Alla inlägg av malincarlsson

Att skapa matriser i uppdaterade Infomnetor

Jag jobbar gärna med matriser som jag kopplar till de pedagogiska planeringarna. Mycket för min egen skull,för att planera för progressionen i undervisningen, men även för att kunna svara på frågor kring min bedömning. Vad krävs för att få mer än godtagbara kunskaper? Hur kan jag hjälpa mitt barn för att nå en högre nivå?

Med den nya uppdateringen av Infomentor skiljer det en del i hur man gör för att skapa matriser. Jag var i kontakt med Infomentor som visade mig. För att själv inte glömma bort alla klick så valde jag att göra en liten film, men kanske är det någon mer som har nytta av den så jag lägger den här på bloggen ifall…

Inte så snygg film men kanske fyller sin funktion… 🙂

 

Vi filmar och förklarar mattebegrepp

Efter att nu ha jobbat med begreppen hälften och dubbelt en period med mitt mattegäng så släpper vi det för ett tag efter idag men som slutuppgift och sammanfattande övning fick eleverna idag förklara begreppen på film. Eleverna fick ”flippa” sina egna filmer.

Att blanda in surfplattorna i undervisningen skapar en väldig motivation för, jag skulle faktiskt kunna säga alla, eleverna! Mycket härliga lektioner i två grupper idag! 🙂

Vi började igen med att repetera hur man ska tänka. Jag poängterar att det viktiga är inte att säga vad svaret blir utan hur man ska tänka. Jag delade in dem två och två. De fick med sig stödlapparna, som vanligtvis sitter på väggen, uppkopierade. Även  de uppgifter som vi gjorde förra tillfället och tankestrukturen att ta med ut i paren. Sedan fick de träna och träna och träna så de visste hur de skulle förklara. Uppgiften var att de skulle visa hur man ska göra för att räkna ut hälften och dubbelt.

 

De tränade och tränade, filmade och filmade. För det blev fel ibland och inte som de tänkt sig ibland. Det gjorde att begreppen repeterades flera, flera gånger för alla eleverna utan att det blev tjatigt eller tråkigt.

Små härliga filmer blev resultatet också. 🙂

 

Vi skriver tillsammans. Astrid Lindgren-tema.

Enligt tradition på vår skola håller tvåorna i ett julspel. Vi är tvåor men årets julspel blir istället en musikal, eller en teater med mycket sång. Temat är Astrid Lindgrens fantastiska sagor. Passande nog när hon nu skulle ha firat sin 110:de födelsedag. Eleverna ska spela Pippiteatrar, Emil, Ronja, Rasmus m.fl.

Flertalet av de elever som jag undervisar känner inte till de här figurerna särskilt väl. Så jag länsade mina fickors rum på alla Astridfigurer som jag kunde hitta och bar med mig till skolan. Var på biblioteket och lånade böcker. Så idag samlades vi kring alla saker och kikade på vilka de kände igen och visste lite om. Efter lite samtal samlade vi oss kring sagorna om Pippi. Idag skulle vi reda ut vilka figurerna som är med i vår teater, och så klart i böckerna och filmerna, var för några. Jag berättade om figurerna och skrev namnen med lite stödord i en gemensam mindmap. Vi tittade på en del av ”Pippi får besök av tjuvar” från SVTs öppna arkiv för att få en skymt av Dunderkarlsson och Blom, Tommy och Annika, Lilla gubben, Herr Nilsson, Pippi och villa Villekulla.

Eleverna skriver ut, klipper och klistrar in i sina böcker. Ritar och klipper ut några bilder med figurerna.

Därefter fick eleverna två och två, utifrån mindmapen, skriva meningar. Vi jobbar på att en skriver och en säger vad den som sitter vid datorn ska skriva. Det som händer de här stunderna värmer ett lärarhjärta. Eleverna blir lärresurser för varandra! De resonerar på arabiska och skriver på svenska, funderar på hur ord stavas och rättar fel som bli t.ex. stor bokstav. Ibland behöver de lite hjälp men ofta löser de det tillsammans. Ett litet klipp från en härlig stund i klassrummet. #världensbästajobb

Nästa vecka tar vi en annan Astrid-figur… 🙂

SKUA-utbildning träff 2 kring stöttning, tala och lyssna.

Jag genomför en utbildning för nyanställda i kommunen kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Här ser ni innehållet och Powerpointen från den andra träffen med fokus på Stöttning och tala/lyssna. Deltagarna är 48 stycken och indelade i 8 basgrupper. Alla deltagare har Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet, så det är mycket till den boken som jag hänvisar. Mellan de stora träffarna som jag håller i så har förstelärarna mellanträffar med var sin basgrupp.

De stora träffarna innehåller en blandning av föreläsning och workshops. Dessutom får de uppgifter att genomföra tills mellanträffar och till de stora träffarna.

 

Här nedan ligger länkarna som jag länkat till i Powerpointen:

Puzzelmaker

Flerspråkighet som resurs.

Kooperativt.com

 

Inför nästa träff som handlar om att skriva och bl.a. cirkelmodellen vill jag att deltagarna har tittat på filmen om cirkelmodellen av Anna Kaya:

Föreläsning i Sorsele om elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet.

Förra veckan var jag på ett äventyr. Jag åkte så långt upp i vårt vackra land som jag aldrig åkt tidigare. Jag åkte till Sorsele. Flög till Arvidsjaur och åkte sedan i bil 9 mil till Sorsele. Mötte massor med trevliga, omtänksamma och vänliga människor. Fick se ett helt annat landskap som gör en häpen. Fantastiskt! Tack Inger och Anette!!! <3

Ingers blogginlägg kan ni läsa här. 

Första dagen väntade ett 30-tal pedagoger från olika delar av skolan. Andra dagen var det 4 studiehandledare på plats i Sorsele och sedan videolänk till Storuman och Vilhelmina. En ovan upplevelse och vissa gånger kunde man nog tro att jag försökte ropa till Vilhelmina… 😉 Lite ovan helt enkelt.

Här kan ni se min Power Point-presentation:

Idag har vi fortsatt på mitt spår i mitt klassrum. Vi börjar få lite ordning där nu när vi jobbat ett tag.

Mål är uppsatta på väggen. Idag fick de vara med och bestämma om vad de tyckte att vårt nya tema skulle vara, då vi nu är klara med vårt skolgårdstema. Vi ska jobba utifrån sva-målen men de fick vara med och tänka till kring vad.

Efter att förslagen tagits fram fick eleverna rösta, därför sitter det små fiskar på vissa förslag. En fisk, en röst…

Dessutom utvärderade vi vårt skolgårdsarbete. Hur har det varit? Bra, sådär eller dåligt? Varför i så fall? Vad har varit bra och vad har inte varit bra? Vad hade du önskat att vi jobbat mer med?

Bra med att skriva på datorn, göra film och måla. Inget dåligt men en vill att vi spelar mer spel, memory och så. 😉 Vilka sötnosar! #världensbästajobb

 

 

 

 

 

 

 

Nöter ”luck-tal” med ”dela upp”-strategi. Utvärderar a´la Mariani!

Vi har jobbat hårt med det här med ”lucktal”, som vi kallar det. Vi har kopplat det till att träna ramsräkning, 10-kompisar bl.a. Idag återkom vi också till att dela upp tal. Tidigare har vi nött strategin att börja med knytnäven. Men det händer ju ändå att det är bättre att välja ”dela upp tal”. 😉 Två strategier som man helt enkelt kan välja mellan. Ibland är den ena bättre än den andra.


Vi repeterade vad del upp tal innebär och vi började med talet 10. Skrev 10 på våra plastfickor och delade upp klossarna i respektive ruta. Arbetade gemensamt och sedan enskilt med stöd av mig om det behövdes. Här var det bara talet 10 vi jobbade med men likhetstecknet var på lite olika ställen och ”luckorna” på lite olika ställen.

Sedan fick de en ny uppgiftslapp. Nu var det inte bara talet 10. Nu skulle de lista ut vilket tal som skulle delas upp, skriva det i översta rutan och sedan dela upp klossarna i rutorna. Tips från mig om att det kan vara bra att lägga i tiostavar t.ex. Här fick de jobba i par.


Till sist gick vi också in lite på subtraktion i samband med strategin. De spelade memory och när talen var så låga att fingrarna räckte till som de gjorde i det här memoryt så gick det smidigast att dela upp tal mha fingrarna. När fingrarna inte räcker till kan ”knytnäven” vara bra… 🙂


Eftersom vi jobbat med det här ett tag ville jag också fråga hur de tycker att det går för dem. Hur kändes det här? Lätt, svårt?

Efter att ha blivit inspirerad av en kollega Rebecka Färlind som jobbar på Vena skola i vår kommun så har jag nu liknande som hennes en ”Mariani-vägg” i klassrummet. Tidigare har jag använt mig av moln i vår målbok men eftersom jag nu inte är klasslärare så blir det lite svårare. Jag tänker att det är smidigare att fråga dem lite efter varje lektion eller efter att vi jobbat ett tag som idag t.ex.


Eleverna fick var sin fisk som de skulle placera i den skål de tyckte passade bäst utifrån deras känsla kring det vi jobbat med. Det var första gången vi provade idag. Eftersom det är lite knepigt att förstå en del av orden försökte jag förtydliga känslan med en Emoji, men det kräver ändå att jag förklarar lite hur de ska tänka.

Skolgårdsregel-film på arabiska och svenska

Då var vår film klar!

I min grupp har vi jobbat med att göra en skolgårdfilm. Vi har tränat begreppen och skrivit manus. Nu har vi ritat, fotat och berättat på svenska och arabiska och lite pashto.

Tanken var att det ibland uppstår problem på skolgården. Alla kan inte vilka regler som gäller. Vi tänker att det kanske hjälper till om skolgårdsreglerna finns även på arabiska, helst på fler språk så klart. Alla elever kan heller inte läsa så därför tänkte vi att en film vore bra. Sagt och gjort.

Nu ska eleverna själva få utvärdera arbetet. Sedan mailar vi vidare till Ute-gruppen på skolan och ser om de har användning av vår film.

 

Mina elever tyckte att vi också behövde göra en på vinterlekarna. ”Vi har ju inte med reglerna för snöbollskastning!” Just det! Och det finns säkert fler redskap som vi inte gjort reglerna för men vi tog de viktigaste så får vi göra en uppföljare… Vår skolgård 2. Nu går vi på nya utmaningar. Men arbetet har gett oss bra diskussioner kring när det heter leka och när det heter spela, vad det betyder att man kan och att man får. Det är inte konstigt att det är svårt eftersom man i arabiskan inte skiljer på leka och spela, precis som i engelskans play. Jag har också förstått det som att om jag säger meningen Jag kan spela fotboll eller Jag får spela fotboll så heter det samma på arabiskan. Det är verkligen spännande att diskutera likheter och skillnader i språk. Vi jobbade också med att vi i svenskan böjer ord för att visa att det var i dåtid vilket man inte gör i arabiskan. Svenskan är inget lätt språk att lära sig…

Det här var vår första filmtillverkning tillsammans det blir nog fler. Vi tillsammans lär oss på vägen…

Tidigare inlägg kring pedagogisk planering och matris. 

SKUAutveckling med reviderad läroplansimplementering för fritids.

Då var vi igång med ett andra ”spår” i kommunen. Jag håller i nätverket för fritids under året. Dessa pedagoger har tidigare gått en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt när NC var i kommunen och gjorde en satsning med all vår pedagogiska personal. Mitt uppdrag är nu att fördjupa och hålla i arbetet med pedagogerna. De som är anställda på sista tiden går även på min SKUA-utbildning för nyanställda.

Pedagogerna ska ut och observera kollegor. För att även i samma arbete börja implementera den nya läroplanen för fritidshemmet så kommer vi i arbetet också att koppla till den.

Tidigare när vi i kommunen har genomfört observationer med olika pedagog-grupper så har vi bestämt att vi ska titta på talutrymmet. Med fritids, för att då jobba mer med läroplanen, så får de själva välja något som de är intresserade av att undersöka i sin verksamhet. Det ska dock vara kopplat till det prioriterade målet som på alla enheter handlar om att utveckla den kommunikativa förmågan.

 

Här finns Power pointen som jag använde:

Vi hann inte riktigt att diskutera klart i verksamhetsgrupperna kring vad de valde så det fortsätter på enheterna och vi fångar upp det på träff 2. Jag hörde diskussioner om att undersöka om alla elever är delaktiga i diskussioner, grupparbeten. Vad innebär delaktiga? Om vi tittar i läroplanen så står det där om att eleverna ska kunna uttrycka tankar och åsikter, ställa frågor. De som inte säger så mycket i stora samlingen pratar de i mindre grupper? I förlängningen tänker jag – hur kan vi pedagoger stötta eleverna att bli mer delaktiga i kommunikationen? Ett sätt kanske kan vara kooperativa roller vilket pedagogerna också fick prova på lite under träffen.

Det här var första träffen av 3. Nästa träff ska pedagogerna ha med sig en planering av en lärande aktivitet. Då ska de ha kollegiehandledning tillsammans med förstelärare och koppla planeringarna till läroplanen och hur man kan stötta språkutvecklande på bästa sätt. Den sista träffen innebär kollegiehandledning kring observationsprotokollen. Vad kan vi se, vilka slutsatser kan vi dra, hur kan vi jobba vidare och skruva för att möta alla elever på ett bättre sätt?

Positionssystemsträning och nötning av knytnäve-strategin

I min mattegrupp tränar vi för att bli säkra på talens värde, storleksordna och ramsräkna.

Den här veckan pratade vi om varför det är viktigt i vilken ordning man skriver siffrorna. I det gamla Egypten var det ju inte så. Symbolerna var då olika för tiotal och ental. Vi gjorde därför våra egna talsystem. Först gjorde jag och eleverna fick försöka lista ut vilket tal jag tänkt på. Vi skrev dem med vårt vanliga talsystem och funderade på vilket som var störst och varför. Hur gör man för att storleksordna? Vilken siffra tittar man på först?

Sedan fick de göra egna. När de vara klara fick de byta och sedan byta tillbaka igen och se om kompisen gjort rätt.

 

Efter det så tränade vi kring att just storleksordna med ett spel ”Flest kort vinner!” . Materialet är ett kopieringsmaterial från en lärarhandledning till Flex-böckerna men det går helt enkelt ut på att ha tal upp till hundra på små lappar. Eleverna delar upp korten, de spelade två och två, och sedan la båda spelarna upp varsitt kort samtidigt på bordet. Den som då lagt upp kortet med det största talet på får båda korten. När korten i händerna är slut så har den med flest par vunnit.

När man ledsnat på spelandet så fanns det ”målarmatte” att träna vidare kring knytnäve-räkning på. Jag ritade dit en liten knytnäve högst upp på pappret rör att påminna, för nu är det den strategin som vi nöter. När vi jobbar vidare med ”lucktal” (enklare ekvationer) kommer den strategin att funka bra!

 

Mina elever vill gärna göra ”prick till prick-papper” och det är ju toppen för att träna ramsräkningen. Det är ju superviktigt att vara säker på uppåt- och neråt-räkning för att kunna använda knytnäve-räkningen utan stöd av tallinje på bänken. Och det är vårt mål att klara sig utan!

Planering och matris kring svA-undervisningen, vår skolgård.

Vi jobbar på för fullt med vårt skolgårdstema. Vi har listat skolgårdsord och tränar på dem. Dels genom ord och bild-övningar och även tack vare Bitsboard-appen.

Vi går nu över på att skriva meningar utifrån orden. Men en sak som vi behöver jobba med är när det heter spela och när det heter leka eller något annat. Så idag har vi sorterat och delat upp orden till rätt verb.

Vi började med att sortera ord och bild i par. Sedan hjälptes vi åt att fundera på om orden skulle placeras vid spela eller leka…

Tyvärr missade jag att fota när vi sorterat men vi la orden vid verben spela, leka, åka, klättra, hoppa och gunga på A3 papper och på tavlan som eleverna sedan kunde använda som stöd i sitt skrivande.

Efter det skrevs meningarna på datorn i paren. Jag tänker nu, när jag ikväll formulerat min matris utifrån den pedagogiska planeringen som jag gjort tidigare kring arbetet, att jag skulle uppmanat paren som blev klara att försöka skriva egna hela meningar förutom de som vi tillsammans jobbat fram… Det är verkligen viktigt för mig att använda mina matriser. Det är lätt att man i stressen mitt i klassrummet inte tänker på att utmana. För mig är det viktigt att ha tänkt ut det i förväg för att få till, annars glöms det lätt bort. Tur för mig att vi har fler pass kvar och kan fortsätta nästa gång. Tänker att jag då även försöker fixa till mitt misstag och att även de som är klara med att skriva meningarna får möjlighet att pröva om den högre nivån i matrisen…

Här finns alignmentplaneringen och matrisen med språkliga mål ifall någon vill titta och använda…

Alignmentplanering.

Matris.