Föreläsning i Sorsele om elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet.

Förra veckan var jag på ett äventyr. Jag åkte så långt upp i vårt vackra land som jag aldrig åkt tidigare. Jag åkte till Sorsele. Flög till Arvidsjaur och åkte sedan i bil 9 mil till Sorsele. Mötte massor med trevliga, omtänksamma och vänliga människor. Fick se ett helt annat landskap som gör en häpen. Fantastiskt! Tack Inger och Anette!!! <3

Ingers blogginlägg kan ni läsa här. 

Första dagen väntade ett 30-tal pedagoger från olika delar av skolan. Andra dagen var det 4 studiehandledare på plats i Sorsele och sedan videolänk till Storuman och Vilhelmina. En ovan upplevelse och vissa gånger kunde man nog tro att jag försökte ropa till Vilhelmina… 😉 Lite ovan helt enkelt.

Här kan ni se min Power Point-presentation:

Idag har vi fortsatt på mitt spår i mitt klassrum. Vi börjar få lite ordning där nu när vi jobbat ett tag.

Mål är uppsatta på väggen. Idag fick de vara med och bestämma om vad de tyckte att vårt nya tema skulle vara, då vi nu är klara med vårt skolgårdstema. Vi ska jobba utifrån sva-målen men de fick vara med och tänka till kring vad.

Efter att förslagen tagits fram fick eleverna rösta, därför sitter det små fiskar på vissa förslag. En fisk, en röst…

Dessutom utvärderade vi vårt skolgårdsarbete. Hur har det varit? Bra, sådär eller dåligt? Varför i så fall? Vad har varit bra och vad har inte varit bra? Vad hade du önskat att vi jobbat mer med?

Bra med att skriva på datorn, göra film och måla. Inget dåligt men en vill att vi spelar mer spel, memory och så. 😉 Vilka sötnosar! #världensbästajobb

 

 

 

 

 

 

 

Nöter ”luck-tal” med ”dela upp”-strategi. Utvärderar a´la Mariani!

Vi har jobbat hårt med det här med ”lucktal”, som vi kallar det. Vi har kopplat det till att träna ramsräkning, 10-kompisar bl.a. Idag återkom vi också till att dela upp tal. Tidigare har vi nött strategin att börja med knytnäven. Men det händer ju ändå att det är bättre att välja ”dela upp tal”. 😉 Två strategier som man helt enkelt kan välja mellan. Ibland är den ena bättre än den andra.


Vi repeterade vad del upp tal innebär och vi började med talet 10. Skrev 10 på våra plastfickor och delade upp klossarna i respektive ruta. Arbetade gemensamt och sedan enskilt med stöd av mig om det behövdes. Här var det bara talet 10 vi jobbade med men likhetstecknet var på lite olika ställen och ”luckorna” på lite olika ställen.

Sedan fick de en ny uppgiftslapp. Nu var det inte bara talet 10. Nu skulle de lista ut vilket tal som skulle delas upp, skriva det i översta rutan och sedan dela upp klossarna i rutorna. Tips från mig om att det kan vara bra att lägga i tiostavar t.ex. Här fick de jobba i par.


Till sist gick vi också in lite på subtraktion i samband med strategin. De spelade memory och när talen var så låga att fingrarna räckte till som de gjorde i det här memoryt så gick det smidigast att dela upp tal mha fingrarna. När fingrarna inte räcker till kan ”knytnäven” vara bra… 🙂


Eftersom vi jobbat med det här ett tag ville jag också fråga hur de tycker att det går för dem. Hur kändes det här? Lätt, svårt?

Efter att ha blivit inspirerad av en kollega Rebecka Färlind som jobbar på Vena skola i vår kommun så har jag nu liknande som hennes en ”Mariani-vägg” i klassrummet. Tidigare har jag använt mig av moln i vår målbok men eftersom jag nu inte är klasslärare så blir det lite svårare. Jag tänker att det är smidigare att fråga dem lite efter varje lektion eller efter att vi jobbat ett tag som idag t.ex.


Eleverna fick var sin fisk som de skulle placera i den skål de tyckte passade bäst utifrån deras känsla kring det vi jobbat med. Det var första gången vi provade idag. Eftersom det är lite knepigt att förstå en del av orden försökte jag förtydliga känslan med en Emoji, men det kräver ändå att jag förklarar lite hur de ska tänka.

Skolgårdsregel-film på arabiska och svenska

Då var vår film klar!

I min grupp har vi jobbat med att göra en skolgårdfilm. Vi har tränat begreppen och skrivit manus. Nu har vi ritat, fotat och berättat på svenska och arabiska och lite pashto.

Tanken var att det ibland uppstår problem på skolgården. Alla kan inte vilka regler som gäller. Vi tänker att det kanske hjälper till om skolgårdsreglerna finns även på arabiska, helst på fler språk så klart. Alla elever kan heller inte läsa så därför tänkte vi att en film vore bra. Sagt och gjort.

Nu ska eleverna själva få utvärdera arbetet. Sedan mailar vi vidare till Ute-gruppen på skolan och ser om de har användning av vår film.

 

Mina elever tyckte att vi också behövde göra en på vinterlekarna. ”Vi har ju inte med reglerna för snöbollskastning!” Just det! Och det finns säkert fler redskap som vi inte gjort reglerna för men vi tog de viktigaste så får vi göra en uppföljare… Vår skolgård 2. Nu går vi på nya utmaningar. Men arbetet har gett oss bra diskussioner kring när det heter leka och när det heter spela, vad det betyder att man kan och att man får. Det är inte konstigt att det är svårt eftersom man i arabiskan inte skiljer på leka och spela, precis som i engelskans play. Jag har också förstått det som att om jag säger meningen Jag kan spela fotboll eller Jag får spela fotboll så heter det samma på arabiskan. Det är verkligen spännande att diskutera likheter och skillnader i språk. Vi jobbade också med att vi i svenskan böjer ord för att visa att det var i dåtid vilket man inte gör i arabiskan. Svenskan är inget lätt språk att lära sig…

Det här var vår första filmtillverkning tillsammans det blir nog fler. Vi tillsammans lär oss på vägen…

Tidigare inlägg kring pedagogisk planering och matris. 

SKUAutveckling med reviderad läroplansimplementering för fritids.

Då var vi igång med ett andra ”spår” i kommunen. Jag håller i nätverket för fritids under året. Dessa pedagoger har tidigare gått en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt när NC var i kommunen och gjorde en satsning med all vår pedagogiska personal. Mitt uppdrag är nu att fördjupa och hålla i arbetet med pedagogerna. De som är anställda på sista tiden går även på min SKUA-utbildning för nyanställda.

Pedagogerna ska ut och observera kollegor. För att även i samma arbete börja implementera den nya läroplanen för fritidshemmet så kommer vi i arbetet också att koppla till den.

Tidigare när vi i kommunen har genomfört observationer med olika pedagog-grupper så har vi bestämt att vi ska titta på talutrymmet. Med fritids, för att då jobba mer med läroplanen, så får de själva välja något som de är intresserade av att undersöka i sin verksamhet. Det ska dock vara kopplat till det prioriterade målet som på alla enheter handlar om att utveckla den kommunikativa förmågan.

 

Här finns Power pointen som jag använde:

Vi hann inte riktigt att diskutera klart i verksamhetsgrupperna kring vad de valde så det fortsätter på enheterna och vi fångar upp det på träff 2. Jag hörde diskussioner om att undersöka om alla elever är delaktiga i diskussioner, grupparbeten. Vad innebär delaktiga? Om vi tittar i läroplanen så står det där om att eleverna ska kunna uttrycka tankar och åsikter, ställa frågor. De som inte säger så mycket i stora samlingen pratar de i mindre grupper? I förlängningen tänker jag – hur kan vi pedagoger stötta eleverna att bli mer delaktiga i kommunikationen? Ett sätt kanske kan vara kooperativa roller vilket pedagogerna också fick prova på lite under träffen.

Det här var första träffen av 3. Nästa träff ska pedagogerna ha med sig en planering av en lärande aktivitet. Då ska de ha kollegiehandledning tillsammans med förstelärare och koppla planeringarna till läroplanen och hur man kan stötta språkutvecklande på bästa sätt. Den sista träffen innebär kollegiehandledning kring observationsprotokollen. Vad kan vi se, vilka slutsatser kan vi dra, hur kan vi jobba vidare och skruva för att möta alla elever på ett bättre sätt?

Positionssystemsträning och nötning av knytnäve-strategin

I min mattegrupp tränar vi för att bli säkra på talens värde, storleksordna och ramsräkna.

Den här veckan pratade vi om varför det är viktigt i vilken ordning man skriver siffrorna. I det gamla Egypten var det ju inte så. Symbolerna var då olika för tiotal och ental. Vi gjorde därför våra egna talsystem. Först gjorde jag och eleverna fick försöka lista ut vilket tal jag tänkt på. Vi skrev dem med vårt vanliga talsystem och funderade på vilket som var störst och varför. Hur gör man för att storleksordna? Vilken siffra tittar man på först?

Sedan fick de göra egna. När de vara klara fick de byta och sedan byta tillbaka igen och se om kompisen gjort rätt.

 

Efter det så tränade vi kring att just storleksordna med ett spel ”Flest kort vinner!” . Materialet är ett kopieringsmaterial från en lärarhandledning till Flex-böckerna men det går helt enkelt ut på att ha tal upp till hundra på små lappar. Eleverna delar upp korten, de spelade två och två, och sedan la båda spelarna upp varsitt kort samtidigt på bordet. Den som då lagt upp kortet med det största talet på får båda korten. När korten i händerna är slut så har den med flest par vunnit.

När man ledsnat på spelandet så fanns det ”målarmatte” att träna vidare kring knytnäve-räkning på. Jag ritade dit en liten knytnäve högst upp på pappret rör att påminna, för nu är det den strategin som vi nöter. När vi jobbar vidare med ”lucktal” (enklare ekvationer) kommer den strategin att funka bra!

 

Mina elever vill gärna göra ”prick till prick-papper” och det är ju toppen för att träna ramsräkningen. Det är ju superviktigt att vara säker på uppåt- och neråt-räkning för att kunna använda knytnäve-räkningen utan stöd av tallinje på bänken. Och det är vårt mål att klara sig utan!

Planering och matris kring svA-undervisningen, vår skolgård.

Vi jobbar på för fullt med vårt skolgårdstema. Vi har listat skolgårdsord och tränar på dem. Dels genom ord och bild-övningar och även tack vare Bitsboard-appen.

Vi går nu över på att skriva meningar utifrån orden. Men en sak som vi behöver jobba med är när det heter spela och när det heter leka eller något annat. Så idag har vi sorterat och delat upp orden till rätt verb.

Vi började med att sortera ord och bild i par. Sedan hjälptes vi åt att fundera på om orden skulle placeras vid spela eller leka…

Tyvärr missade jag att fota när vi sorterat men vi la orden vid verben spela, leka, åka, klättra, hoppa och gunga på A3 papper och på tavlan som eleverna sedan kunde använda som stöd i sitt skrivande.

Efter det skrevs meningarna på datorn i paren. Jag tänker nu, när jag ikväll formulerat min matris utifrån den pedagogiska planeringen som jag gjort tidigare kring arbetet, att jag skulle uppmanat paren som blev klara att försöka skriva egna hela meningar förutom de som vi tillsammans jobbat fram… Det är verkligen viktigt för mig att använda mina matriser. Det är lätt att man i stressen mitt i klassrummet inte tänker på att utmana. För mig är det viktigt att ha tänkt ut det i förväg för att få till, annars glöms det lätt bort. Tur för mig att vi har fler pass kvar och kan fortsätta nästa gång. Tänker att jag då även försöker fixa till mitt misstag och att även de som är klara med att skriva meningarna får möjlighet att pröva om den högre nivån i matrisen…

Här finns alignmentplaneringen och matrisen med språkliga mål ifall någon vill titta och använda…

Alignmentplanering.

Matris.

 

Kooperativa roller i ASL-arbetet

Dags för första läsläxan. I min grupp jobbar vi med Svenskbiten. Det första kapitlet i A2-boken heter Erik skriver. I kapitlet skriver Erik om sin mamma på datorn.

Vi förberedde parläsningen gemensamt genom att jag läste högt och sedan körläste vi. Jag har kopierat sidan för att eleverna skulle kunna styrka över bestämda ord med överstrykningspenna för att underlätta läsandet, men också för att träna lite extra på sökläsning. Vi ritade också miniatyr-bilder till meningarna om vad mamman kan efter att vi tittat på orden på I-paden.

(Vet inte hur jag skulle bära mig åt utan dokumentkameran. En fantastisk uppfinning!)

Efter förarbetet så var det dags att parläsa. Men innan själva läsningen fick de 2 och 2 skanna tillhörande QR-kod (vilken de också såklart får med hem) och lyssna på texten igen när jag läser och följer med fingret. Efter de lyssnat då fick de börja läsa 2 och 2.

Efter läsningen så var det deras tur att skriva om sin mamma på datorn. 2 och 2 igen. Ett problem som uppstår hos mig ibland när vi skriver på datorn är att samarbetet kring textskrivandet blir helt enkelt att de turas om och skriver var sin mening. Jag vill få till samarbetet på ett bättre sätt. Då gick tankarna på kooperativa roller. Så idag fick en vara berättare och berätta för sekreteraren om sin mamma och sekreteraren skrev och sedan bytte de roller. Nu förstod alla vad jag menade och samarbetade kring skrivandet, inte bara turades om. Toppen!

Nu är de redo för att träna sin läsläxa på egen hand hemma! Lite extra stöd mha QR-kod också om det behövs.

 

SvA-tema kring skolgården med ASL- och film-tänk.

Då var vi igång på riktigt. Nu är det full fart igen. Härligt!

När min tjänst nu ändrats lite och jag inte längre är klasslärare så har jag lite olika grupper från våra åk 2-elever att jobba med. Idag drog jag igång mina sva-grupper kring vårt skolgårdstema.

Vi började med att kika på en skissad karta över skolgården. Med fördel i mitt nya klassrum och med lite färre elever har jag möjlighet att sätta elevernas stolar i en halvmåne vid tavlan. Väldigt bra och något som jag kommer fortsätta med när vi ska dela tankar kring något på tavlan. Inget plockande med saker, jag ser alla och de ser varandra. Bättre fokus helt enkelt.

Jag hade förberett bilder på några delar av skolgården som vi senare i temat kommer att jobba vidare med kring vilka regler som gäller där. Eleverna berättade vad de såg, allt kunde de inte namnet på så då fick de beskriva hur man gör där. Vi skrev gemensamt orden, funderade på en, ett eller flera. Till sist listade vi orden, dvs skrev dem under varandra. Det var nämligen deras uppgift sedan. Att lista saker vi har på skolgården. De fick skriva mina ord om de ville men också fundera vidare vad vi mer har på skolgården. De jobbade 2 och 2 i skrivarpar. De funderade och ljudade på i sina par. Nästa gång jobbar vi vidare med orden, ritar och fotar för att senare kunna göra om orden till meningar. Efter att, av ett besök, ha blivit inspirerad av min goda vän och kollega Anna Josefsson och hur hon strukturerar upp sitt ASL-arbete i sin klass. Kika in på hennes blogg eller läs hennes bok. 

Så småningom ska allt vårt arbete kring skolgården resultera i en film där vi presenterar vår skolgård och berättar om en del regler som finns på svenska och på arabiska. Allt för att nya elever på vår skola ska känna sig välkomna och råka ut för mindre missförstånd på rasterna.

Som lite extrauppgift fanns det möjlighet att para ihop ord och bild på golvet.

De har fått prova på det här med att skapa film för vi har inför föräldramötet gjort en film där alla elever berättar om hur de tror att de bor, vad de jobbar med och hur deras familj ser ut om 20 år. Några har också i mattegruppen häromdagen gjort film för att kunna träna ramsräkning hemma och i skolan såklart.

För att kunna träna hemma och få med sig filmen hem på ett smidigt sätt så får de med sig en QR-kod hem.

QR-koder är något som jag kommer att jobba med mycket under året tillsammans med filminspelningar då. Är du också intresserad av att skapa QR-koder? Jag har gjort en lite film om hur man gör…

SKUA-utbildningens första träff

Då var vi igång…

Första träffen av 5 är nu gjord. Vi är igång med utbildningen av kommunens nyanställda kring Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. 

48 deltagare från förskoleklass till årskurs 6-pedagoger skulle lära känna varandra i sina basgrupper. Men vi började i storsamling där även deltagarna från högstadiet och gymnasiet var med. Därav är vi 4 kursledare på första sliden.

Vi genomförde t.ex. aktiviteten Hillary för att lära känna varandra lite bättre.

Jag kommer att träffa deltagarna i 5 stora träffar under hela läsåret. Däremellan träffas man i mellanträffar där förstelärarna är med och handleder, stöttar och kör lite workshops. Mellan de stora träffarna ska deltagarna läsa och göra uppgifter. Läsningen syftar till att förbereda inför nästa stora träff. T.ex. kommer nästa stora träff handla om tala, lyssna och då ska deltagarna ha läst kapitlet som handlar om det. Till nästa gång är det ingen direkt uppgift med någon elevgrupp utan istället ska de lyssna på ett avsnitt ur radioprogrammet Lärarrummet under mellanträffen och reflektera tillsammans kring det. Annars är tanken att uppgifterna ska bygga vidare på det som den stora träffen handlat om. Så efter nästa träff kommer deltagarna att få prova på någon tala,lyssna-aktivitet med en elevgrupp.

Vi provade på Progressiv brainstorming för att reda ut funderingar kring språk, kommunikation och stöttning m.m.

Det kollegiala lärandet är mycket viktigt i den här utbildningen! Vi hjälps åt och gör varandra bra. 

 

Motivera och inspirera utvecklingsarbete kring SKUA med pedagogerna i Hultsfred.

Jag har jag dragit igång, lite på allvar, med min andra del i min tjänst. Jag jobbar nämligen 50% som kursledare kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i Hultsfreds kommun. Idag har jag varit på ytterskolans ”På hemmaplan” för att inspirera och motivera kring våra utvecklingsinsatser med SKUA-arbetet. Jag har lagt in power point-presentationen som jag använde på Slideshare och finns att bläddra i här under.

 

Jag börjar med att dra bakgrund och varför vi ska genomföra detta utvecklingsarbete. Vi kommer att jobba i lite olika spår. Flera av pedagogerna i kommunen har redan varit med i en stor satsning som vi hade för något år sedan då Nationellt centrum för andraspråk kom till Hultsfred och genomförde en SKUA-utbildning med alla pedagoger i kommunen. Nu har det tillkommit flera lärare sedan dess och det är dessa jag ska sätta in i SKUA-tänket på en SKUA-utbildning med 5 stora träffar och mellanträffar så förstelärarna hjälper till att stötta, handleda och genomföra lite workshops med deltagarna i olika grupper. På bloggen kan ni följa det här arbetet. Vi drar igång redan på torsdag så efter det kommer en djupare förklaring kring tänket och upplägget kring det arbetet.

De pedagoger som redan har gått NC-utbildningen kommer istället att fördjupa och hålla i sina SKUA-kunskaper genom att observera talutrymme i varandras klassrum. Detta kommer också förskoleklasslärarna och fritidspedagogerna göra i sina nätverk och då innebär det att de kommer att besöka över skolgränserna, samtidigt kommer vi att kika närmare på den reviderade kursplanen som berör dessa verksamheter.

För att inspirera och motivera använde jag mig av ett par strukturer från kooperativt lärande. Skratt och klapp från ”high fives” hördes under föreläsningen. Härligt! Även vuxna gillar kooperativt lärande… 😉

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!