Elevinflytande och synliggjorda mål i den pedagogiska planeringen i SO.

Då var det dags att dra igång ett nytt arbetsområde. Det är en stor pedagogisk planering som vi kallar Värdegrund. Delar av den jobbar vi med under året t.ex. i samband med FN-dagen, men nu har vi valt ut delar av den som vi kallat att Flytta i världen. Det kommer att vara vårt fokus under SO-lektionerna nu en tid.

Som alltid när vi drar igång en ny PP så får eleverna vara med och bestämma hur vi ska jobba för att nå målen. Jag berättar och sätter upp de konkretiserad målen som kommer att vara en del av vår PP-vägg på tavlan och pratar om vad det är vi ska kunna. Sedan får eleverna komma med idéer på hur vi ska lära oss detta.

För att kunna fortsätta planerandet av arbetet så är det bra för mig att veta lite kring vad de redan vet om världen. Den här gången fick de skriva två och två. Det skrevs de länder som några av oss i klassen kommer ifrån eller har varit i. Några har erfarenheter av att flytta och kunde skriva hur det kändes. Så här strax efter jul och i skuggan av julkalendern så var det flera som skrev tomtens rike. 🙂

Under vår världskarta med spår från ”grej of the day” påbörjade jag vår PP-vägg. Målen är uppsatta och elevinflytandet. Nu väntar stöttningsplanscher allt eftersom vi jobbar på kring temat.

 

Jag tar byter också ut lite böcker i klassrummet. Jag tar bort några av faktaböckerna kring insekter och träd och plockar istället in lite kartböcker m.m.

Första lektionen drog vi igång med kartan. Eleverna visade nämligen ett väldigt intresse för kartan och tyckte att det var spännande. Dessutom jobbar vi med bokstaven K den här veckan! 🙂

Målet sitter på tavlan och sedan pratade vi om hur en karta ser ut. Vi har under förra temat pratat om hur jorden roterar runt solen. Vi pysslade en jord med blått och grönt papper… Varför gjorde vi det? Varför är det olika färger på kartan?

Eleverna fick måla en världskarta. Vi pratade också om världsdelar, att det finns olika delar i världen och pratade om dess namn. Då kom vi också in på väderstrecken, nord- och syd-amerika…

Vi samlade ihop expertord vi behöver känna till kring temat vilka kommer att komma upp på PP-väggen.

Eleverna fick också två och två träna på världsdelarna, var de ligger och ser ut. Placera ut rätt namn på världsdelarna och sedan kan de självrätta sig för på baksidan av namnlapparna står siffrorna.

Före, under, efter-läsning till Livet i bokstavslandet.

I min utbildning via NC hade jag delvis som uppgift att genomföra en före, under och efter-läsningsaktivitet i min klass.

Inför att vi skulle skicka hem en ny läsläxa så valde jag att genomföra min aktivitet.

Jag hade kopierat upp bilderna från kapitlet och även skrivit ”repliker”, pratbubblor på bilderna utifrån vad som sades i texten.

Som före-aktivitet skulle eleverna två och två placera bilderna i en fyra-ruta. I vilken ordning tänker ni att bilderna ska vara? Det kom fram fler  olika förslag. Alla kan ju vara rätt beroende på vilken berättelse som man berättar till. Vi pratade om bilderna, läste pratbubblorna och jag visade hur författaren till boken hade tänkt och det var så som vi skulle jobba vidare.

 

Eleverna skuggläste pratbubblorna tillsammans med mig tre gånger.

Texten handlar om att ha myror på kroppen resp ordspråket att ha myror i kroppen. Vi pratade om vad det betyder och innebär. Jag har i klassen sjungit sången ”myror i brallan” och vi har pratat om och jobbat med insekten myror i samband med vår naturruta.

Under läsningen så läser jag de två olika böckerna (grön och röd beroende på läsförmåga). Jag läser och har boken under dokumentkameran så att eleverna ser när jag läser och tar fingret till hjälp. Eleverna ska följa det jag läser med sitt finger i sin bok.

Jag försöker också göra kopplingar. Det här påminner mig om… Jag funderar på om…

Efter läsningen så fick eleverna spela teater mha sin fyraruta med pratbubblor och bilder på. De fick fördela roller själva och träna tills de kunde det. Tre och tre spelade de sedan upp sin teater för kompisarna.


Vi pratade om att man nästa behöver kunna replikerna utantill för att det ska bli bra och likadant är det med läsläxan, man måste träna samma text flera gånger för att kunna läsa det med flyt.

Eleverna fick sedan öva att läsa hela läsläxatexten flera gånger innan det var dags att plocka ihop.

 

Eleverna tyckte att det var roligt att spela teater och några kunde förstå att det var för att det skulle bli lättare att läsa om man visste ungefär vad som hände i texten och att man kunde vissa delar, replikerna, utantill innan man läste hela texten.

 

Jag kände mig nöjd med lektionen. Det kändes som jag fick med fler elever i genomgången av läsläxan än jag kanske brukar. Alla blev delaktiga, viktiga och hade en uppgift. Jag känner mig säker på att alla elever vet ungefär vad texten handlar om tills de ska träna hemma och att det kan hjälp dem att nå läsförståelse.

Pick a colour. Vi tränar engelska med ”loppor”.

Under förra terminens engelskaundervisning lyssnade vi på radioprogrammet Meka med engelska. Vi lärde oss ord och gjorde en ordvägg i klassrummet på de ord vi lärde oss och vi skrev i våra skrivböcker. Väldigt bra och uppskattat radioprogram ur URs fantastiska arkiv.

Meka med engelska.

 

Nu har vi hoppat på Pick a colour.

Även det från UR. Första avsnittet tittade vi på idag. Det handlar delvis om ”loppor” som är levande och pratar med varandra. Så idag vek vi också loppor…


Say a number…

Pick a clolour…

Sen, bakom färgen, finns det ett uppdrag eller att säga ord som vi lärt oss under förra terminen. Eleverna kan skriva av från vår engelska ordvägg.

Min egen flicka går i en parallellklass till min egen klass och när hon kom hem från skolan tillverkades en loppa så vi har gjort uppdrag och snackat engelska här ikväll…

Härliga ungar!!! 🙂

Självskattning kring mattemålen inför utvecklingssamtal. Och så siffran 9… :-)

Då var vi igång igen… 🙂

Vi började veckan med att spela lite spel som vi jobbat med innan lovet.

I matten innan lovet jobbade vi med att addera flera termer därför spelade vi Yatzy, den övre delen. Eleverna fick använda miniräknare för första gången för att räkna ihop poängen. Så småningom kan vi lägga på tretal, kåk, stege m.m. men vi började med den övre den som sagt.

Idag var det siffran 9 som stod på schemat. Vi tittade som vanlig på Livet i mattelandet. Där handlar det också om lång, längre, längst och kort, kortare, kortast. Så i klassen jobbade vi med det och provade också på att mäta med linjal. Vi mätte dels givna figurer som jag bestämt så jag kan kolla om de mätte rätt men de fick också gå runt i klassrummet och mäta valfria saker och föra in i en tabell.

Vi började med att ha 9 klossar i par och eleverna fick turas om att gömma ett antal bakom ryggen. Kompisen skulle lista ut hur många hen gömt utifrån de som låg kvar på bordet. Vi tränade strategin uppåt-räkning. 4 ligger på bordet, upp med ett finger tills du kommer till 9. 5 fingrar, 5 har kompisen gömt.

I Favoritmatematik fanns problemlösningstips på att lösa ett slags soduko där summan skulle bli 9 på varje rad. Man kunde här fortsätta att använda sina 9 klossar och lägga i rutorna.


Det börjar också närma sig utvecklingssamtal så idag fick eleverna självskatta sina kunskaper i just matten. De fick fylla i molen på mattebladet som tillhör målboken. Är jag säker på siffrorna och symbolerna som vi pratat om? Hur tycker jag det är att skriva på mattespråk, lätt eller svårt? Fylla i molnen helt så som de själva tycker. Vi har hjälp av vår PP-vägg för att reda ut begreppen och vad vi har gjort. Vad var mönster nu igen och vad jobbade vi med då? Hur var det med tabeller och diagram? Vi tittar på väggen och eleverna kan sedan lättare komma ihåg och fundera kring sina kunskaper.

Om vi lär barnen att självskatta sina kunskaper säger ju Hattie att det de skulle lärt sig på 3 år lär de sig på 1, så då börjar vi redan i ettan så klart!

Målboksmoln.
PP-vägg i matematik

På samtalet får eleverna plocka fram målboken/pärmen och berätta hur de känner inför kunskapskraven (molnen) och jag berättar hur jag tänker. Nu har vi ju också stor hjälp av bedömningsstödet för en likvärdigare bedömning. 🙂

På Lärlabbet från förra året, på länken här under, kan ni se lite av hur jag lägger upp arbetet kring mina pedagogiska planeringar där målbokens självskattning är en del.

Lärlabbet Malin

Det är viktigt att också fråga eleverna om deras åsikt… 🙂

På den här länken hör ni hur min elev Saga funderar kring vårt arbete med målboken m.m.

Lärlabbet Saga.

Nyårslöfte: Peppa varandra ute i skolvärlden!

2017

Nytt år, nya möjligheter!

 

Då var det snart dags att kicka igång en ny termin. Dels för mina ettor men också för mig som lärare, arbetslagsledare, förstelärare och nu också kursledare. Jag har under hösten, och fortsätter även under kommande termin, utbildat mig via nationellt centrum för andraspråk för att driva språkutvecklande arbetssätt vidare i vår kommun. Vi alla i Hultsfreds kommun hade så kloka ledare att vi ALLA pedagoger fick möjligheten att riktat jobba ihop med NC under ett läsår. NC kom till oss vid några tillfällen och vi skulle läsa, genomföra uppgifter och delge varandra kollegialt mellan dessa träffar. Nu går jag tillsammans med 3 kollegor en vidareutbildning kring detta för att vi ska kunna driva NC-satsningen vidare som kursledare i kommunen. Mycket spännande och roligt uppdrag som kommer att ta en del av min tid, vilket gör att jag inte kommer att undervisa riktigt lika mycket som tidigare vilket ev också kommer att märkas här på bloggen… Men jag hoppas att ni är intresserade och vill fortsätta följa mig, inte bara i undervisningssituationer nu alltså, utan också kring att leda kollegialt lärande tillsammans med mina kollegor.

Nyårsöfte: Peppa uppåt, framåt, vidare!

Jag är stolt över min kommun och dess satsningar på riktigt. Jag är stolt över mina kollegor och chefer och allt arbete de lägger ner och driv att utvecklas vidare. Jag är stolt över mina elever och jag är stolt över mitt eget arbete och utveckling. Jag kan konstatera att jag har gjort misstag och tabbar genom mina lärarår. Saker som jag nu kan tänka kring – Hur tänkte jag där? Det var inte av illvilja mot eleverna eller föräldrar eller kollegor eller andra som kan tycka saker. Jag gjorde det jag trodde var rätt där och då. Jag har gjort misstag men då och då stannat upp. Läst något nytt, sett något som förändrat mitt synsätt, gjort att jag utvecklats vidare och idag känner mig stolt över, framför allt, mig utveckling. Det är det som är det viktigaste tänker jag. Att vi fortsätter utvecklas!

Jag skulle önska att vi alla kunde avlägga något slags nyårslöfte till varandra. Att peppa uppåt, framåt, vidare! Inte trycka neråt, bakåt! Jag får en liten klump i magen när jag läser hur vi lärare emellan delar, kommenterar och trycker ner på undervisningsexempel som man tycker är förfärliga, urdåliga och allt annat man kan tycka. Alla får tycka men man behöver inte säga det, dela det, kommentera det på internet. Så försöker iaf jag uppfostra mina barn och elever. Man måste inte säga det som sårar. Även om det inte är just mitt inlägg eller mitt misstag i undervisningen som trycks ner på så tänker jag att det skapar en otrygghet. Nej, lyft goda exempel, uppmana till utveckling och ställ frågor som utvecklar, lyfter, peppar och driver framåt. Det är iaf mitt nyårslöfte nu när jag går in i min roll att driva kollegialt lärande med mina kollegor. Lyft varandra, peppa varandra. Alla gör misstag. Vi måste våga prova nytt, kasta oss ut ibland, kanske misslyckas, prova igen och lyckas för att utvecklas. Annars kan det bli att vi bara står där och det är farligare!!

personutveckling

Bild tagen från www.coachamig.nu

 

Analysera mera i vardagen så vi inte fastar!

Lyft goda exempel och ställ utvecklande frågor!

Var nyfikna, vetgiriga! Vad har vi att förhålla oss efter och vad säger forskningen. Våga prova, börja med små steg och utvärdera.

 

God fortsättning!!

Studieteknik och dikter m.m. i bokstavlandet

De sista veckornas arbete kring Livet i bokstavslandet har kantats av lite rymdarbete, vänskapsarbete och läsförståelsearbete.

Eftersom Livet i bokstavlandet är uppbyggt så att det i varje kapitel är två bokstäver som jobbas med så stannar vi upp ibland och kompletterar texterna med andra texter. Som veckan som handlade om bokstäverna R och Y och kapitlet berörde rymden. Längst bak i boken finns det faktatexter och just till det här kapitlet så fanns en text kring rymden. Den är dock ganska utmanande och barnen behöver läsa den tillsammans med en vuxen eller egentligen få den läst för sig. Men en bra texta att prata kring och fördjupa kunskaper kring rymden med. Lite som en ”grej of the week”.

Blogginlägg från första veckans arbete med rymden.

Jag bestämde mig för att stanna en vecka till i rymden dels eftersom eleverna var så intresserade av det och tyckte att det var spännande och dels för att bokstaven Y är ganska svår och lätt blandas ihop med andra vokaler så som U. Dock ville jag skicka hem en läsläxa även den här veckan. Eleverna fick med sig sina egenskrivna texter om rymden från veckan innan (finns på bild på länken från första veckans arbete här ovan). Men så hittade jag också en text om solen. Texten om solen ”närläste” vi. Vi läste och strök under med olika färger för att få texten mer lättläst. Det fick sedan bli läxan att läsa hemma under veckan. Vi tittade på film och gjorde mindmap på vad vi fick reda på under filmen. Lyssna och titta för att lära. Veckan blev lite kantad av studieteknik…

Efter det så följde bokstäverna V och Ä i bokstavslandet.

Vi skrev då vänskapsdikter.

För att hitta lite inspiration tittade vi på Ugglan och kompisproblemet och pratade sedan om hur bra vänner är.

img_4845.jpg

Härliga dikter som påminner oss om hur man ska vara mot sina kompisar.

För att förbereda nästa veckas läsläxa hade jag kopierat upp de nya sidorna ur läseboken men klippt bort bilderna. Som muntlig interaktionsövning den här dagen så skulle eleverna två och två fundera kring vilken bild som hörde till vilken text. Och i vilken ordning ska de vara? När vi sammanfattade lektionen och funderade kring hur vi visste vilken bild som hörde till vilken text så hamnade vi i hur man läser olika ljud som skrivs. Bruno föreställer en apa och Coco en gammal tant. Coco t.ex. säger ”Hå, hå.” Varför säger hon så? Hur låter en gammal tant? Man behöver inte ljuda i onödan… 😉

 

img_4849.jpg
Som andra spår under den här lektionen så letade barnen ord från bilden som hör till kapitlet. Jag hade igen kopierat upp från boken på A3-papper så att de två och två kunde skriva orden vid sidan om bilden. Mina nyanlända elever blev mycket mer aktiva när vi gjorde på det här viset istället för som vi brukar i helklass och räcka upp handen.

img_4850.jpg
De flesta hann med båda spåren och nästa lektion fortsatte vi att samla ord men fokuserade då på H. En mycket svår bokstav som knappt låter något… 🙂

 

Samband och interaktion i fokus när vi arbetar med siffran 7

Efter att ha introducerat siffran sju genom att som vanligt titta på Livet i mattelandet, visa hur sjuan skrivs och jobbat med några sidor i matteboken så var det dags att kolla av lite hur vi låg till.

Vi har under arbetet med 7:an också jobbat med sambandet mellan addition och subtraktion. Vi har delat upp 7 kulor på olika sätt i muggar och skrivit på mattespråk vad vi gjort när vi gömt och tagit fram igen. Vi hade också lite problemlösning nästa lektion med talfamiljerna där barnen bara fick använda de siffror som ”bor” i huset. De fick klura ihop med bordsgrannen på hur det kunde lösas.

img_4815.jpg

Vad vet ni och siffran 7?

Eleverna fick 2 och 2 resonera kring vad de visste och skriva en mindmap på ett papper. (Nu börjar vi komma igång med bikupe-pratet två och två vilket var lite trögt i början av skolgången.) Att vi jobbat med talfamiljerna märktes men man hade också möjlighet att utmana sig själv och visa att man kunde svårare mattetal som blev sju.

img_4813.jpg

Efter en tid så avbröt jag och vi samlade tankarna gemensamt på tavlan.

img_4812.jpg

När vi jobbade med siffran 6 byggde vi kuber eftersom de har 6 sidor. Mallen för kuben hittade jag på nätet och finns här på länken. Dessa kuber skulle vi idag plocka fram och jobba vidare med. Jag tog fram en stor tärning och berättade att jag kunde se genom bordsskivan. Jag slog tärningen, en femma, och kunde berätta för barnen att mot bordet låg en 2:a. Så fortsatte jag att slå. Varför gör jag det här just idag? När vi pratar om siffran 7? Till slut var det några barn son såg sambandet och kunde avslöja min hemlighet.

img_4814.jpg

Nu var det dags att göra våra egna tärningar av kuberna vi gjort tidigare. Men de skulle nu göra ”riktiga” tärningar där motsatta sidor tillsammans skulle bli sju. Nu kunde de ta med tärningarna hem och trolla för dina föräldrar och syskon.

img_4811.jpg

Efter det så var det dags att spela 7:an. Ett kortspel som går ut på att bli av med  sina kort. Egentligen räknar man poäng och korten är värda olika mycket men det väntar vi lite med. Jag har också valt att ta bort knäckt, dam och kung för de är lite svåra att hålla ordning på. Hjärter 7 börjar och sedan kan nästa person lägga hjärter 6 eller 8 eller någon annan sjua. Spelet fortsätter med att man lägger kortet innan på sexan och kortet efter på åttan tills man når ess eller tio då. Dels tränar vi begreppen innan och efter men också att sortera korten efter färg och i nummerordning. Så småningom kan vi lägga till alla korten, poäng och strategier… Än så länge hjälps vi åt och klurar på vilka kort som man kan lägga, vad kommer innan 5 eller efter 9? Var ska man lägga klöver 6? osv.

Planera med språkliga mål

Efter att för säkert femhundraelfte gången tittat på Anna Kayas 3 filmer om språkliga mål, som är så himla bra och som innehåller så mycket, var jag tvungen att samla ihop mina tankar. Vad är det hon säger egentligen och hur ska jag göra för att komma ihåg allt och få med alla delar i min undervisning?

Språkliga mål – vad och varför?

Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål?

Språkliga mål – hur börjar man?

Vad är det hon säger och hur gör jag detta konkret på ett smidigt sätt i min undervisning? Jag kom fram till att jag behövde bena ner hennes tankar till en tankestruktur, som jag kallar det när jag har liknande på eleverna. Hur ska jag tänka? Så måste alla delar vara med…

Efter många filmtittningar, pausande, antecknande och repriser så gjorde jag en tankestruktur kring planering av språkliga mål. Jag tänker att jag i samband med mina pedagogiska planeringar och arbetet kring dem med alignmentplanering och matris arbete också kan fylla i min planering kring språkliga mål.

planering-sprakliga-mal

Delen kring ord och begrepp har jag nog lyckats få in i mina ”vanliga” PP:er men känner att min undervisning kan utvecklas om jag lyfter de andra delarna för tanke när jag drar igång ett arbete.

Ska prova och se…

Vill ni också testa så finns dokumentet här:

Planering språkliga mål

Skriv gärna till mig hur ni tycker att det funkat om ni provar.

 

Adventsmys med radiokalendern. #Lyckoborgen

Förbereder morgondagens 1:a adventsmys.

radiokalendern

Vi ska lyssna på radiokalendern i år varje morgon och tända jus. Nu börjar ju inte kalendern förrän på torsdag men imorgon myser vi med att lära känna karaktärerna. (På länken här nedan kommer ni till karaktär-presentationen.) Eleverna kan också skriva en beskrivning av sig själva tillbaka. Skriva om vad som gör just mig lycklig. 🙂

Jag tänker också att lyssnandet av radiokalendern gör att vi kan introducera och jobba med läsfixaren konstnären. Vi lyssnar och ritar våra inre bilder.

Så ska vi göra ”bokmärken” med karaktärerna. Blir lite lättare att hänga med om man har ett ansikte på karaktärerna alá Widmark, tänker jag.

Lyckoborgen.

R och Y som i rymden

Veckans bokstäver i Livet i bokstavlandet är R och Y och temat är rymden. Därav har vi skrivit meningar och tittat på små filmer om just det.

Så klart började vi med att titta på Livet i bokstavlandet. Vi lyssnar efter ljuden i ord och jobbar med ordväggsorden och ordbilderna som vanligt.

lib-ry

Eftersom Yy är väldigt lätt att blanda ihop med andra vokaler som u och i så lägger vi lite extra tid och kraft på att forma och känna med munnen. Man måste puta med läpparna lite Kalle Anka-likt för att få till rätt ljud.

Skriva-lektionen fick den här gången bli meningar om vad vi tror finns i rymden. Påminner med hjälp av målen från PP-väggen om att komma ihåg att trycka mellanslag (den där långa knappen, som jag så fint har ritat… ;-)) mellan orden så att det blir lättare för läsaren att läsa, och att sätta punkt på slutet av meningen.


”Vi tror att: ” Fick bli rubriken och eleverna skulle skriva ”I rymden finns…”-meningar. (Finns är också en av ordbilderna.) För att få lite inspiration tittade vi på en kort rymdfilm om Vims i rymden.

vims

För ytterligare inspiration och kanske lite kunskapsinhämtande om man är intresserad och även som stöd bl.a. för mina flerspråkiga elever så plockade jag fram några böcker om rymden.

img_4772.jpg
Roligt att det mha läromedlet blir lite ”små teman”. Lite grej of the week.

Motorikövningen för temat blev rymdraketer. Materiel heter Klipp till och är köpt från Betapedagogerna.

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!