Kategoriarkiv: Nyanlända

Språkutvecklande ”efter-arbete” kring stenåldern med I-pad som verktyg

Eleverna i åk 2 har nu börjat jobba med forntiden och framför oss har vi så småningom en järnåldersdag tillsammans med Kalmar Länsmuseum som väntar.

Mina elever, som jag möter i SvA-undervisning en gång i veckan, har tidigare haft studiehandledning på modersmålet kring stenåldern, jobbat i klassrummen, för att nu efterarbeta tillsammans med mig. Tyvärr har jag inte någon studiehandledare med mig på de här tillfällena men vi efter-arbetar på svenska och på modersmålet men med stöd av varandra. Vi lyfter vad olika ord även heter på t.ex. arabiska som de flesta av eleverna pratar och de kan då också hjälpa varandra. Vi gör vad vi kan och har stödmaterialet, utdrag och länk här nedan, i åtanke iaf.

Utdrag ur Skolverkets stödmaterial kring studiehandledning på modersmålet.

 

Stödmaterialet Studiehandledning på modersmålet. 

Förmågorna som är väldigt viktiga kring temat är att kunna beskriva och jämföra t.ex. tidsåldrarna. Så det är det vi jobbar för fullt för att träna.

Vi började lektionen med att titta på bilder från stenåldern. I par fick de sedan berätta för varandra vad de visste om stenåldern. Bara prata, inte skriva. När de pratat en stund samlade vi ihop vad de pratat om i grupperna och gjorde en gemensam mindmap utifrån bilderna.

Efter skulle orden sorteras utifrån de ämnesspecifika begreppen. Två och två igen fick de tillsammans resonera kring vilken färg de olika orden de tidigare skrivit skulle ha. De konstaterade att en del av orden fick ha flera färger. Dessa begrepp använder de i klasserna för att skriva faktatexter kring de olika åldrarna. Men hos mig sorterade vi utifrån dem för att sedan kunna beskriva och berätta om åldern istället för att skriva.

Vi avslutade lektionen på samma sätt som vi startade. Två och två igen! Berätta om stenåldern med det uttalade målet att kunna berätta och beskriva mer den här gången. Den här gången spelade vi också in varandra på I-paden. Fördelen med att spela in film är det är att eleverna ofta tar många tagningar för att det blir något som de inte är nöjda över vilket innebär flera träningar. I annat fall så spelar de in varandra och lyssnar på sina egna och kompisen filmer och då i alla fall får höra berättandet flera gånger. Språk- och kunskapsutvecklande! Så är det alltid, som jag upplever det, motiverande och roligt att använda digitala verktyg! 🙂

SKUA-utb träff 4 Läsa och Padlet

Då har jag haft den fjärde träffen i kommunens SKUA-utbildning. Den här gången med fokus på att läsa, läsa på ett andra språk. I utbildningen använder vi Gibbons Stärk språket, stärk lärandet som litteratur.

Till den här sk stora träffen, då vi är 44 deltagare, skulle deltagarna ha med sig en läslogg på kapitlet som rör skriva. Detta eftersom deltagarna alltid läser kapitlet efter att de fått förförståelse från de stora träffarna. Den förra stora träffen handlade om att skriva på ett andraspråk. Efter uppvärmnings-aktiviteten var det just dessa vi tog tag i i en Workshop á la kooperativt lärande. För att koppla lite till digitaliseringen som är på gång på många håll i kommunen så valde jag att den här gången att deltagarna skulle använda Padlet och då lägga in tankarna som kom upp i grupperna kring läsloggarna där.

Vi fortsatte sedan på samma Padlet-tema under alla workshops som tillfället innefattade. Det gjorde att alla tankar från alla grupper blev synliga för alla och användbara i det fortsatta arbetet.

Till mellanträffen, då deltagarna i sina basgrupper möter förstelärarna i kommunen, skulle de ha gjort One shot-videos. Dessa visade de för varandra och samlade begrepp under redovisningarna som sedan prioriterades. Det fördes diskussioner kring viktiga begrepp att tänka på i planeringsarbetet. Dessa har jag lagt in på vår Padlet så att deltagarna kan hitta dem och använda dem till nästa uppgift.

Till den femte och  sista träffen i SKUA-utbildningen ska deltagarna ha gjort lektions- aktivitetsplaneringar. Då kan tankarna som uppkom vid det här tillfället och under förra mellanträffen vara användbara. Därför finns de nu som sagt på vår gemensamma digitala anslagstavla, Padlet-tavla från tillfället. Den varianten av Padlet som vi använde här var Shelf. Där kan grupperna enkelt kommentera en fråga, eller rubrik.

För att sedan samla länkarna som deltagarna behöver för att göra uppgifterna tills nästa tillfälle så har jag istället valt att göra en Padlet-wall. Jag tänker att Padlet med sina varianter är en användbart verktyg på många sätt. Därför vill jag tipsa om just detta här på bloggen men också till mina deltagare och kollegor.

Eftersom jag också är arbetslagsledare på Lindblomskolan och vi nu på allvar går in i digitaliseringsarbetet så har jag såklart gjort en Padlet med länkar som vi ska använda på arbetslagstiden på tisdag nästa vecka:

Padlet – digitalisering. 

 

Förutom att göra lektions- aktivitetsplanering så ska deltagarna intervjua elever tills mellanträffen. Ska bli spännande att få ett elevperspektiv på SKUA-insatserna som pågått i kommunen i några år nu. Hur upplever eleverna lektionerna i skolan? Hur upplever eleverna fritids? Intervjuunderlagen finns också på Padlet Wall med länkarna.

 

SKUA-utbildning, inlägg från tidigare träffar:

Träff 1.

Träff 2.

Träff 3.

Cirkelmodell och digitala verktyg som stöd för att skriva texter om våra hemländer.

Då var vi framme vid fjärde fasen i cirkelmodellen kring att skriva faktatexter om våra hemländer.

Vi startade temat med att gemensamt hjälpas åt att skriva om Sverige. Vi läste texter och fyllde i vår 6-fältare om länder. Sorterade ord i rätt fält. Vi hjälptes sedan åt att formulera hela meningar utifrån orden i fälten. Vi skrev i Power Point och för att få till lite extra språkutveckling så fick eleverna spela in sina röster till varje slide. Allt kring hur vi jobbat finns i de tidigare inläggen här nedan.

Läs tidigare inlägget på temat:

Planering kring sva-tema Mitt land

Skriver och spelar in våra faktatexter i Power point

Nu var det dags för eleverna att använda sina kunskaper som de lärt sig under Sverige-arbetet. De fick nu skriva om sina hemländer på samma sätt som vi jobbat med Sverige. En ny 6-fältare som de två och två fick försöka fylla i utifrån en faktatext ur en lärobok kring landet. Jag blev nästan lite förvånad över hur lite jag behövde hjälpa till för att hitta fakta som skulle fyllas i i de olika fälten. Otroligt duktiga! Cirkelmodellen är toppen, tänker jag. 🙂 Och när det kom till att jobba med Power point och spela in ljud var det heller inga problem redan andra gången. (När vi jobbar vidare ska jag visa dem alla roliga animeringar m.m. som finns i Power Point. :-))

Dessa böcker som jag lånat från mellanstadiet har vi använt oss av. Bra kartor med bilder som förtydligar vad som finns i landet. Inte nyaste versionerna men har funkat… 😉

6-fältare mall länder.

Vi jobbar hårt med att formulera hela meningar utifrån ord i flera sammanhang med mina elever som läser SvA, och de ligger så klart på olika nivåer kring just detta mål. En del rättar jag svenskan med ordföljd och ändelser väldigt noga. Andra behöver stöd av meningarna som vi formulerade kring Sverige för att sedan skriva liknande. Därför skrev jag ut en Power Point-presentation om Sverige och satte upp på tavlan så de kunde gå och söka stöd där ifall de behövde. Jag vill att de så mycket som möjligt ska kunna söka stöd i klassrummet utan att fråga mig och behöva vänta på att jag ska komma med svaren.

Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!

 

Nu blir det QR-koder som skickas hem så att eleverna kan visa sina familjer deras fina arbete och så ska det bli filmvisning i klassrummen. 🙂

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i matten och ta med tankestrukturen in i klassrummet

Vi jobbar på med att förstå och kunna metoden att ställa upp och eventuellt växa vid subtraktionstal.

Eleverna skulle idag räkna subtraktionstal. Hjälpas åt två och två. Berätta och förklara! De jobbade först igenom 6 tal för att sedan välja något att träna lite extra på och hjälpas åt att filma när de förklarar. Lite extra språkträning men också kunskapsträning, ett språk- och kunskaps utvecklande arbetssätt.

Vi säger visst olika i klassrummen därför använder den här eleven låna istället men han visar att han förstått hur man ska göra och kan förklara på svenska. Tyvärr hamnar han lite ur bild… 😉

Denna lektionen bygger på förra veckans lektion då vi gjorde en liknande övning men med tal upp till hundra. Det nya idag var att använda 100-tal och att själva skriva talet i ett rutsystem. Förra veckan hade jag fyllt i och eleverna skulle markera för växling dvs dra streck över tio-talet och skriva talet 10 högst upp i entalskolumnen.

Det visade sig att det var lite klurigt att föra ner talen i rutsystemet så till nästa vecka ska vi träna lite extra på det. Så nu är det förberett med ett likande papper med färgkoder som matchar tankestrukturen.

Eftersom mina elever jobbar mycket med pengar eller andra konkreta material så kan det också vara svårt att komma ihåg att markera växlingen. Det jobbar ofta klart med pengarna först, skriver svaret och sedan för ner i rutsystemet. Så nu kompletterar vi tankestrukturen med en liten växla-lapp som går att ta bort eller sätta fast så att när de växlar med pengarna kan ta fram växla-lappen så att de, när de sedan gör själva uppställningen enklare kommer ihåg att markera för växling.

Nu hamnar också tankestrukturen i ”Malins matteverktyg” så att eleverna kan påminna sig om hur vi jobbat även när de är i sitt hemklassrum eller någon annanstans och jobbar.

Jag fick önskemål om att kunna skriva ut tankestrukturen så här finns två varianter. Den ena med mina snyggt ritade pengar och talblock på och den andra utan…

Variant 1. Med ritade pengar och talblock.

Variant 2. 

Skriver och spelar in våra faktatexter i Power Point.

Efter att vi planerat upp vårt tema Mitt hemland och jobbade med fas 1 och 2 i cirkelmodellen så har vi nu jobbat vidare. Planeringsarbetet och första delen av elevarbetet ser ni i inlägget på länken nedan:

Planering kring sva-tema Mitt land

Efter att vi samlat ord utifrån den karta med bilder som vi jobbade med under förra lektionen sorterade vi orden i vår 6 alt 7-fältare. Vi förtydligade också med att titta och fylla i en blindkarta. Vi närläste en faktaruta och fyllde på vår 6-fältare ytterligare. I samband med det tittade vi också på hur en faktatext kan se ut.

 

Nästa lektion tog vi fram datorerna och den här gången valde jag att vi skulle jobba i Power Point. Vi har jobbat mycket i Word så för att lära lite nytt och variera lite så valde jag Power Point. En rolig och bra sak i Power Point är också att man kan spela in sin röst till varje slide. Bra på så sätt att eleverna får träna på sina meningar flera gånger när de ska spela in. De tränar och tränar innan de spelar in och om det inte blir bra så spelas det in igen osv. Vilket gör många tränings tillfällen.

Om man vill spela in ljud till sina slides så klickar man på Mix i menyraden.

Och sedan på Slide recording:

Väldigt smidigt och lätt och framför allt roligt! 🙂

Den här gången, när vi jobbat med Sverige, har vi delvis hjälpts åt att formulera meningar av orden i 6-fältaren. Eleverna har kunnat välja att använda våra gemensamt formulerade meningar eller skriva egna. Nu fortsätter arbetet med att välja ett annat valfritt land och jobba med mer ”på egenhand” fast i par… Tanken är att de ska använda sig av kunskaperna kring textuppbyggnaden som vi gjort gemensamt för att skapa egna texter på ett liknande sätt i det vidare arbetet.

Här finns ett par stycken av mina fina elevers fina filmer om Sverige:

Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!

Skriv- och samtalsbilder

Ramlade över en bok som finns på skolan som heter ”Ett skepp kommer lastat”. Den använder jag mycket i min undervisning med mina sva-elever som skrivövning när vi jobbat klart med att förbereda läsläxan. Jag gillar när det är ”öppna” skrivövningar eller vad jag ska kalla det. Alla elever skriver och formar meningar utifrån sin förmåga och med stöd av mig kan jag hjälpa dem mot nästa utvecklingssteg.

Det kan t.ex. vara som den här lektionen där läsläxan handlade mycket om beskrivande ord, adjektiv.

Jag läser högt, vi läser tillsammans och vi letar ord och stryker över. Vi samlar expertord som vi kan använda senare.

Sedan tittar vi i Bildordboken gemensamt. Jag modellerar och beskriver olika personer som finns på bilden. I uppslaget ”I busskön” så finns även lite olika känslor med. Så jag beskriver både vad personerna har på sig, hårfärg m.m. men också de känsloorden som också kompletterar vår expertord-lista.

Efter det skriver eleverna, två och två, beskrivningar av personerna som finns ”I busskön”. Nästa tillfälle kan vi fånga upp och repetera vad vi gjorde genom att de får läsa upp sina beskrivningar och kompisarna och jag får gissa.

 

Som sagt en mycket trevlig bok med många användningsområden i mitt klassrum.

 

För att lättare kunna leda lärandet, ge stöd och utmana elever på rätt nivå provar jag mig fram kring Bygga svenska-materialet. Jag har gjort matriser som mer liknar det som jag är van vid och gjort ett häfte per elev som jag lätt kan ha med och fylla på kring under eller efter lektionerna. De är gjorda som stöd för mig som lärare, mycket för att de ska vara lättillgängliga så jag kan använda dem i vardagen.

Firar in sportlovet med full pott tack vare QR

Måste återigen slå ett slag för QR-koder!

Efter att ha tragglat med veckans ord med de elever som jag träffar under veckan och inte lyckats fullt ut så försökte jag tänka om… Eleverna måste klara att träna sin läxa på egen hand och hur kan jag hjälpa dem att lyckas med veckans ord? Hmm. Så jag provade att spela in även dem på QR-kod. Efter jag läst in läxläxan så läste jag också in veckans ord. Vi tränade en gång i skolan så att de såg hur det fungerade. Att de skulle lyssna, pausa, skriva, rätta till och sedan ta nästa ord tills de kunde stava till dem.

Igår var det dags för förhör och det blev full pott för de som använt sig av koden. Från att ha haft 1 eller 2 rätt av 5 förra veckan så var det 5 av 5 igår! Sååå härligt! Man blir ju nästan tårögd… 🙂

   

GE ALLA SAMMA CHANS ATT LYCKAS!!! <3 

https://youtu.be/ohAktWzR2HA

Planering kring sva-tema Mitt land

Då var vi igång med vårt nya tema, Mitt land.

Efter att ha frågat eleverna utifrån Sva-målen vad de ville jobba med för att nå målen har jag nu förberett en alignmentplanering och en matris, formulerat språkliga mål och färdigheter så att vi är klara att sätta igång.

Blogginlägg om när eleverna var med och bestämde kring nästa tema. 

Här ser ni en liten del av alignmentplaneringen. Vill ni se hela klicka på länken.

Och här matrisen:

Vi börjar med det land vi alla bor i nu för att bygga upp kunskap om hur man skriver en faktatext (beskrivande text) om ett land. Under den här första lektionen så tittade vi på en karta med små bilder på och gjorde en slags tankekarta utifrån den. Vad ser vi och vad tänker vi om det vi ser? Vilka djur finns i Sverige? Vad kan man göra i Sverige? Vad äter man i Sverige?

Vi började jobba med fas 1:

Utifrån vår gemensamma skrivna tankekarta fick eleverna sedan formulera meningar. Detta med ASL-tänk i bakhuvudet och träning i att skriva ord och meningar. Eftersom det är spridning på gruppen så gör man det utifrån sin förmåga och jag går och hjälper och stöttar för att utveckla texterna. Jag stöttar kring ordföljd och böjningar av ord t.ex.

Vi fortsätter att bygga upp kunskap vid nästa tillfälle. Då ska vi närläsa en faktaruta och fylla i stora städer på en bildkarta. Vi ska bygga upp kunskap kring Sverige så att vi sedan kan lägga fokus på hur man skriver en beskrivande text om ett land i fas 2. Under fas 2 funderar vi istället på vad det är som ska vara med i en faktatext. Hur faktatexter egentligen ser ut. Vi ska då sortera våra kunskaper och tar då hjälp av stöttningsplansch och tankestruktur i form av en 6-fältare. Vi bygger helt enkelt upp kunskap kring hur man skriver en faktatext. Efter de två faserna kan vi sedan slå samman våra kunskaper och formulera en gemensam snygg faktatext. För att till slut kunna skriva egna faktatexter  i skrivarparen.

Fas 2 som ibland, t.ex. i Didaktorn kallas för ”den bortglömda tårtbiten i cirkelmodellen”.Lyssna gärna på avsnittet, som vanligt väldigt bra program. Finns på länken här.

I förlängningen som ni ser i planeringen så ska vi skriva om deras hemländer också. Men för att modellera och bygga upp kunskap kring den beskrivande genren, då alla inte har jobbat med den, så börjar vi med Sverige.

Vi återberättar med stöttning och utmaning.

Förra veckan var det lucia-firande för skolan.

Men vad var det vi gjorde egentligen? Att återberätta vad vi gjorde på luciadagen, dagen efter, var uppgiften.

Vi började med att klippa och sortera. I vilken ordning tänker ni i paret att bilderna ska ligga? Efter en stunds resonerande klistrade vi fast bilderna gemensamt. Sedan plockade vi fram expertorden. Funderade igen i par kring vilket ord som skulle ligga vart. Gick igenom tillsammans och klistrade fast.

Så var det dags att skriva i par. Den som sitter vid datorn skriver det kompisen säger. Om den anser att det är något som ska ändras måste de prata om det tillsammans.

Vi använde en mall att klistra allt på och överst på mallen stod också lite fler stödord, nämligen tidsorden som de använder ute i sina klasser, först, sen, sedan, efter det, dessutom, till slut osv. Jag uppmanade till att försöka sig på att använda dem på ett varierat sätt och när jag gick runt så försökte jag utmana de som jag tycker ligger på steg 2, 3 ungefär i Bygga svenska att använda dem. Jag poängterade också och hjälpte dem att böja orden till preteritum när det behövdes. För de som inte kommit till steg 2 ännu stöttade jag kring att skriva hela meningar och använda expertorden som vi limmat fast vid rätt bild.

Jag kunde efter lektionen slut snabbt anteckna vid min lektionsplanering vilka som själva klarade att böja och vilka jag behövde stötta. Det är väldigt snabba och slarvigt antecknade lektionsplanering och utvärdering men fyller sin funktion… 😉

Detta skrivandet kring samma tema fungerar jättebra i mina grupper med spridning på den språkliga förmågan. Jag kan utmana och stötta fast alla jobbar mot samma mål och med samma uppgift. Att använda datorerna med talsyntes gör också att resonemanget och diskussionerna kring stavning hela tiden är igång. De hjälper och rättar varandra och datorn ger direkt feedback.

Som extrauppgift, om man blir klar, har jag gjort Plural-memory. När vi gjorde en diagnos i årskursen visade det sig att flera av våra sva-elever har svårt för bl.a. på plural-ändelserna, så klart. Det är verkligen en svår del i vårt svenska språk. Det här memoryt är i bestämd form och reglerna är svåra att hålla isär och tänka på. Jag tänker att vi måste träna mycket på det här och många av mina elever måste helt enkelt lära sig hur det ska låta genom att träna mycket och ofta. Just det här memoryt det blandade ord som böjs lite olika just för att visa på att det finns flera olika ändelser som visar att det är flera. En stöttningslapp följer med spelet så att de kan leta reda på ordet och se om det är flera träd eller bara ett de ska hitta på bilden om de får upp ordet träden.

Vi skriver tillsammans. Astrid Lindgren-tema.

Enligt tradition på vår skola håller tvåorna i ett julspel. Vi är tvåor men årets julspel blir istället en musikal, eller en teater med mycket sång. Temat är Astrid Lindgrens fantastiska sagor. Passande nog när hon nu skulle ha firat sin 110:de födelsedag. Eleverna ska spela Pippiteatrar, Emil, Ronja, Rasmus m.fl.

Flertalet av de elever som jag undervisar känner inte till de här figurerna särskilt väl. Så jag länsade mina fickors rum på alla Astridfigurer som jag kunde hitta och bar med mig till skolan. Var på biblioteket och lånade böcker. Så idag samlades vi kring alla saker och kikade på vilka de kände igen och visste lite om. Efter lite samtal samlade vi oss kring sagorna om Pippi. Idag skulle vi reda ut vilka figurerna som är med i vår teater, och så klart i böckerna och filmerna, var för några. Jag berättade om figurerna och skrev namnen med lite stödord i en gemensam mindmap. Vi tittade på en del av ”Pippi får besök av tjuvar” från SVTs öppna arkiv för att få en skymt av Dunderkarlsson och Blom, Tommy och Annika, Lilla gubben, Herr Nilsson, Pippi och villa Villekulla.

Eleverna skriver ut, klipper och klistrar in i sina böcker. Ritar och klipper ut några bilder med figurerna.

Därefter fick eleverna två och två, utifrån mindmapen, skriva meningar. Vi jobbar på att en skriver och en säger vad den som sitter vid datorn ska skriva. Det som händer de här stunderna värmer ett lärarhjärta. Eleverna blir lärresurser för varandra! De resonerar på arabiska och skriver på svenska, funderar på hur ord stavas och rättar fel som bli t.ex. stor bokstav. Ibland behöver de lite hjälp men ofta löser de det tillsammans. Ett litet klipp från en härlig stund i klassrummet. #världensbästajobb

Nästa vecka tar vi en annan Astrid-figur… 🙂