Observation talutrymme, kollegialt lärande

Hela Hultsfreds kommun har haft en stor fortbildning insats kring nyanländas lärande mha Nationellt centrum för andra språk. All pedagogisk personal i kommunen har fått gå utbildning där NC kom ner till oss och höll utbildningsdagar och mellan dem skulle vi läsa Gibbons och göra uppgifter i våra grupper.

Nu är jag en av 4 som i kommunen utbildar oss till kursledare genom NC för att kunna föra det språk- och kunskapsutvecklande arbetet vidare i kommunen. Jag riktar mig mot fsk- 6.

Vårt priomål är:

Övergripande mål: Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift.

 Utifrån resultatet prioriterar varje årskurs/verksamhet  ett ämne/område där den kommunikativa förmågan är i fokus.

 

Nu blir det fokus på talutrymmet. Tillsammans med förstelärarna på skolan har vi resonerat oss fram till att observationer hos varandra är nästa steg för oss.

Mitt upplägg är att förstelärarna ansvarar för var sin verksamhet på skolan och att de ska ha minst 3 träffar. Inför, under och efter observationerna. Vi har valt att man den här första gången ska besöka pedagoger som man jobbar ganska nära. Det ska inte kännas för jobbigt den här första gången. Det ska gå så smidigt som möjligt och kännas så bekvämt som möjligt. Jag tänker att det här arbetssättet kommer att fortsätta i samband med priomålet varje år. Beroende på vilket priomål vi väljer så sätter vi tillsammans kriterierna för hur just det utvecklingsarbetet kan synas konkret i klassrummen och sedan går vi ut och undersöker hur det kan fungera. Vi inspireras och lära av varandra – kollegialt lärande! Vi har så mycket kunskap i huset, vi ska bara få syn på det!!

”Inför-träffen” handlar om att sätta ramarna. Reda ut vad det är vi ska göra när och hur, sätta organisationen kring observationerna. Men så klart reder vi också ut varför! Vi ska nu gå från teori till praktik!

Jag länkar till ett par artiklar:

Lärarbesök i klassrummet bästa fortbildningen.

Undersökande lektionsobservationer.

Vi återkopplar till Gibbons boken:

Hur lär man ett nytt språk? Man måste få använda det!

Uppgiften är två delad:

Observera en lektion. Observera med fokus på interaktionen.

  1. Rita upp klassrummet du ska besöka och markera P för pojke och F för flicka. Dra streck/pilar mellan vilka som pratar under lektionen.
  2. Kom överens med pedagogen vars klassrum du ska besöka om något fokus som du som observatör ska titta lite närmare på. Dra streck staket eller på något annat sätt dokumentera vad du ser. Det kan vara kring frågor, vilken typ av frågor ställs, vem ställer frågor, tanketid, uppföljande frågor osv. Eller kring vilka för talan är drivande i grupparbete. Eller pratar eleverna om det de ska?

Exempel på observations protokoll:

Under den här lektionen drog jag streck för när eleverna valde att svara på arabiska. Det fanns en resurs på plats som kunde översätta om eleverna valde det.

Arbetsgången i paren:

  • Gör lektionsplaneringar som gäller för besöket.
  • Träffas och titta på planeringarna och upplägget för lektionen. Syfte och tankar med lektionen!
  • Genomför undervisning resp observation.
  • Byt uppgifter alt rotera.
  • Träffas kort för att titta på varandras resultat.

Vid nästa tillfälle då förstelärarna träffar sina verksamheter igen ska alla pedagoger ha med var sin planering men det är inget måste att det ska vara just den planering som tillhör lektionen som ska besökas utan kan vara vilken planering som helst.

Vid sista tillfället så träffas vi och drar slutsatser och lärdomar utifrån våra lektionsobservationer. Då ska observationsprotokollen vara med och klara!

Vi kommer att observera utan att värdera så därför tittar vi också in i ett klassrum i Angered när de jobbar med ett tema som heter Abrahams barn. Som en workshop under första tillfället så tittar vi alltså in i det här klassrummet och efter det så får deltagarna ett par minuter på sig att skriva ner vad de såg. Individuellt! Efter det listar deltagarna begrepp utifrån vad de såg, även det individuellt. Därefter så pratar vi i helgrupp om vad vi såg. Just att lista begreppen gör att vi inte värderar på samma sätt som när vi pratar fritt om vad vi såg. Vi såg kanske: interaktion, lyssnande, skrivande osv… Istället för: – Det var bra att han hade pararbeten…                       Det blir ett mer professionellt samtal.

Klippet: Abrahams barn.    Klippet börjar 4.12 in i programmet.

Vi är i full fart med observationerna på skolan nu och jag är mycket glad över att höra positiva tongångar från de som är igång! 🙂

 

Återkommer om ”Under-träffen”.

Progressiv brainstorming för att reda ut elevernas förkunskaper

Inför att repetera årstider när vi bytte årstid för ett tag sedan så villa jag kolla av vad eleverna kan. Jag vet att de jobbat med årstiderna även i förskoleklassen, men vad kommer de ihåg?

Jag delade in eleverna i 4 grupper med varsin penna i handen men alla i gruppen hade samma färg på pennan. Varje grupp hade alltså sin egen färg att skriva med. Inspirerad av facebooksidan Kooperativt lärande, så fördelade jag ut roller till gruppdeltagarna. En försågs med ett lekband och var då ordfördelare (ordförande) och fördelade ordet i gruppen. Alla andra var den här första gången sekreterare och skrev på deras gemensamma papper.

I varje grupp fick de ett A3-papper med en årstid på. De fick 5 minuter på sig att tillsammans skriva vad de visste om den årstiden som de hade framför sig.


När tiden var ute. Bytte man ordfördelare och tog också ett skutt till nästa papper men behöll pennorna, hade man varit på höst så skulle man till vinter-pappret. Då fick man börja med att läsa vad den tidigare gruppen skrivit och sedan 5 nya minuter att skriva dit med sin grupps färg vad de mer kunde komma på kring årstiden.

Så byter man roll och årstid tills alla varit på alla papper.


Jag gick förstås runt och lyssnade på diskussionerna i grupperna och kunde ställa lite frågor till eleverna för att kolla av deras kunskaper.

Det här med att ge roller i gruppen var toppen, det skapar också en förståelse för våra klassråd och rollerna där som de lite känner till sen innan. Jag anser dock att det blev tydligare när vi nu arbetade med den här strukturen.

Jag tänker mig att vi vidare ska ren skriva meningarna, klippa isär dem och sedan sortera meningarna som ett nytt grupparbete. Vi ska se om de kan fundera kring vilken av deras meningar som tillhör vilken årstid. Jag tänker mig att samtalet ska hamna i resonemang kring ändelsen -are. t.ex. varmare, kallare. Jag upptäcker nämligen att de skrivit det är varmt resp kallt på flera årstider och även ljust och mörkt.

Detta resonemang tillhör också våra språkliga mål kring temat. De ska kunna jämföra årstiderna och då behöver vi reda ut dessa begrepp.

Translanguaging med QR-koders hjälp.

Kommer vi någonsin att ha tillräckligt med studiehandledning på vår skola? Förmodligen inte! Nihad Bunar pratar om att hitta kompensatoriska vägar när han intervjuas i Didaktorn…

Didaktorn – kunskapsbryggorna.

Jag var och blev inspirerad av förskolorna och har nu dragit igång att använda QR-koder på ett språkutvecklande sätt i min undervisning. Jag tänker att de ämnesspecifika begreppen som jag kräver att eleverna ska kunna använda sig av för att nå mål ska kunna finnas i klassrummet. Även för att göra modersmålen som finns i klassen viktiga och som en möjlighet för oss alla att lära sig.

Min egen dotter funderar inför sitt framtida språkval och undrar varför man inte får välja arabiska. ”Det har jag ju användning av”. Det finns intresse bland våra elever att lära sig kompisarnas språk. Bara för oss pedagoger att ta tag i saken och erbjuda det vi kan.

Vi precis gått in i tema ”Våren”. Så nu gjorde jag slag i saken och fångade de modersmålspedagoger som har språk i min klass. Albanska och arabiska. Så på stöttningsplanscherna på PP-väggen sitter det nu också QR-koder där man kan höra blommans delar på svenska – arabiska, svenska – albanska.

Det här med vårblommorna är lite klurigare eftersom det inte är självklart med vitsippa på alla modersmål och heller kanske inte de viktigaste att kunna. Men vår modersmålslärare i albanska fixade det och vi kunde i klassen idag lyssna på likheter mellan albanskan och svenskan. t.ex. krokus- ”saffran”, tulpan – ”tulipan”. Vi kunde dra kopplingar och se likheter mellan språken.

Delar av vår PP-vägg.


Göra QR-koder:

Jag filmar med kameran på I-paden och eftersom vi i kommunen har OneDrive tillgängligt så har jag laddat ner den appen. När jag då har filmat och klickar på ”dela-knappen” så har jag då OneDrive som val. Jag väljer den och väljer i vilken mapp jag vill lägga filmen så jag hittar den lätt.

Efter det använder jag datorn och letar reda på filmen i OneDriven. Jag trycker igång filmen och klickar sedan på hämta länk. Kopierar länken och klistrar in på hemsidan: SkapaQR-kod. Sedan är det helt enkel att klistra in länken där och så har du din kod som kan användas som vilken bild som helst.

På I-paden som vi har i klassen så har jag laddat ner en gratisapp som heter QR-Reader.

Fortsättning på signalord. Vi skriver räknehändelser med genretänk.

Idag kom fortsättningen på signalordslektionerna.

Blogg inlägg:

Genretänk i matten… Vilka ord signalerar vilket räknesätt?

Vi har haft två signalordslektioner, även om jag bara bloggat om ett.

Bedömningsstödet, som vi gör nu i åk 1, visade att vi inte jobbat tillräckligt mycket med räknehändelser. Det måste vi ändra på!

Idag började vi med att repetera signalorden. Eleverna skulle markera genom att dra streck vilket ord som signalerade vilket räknesätt.

Vi jobbade enligt EPA. Först tänkte eleverna själva. Sedan fick de förklara hur de tänkt i paren. Till sist tog vi det alla tillsammans. Mycket nyttigt för vi hamnade i diskussioner kring att några av orden kunde signalera båda räknesätten. Vi pratade också om skillnaden mellan ger och får, vem är det addition för och vem är det subtraktion för?

Som extra, i väntan på att alla skulle bli klara, försökte eleverna hitta på fler signalord. Klurigt, men sammanlagt var ett ord de kom på i alla fall.

Under signalordslektionerna har eleverna löst olika textuppgifter där orden ingår så alla har löst räknehändelser eller textuppgifter inför den här lektionen då vi ska skriva egna uppgifter. Så jag tänker att vi har förberett oss både genom att läsa modelltexter och hitta viktiga ord för just genren räknehändelser…

Sedan gick vi på huvuduppgiften för dagen. Att skriva egna räknehändelser.

Jag hade gjort en mall som vi först hjälptes åt att fylla i. Alla tillsammans.

I ovalen klistrade vi in ett tal, 5+7.

Jag ritade och vi pratade lite extra om hur man ritar i matten. Tydligt men inte jättenoga…

Sedan skrev vi en händelse kring talet tillsammans och tillslut skulle vi formulera en fråga. Vilket är ganska svårt i 7-års åldern. Jag bestämde ett startord för att hjälpa till.

HUR…

(Dokumentkameran är ett superbra verktyg i mitt klassrum.)


Efter att vi gjort en räknehändelse tillsammans så fick de göra en liknande uppgift i paren. Istället för 5+7 fick de nu 6+6.


Lite allteftersom blev eleverna klara och då gjorde vi den sista räknehändelsen för dagen. De fick då fundera kring ett subtraktionstal. Här fick jag gå runt och hjälpa till lite speciellt kring hur man skulle rita när det var subtraktion.

Vi hoppade sedan fram lite i Favoritmatematikboken och gjorde ett par sidor problemlösning.

Vill också tipsa om dessa kort. Rita – Räkna heter dem. Är osäker på tillverkar i skrivande stund men finns i olika nivåer och var perfekta som fortsättning för de snabba.


Dagen fortsatte på fråge-temat när vi jobbade med vårblommorna och eleverna fick då ställa ja- och nej-frågor för att lista ut vilken blomma som kompisen tänkte på. De hade bilder på blommorna på bänken framför sig.


Och vi fortsätter också i morgon med att skriva frågor på bilderna som hör till läsläxan.

Nu hänger vi i med reportern…

 

 

Inspirerade av förskolan provar jag QR-koder…

Igår var jag på studiebesök på en förskola här i Hultsfred. Imponerade av deras arbete gick jag hem och var mycket sugen på att prova på dessa QR-koder som de använder så bra som stöd för barnen.

Jag ser många vägar att använda QR-koder till det språkutvecklande arbetet vilket jag kommer att spåna vidare på men så här en lördag provade jag med mina kära kortspel.


Eleverna har lite svårt att komma ihåg våra kortspel och hålla isär dem. Jag tänkte att QR-koderna kunde hjälpa oss med det nu.

Nu har jag gjort planscher med QR-koder där finns en bild och ev några regler, det står också vad vi kan lära av spelet. Genom QR-koden visas en liten film om hur man spelar kortspelet eller lägger patiensen.

Är det någon mer som vill använda dem så finns de på länkarna här under:
Pyramiden.

Kungen.

Kasino.

7:an.

Jag använde appen Youtube Capture för att göra filmklippen sedan kopierade jag länken som blir till filmen och använde hemsidan SkapaQRkod.se för att skapa en QR-kod till filmen. Sean klippte jag och klistrade ihop på ett worddokument. Och så en QR-läsare till I-paden. Jag valde QR Reader.

Lätt när man fått snurr på det! 🙂 Det här ska vi göra mer!!

 

Kasino lär oss talkamrater upp till 14, strategi, ramsräkna, talkompisar, begrepp m.m.

Förbereder morgondagens mattelektion kring talet 14. Kortspel där ess räknas både som 1 och 14!


Vi ska spela kortspelet Kasino. Fast vi börjar med en förenklas variant.

Här kan ni se när jag och min dotter, 7 år, spelar.

Vi förenklar reglerna lite genom att nu i början ”bara” räkna vem som har flest kort när spelet är slut. Men fokus nu i klassen är att ramsräkna, addera, talkompisar, strategin: fortsätta ramsräkna/uppåträkning – vi använder knytnäven… (visas på nästa lilla film här nedan…) Allt detta tränar vi med den förenklade varianten av Kasino, + kortens värde.

Man får bara använda ett kort från handen och det måste vara summan eller ha lika värde med det/de kort man tar från bordet!

Här finns reglerna som de är egentligen… 😉

Kör man med de ”riktiga” reglerna så tränar vi också strategi… Lite mer att hålla reda på, vad är smart att samla på?

Här kan ni se när Elis och jag spelar med de riktiga reglerna, det fungerar också bra även om han här får lite hjälp av sin mamma.

Jag har gjort en lapp som lite stöd så det blir lite lättare att hålla reda på vad man ska samla på…


Vi kommer dock i skolan i morgon första gången spela den förenklade varianten. Spelet kommer dock att utökas med fler regler för att tillslut kunna spelet helt.

Skickar dock ett mail till föräldrarna med reglerna ifall de vill spela hemma.

Jag gillar att spela kort och blir lycklig när barnen på måndagen skriver i dagboken att de spelat kort i helgen. Härligt!!

Lärarmål: jobba varierat, aktiverande och stöttande i undervisning. Här So-tema.

Vi har under en tid jobbat kring ett tema om att flytta i världen. Vi startade temat genom att i grupper fundera på vad vi vet om världen. Eleverna skrev och vi funderade sedan tillsammans.

Utifrån vår pedagogiska planering så har jag jobbat fram en matris. Här har jag dock hoppat över nivå 2. En besparing i arbetsbelastning kan man säga för att jag främst använder mig av nivå 1 och nivå 3 i min bedömning, nivå 2 blir liksom vägen mot nivå 3. Matrisen är ett viktigt redskap för mig som lärare nr jag planerar min undervisning. Hur stöttar jag och hur utmanar jag eleverna? Hur ska jag lägga upp undervisningen för att leda lärandet mot nästa nivå?

Eleverna får också vara med och tänka till kring våra konkretiserade mål från PP-väggen kring hur vi ska jobba för att nå målen. Vi pratar också om att det är viktigt att visa sina kunskaper och hur man kan göra det.

Ett mål har varit att kunna beskriva varför människor flyttar och hur det kan påverka barn och familjer. Vi funderade tillsammans på varför man flyttar och många av oss i klassen hade erfarenheter av att flytta och kunde berätta om hur det var.

Vi läste berättelser om att flytta och vi skrev också egna berättelser där någon flytt skulle ingå.

Som läxa hade eleverna att intervjua en vuxen med frågor kring flyttande. Vilket också var ett mål, ”att göra enkla undersökningar”. Så här i efterhand har känner jag att jag skulle ha gett eleverna fler tillfällen att hitta på egna frågor t.ex. till varandra för att ge dem chansen att nå den högre nivån kring målet. I samtal kring våra erfarenheter kring att flytta blev det lite sporadiska frågor men är det något jag ska bedöma så borde jag ha undervisat kring det bättre tänker jag. Analys av min undervisning! Förändra för att förbättra.

Kring att känna till världskartan, världsdelar och väderstreck har vi bl.a. plockat med ett självrättande materiel. Placera världsdelarna rätt. Vänd och titta om du gjort rätt. Vi utvecklade också genom att när vi pratat om väderstrecken försöka beskriva för varandra var världsdelarna ligger. T.ex. jag tänker på världsdelen som ligger söder om Europa.

Vi har också pratat om vad färgerna på kartan betyder.

Vi har också tagit in modersmålet i undervisningen. Vad heter världsdelarna och väderstrecken på arabiska och albanska.

​​

Eleverna har gjort sina egna världskartor och placerat stjärnor på viktiga platser i världen för dem.

Så måste vi så klart veta var vi bor nu. Det här materialet hittade vi i någon facebookgrupp.

Vi har också fått reda på mer om världsdelarna genom djuren som bor där. Tittat på filmer och läst texter om djur i andra världsdelar.  Vi har skrivit faktatexter med stöttning av en 4-fältare och placerat ut dem i världen.


Efter det skrev vi argumenterande texter kring något favoritdjur i världen.

Det var allra första gången som vi skrev argumenterande texter så vi började med grunden. Jag visade en modelltext och så fick eleverna använda ”börjor”, klippa ut och klistra in eller skriva av.

Genreplansch

Modelltext

Lucktext som jag tagit ”börjorna” från.

Elevexempel.
Min elev som har albanska som modersmål fick, med stöd av vår modersmålspedagog, att skriva sin argumenterande text på albanska. Vi läste upp våra texter för varandra.

Nu har eleverna fått självbedöma sina kunskaper kring temat på målboksbladet.

Flytta-temat har varit en del av den pedagogiska planeringen kring Värdegrund.

Nu återstår för mig att gå igenom hur eleverna tyckt att det gått själva men vi gjorde också en liten kontroll genom en slags sittande tipspromenad med 1 x 2- frågor. Dessa ska jag så klart också titta på och så göra en bedömning i matriserna. Sedan ska jag analysera min undervisning. Vad kunde jag gjort bättre för att ha lyckats ännu bättre med mina elever?

Stärka modersmålets skolspråk i min klassundervisning.

Jag har tillsammans med vår modersmålslärare i albanska, Dinore,  påbörjat ett arbete för att stärka skolspråket för en pojk i klassen som har albanska som modersmål. Han har börjat läsa och skriva på albanska och det är något som vi tänkt att vi ska utnyttja för att stärka hans modersmål även på mina lektioner. Tiden för ämnet modersmål är knapp. För att utmana kring skolspråket i alla ämnen behöver vi hjälpas åt.

I måndags när vi skrev dagbok så skrev han på svenska men försökte också på egen hand att skriva en av meningarna även på albanska.


I onsdags fick han stöttning i sitt skrivande av Dinore. Hon var med och hjälpte honom att skriva världsdelarnas namn och väderstrecken på sin världskarta på albanska. Vi jobbar nämligen med världen och hur det är att flytta. Efter det så skulle introducerade jag argumenterande text för eleverna. Vi tittade på modelltext och vi skrev en gemensam text med meningsbörjor. Sedan skulle eleverna välja ett av världens djur som sitt favoritdjur och argumentera för varför. De fick hjälp av mina börjor.

Min albanska kille fick stöd av Dinore för att kunna skriva sin text delvis på albanska.

Sedan redovisade vi för varandra och även om det var lite nervöst var det en stolt kille som efteråt i korridoren lärde sina kompisar olika meningar på albanska på väg till matsalen.


Efter måndagens lektion med dagboksskrivandet lärde vi oss: One kom honger shipsa, vilket betyder Jag har ätit chips.

Vi har efter båda lektionerna kunnat jämföra språken och sett likheter och skillnader. Likheterna är många även på ord som inte heter samma men kan betyda ganska lika som ätit och hongra. Vi kunde också titta på att vi säger Nordamerika medan man i albanskan säger ordet för nord efter Amerika.

Vi lär oss massor av varandra!

Här kan man även lyssna på Gudrun Svensson och Anna Kaya. 

Kamrat/självbedömning kring mattemål.

Den sista tiden har vi jobbat riktat mot tre mål kring matten. Efter att vi genomfört bedömningsstödet i matematik för åk 1 ht så uppmärksammade jag att ramsräkning uppåt och neråt var något vi behövde träna mer med speciellt i samband med att fingrarna nu inte räcker till när vi jobbar över 10.



Vi repeterade delar kring vad vi gjort för att lära oss:

  • Vi har kastat boll upp till hundra. Tagit tid och räknat uppåt och neråt tillsammans i klassen, med stöd av linjal och utan.
  • Vi har lagt patiens, pyramiden, för att lära oss 10-kompisarna och tränat på strategin att använda fingrarna för att ta reda på kompisen om man är osäker.
  • Vi har löst ekvationer, startat ramsräkningen på olika siffror mha strategin (fusket) att börja med knytnäven. För att kunna utvecklas vidare kring den här strategin så måste vi bli säkra på att ramsräkna uppåt och neråt.

Nu var det dags att kolla av hur vi ligger till. Eleverna fick två och två förklara för varandra hur man ska tänka när man räknar ekvationer mha knytnäve-fusket, ramsräkna uppåt och neråt för varandra och vilken strategi, ”fusk”, kan man använda om man är osäker på 10-kompisarna. Sedan fundera kring hur det gick. Lite samlade exittickets.

Vi tränar upp till 13 med spelkort.

Eleverna har fått lära sig en ny patiens idag. Kung kallar vi den. (Vet egentligen inte vad den heter…)

Vi jobbar vidare i talraden och idag var det dags för talet 13. Eftersom jag gillar att spela kort och ser det som en samarbetsövning i matematiken så vill jag lära eleverna spelkortens värde. Hittills har jag plockat bort de klädda korten när vi spelat men nu jobbar vi som sagt för att lära oss alla.

För att bli säkra på de klädda kortens värde så la vi idag en patiens, enmansspel men idag samarbete två och två för att lära.

Man lägger ut alla korten i 3 rader. 4 i första raden, fyra i andra och 5 i sista raden. Högarna benämns med talraden 1, till den sista högen i den sista raden, 13. Man börjar med att plocka översta kortet i den 13:onde högen, tittar på det och lägger det sedan med siffersidan uppåt, underst i ”rätt” hög. t.ex. en 2:a i den andra högen. Man räknar högarna som man läser. Sedan tar man det översta kortet ur den högen man just lagt underst i och så jobbar man vidare. Det hela går ut på att alla högar ska bli uppåtvända innan man får den sista kungen. Blir alla högar uppåtvända har patiensen gått ut.

En bra patiens för att träna spelkortens värde och barnen gillade den.

Vi tränar också på att skriva talen i en sifferbok. Vi valde att inte göra det med siffrorna 1-9 men känner, som jag skrev i ett tidigare inlägg på tal om att forma bokstäver, att det var dags nu. Skriva siffrorna i rutor, ha mellanrum och skriva dem åt rätt håll. Eleverna skriver talet, klistrar in kortet, ritar tärningar som blir talet, ritar pengar som blir talet och skriver tal där svaret ska bli talet. Jag är glad att jag väntade och skriver i skrivböckerna nu. Det här med 13 och 31 är lite lurigt nämligen…

 

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!