Kategoriarkiv: Nyanlända

Träna hemma med QR-kod. Ge alla samma chans att lyckas!

Idag skickar vi hem skolavslutningssångerna på QR-kod. Så att alla har samma möjlighet att träna. 🙂

Läsläxan är också hemskickad och nu har instruktionslappen hunnit bli översatt på arabiska. 

Den finns här nedan på länken om någon mer har användning för den instruktionslappen med både svensk och arabisk text! 🙂

Lyssna på läsläxan hemma. 

Hur jag gör mina QR-koder finns på instruktionsfilmen här:

Hur möter vi våra nya elever? Organisation, kartläggning m.m.

Vi har i ledningsgruppen gjort ett försök till att strukturera upp hur vi tänker att mottagandet av nyanlända elever ska gå till på vår skola. Hur gör vi och vem gör vad? Vi gör ungefär så här redan men vi kände att det fanns ett behov att synliggöra och strukturera upp arbetet. I och med att vi har arbetat fram ”pilen” så har den också börjat prövas i lite olika delar för att se hur det fungerar fast den egentligen är meningen att sättas igång ordentligt till hösten. Den kan fortfarande revideras…

Till hösten ska vi ha koll på rollerna. Det har nämligen varit ett behov. Vem är någon och vad förväntas egentligen? Nu ska vi istället ha klart vem som är samordnare, vilka kartlägger i vilka årskurser och vem är fritidssamordnare? Vem kartlägger och vem gör bedömningstöd? m.m.

Vi har nämligen börjat pröva att använda bedömningsstödet på bedömningsportalen, främst svenskadelarna till att börja med, för att ha ett elevunderlag på svensk-kunskaperna i samtal kring överlämning till klasslärare i reguljär klass. Det har fungerat relativt bra. Vi funderar på att försöka jobba fram fler texter på de olika nivåerna för att kunna göra bedömningen flera gånger och att vi upptäckt att en del elever har svårt för förståelsen när de t.ex. kommer till ordet larv.

Vi har så klart även tidigare gjort en slags bedömning och haft en överlämning kring elevens kunskaper. Men bedömningsstödet gör att vi har samma ”språk” och lättare kan överskåda hur eleven ligger till i förhållande till målen. Det gör att vi kan möta eleverna på ett bättre sätt i övergången, tänker vi. 

Nu kommer ju också Bygga svenska-materialet och så klart måste vi också ta det i beaktan nu i vår ”pil”. Som komplement till bedömningsstödet eller istället för?? Hmmm. Vi får se och pröva oss fram igen.

Fyrkantig som jag är har jag gjort en matrisvariant av observationspunkterna  i Bygga svenska-materialet. Jag har helt enkelt klippt och klistrat för att slippa bläddra mellan sidorna. Kanske är någon mer lika fyrkantig som jag så då finns matriserna på länkarna här under: 😉

Bygga svenska matris Lyssna 1-3

Bygga svenska matris Läsa 1-3

Bygga svenska matris Skriva 1-3

Bygga svenska matris Tala 1-3 

Bildexempel.

Det fortsatta arbetet med att ständigt förändra för att förbättra fortsätter som vanligt i skolan! Lite bättre varje dag i Hultsfred! 🙂

Ni har väl inte missat vår härliga musikvideo!

Stöd av QR-kod till mattebegreppen. Kompensatorisk studiehandledning…

Några begrepp som jag vill att alla eleverna ska kunna och förstå är lika med tecknet och dess betydelse och även att vara noga med att ”kontrollera”, dubbelkolla att man räknat rätt.

Jag gör stöttningsplanscher som jag sätter upp på begreppsväggen och i no/so har jag också gjort QR-koder så att de går att lyssna på arabiska men bara i klassrummet…

Det här med att sätta papper i pärmar är jag inte så mycket för. Bättre, har jag tänkt, att skicka hem pappret så att någon familj kanske pratar om pappret och barnet har möjlighet att repetera och prata om det hemma. Kanske når jag då någon som även får begreppen på sitt modersmål i soffan eller vid matbordet hemma. Så har jag tänkt men nu har jag förbättrat tänket lite… 😉

Vi repeterar, introducerar begreppen igen i skolan och jobbar med klossar och ett papper.

Men nu är eleverna lite inkörda på att kunna lyssna på läsläxan hemma mha QR-kod och även få veckobrevet uppläst. Så varför inte även en förklaring på mattebegreppen på pappret som vi ändå skickar hem… Kanske fler lyssnar och pratar om det om det är en QR-kod??.. Dessutom kan man lyssna fler gånger… 🙂

Ett försök till en kompensatorisk väg till studiehandledning. Vi har svårt att få till studiehandledning till alla våra elever som behöver så vi måste hitta andra vägar som Nihad Bunar säger hos Didaktorn.

Så här gör jag mina QR-koder:

Skapa QR-koder. Ett verktyg för språkutveckling…

Har fått frågor om hur jag gör mina QR-koder så därav kommer här ett inlägg där jag förtydligar lite…

Gjorde helt enkelt en liten film:

Jag tänker att man kan använda dessa QR-koder på fler olika sätt:

Dels som en kompensatorisk väg för studiehandledning, då vi inte har tillräckligt många studiehandledare på skolan i likhet med många andra skolor tror jag. Jag kan på det här sättet kan ha ord och begrepp översatta på mina elevers språk i klassrummet som stödplanscher även om mina elever inte läser på sitt modersmål. Ett sorts korsspråkande.

Blogginlägg: Translanguaging med QR-kod.

Dels som en kontakt till föräldrarna då en flicka med arabiska som modersmål uttryckte att hennes föräldrar inte kunde läsa på svenska när vi skulle skicka hem veckobrevet.

Som påminnelse för eleverna vilket kortspel som är vilket och vilka regler som gäller för spelet i fråga.

Blogginlägg: Inspirerad av förskolan provade jag QR-koder…

Eller för att alla ska ha samma chans att lyckas med läsläxan. Att man ska kunna lyssna på läsläxan hemma för att på så sätt kunna träna och veta om man läser rätt även om man inte har svensk-läsande föräldrar hemma.

BLogginlägg: Lässtöd hemma mha QRkod

Växla! Vad innebär det?

När vi så småningom börjar att ”ställa upp” så tjatar jag på om när man ska växla och inte. Så vi reder ut vad det innebär redan nu! Det är alls inte självklart att man vet.

När växlar man egentligen? Tja, när jag inte har ett mynt till vagnen i matvaruaffären… när jag vill köpa ett tuggummi i automaten på samma ställe kanske…

Vi började därför med pengarna. Hur kan man växla en tia? För att utmana lite så kopplade jag lite till multiplikation.

Sedan plockade vi istället fram 10-bassystemet. Hur många ental behövs för ett tiotal? Så att jag fick med mig alla.

För att träna detta spelade vi sedan ”Först till 100”. Vi började med 10-bassystemet för att sedan över gå till det lite svårare att växla med de olika valörerna i pengarna. Vi gjorde lite banker som man måste hålla ordning i och spelade på.

Vi spelar först med 10-bassystemet.
Efter med pengar och då blir det mer växlande med alla valörerna.
Regler.

 

Mycket uppskattat av barnen och jag kände att budskapet gick fram! 🙂

 

Translanguaging med QR-koders hjälp.

Kommer vi någonsin att ha tillräckligt med studiehandledning på vår skola? Förmodligen inte! Nihad Bunar pratar om att hitta kompensatoriska vägar när han intervjuas i Didaktorn…

Didaktorn – kunskapsbryggorna.

Jag var och blev inspirerad av förskolorna och har nu dragit igång att använda QR-koder på ett språkutvecklande sätt i min undervisning. Jag tänker att de ämnesspecifika begreppen som jag kräver att eleverna ska kunna använda sig av för att nå mål ska kunna finnas i klassrummet. Även för att göra modersmålen som finns i klassen viktiga och som en möjlighet för oss alla att lära sig.

Min egen dotter funderar inför sitt framtida språkval och undrar varför man inte får välja arabiska. ”Det har jag ju användning av”. Det finns intresse bland våra elever att lära sig kompisarnas språk. Bara för oss pedagoger att ta tag i saken och erbjuda det vi kan.

Vi precis gått in i tema ”Våren”. Så nu gjorde jag slag i saken och fångade de modersmålspedagoger som har språk i min klass. Albanska och arabiska. Så på stöttningsplanscherna på PP-väggen sitter det nu också QR-koder där man kan höra blommans delar på svenska – arabiska, svenska – albanska.

Det här med vårblommorna är lite klurigare eftersom det inte är självklart med vitsippa på alla modersmål och heller kanske inte de viktigaste att kunna. Men vår modersmålslärare i albanska fixade det och vi kunde i klassen idag lyssna på likheter mellan albanskan och svenskan. t.ex. krokus- ”saffran”, tulpan – ”tulipan”. Vi kunde dra kopplingar och se likheter mellan språken.

Delar av vår PP-vägg.


Göra QR-koder:

Jag filmar med kameran på I-paden och eftersom vi i kommunen har OneDrive tillgängligt så har jag laddat ner den appen. När jag då har filmat och klickar på ”dela-knappen” så har jag då OneDrive som val. Jag väljer den och väljer i vilken mapp jag vill lägga filmen så jag hittar den lätt.

Efter det använder jag datorn och letar reda på filmen i OneDriven. Jag trycker igång filmen och klickar sedan på hämta länk. Kopierar länken och klistrar in på hemsidan: SkapaQR-kod. Sedan är det helt enkel att klistra in länken där och så har du din kod som kan användas som vilken bild som helst.

På I-paden som vi har i klassen så har jag laddat ner en gratisapp som heter QR-Reader.

Lärarmål: jobba varierat, aktiverande och stöttande i undervisning. Här So-tema.

Vi har under en tid jobbat kring ett tema om att flytta i världen. Vi startade temat genom att i grupper fundera på vad vi vet om världen. Eleverna skrev och vi funderade sedan tillsammans.

Utifrån vår pedagogiska planering så har jag jobbat fram en matris. Här har jag dock hoppat över nivå 2. En besparing i arbetsbelastning kan man säga för att jag främst använder mig av nivå 1 och nivå 3 i min bedömning, nivå 2 blir liksom vägen mot nivå 3. Matrisen är ett viktigt redskap för mig som lärare nr jag planerar min undervisning. Hur stöttar jag och hur utmanar jag eleverna? Hur ska jag lägga upp undervisningen för att leda lärandet mot nästa nivå?

Eleverna får också vara med och tänka till kring våra konkretiserade mål från PP-väggen kring hur vi ska jobba för att nå målen. Vi pratar också om att det är viktigt att visa sina kunskaper och hur man kan göra det.

Ett mål har varit att kunna beskriva varför människor flyttar och hur det kan påverka barn och familjer. Vi funderade tillsammans på varför man flyttar och många av oss i klassen hade erfarenheter av att flytta och kunde berätta om hur det var.

Vi läste berättelser om att flytta och vi skrev också egna berättelser där någon flytt skulle ingå.

Som läxa hade eleverna att intervjua en vuxen med frågor kring flyttande. Vilket också var ett mål, ”att göra enkla undersökningar”. Så här i efterhand har känner jag att jag skulle ha gett eleverna fler tillfällen att hitta på egna frågor t.ex. till varandra för att ge dem chansen att nå den högre nivån kring målet. I samtal kring våra erfarenheter kring att flytta blev det lite sporadiska frågor men är det något jag ska bedöma så borde jag ha undervisat kring det bättre tänker jag. Analys av min undervisning! Förändra för att förbättra.

Kring att känna till världskartan, världsdelar och väderstreck har vi bl.a. plockat med ett självrättande materiel. Placera världsdelarna rätt. Vänd och titta om du gjort rätt. Vi utvecklade också genom att när vi pratat om väderstrecken försöka beskriva för varandra var världsdelarna ligger. T.ex. jag tänker på världsdelen som ligger söder om Europa.

Vi har också pratat om vad färgerna på kartan betyder.

Vi har också tagit in modersmålet i undervisningen. Vad heter världsdelarna och väderstrecken på arabiska och albanska.

​​

Eleverna har gjort sina egna världskartor och placerat stjärnor på viktiga platser i världen för dem.

Så måste vi så klart veta var vi bor nu. Det här materialet hittade vi i någon facebookgrupp.

Vi har också fått reda på mer om världsdelarna genom djuren som bor där. Tittat på filmer och läst texter om djur i andra världsdelar.  Vi har skrivit faktatexter med stöttning av en 4-fältare och placerat ut dem i världen.


Efter det skrev vi argumenterande texter kring något favoritdjur i världen.

Det var allra första gången som vi skrev argumenterande texter så vi började med grunden. Jag visade en modelltext och så fick eleverna använda ”börjor”, klippa ut och klistra in eller skriva av.

Genreplansch

Modelltext

Lucktext som jag tagit ”börjorna” från.

Elevexempel.
Min elev som har albanska som modersmål fick, med stöd av vår modersmålspedagog, att skriva sin argumenterande text på albanska. Vi läste upp våra texter för varandra.

Nu har eleverna fått självbedöma sina kunskaper kring temat på målboksbladet.

Flytta-temat har varit en del av den pedagogiska planeringen kring Värdegrund.

Nu återstår för mig att gå igenom hur eleverna tyckt att det gått själva men vi gjorde också en liten kontroll genom en slags sittande tipspromenad med 1 x 2- frågor. Dessa ska jag så klart också titta på och så göra en bedömning i matriserna. Sedan ska jag analysera min undervisning. Vad kunde jag gjort bättre för att ha lyckats ännu bättre med mina elever?

Att lära i grupp – sekvensbilder

Måste tipsa om en facebookgrupp som heter Kooperativt lärande. Där finns roliga och bra idéer på hur lärande kan ske i samverkan. Helt i min linje! 🙂 Mer grupparbeten och samarbete så att vi bl.a. tränar den muntliga interaktionen i klassrummen.

Jag fick syn på en övning som kallade Skriv, byt, matcha som jag testade i min klass.

Eleverna jobba i par. De fick en uppsättning sekvensbilder som de i paren skulle lägga i ordning. När de bestämt ordningen fick de skriva en mening till varje bild sedan la de ihop bilderna i en hög. När alla var klara roterade vi, paret gick till nya sekvensbilder där ett annat par skrivit meningar. Nu skulle paret som kom försöka lägga dem i den ordningen som det första paret tänkt. Det nya paret skulle sedan skriva dit en mening till på varje bild men vi hann inte riktigt med det och så hade jag inte gjort ett papper till varje bild utan de skrev meningarna på ett stort A3 vilket gjorde att det var svårt att få plats för vissa grupper. Nästa gång ska varje bild få ett eget papper så att vi kan fylla på med meningar… 😉 Ett nästa steg. Förändra och förbättra… 🙂

En mycket trevlig övning hur som helst! Rekommenderas!

Som lite extra på mattan hade jag andra sekvensbilder om Flo som vi har som inköpt material på skolan.

 

De som eleverna jobbade med i paren och skrev meningar till hittade jag på Pinterest. Hülya Basarans sida där med sekvensbilder.

 

 

Muntlig interaktion i dagboksskrivandet.

Varje måndagsmorgon skriver vi dagbok. Berätta om något du gjort i helgen!

I genrepedagogikens anda så har vi börjat att skriva med tidsord, det är ju en slags återberättande text. Ganska svårt i början men vi tränar för fullt.

Jag hjälper till och modellerar min text. En händelse som jag har gjort i helgen. Men jag börjar med att rita! Sedan får eleverna gissa vad de tror att jag har gjort. Idag var det lätt tyckte dem. – Fiskat! Men en flicka sa – Pimlat. Båda är rätt och vi pratade om vad som är skillnaden.


Det är svårt att få med alla i helklassdiskussioner tycker jag. Det är gärna samma som svarar och berättar och som alltid räcker upp handen. Ibland tar jag elever iaf som får svara men jag försöker och hitta på övningar där jag får fler aktiva för att alla ska träna den muntliga interaktionen. Så precis som jag fick eleverna också rita först och sedan gå till någon klasskompis och fråga om han eller hon kan gissa vad jag gjort i helgen. Alla blir då delaktiga och måste prata med en kompis.

Elevexempel.

Gibbons skriver:

”Forskning kring andraspråksutveckling visar tydligt att mycket beror på hur samtalen i klassrummet läggs upp för att elever framgångsrikt ska tillägna sig andraspråket.”

Sedan får de också skriva, så som jag gjorde på tavlan. Försök använd tidsorden och så glöm inte punkt och mellanrum mellan orden. Mål från PP-väggen som plockar fram. Dessa kör hårt med nu för att skriva läsligt.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Lindblomskolan som jag jobbar på är en skola med 565 elever, varav 34% är nyanlända. Vi har ca 30 olika språk och dialekter på skolan. Vi har studiehandledare i några av språken, men för få speciellt i arabsika. Vi är igång med diskussioner kring studiehandledning i förstelärargruppen, hur kan vi utveckla undervisningen kring studiehandledning? Så har vi pedagoger som går en utbildning kring studiehandledning, ”Att undervisa nyanlända elever – för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen”. Så det är ett spännande arbete som är igång. Vi är en skola på landsbygden vilket gör att det är svårt att rekrytera studiehandledare som jag förstår.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Vi lyssnade på Didaktorns intervju med Nihad Bunar.

Han pratar om att hitta kompensatoriska vägar. Jag tror att det är viktigt för just vår skola. Vi kommer att ha svårt att hitta tillräckligt många studiehandledare helt enkelt, hur kan vi göra då??

Jag har läst stödmaterialet från skolverket, Studiehandledning på modersmålet.

Mina tankar efter det är bl.a.:

  • Vi måste använda kartläggningen som en grund för hur studiehandledningen ska läggas upp, mer än vi gör idag. Behövs studiehandledningen före, under och/eller efter lektionen för just eleven ifråga? Hur ska vi lägga upp en stöttande undervisning för eleven som individ?
  • Vi alla pedagoger behöver samverka! Vilka förväntningar har vi, vad tänker vi kring t.ex. kunskapskraven. Vad konkret är det som är en godkänd nivå i ett tema? Vet studiehandledaren om vad vi har tänkt? Har vi kommunicerat syftet med lektionen? Kanske kan matriser vara ett sätt att räta ut frågetecken som kan uppstå.
  • Jag tror också på att samverka kring ämnet modersmål. Att jag i klassrummet erbjuder eleverna att skriva, berätta på sitt modersmål så ofta som möjligt men absolut vid bedömningstillfällen! Ta hjälp av digitala verktyg. Så att vi inte bedömer svenska-kunskaperna istället för ämneskunskaperna!!
Både användandet och nyttan av att jobba med matriser och vikten av att samarbeta med studiehandledare och modesmålspedagoger var något som vi jobbat med kring vårt prioriterade mål i årskursen.

Kring vårt prioriterade mål på skolan, Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift., så utarbetade vi en matris i varje årskurs kring kommunikation kring ett tema som vi skulle jobba med. Vår blev så här:

Vi har också, i våra arbetslag, gjort våra egna HUR ska vi arbeta för att nå målen? Det kursiva är tankar under vår delanalys nu efter jul. Har vi gjort det vi sagt? :

·       Vi ska genomföra muntliga interaktionsövningar. Eleverna ska i grupper mha bilder och ord träna på att förklara, beskriva, berätta, resonera m.m. genom att kommunicera muntligt. Minst en gång varje dag. Det har vi verkligen gjort och det har blivit en del av vår vardagliga planering.

·       Skriva texter och i större utsträckning kunna visa sina kunskaper även på sitt modersmål i de språk där vi har modersmålspedagoger. Vi har gjort det 5-6 gånger under höstterminen.

·       Samverka med modersmålspedagoger kring texter och arbeten som eleverna gör i klasserna. Någon enstaka gång men vi kan bli bättre. Vi samplanerade t.ex. kring vårt upplägg kring 4-rutan med Amina. Vi ska försöka få igång planeringarna tillsammans med Amina och Dinore till att börja med. Malin vill att Dinore är med i klassrummet vid något skriv tillfälle för att stötta en elev att komma igång med skrivandet på albanska.

·       Använda digitala verktyg för att stärka den muntliga kommunikationen. Sätta ord på det vi gör t.ex. genom återberättande. Vi har gjort det någon enstaka gång under terminen men kan bli bättre.

·       Sambedöma tillsammans med modersmålspedagogerna kring SvA och ämnet modersmål. Samla dokumentation (både skriftlig och muntlig mha I-pad eller dator) i klasserna som vi kan använda till sambedömningen där eleverna i klassrummen jobbat med både svenska A och modersmålet parallellt. I slutet av varje termin. Vi har gjort bedömningsstödet och då har de arabisktalande eleverna fått göra det tillsammans med Amina. Cissi och Amina bedömer eleverna i No och So under studiehandledningslektionerna.

·       Använda bildstöd för att förstärka språket. Det är vi bra på. Vi använder mycket bilder. Vi arbetar språkutvecklande och har fokus på att underlätta språkligt för eleverna mha bilder och ord.

 

Vi har också delutvärderat matrisen och funderat kring hur vi har lyckats. Här är en del av utvärderingen.

Allt är inte perfekt och vi kan bli bättre på flera punkter men det som är bra är att vi har sett det nu. Vi vet vad som är bra och vad som kan bli bättre. Diskussionerna vi hade kring vår delutvärdering gör att vi tar steg i vår egen utveckling som lärare och hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att möta våra elever på ett bättre sätt. Förändra för att förbättra..

(Jag menar inte här att visa något slags facit! Vi kan säkert bli bättre på att utvärdera. Jag har bara lagt med urklippet för att visa något kring de diskussioner vi hade och menar inte att vi är klara, det är ett arbete under utveckling, men jag ser vilka vinster det ger vår verksamhet. Man måste våga försöka och träna för att bli bättre! det här är ett utvecklingssteg som vi tagit och som jag är mycket stolt över att vi tagit)

Analysera mera i vardagen!!

 

Jag har också analyserat andra matriser…

I svenska och svenska som andraspråk upptäckte jag där att jag inte mötte mina flerspråkiga elever på ett bra sätt för att nå målet kring tala:

”Jag tänker att jag också kring tala skulle behöva modersmålspedagoger som hjälp. Det är främst eleverna som läser utifrån SVA som inte når målen kring tala och det beror på att de inte kan svenska tillräckligt bra dels för att tillgodogöra sig högläsningen men också att kunna och fråga, kommentera, berätta och följa instruktioner. Jag tänker också att det ofta sker i helklass. Där kanske inte dessa elever känner sig bekväma pga sina språkförbistringar. Tror att fler skulle klara sig bättre om man satt i en mindre grupp ev utifrån språkkunskaper till att börja med och läste och talade om bilder och text tillsammans. Kan vara svårt att få till i en klassrumsmiljö där elever har så olika förförståelse och det krävs en lärare för att leda samtalet. Kanske är dessa mål viktiga att jobba med just i våra FBK-verksamheter. Jag tänker att genom att läsa och resonera kring olika texter och bilder i grupper tillsammans med lärare kan lära sig mycket av det svenska språket.” (utdrag ur mina anteckningar från min analys av matrisen i svenska och svenska som andraspråk)

Jag kan sätta fingret på vad jag behöver hjälp med och kan gå och be om hjälp från andra pedagoger så vi kan göra en omfördelning av resurser. Jag kan prata med lärarna i förberedelseklassen då ett par av mina elever gick delvis i fbk.

Kanske gör analyserandet och utvärderandet att vi hittar våra kompensatoriska vägar i våra egna verksamheter.

Kanske kan vi iaf så syn på vad vi skulle behöva och lättare kan sätta fingret på att just det här behöver vi för att lyckas bättre.