Kategoriarkiv: SO

Lärarmål: jobba varierat, aktiverande och stöttande i undervisning. Här So-tema.

Vi har under en tid jobbat kring ett tema om att flytta i världen. Vi startade temat genom att i grupper fundera på vad vi vet om världen. Eleverna skrev och vi funderade sedan tillsammans.

Utifrån vår pedagogiska planering så har jag jobbat fram en matris. Här har jag dock hoppat över nivå 2. En besparing i arbetsbelastning kan man säga för att jag främst använder mig av nivå 1 och nivå 3 i min bedömning, nivå 2 blir liksom vägen mot nivå 3. Matrisen är ett viktigt redskap för mig som lärare nr jag planerar min undervisning. Hur stöttar jag och hur utmanar jag eleverna? Hur ska jag lägga upp undervisningen för att leda lärandet mot nästa nivå?

Eleverna får också vara med och tänka till kring våra konkretiserade mål från PP-väggen kring hur vi ska jobba för att nå målen. Vi pratar också om att det är viktigt att visa sina kunskaper och hur man kan göra det.

Ett mål har varit att kunna beskriva varför människor flyttar och hur det kan påverka barn och familjer. Vi funderade tillsammans på varför man flyttar och många av oss i klassen hade erfarenheter av att flytta och kunde berätta om hur det var.

Vi läste berättelser om att flytta och vi skrev också egna berättelser där någon flytt skulle ingå.

Som läxa hade eleverna att intervjua en vuxen med frågor kring flyttande. Vilket också var ett mål, ”att göra enkla undersökningar”. Så här i efterhand har känner jag att jag skulle ha gett eleverna fler tillfällen att hitta på egna frågor t.ex. till varandra för att ge dem chansen att nå den högre nivån kring målet. I samtal kring våra erfarenheter kring att flytta blev det lite sporadiska frågor men är det något jag ska bedöma så borde jag ha undervisat kring det bättre tänker jag. Analys av min undervisning! Förändra för att förbättra.

Kring att känna till världskartan, världsdelar och väderstreck har vi bl.a. plockat med ett självrättande materiel. Placera världsdelarna rätt. Vänd och titta om du gjort rätt. Vi utvecklade också genom att när vi pratat om väderstrecken försöka beskriva för varandra var världsdelarna ligger. T.ex. jag tänker på världsdelen som ligger söder om Europa.

Vi har också pratat om vad färgerna på kartan betyder.

Vi har också tagit in modersmålet i undervisningen. Vad heter världsdelarna och väderstrecken på arabiska och albanska.

​​

Eleverna har gjort sina egna världskartor och placerat stjärnor på viktiga platser i världen för dem.

Så måste vi så klart veta var vi bor nu. Det här materialet hittade vi i någon facebookgrupp.

Vi har också fått reda på mer om världsdelarna genom djuren som bor där. Tittat på filmer och läst texter om djur i andra världsdelar.  Vi har skrivit faktatexter med stöttning av en 4-fältare och placerat ut dem i världen.


Efter det skrev vi argumenterande texter kring något favoritdjur i världen.

Det var allra första gången som vi skrev argumenterande texter så vi började med grunden. Jag visade en modelltext och så fick eleverna använda ”börjor”, klippa ut och klistra in eller skriva av.

Genreplansch

Modelltext

Lucktext som jag tagit ”börjorna” från.

Elevexempel.
Min elev som har albanska som modersmål fick, med stöd av vår modersmålspedagog, att skriva sin argumenterande text på albanska. Vi läste upp våra texter för varandra.

Nu har eleverna fått självbedöma sina kunskaper kring temat på målboksbladet.

Flytta-temat har varit en del av den pedagogiska planeringen kring Värdegrund.

Nu återstår för mig att gå igenom hur eleverna tyckt att det gått själva men vi gjorde också en liten kontroll genom en slags sittande tipspromenad med 1 x 2- frågor. Dessa ska jag så klart också titta på och så göra en bedömning i matriserna. Sedan ska jag analysera min undervisning. Vad kunde jag gjort bättre för att ha lyckats ännu bättre med mina elever?

Elevinflytande och synliggjorda mål i den pedagogiska planeringen i SO.

Då var det dags att dra igång ett nytt arbetsområde. Det är en stor pedagogisk planering som vi kallar Värdegrund. Delar av den jobbar vi med under året t.ex. i samband med FN-dagen, men nu har vi valt ut delar av den som vi kallat att Flytta i världen. Det kommer att vara vårt fokus under SO-lektionerna nu en tid.

Som alltid när vi drar igång en ny PP så får eleverna vara med och bestämma hur vi ska jobba för att nå målen. Jag berättar och sätter upp de konkretiserad målen som kommer att vara en del av vår PP-vägg på tavlan och pratar om vad det är vi ska kunna. Sedan får eleverna komma med idéer på hur vi ska lära oss detta.

För att kunna fortsätta planerandet av arbetet så är det bra för mig att veta lite kring vad de redan vet om världen. Den här gången fick de skriva två och två. Det skrevs de länder som några av oss i klassen kommer ifrån eller har varit i. Några har erfarenheter av att flytta och kunde skriva hur det kändes. Så här strax efter jul och i skuggan av julkalendern så var det flera som skrev tomtens rike. 🙂

Under vår världskarta med spår från ”grej of the day” påbörjade jag vår PP-vägg. Målen är uppsatta och elevinflytandet. Nu väntar stöttningsplanscher allt eftersom vi jobbar på kring temat.

 

Jag tar byter också ut lite böcker i klassrummet. Jag tar bort några av faktaböckerna kring insekter och träd och plockar istället in lite kartböcker m.m.

Första lektionen drog vi igång med kartan. Eleverna visade nämligen ett väldigt intresse för kartan och tyckte att det var spännande. Dessutom jobbar vi med bokstaven K den här veckan! 🙂

Målet sitter på tavlan och sedan pratade vi om hur en karta ser ut. Vi har under förra temat pratat om hur jorden roterar runt solen. Vi pysslade en jord med blått och grönt papper… Varför gjorde vi det? Varför är det olika färger på kartan?

Eleverna fick måla en världskarta. Vi pratade också om världsdelar, att det finns olika delar i världen och pratade om dess namn. Då kom vi också in på väderstrecken, nord- och syd-amerika…

Vi samlade ihop expertord vi behöver känna till kring temat vilka kommer att komma upp på PP-väggen.

Eleverna fick också två och två träna på världsdelarna, var de ligger och ser ut. Placera ut rätt namn på världsdelarna och sedan kan de självrätta sig för på baksidan av namnlapparna står siffrorna.

Självskattning och bedömning! Strukturen och tänket kring elevnära pedagogiska planeringar.


Då avslutar vi  vårt arbete med den pedagogiska planering forntiden.

Alignment planering Forntiden.

Matris Forntiden

Vi har jobbat med den pedagogiska planeringen. (Jag har själv inte skrivit just den pedagogiska paneringen till det här arbetsområdet så därför lägger jag inte upp den). Men min undervisning ligger mycket till grund i den, alignmentplaneringen och matrisen.

Matrisen hjälper mig att leda lärande för de elever som jobbar för att nå mer än godtagbara kunskaper á la skolverkets omdömesblankett. I den planerar jag hur jag ska leda eleverna för att utvecklas mot nästa steg. När jag gör den i förväg har jag lättare att göra bedömningarna i slutet på arbetsområdet. Vilka har jobbat mot den högre nivån och vilka har nått hela vägen. Vad kräver jag för att göra bedömningen att eleverna nått mer än godtagbara kunskaper?

Eleverna har varit med och bestämt hur vi ska jobba för att nå målen, elevinflytande. De fick komma med förslag och några har slagit in och andra inte.

IMG_3165.JPG

Det resulterade till slut i en PP-vägg kring forntiden. Under arbetes gång har vi fyllt på med bildstöd och ord och begrepp.

IMG_3403.JPG

 

Vi har skrivit faktatexter och då använt en 6-fältare som stöttning.

6-fältare Forntiden.

Vi jobbar då med målen. Plockar fram dem för att tydliggöra att vi jobbar mot att nå mål och plockar tillbaka dem i slutet på lektionen och funderar på om vi kommit närmare. (Målen är de konkretiserade målen från alignmentplaneringen.)

 

Vi jobbar på olika sätt för att nå målen. Två vägar mot samma mål. Några av eleverna sitter jag på mattan med efter genomgång och parar i hop ord och bild eller pratar om en text eller samtalar om en bild för att t.ex. jobba för att nå målet beskriva de olika tidsperioderna.

Två vägar mot samma mål

IMG_3401.JPG   IMG_3399.JPG  IMG_3400.JPG

Så har vi jobbat på men så idag var det alltså dags att börja avsluta. Vi kom till ett bedömningstillfälle.

image

Bedömning Forntiden.

Eleverna får då försöka att visa sina kunskaper för mig. De får ett papper med moln där de ska självskatta sina kunskaper. Rita molnen utefter hur de själva ligger till gentemot att nå målen. Samtidigt sak de skriva vad de kan kring målet. Frågorna är formulerade för att locka dem till att försöka skiva så de når den högre nivån. Idag har eleverna bara börjat och tänker själva kring vad de vet, Enskilt. När de funderat klart och anser sig vara klara får de utifrån sina anteckningar prata i Par. Då går jag runt och lyssnar och ställer frågor för att så hur mycket de kan resonera och analysera. Sedan tar vi det Alla tillsammans. Enligt EPA-modellen. Jag kan sedan göra min bedömning och har dokumentation som gör att jag känner mig säkrare i min bedömning,

Efter detta för jag inte min bedömning i vår plattform Infomentor. Sedan återstår bara för mig att analysera min undervisning. Hur har det gått för mina elever? Varför? Hur kan jag skruva på min undervisning för att det ska gå ännu bättre?

alalys censur
Exemplet på bilden är från en tidigare pedagogisk planering Hultsfreds historia. Jag har tagit bort siffror med tanke på sektrestessen.

Vill du läsa mer om hur jag jobbat med olika lektioner, pyssel och mot olika mål så finns allt här på bloggen.

Vikingatiden. Film som redovisningsform. Motivation!

När vi nu i slutet på järnåldern och forntidsarbetet gick in och började prata lite mer om vikingatiden så har eleverna fått jobba på ett lite annat sätt. Vi hade ledsnat på att skriva faktatexter i vanlig form så nu introducerade jag I-Movie och Power Point som verktyg i skrivandet. Mycket uppskattat och motivationsskapande. Tack vare Office mix kunde vi också spela in ljud till våra power point-presentationer. Det skulle också funka via Screencast-o-matik.

Eleverna har fått samla fakta från hemsidan Unga fakta. Så har de fått planera sitt arbete i en tom 6-fältare. Vilka 6 slides eller bilder vill ni ha med i er presentation? Vad ska de handla om? Vilken fakta ska stå med?

Vi jobbar mot målet: (mfl)



Tack vare Unga faktas pyssel gjorde vi också vikingabyar.


Vi har också tillsammans antecknat fakta allt eftersom vi titta på serien Odens rike från UR.


  
Odens rike. Från UR.

Unga Fakta.

Här under ser ni två elevexempel från de olika verktygen vi använt.

Power Point med Office mix:

I-Movie:


Eleverna har jobbat för fullt. Skrivit, googlar, tränat och spelat in. Tränat mycket svenska och repeterat alla fakta flera, flera gånger.

– Måste man gå på rast?

När jag kommer ner till klassrummet igen med kaffekoppen i handen är det full koncentration i klassrummet och full aktivitet. Det här måste vi göra oftare slår mig!

Tittade på en föreläsning med Bosse Larsson. Han sa ”Vi kan inte skapa motivation men vi kan skapa motivationsskapande situationer.” Jag tänker att digital teknik kan vara en väg.

Tack för inspiration Hulya Basaran!  

Lärar-återkoppling och elev-”återkoppling” i arbetet mot mål.

Vi fortsätter arbetet kring forntiden med att samla fakta kring järnåldern. Tillsammans antecknar vi allt vi lär oss allt eftersom. Vi har tittat på sammanlagt två filmer vid två olika tillfällen som vi antecknat på vårt gemensamma anteckningspapper.


Idag har vi läst i vår SO-bok och fortsatt att göra frågor till våra forntidsspel. Nu kompletterade vi alltså med frågor om järnåldern. Så spelade de igen så klart. De lär sig massor!!

Vid arbetet med bronsåldern så gjorde vi en gemensam 6-fältare som eleverna skrev texter själva utifrån. Den här gången ska vi ta nästa steg. Faktatexterna kring bronsåldern ligger på väntan för att bli återkopplade till eleverna så att de vet vad de ska tänka på tills den här gången. Nu är det tänkt att eleverna på egen hand ska fylla i en 6-fältare och kunna skriva sin faktatext.

För att ha en större chans att göra sitt bästa och komma ihåg allt som man ska tänka på när man skriver sin faktatext har jag gjort en checklista även för fakta texter. Har också en när vi skriver berättelser nämligen. Jag kollar själv av först och sedan ber jag också en kompis hjälpa till att ”rätta”. Har jag använt de ämnesspecifika begreppen? Hur är det med punkter och stora bokstäver? Stycken, tror du jag delat in dem rätt?

Checklista faktatext.

IMG_3448.JPG


Det återstår att se om de kan utveckla sitt faktaskrivande efter allt vårt arbete kring järnåldern. Eftersom vi även fördjupat oss i metallerna vi jobbat med blir utmaningen att även skriva några fakta kring det.

Tillsammans ska vi nå målen:

  • Kunna använda en tidslinje och kunna tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Även dåtid, nutid och framtid.
  • Beskriva hur olika människor levde under de olika tidsperioderna.
  • Beskriva hur man kan se spår av forntiden både i natur och i språk och litteratur. T.ex. ha kunskap om hur skriftspråket såg ut.
  • Söka information från olika källor. Fundera över källkritik.
  • Jämföra livet då och nu.
  • Skriva faktatexter och använda bilder till.

Uppleva skolan, magi eller magnetism.

Utifrån vårt forntidstema har vi blivit inspirerade att prata och undersöka olika metaller, så nu när vi gick in på tidsperioden järnåldern så blev intresset stort för magnetismen.

Vi tittade tidigare i veckan på en film om hur man utvinner järn i naturen. Vi samlade fakta och i dag började jag med att lägga till att det finns järn i jordens kärna bland dessa fakta. Det kanske man kan ha nytta av att kunna under lektionens undersökningar….

Så idag var det dag att undersöka det här med magnetism. Fram med magneterna och testa lite. Vi pratade om begreppen attrahera och repellera. Sedan begav vi oss till slöjdsalen. Det var nämligen lite dåligt med metaller att undersöka i vårt klassrum men i träslöjdsalen fanns mässig skruvar, sågar, hammare och aluminiumbitar m.m. Mycket spännande. Det gällde också att kunna verktygen som slöjdläraren pratar om.


Eleverna fick en slags labrapport-mall framför sig. De skulle då välja 3 olika saker i slöjdsalen som de ville undersöka. Sedan fick de gissa. ”Hur tror du det kommer gå?” En tes. Sedan var det bara att prova. De fick skriva hur de gjorde och på slutet reflektera över varför det blev som det blev.

Labbrapportsmallen.

 

Plåtbiten visade sig inte vara en plåtbit..
Plåtbiten visade sig inte vara en plåtbit…

Sedan gick vi tillbaka till klassrummet igen och provade några andra experiment. Ni ser några exempel på bilderna och är ni intresserade av alla finns de på länken här under.

Magnetismexperiment.


Vi pratade om kompass, pluspoler och minuspoler. Varför vänder sig kompassnålen mot norr? Liksom vår magnetiska nål på korken i vattnet… Nästan magi. Eller hur var det nu med jordens kärna?


Att uppleva magnetismen!

”Det är lite spännande med magnetism” som en pojk sa. 🙂

Förhoppningsvis vet också alla nu vad järn är och några kanske kan berätta ganska mycket om järn inför vårt fortsatta arbete med järnåldern.

Tipsar också redan nu om ett radioprogram från UR:s serie Vem vet vad? Vi startar måndag morgon med att lyssna på det.

Vem vet vad? magnetism.

magnetism

Elevinflytandet blir verklighet.

Måste bara tipsa om spel-idén som mina elever tyckte att vi skulle göra under arbetet med forntiden.

När de fick vara med och bestämma hur vi skulle nå målen kring forntiden, i uppstarten av den pedagogiska planeringen, så kom idéen om att göra ett forntidsspel. Nu har vi flera spel igång!

IMG_3165.JPG

Vi har under en tid jobbat mycket med Reportern från En läsande klass och tränat på att ställa frågor. Vi har också använt oss av Lässugen. På bloggen finns några lektionsupplägg och frågeställningar kring Lässugen. Forntidsspelat var ett toppen tillfälle för att träna på att skriva frågor på ytan från faktatexter.

Eleverna har fått skriva frågor och svar kring sten- och bronsålder, det är så långt vi har kommit, på kort och sedan fick de göra spelplaner och skriva regler (instruerande genren).

Så härligt att höra eleverna ställa frågor som – Hur längre varade bronsåldern i Norden? – Lätt! Tusen år. Funkar jättebra för båda spåren i undervisningen. De som behöver stöd med språket kan ändå svara på frågorna de har varit med och skrivit. Jag tänker att utmaningen för andra är att byta spel med en annan grupp då måste de läsa reglerna och svara på frågor som andra har skrivit.

Vi fyller på med frågor allt eftersom vi jobbar vidare med andra tidsperioder.

Eleverna tränar på en massa fakta, kommunicera med varandra, jobba med instruerande text och läsförståelse!

Mycket rolig idé från eleverna. Tur att jag alltid frågor dem!!

På filmen här finns hur jag lägger upp arbetet kring mina pedagogiska planeringar. Eleverna är alltid med och bestämmer hur vi ska nå målen.

 

Bronsåldern. För att kunna beskriva måste vi ha begreppen.

Då har vi dragit igång nästa tidsperiod i forntidsarbetet. Bronsåldern. Men vad är brons? Det måste vi reda ut först. Vad vet vi om brons? – Bronsmedalj. – Det är en metall. Vad är metaller? Vi satte oss på mattan och tittade lite närmare på metaller. De leder elektricitet, en del är magnetiska, de glänser. Kanske är det lättare att komma ihåg om man får uppleva metall och brons.

 

Eleverna testar om koppar, som är en del av brons tillsammans med tenn, leder ström.

Vi fortsatten med att titta på en film om bronsåldern från SLI. Eleverna fick sedan i par skriva ner vad de fick reda på om bronsåldern i filmen. Man kunde ta hjälp av de ämnesspecifika begreppen för att komma ihåg. Tidsperiod, Bostad, Klädsel, Boskap, Redskap och Övrigt. Jag satte mig och hjälpte de nyanlända som behöver stöttning och hjälp att hitta orden på svenska. Vi tog hjälp av bilderna från PP-väggen. Vi behöver kunna vissa ord för att så småningom nå målet:

  • Beskriva hur olika människor levde under de olika tidsperioderna.

 

Från PP-väggen ang bronsåldern.
PP-väggen – Forntiden.

Sedan sammanfattade vi vad vi lärt oss i en stor 6-fältare. Den kan vi sedan använda oss av när vi ska nå målet att jämföra tidsperioderna eftersom vi också skrev 6-färltare med stenåldern.

  • Jämföra livet då och nu.

  

Nytt för bronsåldern blir skriftspråket vilket också är ett mål vi ska nå. Därför kommer begreppet Skriftspråk in i 6-fältaren som ett måste under övrigt.

  • Beskriva hur man kan se spår av forntiden både i natur och i språk och litteratur. T.ex. ha kunskap om hur skriftspråket såg ut.

Som aktivitet gjorde vi hällritningar.

Moderna hällristningar eller från bronsåldern?

Men än så länge tränar vi, bedömningen kommer senare.

Före, under, efter läsning. #NC

Vi har jobbat med läsförståelse. Planen var att läsa en text som var kopplad till arbetet med forntiden. Texten heter Varghunden. Eftersom vi i Hultsfred har en satsning tillsammans med Nationellt centrum för andra språk och ska därigenom göra vissa övningar så hashtagar jag NC. Det här blev min uppgift Före, under och efter läsning. Lite cirkelmodell….

Vi började med att ta reda på fakta kring vargen, bygga upp kunskap. Vi fyllde i en 6-fältare och skrev en faktatext utefter stödorden och de ämnesspecifika begreppen från 6-fältaren. Jag ville att majoriteten av mina elever skulle använda sig av de ämnesspecifika begreppen på rätt sätt i sin faktatext. Kunna använda dem. För att kunna sätta in dem i meningar behövde man kunna böja dem och det pratade vi så klart om. De nyanlända skulle fylla i 6-fältaren på rätt sätt men sedan fanns inga krav på att använda dem på rätt sätt. Men många provade så klart! 🙂

6-fältare djur

 


  
Måste också tipsa om ett tips som jag fick från mina elever. De ville rita av en varg mha en hemsida som heter Dragoart.com. Där får man steg får man steg för steg hur man ska rita.

Efter det jobbade vi vidare med att repetera Läsfixarna. Svårast, som mina elever tycker, är reportern. Så vi fördjupade oss i repotern. Vi tittade på Lässugen med Amanda och Eva Röse, Jag rymmer. Jag stannade och frågade frågor på ytan, under ytan och på djupet. Här finns de frågor jag frågade, har gjort samma upplägg i min läsgrupp och finns i ett tidigare inlägg.

Eleverna fick texten framför sig och Stjärnläsar-bladet från En läsande klass. (På länken kommer du till alla olika sorters arbetsblad och mycket användbara blad klara att skriva ut och använda!) De skulle då fylla i spågumman, vad de tror att texten kommer att handla om innan läsningen. Skriva upp ”svåra” ord som nu var ganska lätta för de allra flesta eftersom vi gjort ”förarbetet”, (detektiven), skriva frågor till texten (repotern), och stanna på något ställe och förutspå vad som kommer att hända (spågumman), under läsningen. Efter läsningen ska de sammanfatta texten (cowboyen). Måla en bild (konstnären). Vi kommer att jobba vidare med repotern i vårt fortsatta arbete delvis eftersom eleverna ville att vi skulle göra spel och Då-tidsfrågor när vi planerade upp PP-arbetet kring Forntiden.

Anledningen till att det står berätta högt upp på tavlan är att jag använt den strategin mycket när vi har läst. Läs ett litet stycke och sedan berätta! Funkar lika bra även vid lästal och problemlösning i matten som vid läsning av faktatexter och skönlitterär eller vad man nu har framför sig. 

 

Efter vi jobbat med texten mha läsfixarna så fick eleverna skriva en efterlysning på vargen som försvinner i berättelsen. Vi pratade om vad en efterlysning är, syftet, vad är viktigt att finnas med? Mycket skojigt! 🙂

 

Klädsel funkade på en efterlysning av mig men inte på en varg tyckte vi.

Vi kopplar de olika genrerna, vad är skillnaden? Vi kopplar forntidsarbetet med läsförståelsearbetet. Man skulle ju önskat att vi kunde har känt och klämt på en varg men vi fick nöja oss med att googla bilder på varg för att få en upplevelse i det här fallet…

När jag ändå håller på och tipsar om allt möjligt och på tal om att skolan måste vara en upplevelse så måste jag också tipsa om Bodil Jönssons underbara lilla föreläsning om hennes arbete med läsinlärningen. Kom att tänka på henne när jag besökte en kollega i åk 1. Så roligt det är med bokstavsinlärningen. Skolan måste vara en upplevelse! Det måste vi jobba för i alla åldrar. Har du 22 minuter över på är Bodil ett måste, man blir så glad! 🙂

6-fältare Forntiden

Utifrån mitt förra inlägg och konveration med Göran Svanelid på Facebooksidan The big five kom idén att ytterligare synliggöra de ämnesspecifika begreppen som vi jobbade med när vi jobbade med Stenåldern i mitt klassrum. Vi kommer att återkomma med begreppen för varje tidsperiod och vi ska kunna beskriva och jämföra perioderna. För att synliggöra de ämnesspecifika begreppen brukar jag göra 6-fältare. Vi gör 6-fältare som stödstruktur när vi ska skriva beskrivande texter, faktatexter. Det kan handa om djur eller växter eller som nu forntiden. En stödstruktur som vi använder för att synliggöra de ämnesspecifika begreppen som behövs för att kunna beskriva tidsperioderna , men som vi också kommer att använda för att jämföra. Eleverna som jag jobbar med för att nå mer än godtagbara kunskaper bör kunna använda dessa begrepp för att förklara, beskriva och jämföra tidsperioderna. Se en del av matrisen här under:

del av matris forntiden

Läs matrisen i sin helhet: Matris Forntiden.

Läs mitt förra inlägg: Stenåldern: jämföra, samarbeta, beskriva.

6-fältare forntiden

Fyllde i lite mest för att vara före i tänket inför att eleverna får prova på den.

Om någon har användning för den finns den på länken här:

6-fältare Forntiden.

Här är några sedan tidigare också:

6-fältare Djur.

6-fältare Växter.