyvärr missade jag att fota när vi sorterat men vi la orden vid verben spela, leka, åka, klättra, hoppa och gunga på A3 papper och på tavlan som eleverna sedan kunde använda som stöd i sitt skrivande.

Efter det skrevs meningarna på datorn i paren. Jag tänker nu, när jag ikväll formulerat min matris utifrån den pedagogiska planeringen som jag gjort tidigare kring arbetet, att jag skulle uppmanat paren som blev klara att försöka skriva egna hela meningar förutom de som vi tillsammans jobbat fram… Det är verkligen viktigt för mig att använda mina matriser. Det är lätt att man i stressen mitt i klassrummet inte tänker på att utmana. För mig är det viktigt att ha tänkt ut det i förväg för att få till, annars glöms det lätt bort. Tur för mig att vi har fler pass kvar och kan fortsätta nästa gång. Tänker att jag då även försöker fixa till mitt misstag och att även de som är klara med att skriva meningarna får möjlighet att pröva om den högre nivån i matrisen…

Här finns alignmentplaneringen och matrisen med språkliga mål ifall någon vill titta och använda…

Alignmentplanering.

Matris.

 

Kooperativa roller i ASL-arbetet

Dags för första läsläxan. I min grupp jobbar vi med Svenskbiten. Det första kapitlet i A2-boken heter Erik skriver. I kapitlet skriver Erik om sin mamma på datorn.

Vi förberedde parläsningen gemensamt genom att jag läste högt och sedan körläste vi. Jag har kopierat sidan för att eleverna skulle kunna styrka över bestämda ord med överstrykningspenna för att underlätta läsandet, men också för att träna lite extra på sökläsning. Vi ritade också miniatyr-bilder till meningarna om vad mamman kan efter att vi tittat på orden på I-paden.

(Vet inte hur jag skulle bära mig åt utan dokumentkameran. En fantastisk uppfinning!)

Efter förarbetet så var det dags att parläsa. Men innan själva läsningen fick de 2 och 2 skanna tillhörande QR-kod (vilken de också såklart får med hem) och lyssna på texten igen när jag läser och följer med fingret. Efter de lyssnat då fick de börja läsa 2 och 2.

Efter läsningen så var det deras tur att skriva om sin mamma på datorn. 2 och 2 igen. Ett problem som uppstår hos mig ibland när vi skriver på datorn är att samarbetet kring textskrivandet blir helt enkelt att de turas om och skriver var sin mening. Jag vill få till samarbetet på ett bättre sätt. Då gick tankarna på kooperativa roller. Så idag fick en vara berättare och berätta för sekreteraren om sin mamma och sekreteraren skrev och sedan bytte de roller. Nu förstod alla vad jag menade och samarbetade kring skrivandet, inte bara turades om. Toppen!

Nu är de redo för att träna sin läsläxa på egen hand hemma! Lite extra stöd mha QR-kod också om det behövs.

 

SvA-tema kring skolgården med ASL- och film-tänk.

Då var vi igång på riktigt. Nu är det full fart igen. Härligt!

När min tjänst nu ändrats lite och jag inte längre är klasslärare så har jag lite olika grupper från våra åk 2-elever att jobba med. Idag drog jag igång mina sva-grupper kring vårt skolgårdstema.

Vi började med att kika på en skissad karta över skolgården. Med fördel i mitt nya klassrum och med lite färre elever har jag möjlighet att sätta elevernas stolar i en halvmåne vid tavlan. Väldigt bra och något som jag kommer fortsätta med när vi ska dela tankar kring något på tavlan. Inget plockande med saker, jag ser alla och de ser varandra. Bättre fokus helt enkelt.

Jag hade förberett bilder på några delar av skolgården som vi senare i temat kommer att jobba vidare med kring vilka regler som gäller där. Eleverna berättade vad de såg, allt kunde de inte namnet på så då fick de beskriva hur man gör där. Vi skrev gemensamt orden, funderade på en, ett eller flera. Till sist listade vi orden, dvs skrev dem under varandra. Det var nämligen deras uppgift sedan. Att lista saker vi har på skolgården. De fick skriva mina ord om de ville men också fundera vidare vad vi mer har på skolgården. De jobbade 2 och 2 i skrivarpar. De funderade och ljudade på i sina par. Nästa gång jobbar vi vidare med orden, ritar och fotar för att senare kunna göra om orden till meningar. Efter att, av ett besök, ha blivit inspirerad av min goda vän och kollega Anna Josefsson och hur hon strukturerar upp sitt ASL-arbete i sin klass. Kika in på hennes blogg eller läs hennes bok. 

Så småningom ska allt vårt arbete kring skolgården resultera i en film där vi presenterar vår skolgård och berättar om en del regler som finns på svenska och på arabiska. Allt för att nya elever på vår skola ska känna sig välkomna och råka ut för mindre missförstånd på rasterna.

Som lite extrauppgift fanns det möjlighet att para ihop ord och bild på golvet.

De har fått prova på det här med att skapa film för vi har inför föräldramötet gjort en film där alla elever berättar om hur de tror att de bor, vad de jobbar med och hur deras familj ser ut om 20 år. Några har också i mattegruppen häromdagen gjort film för att kunna träna ramsräkning hemma och i skolan såklart.

För att kunna träna hemma och få med sig filmen hem på ett smidigt sätt så får de med sig en QR-kod hem.

QR-koder är något som jag kommer att jobba med mycket under året tillsammans med filminspelningar då. Är du också intresserad av att skapa QR-koder? Jag har gjort en lite film om hur man gör…

SKUA-utbildningens första träff

Då var vi igång…

Första träffen av 5 är nu gjord. Vi är igång med utbildningen av kommunens nyanställda kring Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. 

48 deltagare från förskoleklass till årskurs 6-pedagoger skulle lära känna varandra i sina basgrupper. Men vi började i storsamling där även deltagarna från högstadiet och gymnasiet var med. Därav är vi 4 kursledare på första sliden.

Vi genomförde t.ex. aktiviteten Hillary för att lära känna varandra lite bättre.

Jag kommer att träffa deltagarna i 5 stora träffar under hela läsåret. Däremellan träffas man i mellanträffar där förstelärarna är med och handleder, stöttar och kör lite workshops. Mellan de stora träffarna ska deltagarna läsa och göra uppgifter. Läsningen syftar till att förbereda inför nästa stora träff. T.ex. kommer nästa stora träff handla om tala, lyssna och då ska deltagarna ha läst kapitlet som handlar om det. Till nästa gång är det ingen direkt uppgift med någon elevgrupp utan istället ska de lyssna på ett avsnitt ur radioprogrammet Lärarrummet under mellanträffen och reflektera tillsammans kring det. Annars är tanken att uppgifterna ska bygga vidare på det som den stora träffen handlat om. Så efter nästa träff kommer deltagarna att få prova på någon tala,lyssna-aktivitet med en elevgrupp.

Vi provade på Progressiv brainstorming för att reda ut funderingar kring språk, kommunikation och stöttning m.m.

Det kollegiala lärandet är mycket viktigt i den här utbildningen! Vi hjälps åt och gör varandra bra. 

 

Motivera och inspirera utvecklingsarbete kring SKUA med pedagogerna i Hultsfred.

Jag har jag dragit igång, lite på allvar, med min andra del i min tjänst. Jag jobbar nämligen 50% som kursledare kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i Hultsfreds kommun. Idag har jag varit på ytterskolans ”På hemmaplan” för att inspirera och motivera kring våra utvecklingsinsatser med SKUA-arbetet. Jag har lagt in power point-presentationen som jag använde på Slideshare och finns att bläddra i här under.

 

Jag börjar med att dra bakgrund och varför vi ska genomföra detta utvecklingsarbete. Vi kommer att jobba i lite olika spår. Flera av pedagogerna i kommunen har redan varit med i en stor satsning som vi hade för något år sedan då Nationellt centrum för andraspråk kom till Hultsfred och genomförde en SKUA-utbildning med alla pedagoger i kommunen. Nu har det tillkommit flera lärare sedan dess och det är dessa jag ska sätta in i SKUA-tänket på en SKUA-utbildning med 5 stora träffar och mellanträffar så förstelärarna hjälper till att stötta, handleda och genomföra lite workshops med deltagarna i olika grupper. På bloggen kan ni följa det här arbetet. Vi drar igång redan på torsdag så efter det kommer en djupare förklaring kring tänket och upplägget kring det arbetet.

De pedagoger som redan har gått NC-utbildningen kommer istället att fördjupa och hålla i sina SKUA-kunskaper genom att observera talutrymme i varandras klassrum. Detta kommer också förskoleklasslärarna och fritidspedagogerna göra i sina nätverk och då innebär det att de kommer att besöka över skolgränserna, samtidigt kommer vi att kika närmare på den reviderade kursplanen som berör dessa verksamheter.

För att inspirera och motivera använde jag mig av ett par strukturer från kooperativt lärande. Skratt och klapp från ”high fives” hördes under föreläsningen. Härligt! Även vuxna gillar kooperativt lärande… 😉

Dikteringsfunktion! :-)

Med risk för att vara sist på bollen så måste jag ändå slå ett slag för dikteringsfunktionen som nu finns i I-pads och I-phone. (Kanske även i andra digitala verktyg men det är dessa jag använder…)

Det borde ju finnas massor med användningsområde för detta!

Nu kan man snabbare skriva sina protokoll m.m. tänker jag. Skriva sms utan att trycka känns ju användbart så där i vardagen.

Ullis skriver på sin blogg precis hur man gör för att installera. 

Det går också att byta språk! Det skriver Logopeden i skolan hur man gör. 

Digitalthjärta.se har också en PDF på vilka kortkommandon som kan användas. 

 

 

Nu ska det bara sätta igång och användas på ett bra sätt i skolan!

Tipsa mig gärna om hur ni jobbar med den här funktionen med eleverna! Väldigt nyfiken.

Jag tänker mig att jag kommer att använda den när vi ska skriva gemensamma texter, när jag modellerar, då sitter eleverna ofta och väntar på att jag ska hinna skriva det som de säger eller vi tänker. Klassråd kanske…? Supereffektivt klassrum! 😉

Så finns det såklart möjlighet för fler elever att visa sina kunskaper för mig. Även om man har svårt för att skriva förhand och på datorn så finns nu också den här möjligheten förutom att spelas in, filmas osv. Man får ett papper i handen precis som de skrivande eleverna får. Toppen.

Här finns en film från skolverket med Hülya Basaran och Ivana Eklund om hur de jobbar med bl.a. den här funktionen i sin undervisning.

Högläs Pippi och träna textkopplingar med eleverna…

Utifrån mina analyser av min undervisning utifrån mina matriser har jag kunnat se att jag inte når alla elever i mitt klassrum kring följande mål:

Jag får iaf inte alla elever att visa vad de kan för mig kring detta.

Alla kommer inte till tals i helklass och speciellt mina sva- elever. Jag vet helt enkelt inte vilka slutsatser de drar och jag tänker också att jag måste undervisa kring hur man gör och visa hur jag menar med att dra slutsatser och koppla till egna erfarenheter.

Så det måste jag så klart skruva min undervisning kring för att alla ska ha samma chans att lyckas i mitt klassrum. Så kring högläsningen under förra terminen ändrade jag lite och vill gärna tipsa om att göra det i klasserna. Det blev ett givande och roligt arbete!

Jag började med att lyfta upp det här med textkopplingar och gjorde då som jag brukar en stöttnings-plansch.


Jag valde att läsa Pippi Långstrump och samtidigt som jag läste ville jag att de skulle försöka föreställa sig hur det såg ut. Något som vi också försökt jobba med i t.ex. matten att kunna se framför sig hur man plockar bort pengar eller talblock och lägger till osv. En viktig förmåga enligt mig…

Så jag läser kapitlet högt. Eleverna lyssnar och målar och sedan får de en eller två frågor som de ska skriva tankar kring efteråt.

 

 

 

 

Till nästan alla kapitel drog vi kopplingar på olika sätt.

Vi slutade med att skriva en egen Pippi-berättelse, med 4-rutan som stöd, som vi satte i vårt Pippi-häfte.