Kategoriarkiv: SO

Bronsåldern. Men vad är brons?

Då var vi inne på bronsåldern i forntidsarbetet. Men vad är då brons? Av mina elever var det ett fåtal som kunde säga att det var en metall, men vad är en metall? Jag ville att eleverna skulle få lite erfarenheter av metall. Jag var och lånade lite olika metaller av slöjdlärar-Uffe och så skulle vi undersöka om olika ämnen ledde elektricitet och huruvida de var magnetiska. Eftersom järn och järnåldern står på tur så jämförde vi när vi sammanfattade lektionen. Varför bytte man? Varför började man använda järn istället för brons? Vi kände på hur mjukt tennet (en del av bronset) mot det hårda järnet.

Eftersom det finns en hel del svåra ord så använde vi google translate för att översätta till modersmålet. Superbra att man på bl.a. arabiska kan få ordet uppläst. Också bra att det arabiska ordet skrivs med arabisktext men även med våra bokstäver. Elevernas uppgift var att försöka skriva på modersmålet, kunde man inte på arabiska så kunde man skriva med de bokstäver som de nu är vana vid. Eftersom vi nu också läser engelska, och en del av eleverna även använder sin engelska mycket, så kunde man välja att även översätta till det eller såklart annat språk, eller rita en bild för att komma ihåg.

 

Nästa lektion handlade om bronsåldern. De har tidigare jobbat med bronsåldern i klasserna så vår uppgift är att sammanfatta och träna på att berätta och beskriva åldern.

Lektionen börjar med att de i par får 4 minuter att berätta om bronsåldern, de har då ett papper med bilder från åldern framför sig.

Sedan sammanfattar vi vad som sagts i paren gemensamt. Eleverna skriver det vi säger på sina papper.

Efter det sorterar vi orden med färger.

I klassrummen använder de rubrikerna för att skriva faktatexter men hos mig skriver vi inte under de här lektionerna utan tränar på att berätta på svenska helt enkelt. När vi sorterat orden i färger får de träna och spela in på i-Padsen. Tanken är att färgerna ska göra lättare att berätta med röd tråd. En del klarar att berätta och spela in allt kring bronsåldern. De klarar att berätta dvs inte bara läsa orden utan fylla ut meningarna. Medan andra spelar in en färg i taget. Vissa har svårt att uttrycka hela meningar utan det blir mest orden. Men vi utmanar och jobbar på våra nivåer för att hela tiden komma längre. Jag försöker pusha och stötta, utmana och modellera för att vi eleverna ska utvecklas på deras nivå. Filmerna är egentligen inte viktiga, det är processen. Dock ger de mig en bra chans att höra alla elevers språkutveckling i lugn och ro efter lektionen.

Jag vill också slå ett slag för Symwriter. I kommunen har vi ett fåtal licenser men verkligen ett bra verktyg. När eleven skriver så kommer bilder upp som stöd. En elev som jag möter har det på sin dator och skrev den här texten om bronsåldern.

 

Språkutvecklande ”efter-arbete” kring stenåldern med I-pad som verktyg

Eleverna i åk 2 har nu börjat jobba med forntiden och framför oss har vi så småningom en järnåldersdag tillsammans med Kalmar Länsmuseum som väntar.

Mina elever, som jag möter i SvA-undervisning en gång i veckan, har tidigare haft studiehandledning på modersmålet kring stenåldern, jobbat i klassrummen, för att nu efterarbeta tillsammans med mig. Tyvärr har jag inte någon studiehandledare med mig på de här tillfällena men vi efter-arbetar på svenska och på modersmålet men med stöd av varandra. Vi lyfter vad olika ord även heter på t.ex. arabiska som de flesta av eleverna pratar och de kan då också hjälpa varandra. Vi gör vad vi kan och har stödmaterialet, utdrag och länk här nedan, i åtanke iaf.

Utdrag ur Skolverkets stödmaterial kring studiehandledning på modersmålet.

 

Stödmaterialet Studiehandledning på modersmålet. 

Förmågorna som är väldigt viktiga kring temat är att kunna beskriva och jämföra t.ex. tidsåldrarna. Så det är det vi jobbar för fullt för att träna.

Vi började lektionen med att titta på bilder från stenåldern. I par fick de sedan berätta för varandra vad de visste om stenåldern. Bara prata, inte skriva. När de pratat en stund samlade vi ihop vad de pratat om i grupperna och gjorde en gemensam mindmap utifrån bilderna.

Efter skulle orden sorteras utifrån de ämnesspecifika begreppen. Två och två igen fick de tillsammans resonera kring vilken färg de olika orden de tidigare skrivit skulle ha. De konstaterade att en del av orden fick ha flera färger. Dessa begrepp använder de i klasserna för att skriva faktatexter kring de olika åldrarna. Men hos mig sorterade vi utifrån dem för att sedan kunna beskriva och berätta om åldern istället för att skriva.

Vi avslutade lektionen på samma sätt som vi startade. Två och två igen! Berätta om stenåldern med det uttalade målet att kunna berätta och beskriva mer den här gången. Den här gången spelade vi också in varandra på I-paden. Fördelen med att spela in film är det är att eleverna ofta tar många tagningar för att det blir något som de inte är nöjda över vilket innebär flera träningar. I annat fall så spelar de in varandra och lyssnar på sina egna och kompisen filmer och då i alla fall får höra berättandet flera gånger. Språk- och kunskapsutvecklande! Så är det alltid, som jag upplever det, motiverande och roligt att använda digitala verktyg! 🙂

Skriver och spelar in våra faktatexter i Power Point.

Efter att vi planerat upp vårt tema Mitt hemland och jobbade med fas 1 och 2 i cirkelmodellen så har vi nu jobbat vidare. Planeringsarbetet och första delen av elevarbetet ser ni i inlägget på länken nedan:

Planering kring sva-tema Mitt land

Efter att vi samlat ord utifrån den karta med bilder som vi jobbade med under förra lektionen sorterade vi orden i vår 6 alt 7-fältare. Vi förtydligade också med att titta och fylla i en blindkarta. Vi närläste en faktaruta och fyllde på vår 6-fältare ytterligare. I samband med det tittade vi också på hur en faktatext kan se ut.

 

Nästa lektion tog vi fram datorerna och den här gången valde jag att vi skulle jobba i Power Point. Vi har jobbat mycket i Word så för att lära lite nytt och variera lite så valde jag Power Point. En rolig och bra sak i Power Point är också att man kan spela in sin röst till varje slide. Bra på så sätt att eleverna får träna på sina meningar flera gånger när de ska spela in. De tränar och tränar innan de spelar in och om det inte blir bra så spelas det in igen osv. Vilket gör många tränings tillfällen.

Om man vill spela in ljud till sina slides så klickar man på Mix i menyraden.

Och sedan på Slide recording:

Väldigt smidigt och lätt och framför allt roligt! 🙂

Den här gången, när vi jobbat med Sverige, har vi delvis hjälpts åt att formulera meningar av orden i 6-fältaren. Eleverna har kunnat välja att använda våra gemensamt formulerade meningar eller skriva egna. Nu fortsätter arbetet med att välja ett annat valfritt land och jobba med mer ”på egenhand” fast i par… Tanken är att de ska använda sig av kunskaperna kring textuppbyggnaden som vi gjort gemensamt för att skapa egna texter på ett liknande sätt i det vidare arbetet.

Här finns ett par stycken av mina fina elevers fina filmer om Sverige:

Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!

Planering kring sva-tema Mitt land

Då var vi igång med vårt nya tema, Mitt land.

Efter att ha frågat eleverna utifrån Sva-målen vad de ville jobba med för att nå målen har jag nu förberett en alignmentplanering och en matris, formulerat språkliga mål och färdigheter så att vi är klara att sätta igång.

Blogginlägg om när eleverna var med och bestämde kring nästa tema. 

Här ser ni en liten del av alignmentplaneringen. Vill ni se hela klicka på länken.

Och här matrisen:

Vi börjar med det land vi alla bor i nu för att bygga upp kunskap om hur man skriver en faktatext (beskrivande text) om ett land. Under den här första lektionen så tittade vi på en karta med små bilder på och gjorde en slags tankekarta utifrån den. Vad ser vi och vad tänker vi om det vi ser? Vilka djur finns i Sverige? Vad kan man göra i Sverige? Vad äter man i Sverige?

Vi började jobba med fas 1:

Utifrån vår gemensamma skrivna tankekarta fick eleverna sedan formulera meningar. Detta med ASL-tänk i bakhuvudet och träning i att skriva ord och meningar. Eftersom det är spridning på gruppen så gör man det utifrån sin förmåga och jag går och hjälper och stöttar för att utveckla texterna. Jag stöttar kring ordföljd och böjningar av ord t.ex.

Vi fortsätter att bygga upp kunskap vid nästa tillfälle. Då ska vi närläsa en faktaruta och fylla i stora städer på en bildkarta. Vi ska bygga upp kunskap kring Sverige så att vi sedan kan lägga fokus på hur man skriver en beskrivande text om ett land i fas 2. Under fas 2 funderar vi istället på vad det är som ska vara med i en faktatext. Hur faktatexter egentligen ser ut. Vi ska då sortera våra kunskaper och tar då hjälp av stöttningsplansch och tankestruktur i form av en 6-fältare. Vi bygger helt enkelt upp kunskap kring hur man skriver en faktatext. Efter de två faserna kan vi sedan slå samman våra kunskaper och formulera en gemensam snygg faktatext. För att till slut kunna skriva egna faktatexter  i skrivarparen.

Fas 2 som ibland, t.ex. i Didaktorn kallas för ”den bortglömda tårtbiten i cirkelmodellen”.Lyssna gärna på avsnittet, som vanligt väldigt bra program. Finns på länken här.

I förlängningen som ni ser i planeringen så ska vi skriva om deras hemländer också. Men för att modellera och bygga upp kunskap kring den beskrivande genren, då alla inte har jobbat med den, så börjar vi med Sverige.

Skolgårdsregel-film på arabiska och svenska

Då var vår film klar!

I min grupp har vi jobbat med att göra en skolgårdfilm. Vi har tränat begreppen och skrivit manus. Nu har vi ritat, fotat och berättat på svenska och arabiska och lite pashto.

Tanken var att det ibland uppstår problem på skolgården. Alla kan inte vilka regler som gäller. Vi tänker att det kanske hjälper till om skolgårdsreglerna finns även på arabiska, helst på fler språk så klart. Alla elever kan heller inte läsa så därför tänkte vi att en film vore bra. Sagt och gjort.

Nu ska eleverna själva få utvärdera arbetet. Sedan mailar vi vidare till Ute-gruppen på skolan och ser om de har användning av vår film.

 

Mina elever tyckte att vi också behövde göra en på vinterlekarna. ”Vi har ju inte med reglerna för snöbollskastning!” Just det! Och det finns säkert fler redskap som vi inte gjort reglerna för men vi tog de viktigaste så får vi göra en uppföljare… Vår skolgård 2. Nu går vi på nya utmaningar. Men arbetet har gett oss bra diskussioner kring när det heter leka och när det heter spela, vad det betyder att man kan och att man får. Det är inte konstigt att det är svårt eftersom man i arabiskan inte skiljer på leka och spela, precis som i engelskans play. Jag har också förstått det som att om jag säger meningen Jag kan spela fotboll eller Jag får spela fotboll så heter det samma på arabiskan. Det är verkligen spännande att diskutera likheter och skillnader i språk. Vi jobbade också med att vi i svenskan böjer ord för att visa att det var i dåtid vilket man inte gör i arabiskan. Svenskan är inget lätt språk att lära sig…

Det här var vår första filmtillverkning tillsammans det blir nog fler. Vi tillsammans lär oss på vägen…

Tidigare inlägg kring pedagogisk planering och matris. 

Lärarmål: jobba varierat, aktiverande och stöttande i undervisning. Här So-tema.

Vi har under en tid jobbat kring ett tema om att flytta i världen. Vi startade temat genom att i grupper fundera på vad vi vet om världen. Eleverna skrev och vi funderade sedan tillsammans.

Utifrån vår pedagogiska planering så har jag jobbat fram en matris. Här har jag dock hoppat över nivå 2. En besparing i arbetsbelastning kan man säga för att jag främst använder mig av nivå 1 och nivå 3 i min bedömning, nivå 2 blir liksom vägen mot nivå 3. Matrisen är ett viktigt redskap för mig som lärare nr jag planerar min undervisning. Hur stöttar jag och hur utmanar jag eleverna? Hur ska jag lägga upp undervisningen för att leda lärandet mot nästa nivå?

Eleverna får också vara med och tänka till kring våra konkretiserade mål från PP-väggen kring hur vi ska jobba för att nå målen. Vi pratar också om att det är viktigt att visa sina kunskaper och hur man kan göra det.

Ett mål har varit att kunna beskriva varför människor flyttar och hur det kan påverka barn och familjer. Vi funderade tillsammans på varför man flyttar och många av oss i klassen hade erfarenheter av att flytta och kunde berätta om hur det var.

Vi läste berättelser om att flytta och vi skrev också egna berättelser där någon flytt skulle ingå.

Som läxa hade eleverna att intervjua en vuxen med frågor kring flyttande. Vilket också var ett mål, ”att göra enkla undersökningar”. Så här i efterhand har känner jag att jag skulle ha gett eleverna fler tillfällen att hitta på egna frågor t.ex. till varandra för att ge dem chansen att nå den högre nivån kring målet. I samtal kring våra erfarenheter kring att flytta blev det lite sporadiska frågor men är det något jag ska bedöma så borde jag ha undervisat kring det bättre tänker jag. Analys av min undervisning! Förändra för att förbättra.

Kring att känna till världskartan, världsdelar och väderstreck har vi bl.a. plockat med ett självrättande materiel. Placera världsdelarna rätt. Vänd och titta om du gjort rätt. Vi utvecklade också genom att när vi pratat om väderstrecken försöka beskriva för varandra var världsdelarna ligger. T.ex. jag tänker på världsdelen som ligger söder om Europa.

Vi har också pratat om vad färgerna på kartan betyder.

Vi har också tagit in modersmålet i undervisningen. Vad heter världsdelarna och väderstrecken på arabiska och albanska.

​​

Eleverna har gjort sina egna världskartor och placerat stjärnor på viktiga platser i världen för dem.

Så måste vi så klart veta var vi bor nu. Det här materialet hittade vi i någon facebookgrupp.

Vi har också fått reda på mer om världsdelarna genom djuren som bor där. Tittat på filmer och läst texter om djur i andra världsdelar.  Vi har skrivit faktatexter med stöttning av en 4-fältare och placerat ut dem i världen.


Efter det skrev vi argumenterande texter kring något favoritdjur i världen.

Det var allra första gången som vi skrev argumenterande texter så vi började med grunden. Jag visade en modelltext och så fick eleverna använda ”börjor”, klippa ut och klistra in eller skriva av.

Genreplansch

Modelltext

Lucktext som jag tagit ”börjorna” från.

Elevexempel.
Min elev som har albanska som modersmål fick, med stöd av vår modersmålspedagog, att skriva sin argumenterande text på albanska. Vi läste upp våra texter för varandra.

Nu har eleverna fått självbedöma sina kunskaper kring temat på målboksbladet.

Flytta-temat har varit en del av den pedagogiska planeringen kring Värdegrund.

Nu återstår för mig att gå igenom hur eleverna tyckt att det gått själva men vi gjorde också en liten kontroll genom en slags sittande tipspromenad med 1 x 2- frågor. Dessa ska jag så klart också titta på och så göra en bedömning i matriserna. Sedan ska jag analysera min undervisning. Vad kunde jag gjort bättre för att ha lyckats ännu bättre med mina elever?

Elevinflytande och synliggjorda mål i den pedagogiska planeringen i SO.

Då var det dags att dra igång ett nytt arbetsområde. Det är en stor pedagogisk planering som vi kallar Värdegrund. Delar av den jobbar vi med under året t.ex. i samband med FN-dagen, men nu har vi valt ut delar av den som vi kallat att Flytta i världen. Det kommer att vara vårt fokus under SO-lektionerna nu en tid.

Som alltid när vi drar igång en ny PP så får eleverna vara med och bestämma hur vi ska jobba för att nå målen. Jag berättar och sätter upp de konkretiserad målen som kommer att vara en del av vår PP-vägg på tavlan och pratar om vad det är vi ska kunna. Sedan får eleverna komma med idéer på hur vi ska lära oss detta.

För att kunna fortsätta planerandet av arbetet så är det bra för mig att veta lite kring vad de redan vet om världen. Den här gången fick de skriva två och två. Det skrevs de länder som några av oss i klassen kommer ifrån eller har varit i. Några har erfarenheter av att flytta och kunde skriva hur det kändes. Så här strax efter jul och i skuggan av julkalendern så var det flera som skrev tomtens rike. 🙂

Under vår världskarta med spår från ”grej of the day” påbörjade jag vår PP-vägg. Målen är uppsatta och elevinflytandet. Nu väntar stöttningsplanscher allt eftersom vi jobbar på kring temat.

 

Jag tar byter också ut lite böcker i klassrummet. Jag tar bort några av faktaböckerna kring insekter och träd och plockar istället in lite kartböcker m.m.

Första lektionen drog vi igång med kartan. Eleverna visade nämligen ett väldigt intresse för kartan och tyckte att det var spännande. Dessutom jobbar vi med bokstaven K den här veckan! 🙂

Målet sitter på tavlan och sedan pratade vi om hur en karta ser ut. Vi har under förra temat pratat om hur jorden roterar runt solen. Vi pysslade en jord med blått och grönt papper… Varför gjorde vi det? Varför är det olika färger på kartan?

Eleverna fick måla en världskarta. Vi pratade också om världsdelar, att det finns olika delar i världen och pratade om dess namn. Då kom vi också in på väderstrecken, nord- och syd-amerika…

Vi samlade ihop expertord vi behöver känna till kring temat vilka kommer att komma upp på PP-väggen.

Eleverna fick också två och två träna på världsdelarna, var de ligger och ser ut. Placera ut rätt namn på världsdelarna och sedan kan de självrätta sig för på baksidan av namnlapparna står siffrorna.

Självskattning och bedömning! Strukturen och tänket kring elevnära pedagogiska planeringar.


Då avslutar vi  vårt arbete med den pedagogiska planering forntiden.

Alignment planering Forntiden.

Matris Forntiden

Vi har jobbat med den pedagogiska planeringen. (Jag har själv inte skrivit just den pedagogiska paneringen till det här arbetsområdet så därför lägger jag inte upp den). Men min undervisning ligger mycket till grund i den, alignmentplaneringen och matrisen.

Matrisen hjälper mig att leda lärande för de elever som jobbar för att nå mer än godtagbara kunskaper á la skolverkets omdömesblankett. I den planerar jag hur jag ska leda eleverna för att utvecklas mot nästa steg. När jag gör den i förväg har jag lättare att göra bedömningarna i slutet på arbetsområdet. Vilka har jobbat mot den högre nivån och vilka har nått hela vägen. Vad kräver jag för att göra bedömningen att eleverna nått mer än godtagbara kunskaper?

Eleverna har varit med och bestämt hur vi ska jobba för att nå målen, elevinflytande. De fick komma med förslag och några har slagit in och andra inte.

IMG_3165.JPG

Det resulterade till slut i en PP-vägg kring forntiden. Under arbetes gång har vi fyllt på med bildstöd och ord och begrepp.

IMG_3403.JPG

 

Vi har skrivit faktatexter och då använt en 6-fältare som stöttning.

6-fältare Forntiden.

Vi jobbar då med målen. Plockar fram dem för att tydliggöra att vi jobbar mot att nå mål och plockar tillbaka dem i slutet på lektionen och funderar på om vi kommit närmare. (Målen är de konkretiserade målen från alignmentplaneringen.)

 

Vi jobbar på olika sätt för att nå målen. Två vägar mot samma mål. Några av eleverna sitter jag på mattan med efter genomgång och parar i hop ord och bild eller pratar om en text eller samtalar om en bild för att t.ex. jobba för att nå målet beskriva de olika tidsperioderna.

Två vägar mot samma mål

IMG_3401.JPG   IMG_3399.JPG  IMG_3400.JPG

Så har vi jobbat på men så idag var det alltså dags att börja avsluta. Vi kom till ett bedömningstillfälle.

image

Bedömning Forntiden.

Eleverna får då försöka att visa sina kunskaper för mig. De får ett papper med moln där de ska självskatta sina kunskaper. Rita molnen utefter hur de själva ligger till gentemot att nå målen. Samtidigt sak de skriva vad de kan kring målet. Frågorna är formulerade för att locka dem till att försöka skiva så de når den högre nivån. Idag har eleverna bara börjat och tänker själva kring vad de vet, Enskilt. När de funderat klart och anser sig vara klara får de utifrån sina anteckningar prata i Par. Då går jag runt och lyssnar och ställer frågor för att så hur mycket de kan resonera och analysera. Sedan tar vi det Alla tillsammans. Enligt EPA-modellen. Jag kan sedan göra min bedömning och har dokumentation som gör att jag känner mig säkrare i min bedömning,

Efter detta för jag inte min bedömning i vår plattform Infomentor. Sedan återstår bara för mig att analysera min undervisning. Hur har det gått för mina elever? Varför? Hur kan jag skruva på min undervisning för att det ska gå ännu bättre?

alalys censur
Exemplet på bilden är från en tidigare pedagogisk planering Hultsfreds historia. Jag har tagit bort siffror med tanke på sektrestessen.

Vill du läsa mer om hur jag jobbat med olika lektioner, pyssel och mot olika mål så finns allt här på bloggen.

Vikingatiden. Film som redovisningsform. Motivation!

När vi nu i slutet på järnåldern och forntidsarbetet gick in och började prata lite mer om vikingatiden så har eleverna fått jobba på ett lite annat sätt. Vi hade ledsnat på att skriva faktatexter i vanlig form så nu introducerade jag I-Movie och Power Point som verktyg i skrivandet. Mycket uppskattat och motivationsskapande. Tack vare Office mix kunde vi också spela in ljud till våra power point-presentationer. Det skulle också funka via Screencast-o-matik.

Eleverna har fått samla fakta från hemsidan Unga fakta. Så har de fått planera sitt arbete i en tom 6-fältare. Vilka 6 slides eller bilder vill ni ha med i er presentation? Vad ska de handla om? Vilken fakta ska stå med?

Vi jobbar mot målet: (mfl)



Tack vare Unga faktas pyssel gjorde vi också vikingabyar.


Vi har också tillsammans antecknat fakta allt eftersom vi titta på serien Odens rike från UR.


  
Odens rike. Från UR.

Unga Fakta.

Här under ser ni två elevexempel från de olika verktygen vi använt.

Power Point med Office mix:

I-Movie:


Eleverna har jobbat för fullt. Skrivit, googlar, tränat och spelat in. Tränat mycket svenska och repeterat alla fakta flera, flera gånger.

– Måste man gå på rast?

När jag kommer ner till klassrummet igen med kaffekoppen i handen är det full koncentration i klassrummet och full aktivitet. Det här måste vi göra oftare slår mig!

Tittade på en föreläsning med Bosse Larsson. Han sa ”Vi kan inte skapa motivation men vi kan skapa motivationsskapande situationer.” Jag tänker att digital teknik kan vara en väg.

Tack för inspiration Hulya Basaran!  

Lärar-återkoppling och elev-”återkoppling” i arbetet mot mål.

Vi fortsätter arbetet kring forntiden med att samla fakta kring järnåldern. Tillsammans antecknar vi allt vi lär oss allt eftersom. Vi har tittat på sammanlagt två filmer vid två olika tillfällen som vi antecknat på vårt gemensamma anteckningspapper.


Idag har vi läst i vår SO-bok och fortsatt att göra frågor till våra forntidsspel. Nu kompletterade vi alltså med frågor om järnåldern. Så spelade de igen så klart. De lär sig massor!!

Vid arbetet med bronsåldern så gjorde vi en gemensam 6-fältare som eleverna skrev texter själva utifrån. Den här gången ska vi ta nästa steg. Faktatexterna kring bronsåldern ligger på väntan för att bli återkopplade till eleverna så att de vet vad de ska tänka på tills den här gången. Nu är det tänkt att eleverna på egen hand ska fylla i en 6-fältare och kunna skriva sin faktatext.

För att ha en större chans att göra sitt bästa och komma ihåg allt som man ska tänka på när man skriver sin faktatext har jag gjort en checklista även för fakta texter. Har också en när vi skriver berättelser nämligen. Jag kollar själv av först och sedan ber jag också en kompis hjälpa till att ”rätta”. Har jag använt de ämnesspecifika begreppen? Hur är det med punkter och stora bokstäver? Stycken, tror du jag delat in dem rätt?

Checklista faktatext.

IMG_3448.JPG


Det återstår att se om de kan utveckla sitt faktaskrivande efter allt vårt arbete kring järnåldern. Eftersom vi även fördjupat oss i metallerna vi jobbat med blir utmaningen att även skriva några fakta kring det.

Tillsammans ska vi nå målen:

  • Kunna använda en tidslinje och kunna tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Även dåtid, nutid och framtid.
  • Beskriva hur olika människor levde under de olika tidsperioderna.
  • Beskriva hur man kan se spår av forntiden både i natur och i språk och litteratur. T.ex. ha kunskap om hur skriftspråket såg ut.
  • Söka information från olika källor. Fundera över källkritik.
  • Jämföra livet då och nu.
  • Skriva faktatexter och använda bilder till.