Kategoriarkiv: SO

Vad är egentligen viktigast?

Valarbetet fortsätter…

Idag jobbade vi med partierna. Vad tycker de olika partierna är viktigt kanske viktigast? Jag har studiehandledare med mig på den här lektionen vilket underlättar mycket. Det blev flera frågor och funderingar som vi tillsammans kunde hjälpas åt att reda ut. Vi pratade om hur viktigt det är att kunna komma överens för att det ska bli det bästa för Sverige precis som det är för oss i skolan. Ibland blir det inte precis som jag vill men det kan bli bra ändå och man får hitta vägar för att samarbeta och det måste politikerna också.

När vi rett ut vad partierna tycker är viktiga frågor så fick eleverna prioritera vad de tycker är viktigast att prioritera för Sveriges bästa. Eleverna fick blanda svenska och arabiska för att kunna uttrycka sina åsikter. Vi samlade ihop och jämförde våra svar. Vi tyckte inte precis lika men vi har respekt för att man kan tycka olika.

 

Sedan kopplade vi över till vad som är viktigt för en bra skola. Vi samlade tankar på tavlan och sedan fick eleverna prioritera. Vad är viktigast för dig? Utifrån stödorden som listades i tabellen så formulerade eleverna meningar. Ett stort arbetsområde just nu i allt skrivarbete i mina sva-grupper, att ”formulera hela meningar utifrån stödord”. Vi förbereder oss inför nationella prov och måluppfyllelse så klart.

Tidsorden känner de igen sedan tidigare.

På eftermiddagen då jag har en lite mindre grupp utvecklar vi det språkutvecklande tänket genom att dessutom spela in vårt arbete på film. Träna, filma, lyssna skapar flera tillfällen då vi ytterligare får träna, komma ihåg och förstå. Trevliga små filmer blir det också…

Då hann vi också träna på och filma vad partierna tycker är viktigt för Sverige:

”Hitta rätt” och så återberätta vår val-promenad.

Idag värmde vi upp SO-lektionen med att ”Hitta rätt”.

Förra gången pratade vi om statsministern och regeringen så fortsättningen blev att titta på vilka andra som vill bestämma i Sverige, vilka vi kan rösta på.

Vi tittade gemensamt på partiledarna och dess symboler. Vi beskrev personer tillsammans och jag skrev på tavlan, t.ex. ljust hår, röd slips, svart kavaj, vit skjorta osv. Vi beskrev också symbolerna på samma sätt. Sedan fick eleverna var sitt kort men fick inte visa för någon utan skulle beskriva bilden med ord. Bilderna var från ett valmemory som vi hittade i en FB-grupp, finns på länken här.

Efter uppvärmningen så började vi jobba med målet för dagen att skriva en återberättande text om vår val-promenad från förra veckan. Detta för att träna och kunna lite olika begrepp men framför allt valaffisch eftersom eftermiddagens uppgift i klasserna var att hitta på partier i grupper och göra valaffischer.

Eleverna fick bilder som de 2 och 2 skulle lägga i rätt ordning. De fick också några tidsord att placera ut. Sedan gick vi igenom tillsammans och jag skrev nyckelord vid rätt bilder på tavlan. Vi beskrev promenaden flera gånger i hela meningar innan de fick hämta datorerna. 2 och 2 började de sedan skriva sina återberättande texter och formulera hela meningar utifrån nyckelorden.

Det sista så fick de också träna på att berätta om promenaden för att till slut spela in på I-paden.

Vi tränar språket både muntligt och skriftligt.

Vi mjukstartade med att beskriva partiledarna och partiernas symboler idag. Det gör vi igen nästa gång. Vi ska pratar vidare om deras huvudfrågor nästa vecka och funderar och resonerar kring vad som är viktigast och varför…

Intervjua statsministern.

Första Val-lektionen är genomförd. Med mycket rösta- och intervju-fokus.

Vi började med att rösta om vi skulle ta nya skrivböcker i år eller fortsätta i de gamla. Majoriteten ville att vi skulle ta nya böcker så då fick alla nya böcker. Flest vinner ju i en omröstning.

Vi gick igenom begrepp som rösta, val och jag pratade om vem/vilka som vann förra valet. Vi pratade om statsminister och andra ministrar som bestämmer i regeringen, Lyckligt lottad, som jag var den här lektionen, så hade jag hjälp av en arabisktalande kollega som kunde förklara begreppen så fler förstod.

Uppgiften för dagen var att träna på att formulera frågor med tanke på intervjuer som många ministrar och politiker gör nu. Så vi började med att titta på en intervju, när Lucy intervjuar statsministern Stefan Löfven.

Se klippet här. https://www.metro.se/artikel/lucys-val-här-intervjuar-lucy-7-stefan-löfven-och-lär-honom-att-shuffla 

Vi pratade om Lucys frågor och tittade på några av dem med projektorns hjälp. Vad betyder orden, vad svarade han och hur skriver man en fråga?

Sedan skulle eleverna formulera frågor till statsministern. Då röstade vi igen. Penna eller dator? Med ena gruppen vann pennan och i den andra datorn.

När ett antal frågor var formulerade bröt jag och istället för att fråga statsministern så frågade vi varandra frågorna. En elev läste en fråga och kastade bollen till en kompis runt bordet som fick svara. Alla fick fråga och svara några gånger. Sedan bytte vi böcker och svarade på varandras frågor även skriftligt.

I klasserna har de nu varit ute på valpromenad och tittat på valaffischer och besökt förtids-vallokalen. Så nästa vecka väntar att skriva återberättande text om promenaden. 

 

Valet 2018 PP-vägg

Då var första PP-väggen på plats redo för eleverna på måndag. Eller tja… vi väntar väl någon dag innan vi börjar jobba ordentligt men redo för torsdag i alla fall.. 😉

Eleverna börjar nu åk 3 och första temaområdet blir det högaktuella valet. De tidigare molnen som vi använt för elevernas självskattning m.m. är ju ”utvecklade” till trappor. Där första trappsteget är en godkändnivå men där vi jobbar oss upp och utmanar oss vidare trappsteg för trappsteg. Trappan finns på PP-väggen som ni ser ovan,  men eleverna får också var sitt häfte där de kan självskatta sina kunskaper när vi jobbat ett tag.

 

Eftersom jag jobbar främst med flerspråkiga elever så har jag försökt att göra bildstöd till de begreppen som vi kommer jobba med. Så bad jag vår studiehandledare och modersmålspedagog i arabiska att hjälpa mig med översättningen. (Tyvärr har jag ingen som kan hjälpa mig med översättningen till de andra språken.) Några av våra arabisktalande elever kan läsa på arabiska så de får hjälpa mig i klassrummet.

Dessa blir nu underlag till memory, domino eller andra spel så att vi kan repetera dem enkelt i klassrummet när det blir tid över. Men också som stöd på väggen, helt enkelt.

Så roligt att vara igång! 🙂

Här finns materialet om någon vill använda det:

Valet – Ämnesspecifika ord och begrepp, svenska och arabiska.

Valet – Trappan

 

Är du fundersam på vad jag menar med min PP-vägg så finns här under ett litet filmklipp som sammanfattar mina tankar kring det.

Favorit i repris… Vi gör frågespel om forntiden.

Då har vi gått igenom alla åldrar inom forntiden som vi tänkt. Dags att börja repetera!  Min förra klass (då jag var klasslärare) ville, när vi pratade om hur de ville lära sig målen,  göra ”forntidsspel”. En superidé som jag nu anammar även med dessa gäng, som jag jobbar med nu. Dels tränar vi på att formulera frågor, dels våra kunskaper, dels hur regler och spel fungerar. En favoritlektion i repris som sagt.

Eleverna tittar på sina mindmaps som vi gjort under tidigare lektioner då vi berättat, skrivit, sorterat och berättat igen för att träna på svenskan och de svåra begreppen kring forntiden. Dessa mindmaps plockar vi nu fram och tittar på för att försöka att formulera frågor.

Exempelinlägg på hur vi jobbat kring de olika åldrarna.

Eleverna arbetar i grupper om 3. Så klart använder man sina språk på sitt bästa sätt för att kunna samarbeta tillsammans. Arabiskan kan vara bra ibland och svenskan ibland. Vi blandar språken för att även våra nyaste klasskompisar ska kunna vara delaktiga. Det ritas och målas spelplan och skrivs frågor som sagt.

Utdrag ur Anna Kayas bok. Här är rubrikerna kring SKUA ur hennes bok. Delar som hon tänker är viktiga att få med i det språkutvecklande arbetet. Jag tänker att vi i det här arbetssättet får med många delar och jobbar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Tack Anna för en bra bok!

En elev som har Symwriter på sin elevdator fick också skriva frågor kring asagudarna, som var det sista vi gick igenom. Vi skrev ut dem och la korten med de frågorna i alla gruppernas spel.

 

Nästa vecka ska vi spela och skriva spelregler…

Inlägg från mitt förra gäng elever:

Elevinflytande blir verklighet. Hur vi började arbeta med spelen.

Läraråterkopplingoch elev”återkoppling” i arbete mot mål. (små filmer där eleverna spelar.

Bronsåldern. Men vad är brons?

Då var vi inne på bronsåldern i forntidsarbetet. Men vad är då brons? Av mina elever var det ett fåtal som kunde säga att det var en metall, men vad är en metall? Jag ville att eleverna skulle få lite erfarenheter av metall. Jag var och lånade lite olika metaller av slöjdlärar-Uffe och så skulle vi undersöka om olika ämnen ledde elektricitet och huruvida de var magnetiska. Eftersom järn och järnåldern står på tur så jämförde vi när vi sammanfattade lektionen. Varför bytte man? Varför började man använda järn istället för brons? Vi kände på hur mjukt tennet (en del av bronset) mot det hårda järnet.

Eftersom det finns en hel del svåra ord så använde vi google translate för att översätta till modersmålet. Superbra att man på bl.a. arabiska kan få ordet uppläst. Också bra att det arabiska ordet skrivs med arabisktext men även med våra bokstäver. Elevernas uppgift var att försöka skriva på modersmålet, kunde man inte på arabiska så kunde man skriva med de bokstäver som de nu är vana vid. Eftersom vi nu också läser engelska, och en del av eleverna även använder sin engelska mycket, så kunde man välja att även översätta till det eller såklart annat språk, eller rita en bild för att komma ihåg.

 

Nästa lektion handlade om bronsåldern. De har tidigare jobbat med bronsåldern i klasserna så vår uppgift är att sammanfatta och träna på att berätta och beskriva åldern.

Lektionen börjar med att de i par får 4 minuter att berätta om bronsåldern, de har då ett papper med bilder från åldern framför sig.

Sedan sammanfattar vi vad som sagts i paren gemensamt. Eleverna skriver det vi säger på sina papper.

Efter det sorterar vi orden med färger.

I klassrummen använder de rubrikerna för att skriva faktatexter men hos mig skriver vi inte under de här lektionerna utan tränar på att berätta på svenska helt enkelt. När vi sorterat orden i färger får de träna och spela in på i-Padsen. Tanken är att färgerna ska göra lättare att berätta med röd tråd. En del klarar att berätta och spela in allt kring bronsåldern. De klarar att berätta dvs inte bara läsa orden utan fylla ut meningarna. Medan andra spelar in en färg i taget. Vissa har svårt att uttrycka hela meningar utan det blir mest orden. Men vi utmanar och jobbar på våra nivåer för att hela tiden komma längre. Jag försöker pusha och stötta, utmana och modellera för att vi eleverna ska utvecklas på deras nivå. Filmerna är egentligen inte viktiga, det är processen. Dock ger de mig en bra chans att höra alla elevers språkutveckling i lugn och ro efter lektionen.

Jag vill också slå ett slag för Symwriter. I kommunen har vi ett fåtal licenser men verkligen ett bra verktyg. När eleven skriver så kommer bilder upp som stöd. En elev som jag möter har det på sin dator och skrev den här texten om bronsåldern.

 

Språkutvecklande ”efter-arbete” kring stenåldern med I-pad som verktyg

Eleverna i åk 2 har nu börjat jobba med forntiden och framför oss har vi så småningom en järnåldersdag tillsammans med Kalmar Länsmuseum som väntar.

Mina elever, som jag möter i SvA-undervisning en gång i veckan, har tidigare haft studiehandledning på modersmålet kring stenåldern, jobbat i klassrummen, för att nu efterarbeta tillsammans med mig. Tyvärr har jag inte någon studiehandledare med mig på de här tillfällena men vi efter-arbetar på svenska och på modersmålet men med stöd av varandra. Vi lyfter vad olika ord även heter på t.ex. arabiska som de flesta av eleverna pratar och de kan då också hjälpa varandra. Vi gör vad vi kan och har stödmaterialet, utdrag och länk här nedan, i åtanke iaf.

Utdrag ur Skolverkets stödmaterial kring studiehandledning på modersmålet.

 

Stödmaterialet Studiehandledning på modersmålet. 

Förmågorna som är väldigt viktiga kring temat är att kunna beskriva och jämföra t.ex. tidsåldrarna. Så det är det vi jobbar för fullt för att träna.

Vi började lektionen med att titta på bilder från stenåldern. I par fick de sedan berätta för varandra vad de visste om stenåldern. Bara prata, inte skriva. När de pratat en stund samlade vi ihop vad de pratat om i grupperna och gjorde en gemensam mindmap utifrån bilderna.

Efter skulle orden sorteras utifrån de ämnesspecifika begreppen. Två och två igen fick de tillsammans resonera kring vilken färg de olika orden de tidigare skrivit skulle ha. De konstaterade att en del av orden fick ha flera färger. Dessa begrepp använder de i klasserna för att skriva faktatexter kring de olika åldrarna. Men hos mig sorterade vi utifrån dem för att sedan kunna beskriva och berätta om åldern istället för att skriva.

Vi avslutade lektionen på samma sätt som vi startade. Två och två igen! Berätta om stenåldern med det uttalade målet att kunna berätta och beskriva mer den här gången. Den här gången spelade vi också in varandra på I-paden. Fördelen med att spela in film är det är att eleverna ofta tar många tagningar för att det blir något som de inte är nöjda över vilket innebär flera träningar. I annat fall så spelar de in varandra och lyssnar på sina egna och kompisen filmer och då i alla fall får höra berättandet flera gånger. Språk- och kunskapsutvecklande! Så är det alltid, som jag upplever det, motiverande och roligt att använda digitala verktyg! 🙂

Skriver och spelar in våra faktatexter i Power Point.

Efter att vi planerat upp vårt tema Mitt hemland och jobbade med fas 1 och 2 i cirkelmodellen så har vi nu jobbat vidare. Planeringsarbetet och första delen av elevarbetet ser ni i inlägget på länken nedan:

Planering kring sva-tema Mitt land

Efter att vi samlat ord utifrån den karta med bilder som vi jobbade med under förra lektionen sorterade vi orden i vår 6 alt 7-fältare. Vi förtydligade också med att titta och fylla i en blindkarta. Vi närläste en faktaruta och fyllde på vår 6-fältare ytterligare. I samband med det tittade vi också på hur en faktatext kan se ut.

 

Nästa lektion tog vi fram datorerna och den här gången valde jag att vi skulle jobba i Power Point. Vi har jobbat mycket i Word så för att lära lite nytt och variera lite så valde jag Power Point. En rolig och bra sak i Power Point är också att man kan spela in sin röst till varje slide. Bra på så sätt att eleverna får träna på sina meningar flera gånger när de ska spela in. De tränar och tränar innan de spelar in och om det inte blir bra så spelas det in igen osv. Vilket gör många tränings tillfällen.

Om man vill spela in ljud till sina slides så klickar man på Mix i menyraden.

Och sedan på Slide recording:

Väldigt smidigt och lätt och framför allt roligt! 🙂

Den här gången, när vi jobbat med Sverige, har vi delvis hjälpts åt att formulera meningar av orden i 6-fältaren. Eleverna har kunnat välja att använda våra gemensamt formulerade meningar eller skriva egna. Nu fortsätter arbetet med att välja ett annat valfritt land och jobba med mer ”på egenhand” fast i par… Tanken är att de ska använda sig av kunskaperna kring textuppbyggnaden som vi gjort gemensamt för att skapa egna texter på ett liknande sätt i det vidare arbetet.

Här finns ett par stycken av mina fina elevers fina filmer om Sverige:

Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!

Planering kring sva-tema Mitt land

Då var vi igång med vårt nya tema, Mitt land.

Efter att ha frågat eleverna utifrån Sva-målen vad de ville jobba med för att nå målen har jag nu förberett en alignmentplanering och en matris, formulerat språkliga mål och färdigheter så att vi är klara att sätta igång.

Blogginlägg om när eleverna var med och bestämde kring nästa tema. 

Här ser ni en liten del av alignmentplaneringen. Vill ni se hela klicka på länken.

Och här matrisen:

Vi börjar med det land vi alla bor i nu för att bygga upp kunskap om hur man skriver en faktatext (beskrivande text) om ett land. Under den här första lektionen så tittade vi på en karta med små bilder på och gjorde en slags tankekarta utifrån den. Vad ser vi och vad tänker vi om det vi ser? Vilka djur finns i Sverige? Vad kan man göra i Sverige? Vad äter man i Sverige?

Vi började jobba med fas 1:

Utifrån vår gemensamma skrivna tankekarta fick eleverna sedan formulera meningar. Detta med ASL-tänk i bakhuvudet och träning i att skriva ord och meningar. Eftersom det är spridning på gruppen så gör man det utifrån sin förmåga och jag går och hjälper och stöttar för att utveckla texterna. Jag stöttar kring ordföljd och böjningar av ord t.ex.

Vi fortsätter att bygga upp kunskap vid nästa tillfälle. Då ska vi närläsa en faktaruta och fylla i stora städer på en bildkarta. Vi ska bygga upp kunskap kring Sverige så att vi sedan kan lägga fokus på hur man skriver en beskrivande text om ett land i fas 2. Under fas 2 funderar vi istället på vad det är som ska vara med i en faktatext. Hur faktatexter egentligen ser ut. Vi ska då sortera våra kunskaper och tar då hjälp av stöttningsplansch och tankestruktur i form av en 6-fältare. Vi bygger helt enkelt upp kunskap kring hur man skriver en faktatext. Efter de två faserna kan vi sedan slå samman våra kunskaper och formulera en gemensam snygg faktatext. För att till slut kunna skriva egna faktatexter  i skrivarparen.

Fas 2 som ibland, t.ex. i Didaktorn kallas för ”den bortglömda tårtbiten i cirkelmodellen”.Lyssna gärna på avsnittet, som vanligt väldigt bra program. Finns på länken här.

I förlängningen som ni ser i planeringen så ska vi skriva om deras hemländer också. Men för att modellera och bygga upp kunskap kring den beskrivande genren, då alla inte har jobbat med den, så börjar vi med Sverige.

Skolgårdsregel-film på arabiska och svenska

Då var vår film klar!

I min grupp har vi jobbat med att göra en skolgårdfilm. Vi har tränat begreppen och skrivit manus. Nu har vi ritat, fotat och berättat på svenska och arabiska och lite pashto.

Tanken var att det ibland uppstår problem på skolgården. Alla kan inte vilka regler som gäller. Vi tänker att det kanske hjälper till om skolgårdsreglerna finns även på arabiska, helst på fler språk så klart. Alla elever kan heller inte läsa så därför tänkte vi att en film vore bra. Sagt och gjort.

Nu ska eleverna själva få utvärdera arbetet. Sedan mailar vi vidare till Ute-gruppen på skolan och ser om de har användning av vår film.

 

Mina elever tyckte att vi också behövde göra en på vinterlekarna. ”Vi har ju inte med reglerna för snöbollskastning!” Just det! Och det finns säkert fler redskap som vi inte gjort reglerna för men vi tog de viktigaste så får vi göra en uppföljare… Vår skolgård 2. Nu går vi på nya utmaningar. Men arbetet har gett oss bra diskussioner kring när det heter leka och när det heter spela, vad det betyder att man kan och att man får. Det är inte konstigt att det är svårt eftersom man i arabiskan inte skiljer på leka och spela, precis som i engelskans play. Jag har också förstått det som att om jag säger meningen Jag kan spela fotboll eller Jag får spela fotboll så heter det samma på arabiskan. Det är verkligen spännande att diskutera likheter och skillnader i språk. Vi jobbade också med att vi i svenskan böjer ord för att visa att det var i dåtid vilket man inte gör i arabiskan. Svenskan är inget lätt språk att lära sig…

Det här var vår första filmtillverkning tillsammans det blir nog fler. Vi tillsammans lär oss på vägen…

Tidigare inlägg kring pedagogisk planering och matris.