Kategoriarkiv: NO

Vi tränar den viktiga strategin att SÖKLÄSA

För att öka läsförståelse och kunna svara på frågor på text i olika sammanhang inte minst t.ex. i bedömningsstödet och nationella prov så småningom… är det viktigt att kunna sökläsa. Lista ut vilka som är nyckelord ur en fråga och kunna leta upp dem i en text för att kunna hitta och svara på en fråga. Jag kopplar sökläsandet till reportern


Dagens NO-lektion handlade om att sökläsa. Vi jobbar med vårblommor och djupdyker, i varje fält i vår förenklade variant av 6-fältare, 4-fältaren. Den här gången handlade det om FÖREKOMST. Vad betyder det? Går det att lista ut med detektiven genom att dela på ordet? Nja… Vad som kommer först, var en idé från en elev som vi jobbade vidare kring. Vi tänkte om lite till NÄR blomman blommar först. Och VAR blomman blommar helst.



Eleverna skulle fylla i månadernas namn på blombladen. Sökläsa för att hitta när blomman blommar först och måla månaden. Sökläsa vidare för att hitta var blomman blommar helst och skriva det i en hel mening på raderna. Eleverna behöver här inte läsa hela texten utan försöka hitta någon månads namn och så tipsade jag om att försöka hitta ordet växer för att hitta var blomman just växer.

Imorgon fortsätter sökläsandet kring läsläxan men då vill jag att de läser och försöker komma ihåg ordet de letar efter. Först läsa ett ord på pappret. Försöka hålla ordet i minnet och stanna när man hittar ordet. Då försöka återberätta vad man läst för kompisen. Sedan byter man och kompisen läser till nästa ord och försöker återberätta. Jag tänker lite som strukturen Turas omkooperativt.com eller Rally coach som det heter på engelska.

Den som inte läser och återberättar. Stöttar, uppmuntrar och hjälper till om det behövs.

Jag kanske då får läge att introducera ännu en roll i grupparbeten i klassen nämligen UPPMUNTRAREN.

Bilden hämtad från kooperativt.com

 

Jag är noga med att eleverna tränar på att berätta och inte läsa igen. Något som jag ofta också använder till lästal i matten när en elev ber om hjälp. Läs för mig. Bra. Berätta vad det stod. Vad ska vi göra?

Återstår att se hur det går! 🙂

 

Läsfixarna i alla ämnen. Vi jobbar med strategier.

Dagen idag fylldes av läsfixarna. Vi pratar om att använda oss av strategier och läsfixarna synliggör strategier på ett bra sätt. Men de behöver inte ”bara” användas vid läsning!

Vi började dagen med att jag läste högt nästa kapitel i vår högläsningsbok Pippi Långstrump. Dagen kapitel heter Pippi är sakletare och hamnar i slagsmål. Under tiden som jag läser vill jag att barnen försöker se inre bilder av hur det skulle kunna se ut när Pippi är sakletare och annat som händer i kapitlet. Men då fick vi också reda ut vad sakletare kan vara och vad är slagsmål? Vi använde detektiven och delade upp ordet!

När jag läst klart tränar vi på att ”dra kopplingar” mha olika frågeställningar som jag ställer. Till första kapitel så fick eleverna fundera kring hur det kan vara att bo ensam så som Pippi gör. Hur skulle det vara?

Den här gången ville jag att de skulle fundera kring när man får ta något som man hittar och när man inte får det. Vi hade en givande diskussion innan vi började skriva. Vi hade lite olika åsikter om när man får ta och inte? Får man ta pengar man hittar t.ex. ? Jag försöker modellera hur jag tänker och vilka kopplingar som jag drar. Har jag varit med om något eller påminner det här mig om något?

 

Nästa lektion var matte. Då handlade det också om strategier! Addition över 10-tals övergång. Vi har tidigare jobbat med strategin ”Börja med knytnäven”. Se min lilla filmsnutt här under.

Men nu introducerade jag en ny strategi där man ska använda 10-kompisarna och fylla ut till 10 och sedan lägga på resten. Båda sätten funkar bra och vi är olika och måste träna på flera strategier för att upptäcka vilken som funkar bäst för mig, pratade vi om.

Vi pratade också då om att försöka se 20-rutan som en inre bild eller fingrarna med 10-kompisarna för att kunna använda strategin utan att använda fingrarna. Även om vi inte målar egna bilder så använder vi strategin att se bilder. Den här gången la vi bilderna med vårt plockmateriel. Vi plockade med våra 20-rutor som finns med till vårt läromedel Favoritmatematik och la pluttar och skrev på mattespråk tillsammans på tavlan.

 
Sista lektionen var idag NO. Vi skulle djupdyka i 4-fältarens första ruta – Utseende. Vad betyder det? Kan vi ta detektiven till hjälp för att förstå? Vi delar på ordet igen!

 

Barnen fick sedan meningar där de olika vårblommornas blad beskrivs, bilder på vårblommorna och blommornas namn på lappar. De skulle i par sortera dem rätt. Vilken blomma kan det vara som har rosettlika blad som växer direkt från marken? Vilken blomma har flikiga 3-delade blad? osv.

Den här gången fick barnen rollerna Berättare och Materialförvaltare från kooperativt.com. Berättaren läste och såg till att båda förstod vad det stod på lappen och materialförvaltaren hade ordning på lapparna.

När grupperna började bli klara sammanfattade vi tillsammans. Vi började med att skriva vad blommorna heter och använde då igen detektiven. Varför heter snödroppe snödroppe? Kan man lista ut vilken som är pärlhyacint? Men det funkar inte på alla t.ex. krokus… och resonemang kring det. Sedan hjälptes vi åt att sätta meningarna rätt. Därefter listade vi ord som beskriver bladen.

När bladen var klara gick vi över till kronbladen. Eleverna skulle nu försöka hitta på beskrivande meningar för kronbladen. Tidigare har de näst intill bara beskrivit vilken färg kronbladen har nu fick de försöka hitta någon liknelse eller på något annat sätt beskriva även formen av kronbladen.

De skrev sina beskrivande meningar och kalkylerade sedan av en bild på en blomma. Den skulle vara så exakt som det bara gick.

Progressiv brainstorming för att reda ut elevernas förkunskaper

Inför att repetera årstider när vi bytte årstid för ett tag sedan så villa jag kolla av vad eleverna kan. Jag vet att de jobbat med årstiderna även i förskoleklassen, men vad kommer de ihåg?

Jag delade in eleverna i 4 grupper med varsin penna i handen men alla i gruppen hade samma färg på pennan. Varje grupp hade alltså sin egen färg att skriva med. Inspirerad av facebooksidan Kooperativt lärande, så fördelade jag ut roller till gruppdeltagarna. En försågs med ett lekband och var då ordfördelare (ordförande) och fördelade ordet i gruppen. Alla andra var den här första gången sekreterare och skrev på deras gemensamma papper.

I varje grupp fick de ett A3-papper med en årstid på. De fick 5 minuter på sig att tillsammans skriva vad de visste om den årstiden som de hade framför sig.


När tiden var ute. Bytte man ordfördelare och tog också ett skutt till nästa papper men behöll pennorna, hade man varit på höst så skulle man till vinter-pappret. Då fick man börja med att läsa vad den tidigare gruppen skrivit och sedan 5 nya minuter att skriva dit med sin grupps färg vad de mer kunde komma på kring årstiden.

Så byter man roll och årstid tills alla varit på alla papper.


Jag gick förstås runt och lyssnade på diskussionerna i grupperna och kunde ställa lite frågor till eleverna för att kolla av deras kunskaper.

Det här med att ge roller i gruppen var toppen, det skapar också en förståelse för våra klassråd och rollerna där som de lite känner till sen innan. Jag anser dock att det blev tydligare när vi nu arbetade med den här strukturen.

Jag tänker mig att vi vidare ska ren skriva meningarna, klippa isär dem och sedan sortera meningarna som ett nytt grupparbete. Vi ska se om de kan fundera kring vilken av deras meningar som tillhör vilken årstid. Jag tänker mig att samtalet ska hamna i resonemang kring ändelsen -are. t.ex. varmare, kallare. Jag upptäcker nämligen att de skrivit det är varmt resp kallt på flera årstider och även ljust och mörkt.

Detta resonemang tillhör också våra språkliga mål kring temat. De ska kunna jämföra årstiderna och då behöver vi reda ut dessa begrepp.

Translanguaging med QR-koders hjälp.

Kommer vi någonsin att ha tillräckligt med studiehandledning på vår skola? Förmodligen inte! Nihad Bunar pratar om att hitta kompensatoriska vägar när han intervjuas i Didaktorn…

Didaktorn – kunskapsbryggorna.

Jag var och blev inspirerad av förskolorna och har nu dragit igång att använda QR-koder på ett språkutvecklande sätt i min undervisning. Jag tänker att de ämnesspecifika begreppen som jag kräver att eleverna ska kunna använda sig av för att nå mål ska kunna finnas i klassrummet. Även för att göra modersmålen som finns i klassen viktiga och som en möjlighet för oss alla att lära sig.

Min egen dotter funderar inför sitt framtida språkval och undrar varför man inte får välja arabiska. ”Det har jag ju användning av”. Det finns intresse bland våra elever att lära sig kompisarnas språk. Bara för oss pedagoger att ta tag i saken och erbjuda det vi kan.

Vi precis gått in i tema ”Våren”. Så nu gjorde jag slag i saken och fångade de modersmålspedagoger som har språk i min klass. Albanska och arabiska. Så på stöttningsplanscherna på PP-väggen sitter det nu också QR-koder där man kan höra blommans delar på svenska – arabiska, svenska – albanska.

Det här med vårblommorna är lite klurigare eftersom det inte är självklart med vitsippa på alla modersmål och heller kanske inte de viktigaste att kunna. Men vår modersmålslärare i albanska fixade det och vi kunde i klassen idag lyssna på likheter mellan albanskan och svenskan. t.ex. krokus- ”saffran”, tulpan – ”tulipan”. Vi kunde dra kopplingar och se likheter mellan språken.

Delar av vår PP-vägg.


Göra QR-koder:

Jag filmar med kameran på I-paden och eftersom vi i kommunen har OneDrive tillgängligt så har jag laddat ner den appen. När jag då har filmat och klickar på ”dela-knappen” så har jag då OneDrive som val. Jag väljer den och väljer i vilken mapp jag vill lägga filmen så jag hittar den lätt.

Efter det använder jag datorn och letar reda på filmen i OneDriven. Jag trycker igång filmen och klickar sedan på hämta länk. Kopierar länken och klistrar in på hemsidan: SkapaQR-kod. Sedan är det helt enkel att klistra in länken där och så har du din kod som kan användas som vilken bild som helst.

På I-paden som vi har i klassen så har jag laddat ner en gratisapp som heter QR-Reader.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Lindblomskolan som jag jobbar på är en skola med 565 elever, varav 34% är nyanlända. Vi har ca 30 olika språk och dialekter på skolan. Vi har studiehandledare i några av språken, men för få speciellt i arabsika. Vi är igång med diskussioner kring studiehandledning i förstelärargruppen, hur kan vi utveckla undervisningen kring studiehandledning? Så har vi pedagoger som går en utbildning kring studiehandledning, ”Att undervisa nyanlända elever – för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen”. Så det är ett spännande arbete som är igång. Vi är en skola på landsbygden vilket gör att det är svårt att rekrytera studiehandledare som jag förstår.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Vi lyssnade på Didaktorns intervju med Nihad Bunar.

Han pratar om att hitta kompensatoriska vägar. Jag tror att det är viktigt för just vår skola. Vi kommer att ha svårt att hitta tillräckligt många studiehandledare helt enkelt, hur kan vi göra då??

Jag har läst stödmaterialet från skolverket, Studiehandledning på modersmålet.

Mina tankar efter det är bl.a.:

  • Vi måste använda kartläggningen som en grund för hur studiehandledningen ska läggas upp, mer än vi gör idag. Behövs studiehandledningen före, under och/eller efter lektionen för just eleven ifråga? Hur ska vi lägga upp en stöttande undervisning för eleven som individ?
  • Vi alla pedagoger behöver samverka! Vilka förväntningar har vi, vad tänker vi kring t.ex. kunskapskraven. Vad konkret är det som är en godkänd nivå i ett tema? Vet studiehandledaren om vad vi har tänkt? Har vi kommunicerat syftet med lektionen? Kanske kan matriser vara ett sätt att räta ut frågetecken som kan uppstå.
  • Jag tror också på att samverka kring ämnet modersmål. Att jag i klassrummet erbjuder eleverna att skriva, berätta på sitt modersmål så ofta som möjligt men absolut vid bedömningstillfällen! Ta hjälp av digitala verktyg. Så att vi inte bedömer svenska-kunskaperna istället för ämneskunskaperna!!
Både användandet och nyttan av att jobba med matriser och vikten av att samarbeta med studiehandledare och modesmålspedagoger var något som vi jobbat med kring vårt prioriterade mål i årskursen.

Kring vårt prioriterade mål på skolan, Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift., så utarbetade vi en matris i varje årskurs kring kommunikation kring ett tema som vi skulle jobba med. Vår blev så här:

Vi har också, i våra arbetslag, gjort våra egna HUR ska vi arbeta för att nå målen? Det kursiva är tankar under vår delanalys nu efter jul. Har vi gjort det vi sagt? :

·       Vi ska genomföra muntliga interaktionsövningar. Eleverna ska i grupper mha bilder och ord träna på att förklara, beskriva, berätta, resonera m.m. genom att kommunicera muntligt. Minst en gång varje dag. Det har vi verkligen gjort och det har blivit en del av vår vardagliga planering.

·       Skriva texter och i större utsträckning kunna visa sina kunskaper även på sitt modersmål i de språk där vi har modersmålspedagoger. Vi har gjort det 5-6 gånger under höstterminen.

·       Samverka med modersmålspedagoger kring texter och arbeten som eleverna gör i klasserna. Någon enstaka gång men vi kan bli bättre. Vi samplanerade t.ex. kring vårt upplägg kring 4-rutan med Amina. Vi ska försöka få igång planeringarna tillsammans med Amina och Dinore till att börja med. Malin vill att Dinore är med i klassrummet vid något skriv tillfälle för att stötta en elev att komma igång med skrivandet på albanska.

·       Använda digitala verktyg för att stärka den muntliga kommunikationen. Sätta ord på det vi gör t.ex. genom återberättande. Vi har gjort det någon enstaka gång under terminen men kan bli bättre.

·       Sambedöma tillsammans med modersmålspedagogerna kring SvA och ämnet modersmål. Samla dokumentation (både skriftlig och muntlig mha I-pad eller dator) i klasserna som vi kan använda till sambedömningen där eleverna i klassrummen jobbat med både svenska A och modersmålet parallellt. I slutet av varje termin. Vi har gjort bedömningsstödet och då har de arabisktalande eleverna fått göra det tillsammans med Amina. Cissi och Amina bedömer eleverna i No och So under studiehandledningslektionerna.

·       Använda bildstöd för att förstärka språket. Det är vi bra på. Vi använder mycket bilder. Vi arbetar språkutvecklande och har fokus på att underlätta språkligt för eleverna mha bilder och ord.

 

Vi har också delutvärderat matrisen och funderat kring hur vi har lyckats. Här är en del av utvärderingen.

Allt är inte perfekt och vi kan bli bättre på flera punkter men det som är bra är att vi har sett det nu. Vi vet vad som är bra och vad som kan bli bättre. Diskussionerna vi hade kring vår delutvärdering gör att vi tar steg i vår egen utveckling som lärare och hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att möta våra elever på ett bättre sätt. Förändra för att förbättra..

(Jag menar inte här att visa något slags facit! Vi kan säkert bli bättre på att utvärdera. Jag har bara lagt med urklippet för att visa något kring de diskussioner vi hade och menar inte att vi är klara, det är ett arbete under utveckling, men jag ser vilka vinster det ger vår verksamhet. Man måste våga försöka och träna för att bli bättre! det här är ett utvecklingssteg som vi tagit och som jag är mycket stolt över att vi tagit)

Analysera mera i vardagen!!

 

Jag har också analyserat andra matriser…

I svenska och svenska som andraspråk upptäckte jag där att jag inte mötte mina flerspråkiga elever på ett bra sätt för att nå målet kring tala:

”Jag tänker att jag också kring tala skulle behöva modersmålspedagoger som hjälp. Det är främst eleverna som läser utifrån SVA som inte når målen kring tala och det beror på att de inte kan svenska tillräckligt bra dels för att tillgodogöra sig högläsningen men också att kunna och fråga, kommentera, berätta och följa instruktioner. Jag tänker också att det ofta sker i helklass. Där kanske inte dessa elever känner sig bekväma pga sina språkförbistringar. Tror att fler skulle klara sig bättre om man satt i en mindre grupp ev utifrån språkkunskaper till att börja med och läste och talade om bilder och text tillsammans. Kan vara svårt att få till i en klassrumsmiljö där elever har så olika förförståelse och det krävs en lärare för att leda samtalet. Kanske är dessa mål viktiga att jobba med just i våra FBK-verksamheter. Jag tänker att genom att läsa och resonera kring olika texter och bilder i grupper tillsammans med lärare kan lära sig mycket av det svenska språket.” (utdrag ur mina anteckningar från min analys av matrisen i svenska och svenska som andraspråk)

Jag kan sätta fingret på vad jag behöver hjälp med och kan gå och be om hjälp från andra pedagoger så vi kan göra en omfördelning av resurser. Jag kan prata med lärarna i förberedelseklassen då ett par av mina elever gick delvis i fbk.

Kanske gör analyserandet och utvärderandet att vi hittar våra kompensatoriska vägar i våra egna verksamheter.

Kanske kan vi iaf så syn på vad vi skulle behöva och lättare kan sätta fingret på att just det här behöver vi för att lyckas bättre.

Nå mål i NO på olika sätt. Insekter.

Vi har jobbat på kring att nå målen kring vår pedagogiska planering insekterna i NO:n.

Här nedan är matrisen och progressionen som vi jobbar med kring temat.

skarmklippmatris-insekter

Så här ser vår PP-vägg ut:

img_4492.jpg

Från väggen kan vi plocka ner ord och bilder och träna på på mattan i klassrummet. Ett stöd för eleverna i arbetet.

Vi har jobbat med att kunna insektens kroppsdelar, söka fakta, skriva faktatexter, kunna flera olika insekter. Inlägg. Även där genom kommunikation och cirkelmodell.

Nu har vi gått över till livscykel och så småningom näringskedjan.

Eleverna har i förskoleklass även jobbat med livscykeln på fjärilen och på grodan så vi har helt enkelt hakat på det.

Våra arabisktalande elever får stöttning av vår modersmålspedagog dels under en lektion i veckan och dels lite på sin modersmålsundervisningslektion.

Dagens kommunikativa övning kring livscykeln var att beskriva bilder för varandra. Vi repeterade livscyklerna och tittade på att nästan alla insekternas livscykel är lika. Ägg, larv, puppa, insekt. Eleverna fick välja en insekt och beskriva bilderna för varandra, utan att säga det ämnesspecifika begreppet. Det skulle kompisarna som lyssnade göra. Så turades man om och bytte insekt. Det blev en träning i att beskriva och då inte – Jag ser en larv. Utan lite som gåtor… -Jag ser en vit avlång sak med lite ränder på.

img_4577.jpg

img_4574.jpg

Det här ligger kvar som en ”övning på mattan”. Dels så kan jag kolla av dem när tid finns på ett enkelt sätt och dels kan de träna med en kompis på att beskriva.

Efter det skulle eleverna göra bläddror och gemensamt fyllde vi i den första bläddran om myrans livscykel som är bekant och som vi skrivit och läst faktatext om. Vi pratade om och använde oss av tidsorden först, sen, sedan och till slut.

img_4572.jpg

Sedan fick de fylla i en blank bläddra. Rita på luckorna och skriva bakom. De fick då ta en annan insekt, som fanns stöttning i med bilderna på mattan, eller något annat som också har livscykel… Mycket roligt! Det blev gräset och hästens och spindelns livscykel.

img_4575.jpg

img_4576.jpg

Beskrivande genren – faktatexter börjar ta form á la cirkelmodellen.

PP-väggen om vårt nuvarande NO-projekt om insekter. Valet av tema är grundat i elevernas intresse och progression från förskoleklassen. I fsk jobbade de nämligen både med grodyngel och fjärilar så djur och småkryp hade barnen förkunskaper om och speciellt livscykeln med ägg, larv, puppa. Perfekt!

Vi började med att närläsa om myran. Resultatet av det kan ni se hänga här på tavlan. Eleverna skrev den gången meningar helt utifrån orden de strukit under i texten så jobbade vi med delarna på insekten. Se blogginlägget om det arbetet här:

Närläsning av faktatext.

Vi fortsatte nästa tillfälle med att titta på en film från SLI.se om insekter. Sedan introducerade jag 6-fältaren. Vi fyllde tillsammans i en 6-fältare på tavlan med bara stödord för att sedan gemensamt kunna skriva en gemensamt faktatext. Vi gjorde hela meningar av stödorden och får då också tillfälle att prata om punkt, kommatecken, styckeindelning.

Den texten vi skrev gemensamt skrev jag ut så alla elever fick var sitt exemplar. Idag har vi jobbat med den texten för den kommer att vara läsläxa nästa vecka. Vi har strukit under alla ”insekter” med en färg och alla ”och” med en annan. Vi har ritat en myra och skrivit in kroppsdelarna på myran på våra papper. Innan den blir läsläxa kommer de att träna på att läsa den så klart även om vi nu har läst den gemensamt många gånger under arbetets gång. (När vi läser och stryker under blir det också en träning mot målet i svenska att kunna skillnad mellan ord och mening. Eleverna hjälper mig att läsa en mening i taget och då är det ju till punkt det gäller. )

img_4476.jpg

img_4480.jpg

För att alla ska vara säkra och kunna träna på insekternas kroppsdelar så är det så klart en av övningarna på mattan den här veckan.

Som ordbild den här veckan har eleverna bl.a. ordet ”är”. Idag på dator-passet blev det där för, istället för att skriva ”vi är”-meningar, är meningar om insekter…

img_4477.jpg

img_4482.jpg

Vi jobbar också med siffran 5 den här veckan och en klurighet med siffran fem är ju att göra staket, ni vet 4 streck och ett streck över som när man räknar poäng i brännboll… 😉 Så på onsdag ska de få träna på det. De ska ut på skolgården och undersöka vilken insekt som flest gillar. Fråga och räkna med staket så vi kan räkna ihop med 5-skutt i klassrummet sedan. Övning i muntlig interaktion för dagen.

vilken-insekt-gillar-du-bast

Närläsning av faktatext.

Vi har fortsatt arbetet med insekter. Sist i skogen så hittade vi en faslig massa myror med 3 benpar som var fokus för våra ögon den gången. När vi jobbade vidare i klassrummet så tänkte jag att vi skulle kika närmare på myran. Jag valde en lättläst text om myran och vi jobbade gemensamt med texten med närläsning a´la i Anna Kayas film om cirkelmodellen som ni ser här under.

Just den närläsning som jag syftar på startar 16 minuter in i filmen.

Vi jobbade som sagt med texten om myran. Vi pratade om texten och strök under viktiga ord. De viktiga orden skulle de sedan försöka använda i sin NO-bok. Den här gången skrev vi för hand. Några valde att skriva enbart några av orden vi strök under andra utmanade sig genom att skriva meningar om orden. Vi jobbade också med myrans kroppsdelar. Nästa besök i skogen ska nämligen handla om hur insekternas kroppar ser ut och förhoppningsvis kommer vi till kontentan att insekterna har en 3-delad kropp så som t.ex. myran.

Titta på Annas film! Den är väldigt tydlig och bra.

Vi pratade om vad en faktatext är, tittade på bilderna och funderade kring dem. I förskoleklassen hade grupperna fjärilslarver och grodyngel så begreppen ägg, larv, puppa var bekanta för eleverna och något de kände igen.

Vi hjälptes som sagt åt att läsa och jag sa t.ex. på nästa rad kan vi läsa hur många myror som kan bo i en myrstack. Så läste vi tillsammans och följde med fingret så gott det gick och hittade ha projektorn och dokumentkameran också rätt ord att stryka över.

Våra första faktatexter… Arbetet fortsätter… 🙂

Återgivande genren introducerar i åk 1 mha I-Movie.

Idag har jag introducerat den återgivande genren i min etta.



Efter vårt besök i skogen i onsdags, när vi tittade på hur många benpar djuren i skogen hade, så gjorde vi en gemensam tabell i klassen.

Vi pratade vidare om vad vi hade gjort i skogen. Vi tittade letade insekter med lupp, kollade på bl.a. rönnen och andra träd och såg att de började vissna, letade årstidsbilder som vi lärare satt upp i träden och som sagt gjort tabell. Vi funderade över vad vi gjorde först, sedan, efter det och till slut.

Sedan fick barnen berätta i I-Movie.

Jag var beredd på att det skulle bli en mycket rörig lektion när det var första gången vi gjorde detta, men det gick mycket bättre än väntat. Ibland gäller det bara att kasta sig ut helt enkelt. 🙂

Vi tränade samarbete, att samsas, muntlig kommunikation och att återberätta bl.a. men idag slapp de att skriva. 🙂

Under veckan har vi också kopplat matte och No med att trä upp 20 rönnbär på en tråd, jobbat med par på olika sätt benpar, bladpar (rönnen), memory och siffran 2. Se tidigare blogginlägg.  Vi har också sjungt om rönnen från Majas alfabetssånger. Därav har en pojk berättat på filmen om att är det mycket rönnbär på hösten så blir det en kall vinter.

Jag ser att filmerna ser ut att vara samma men det är faktiskt två olika… 😉

 

Sortera, förklara hur du tänkt, problemlösning. Vecka 2 i matten.

Då var vecka 2 och avsnitt två i Livet i mattelandet igång.

Vi började i måndags med att titta på Livet i mattelandet. Avsnittet handlar om siffran 2 och begreppen sortera, fler och färre, hel och halv. Här under ser ni min planering.

lektionspassstruktur

matte avsnitt 2

Efter att vi tittat på avsnittet så hade vi genomgång kring siffran 2. Den är svår att forma. Eftersom det är lite formning i boken så fick barnen träna på tavlan en gång. Under genomgången pratade vi också om par. Vad har vi par av? Pysslet den här veckan var att måla och klippa ut ett par strumpor likadana. Som repetition från förra veckan pratade vi om mönster som kan finnas på strumpor, prickiga, randiga, rutiga m.m. Dessa strumpor kan vi sedan ha att träna sortering med.


Övningen på mattan har varit att sortera knappar. Eleverna har fått sortera knappar på kluriga sätt och sedan förklara/redovisa hur de tänkt. Vi konstaterade att man kunde sortera utifrån antal hål, färg, storlek, form och mönster. Vi tittade också på om vi hade lika många av några eller om några var fler eller kanske färre.


Imorgon är det dags för lektion 2, den gröna på planeringen ovan. Imorgon ska vi ha problemlösningstillfället. För första gången ska vi lösa problem och rita hur vi tänkt för att förklara. Återigen handlar det om strumpor… Vi ska använda metoden EPA (enskilt, par, alla) på första uppgiften. Andra uppgiften får de lösa med bordsgrannen.

problemlösn par

När man löst problemen får man spela spel men där handlar det också om par. Flest par vinner – memory. Jag har plockat ihop lite memory med siffror och antal, gemener och versaler och rimord.

I matteboken, Favoritmatematik, har vi jobbat/kommer jobba med sidorna 18-21 som handlar om siffran 2 och sidorna 26-29 som har fokus på fler och färre och lika många.

Veckan avlutas med att vi i samband med besök i vår naturruta undersöker antal benpar på insekter vi hittar och för in det i en tabell.

benpar i skogen