Snart är det dag för ett nytt läsår. Det blir spännande att se om min uppmuntran till att tala, lyssna, läsa och skriva i sommar har använts. Kanske, kanske inte men jag ville inför sommaren iaf uppmuntra och göra vad jag kan för att motivera till det.
Eleverna fick därför ”verb-spelet” med sig hem i syfte att motivera att tala svenska med. En QR-kod för att nå svt-play och t.ex. titta och lyssna på Agenterna. Så en liten skrivbok med penna för att uppmuntra till att skriva lite under sommaren. Så fick de låna böcker av mig i klassrummet alternativt låna på biblioteket för att även läsa under sommaren.
Min erfarenhet är nämligen att de flesta eleverna pratar väldigt lite svenska under sommarlovet (eller egentligen utanför skolan). De umgås mest med kompisar som har samma modersmål och därför tränar de ofta inte sin svenska under långledigheten så jag ville i alla fall inspirera och ge möjlighet till. 🙂
Jag samordnar nätverksträffar med våra modersmålslärare i kommunen. Under de träffarna började vi diskutera vilka elever som vi behöver studiehandledning. Elever som varit väldigt lång tid i Sverige, vilket är egentligen deras starkaste språk? Vilka är i behov av studiehandledning på sitt modersmål gentemot att få stöttning på annat sätt i t.ex. förförståelse-pass på svenska? Där vi paketerar upp innehållet i ett arbetsområde tillsammans i en för eleven lagom takt.
Även i samtal med elevhälsan när vi börjar fundera på en elevs utveckling och att den kanske in utvecklas som vi hoppats så kommer ofta frågan upp vad eleven kan på sitt modersmål… Jag tänkte att vi behöver ett verktyg för att få mer nyanser och kunna samverka på ett bättre sätt för att fatta de bästa besluten för insatser kring eleven.
Utifrån dessa problematiseringar började jag fundera på att ha ett liknande material som Bygga svenska även i modersmålsundervisningen. Att liknande språkutvecklingen i svenska genom Bygga svenska-materialet få nyanser på elevernas kunskaper.
Så utifrån Bygga svenska-materialet har jag gjort om till matriser för språkutveckling i modersmålet. Det är under arbete men nu har våra modersmålspedagoger provat det lite under slutet av terminen som stöd för sina bedömningar. Kanske behöver vi skruva på det lite för att just få fram det som jag önskar få fram på ett tydligare sätt. Nämligen då vilket stöd som vi tänker gynnar elevens lärande bäst, och kanske att det tydligare framgår om en elev kan tillgodo göra sig olika sorters texter på sitt modersmål. T.ex. gynnas eleven av att läsa en faktatext på arabiska. Diskussioner kring detta tar jag vidare med modersmålspedagogerna under höstens träffar.
Modersmålpedagogerna har hittills lämnat positiv feedback till mig. Då de tycker att det är ett bra verktyg även i samtalet med föräldrarna men att det också skapar förståelse för eleverna kring vad vi jobbar med.
En av pedagogerna har också jobbat med att översätta det till arabiska.
Jag har gjort olika varianter för 1-3, 4-6 och 7-9 men det är än så länge bara det centrala innehållet som är olika. Även här fortsätter diskussionerna under nästa termins nätverksträffar. Bör stegen ändras så som Bygga svenska? Som sagt vi jobbar vidare…
Det här med vilken preposition är inte alltid lätt… i eller på t.ex. ????
Vi spelar spel för att nöta vad som är rätt men några regler repeterar vi innan vi spelar:
Alla rum heter det i utom på toaletten, där är det på. Jag är på toaletten. Jag är i köket.
Jag är i alla länder, städer men på alla öar och berg. Jag är också på kusten eller på landet.
Alla bra känslor är i. Jag är kär i dig, jag är förtjust i dig, jag är galen i dig. Men jag blir galen på dig när det är en dålig känsla. Jag är arg på dig, jag blir irriterad på dig.
Sen kör vi! Bara att träna och jobba! En spelplan som man ska ta sig över, först till andra siden vinner. Svarar man rätt så får man flytta ett steg. En widgetbild med ord och rätt svar på baksidan så kan de kontrollera sig själva.
Halloween stundar och klart vi kan arbeta lite på tema Halloween men då ska vi lära också.
Tala på svenska och lyssna för att förstå på svenska.
Vi har en bild att utgått från, där jag går igenom orden som finns. Vi har också prepositionerna som stöd på tavlan och Halloween-orden som jag valt ut. Eleverna har också var sitt utgångspapper och ska sedan rita så som jag beskriver att de ska göra.
Efter min ”provomgång” så ska eleverna nu rita sina kyrkogårdar. De måste hålla för lite när de ritar så inte de andra ser hur deras kyrkogård ser ut. Sedan ska de i tur och ordning beskriva sin kyrkogård för kompisarna som ritar likadant på sina whiteboards. Det gäller att lyssna, ställa klargörande frågor och förstås förklara och berätta så andra förstår. Mycket träning i muntlig interaktion och samtidigt lär vi Halloween-ord och prepositioner.
Det här med dubbelteckning är svårt och behöver nötas en del. Därför har jag gjort ett spel även för detta. Utifrån Palin-böckernas sidor har jag klippt till kort som ligger i en påse. Eleverna ska dra ett kort ur påsen, den elev vars tur det är att svara ska själv läsa och sedan säga om det är ord 1 eller 2 som passar till bilden. På baksidan av kortet står siffran som är rätt svar. Svarar man rätt får man flytta sin spelpjäs ett steg fram, svarar man fel står man kvar. Först i mål vinner.
I den blåa kortleken läser man alltid med lång vokal först. Det har varit bra i mina grupper att börja med den för att få in tänket… -Heter det kala eller kalla, glas eller glass osv. När men spelat det någon gång så går vi på den gröna påsen då man måste vara mer uppmärksam på stavningen då det kan vara blandat antingen kort eller lång vokal först.
För att läsa in mig och kika lite på de kommande ändringarna i läroplanen valde jag i år att göra en Alignmentplanering även utifrån revideringarna. Jag tycker att alignment är bra för det säkerställer att jag får med alla delar ur läroplanen. Att jag planerar och bygger undervisningen utifrån syfte och centralt innehåll och att vi jobbar mot och bedömer mot kunskapskraven. Detta sammanfaller sedan i de konkretiserade målen som jag sätter upp på väggen och gör eleverna medvetna om. Det är även de som de i slutet av terminen/året självskattar sig mot. Läs mer om det arbetet i inlägget om självskattning/elevinflytande här på länken. Utifrån detta arbete av klippande och klistrande så gör jag mina pedagogiska planeringar.
Nedan är bilderna som finns på min vägg som vi kopplar till i undervisningen men också de som vi använder vid självskattning.
Vi har under året jobbat en del med verb. Hur man böjer dem, vilka regler som finns och även att en del måste man träna för att kunna utantill.
Som sommarpresent får de därför ett spel de gillar mycket!
Typ Löjliga familjen fast med verbformerna. De ska samla ihop 3 i varje familj. Man får inte fråga om man själv inte har någon i ”familjen”. Får man ett kort när man frågar får man ställa en fråga till.
Jag skickar också med facit som små planscher men vi försöker i nuläget i vår grupp att spela spelet utan facit förutom på de oregelbundna verben. Då lägger vi fram ”facit” på bordet där vi sitter, annars försöker vi klara oss med stöttningen och då tänka ut hur verbet böjs mha färgerna och stöttningsplanschen som ni ser längst upp i inlägget.
Man kan spela med en kortlek i taget eller hur många kortlekar man önskar utifrån svårighetsgrad och hur mycket man spelat spelet.
Färgkoden blå som i exemplet här nedan är alltså kopplad till stöttningsplaschens blåa rad osv.
Det vanligaste för oss på vår skola nu är att vi tar emot elever från andra kommuner. Elever med utländsk bakgrund som varit i Sverige i ett antal år och tagit del av svenska skola och undervisning. Så klart har vi inskrivningssamtal och pratar med familjen om skolbakgrunden men för att lite få en blick över vad eleven kan gentemot vad den kommer att möta i undervisningen hos oss så gör jag en slags avstämning.
Eftersom det så klart är otroligt olika så har jag gjort en pärm med material vars olika delar är kopplade mot de olika avstämningspunkterna för elever med kort eller ingen skolbakgrund ur Bygga svenska. Materialet är plockat dels från bedömningsstödet för lågstadiet och dels från God läsutveckling. Lundberg och Herrlin (2014). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Avstämningspunkterna är följande:
Men jag börjar med Tala-delen! Ett bra sätt att börja tycker jag och då har jag något att utgå ifrån när jag fortsätter att välja var vi startar med läsa/skriva-delarna. Den tillhör inte avstämningspunkterna men är ju en del av Bygga svenska-materialet. Jag har använt skolgårdsbilderna och sekvensbilderna men det finns även skogsbilder på bedömningsportalen.
Efter tala delen så börjar jag med läsa/skriva och då har jag som sagt utifrån avstämningspunkterna (som ni såg ovan) samlat ihop material så att vi kan få en liten bild av elevernas kunskaper. Jag hoppar så klart i materialet för det är så klart lätt för vissa men svårare för andra. Alla gör så klart INTE allt. Jag gör en bedömnings längs vägen. Här nedan har jag nu länkat materialet under varje punkt. Det är scannat så det är av varierad kvalitet men jag tänker att man ser hur jag tänkt. Man kan ju välja annat liknande material att jobba med.
SKRIVA (PÅ DIGITALT VERKTYG OCH FÖR HAND) Här lägger jag igen småorden som finns i första delen för att inte glömma att noga kolla av vokalljuden. Diktera för eleverna, du läser och de skriver. Förutom det använder jag skriva-materialet med Teo och Tanja. Här har jag avstämningspunkterna utskrivna så att jag inte glömmer att kolla av någon del när vi ändå håller på och skriver.
Utöver det ovan nämnda så kollar jag också av lite muntlig matte. (Bedömningsstöd från Bedömningsportalen) Eleverna kommer att hamna i matteundervisning näst intill direkt och här får jag en bild över några begrepp och ramsräkning m.m.
Dessutom pratar vi lite engelska och det är plockat utifrån bedömningsstödet på Bedömningsportalen. Något som också eleverna möter snabbt. Av tidsbrist så är det främst muntlig engelska som jag kollar av. Rekommenderar dock även de andra delarna av engelskan i bedömningsstödet läsa, skriva, lyssna om man känner att det finns tid och ork!
Så klart är det flexibilitet som gäller. Allt beror ju på eleven som sitter framför mig. Hur mycket eleven orkar med. Så klart kan det här vara på fler tillfällen!
Så här i slutet på terminen så är det dags att utvärdera året. Hur har det gått för mig?
Min elever får då självskatta sina kunskaper och då har jag valt att göra det mot de konkretiserade mål som jag satt utifrån kursplanen för svenska som andraspråk och stegen i Bygga svenska.
Jag bedömer eleverna utifrån en egen variant av Bygga svenska som jag fixat med för att det, enligt mitt tycke, är lättare att förmedla till eleverna, föräldrarna och de pedagoger som jag samverkar med eleverna kring. Det kan se ut som nedan ungefär. På länken finns den i sin helhet. Min Bygga svenska variant 4-6.
Men nu är det då eleverna som ska skatta sina kunskaper innan det är dags att packa ihop för det här året. Det här är viktigt för mig i min vidare planering av undervisning till hösten. Vad upplever de själva att de behöver hjälp med? Hur tycker de att vi ska jobba för att det ska kännas viktigt för dem och att de lär sig på bästa sätt? Men också ser jag hur deras självkänsla är. Har jag lyckats förmedla till dem vad vi jobbar mot? Vad de ska tänka extra på i de olika delarna? osv.
Detta gör vi tillsammans. Jag ger förslag och berättar hur vi jobbat, kan visa på stöttning som getts m.m.
Nästa steg är vad de tänker om nästa år. Vad behöver du hjälp med utifrån det vi jobbat med men också är det något annat du vill ha hjälp med?
Här fick eleverna skriva Ja, Nej eller Lite i varje ring. Ytterligare delar som vi inte jobbat med men som slående många anser sig behöva mer hjälp kring är engelska och matte framför allt. Jag tar med mig frågan till ledningen tänker jag. Hur kan vi fördela resurserna så att eleverna känner att de också får förutsättningar att lyckas även i dessa ämnen?
Och sista delen får de ge tips till mig! Vad ska jag fortsätta med och vad ska jag sluta med tycker du?
Jag kan nu sammanfatta och analysera lite kring deras tankar. Det visar sig att alla elever upplever att de behöver fortsatt hjälp med att förstå innehåll i No och SO-ämnena. Alla elever anser sig heller inte ha alla ord de behöver för att kunna återberätta alla sina kunskaper. De flesta anser sig heller inte ha tillräckligt med ord och vara så säker i språket så de kan berätta om sina åsikter och tankar. Där pratade vi mest om när det uppstår konflikter eller missförstånd. Alla behöver fortsatt hjälp med att göra tankekartor på olika sätt för att få en helhetsbild över vad de ska kunna kring olika teman som de jobbar med i klassrummen. Alla upplever också att de fortsatt behöver stöd genom bilder och genomgångar och repetition av bilderna som då är de centrala begreppen i området de jobbar med.
Vilka kloka elever jag har! Vi är på rätt väg känner jag. De anser sig ha nytta av den undervisning de får och vill helst ha ännu mer hjälp då i t.ex. matte och engelska.
Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!
