Att lära i grupp – sekvensbilder

Måste tipsa om en facebookgrupp som heter Kooperativt lärande. Där finns roliga och bra idéer på hur lärande kan ske i samverkan. Helt i min linje! 🙂 Mer grupparbeten och samarbete så att vi bl.a. tränar den muntliga interaktionen i klassrummen.

Jag fick syn på en övning som kallade Skriv, byt, matcha som jag testade i min klass.

Eleverna jobba i par. De fick en uppsättning sekvensbilder som de i paren skulle lägga i ordning. När de bestämt ordningen fick de skriva en mening till varje bild sedan la de ihop bilderna i en hög. När alla var klara roterade vi, paret gick till nya sekvensbilder där ett annat par skrivit meningar. Nu skulle paret som kom försöka lägga dem i den ordningen som det första paret tänkt. Det nya paret skulle sedan skriva dit en mening till på varje bild men vi hann inte riktigt med det och så hade jag inte gjort ett papper till varje bild utan de skrev meningarna på ett stort A3 vilket gjorde att det var svårt att få plats för vissa grupper. Nästa gång ska varje bild få ett eget papper så att vi kan fylla på med meningar… 😉 Ett nästa steg. Förändra och förbättra… 🙂

En mycket trevlig övning hur som helst! Rekommenderas!

Som lite extra på mattan hade jag andra sekvensbilder om Flo som vi har som inköpt material på skolan.

 

De som eleverna jobbade med i paren och skrev meningar till hittade jag på Pinterest. Hülya Basarans sida där med sekvensbilder.

 

 

Genretänk i matten… Vilka ord signalerar vilket räknesätt?

Nu börjar vi jobba lite smått med textuppgifter i matematiken. Vi pratar också om att kunna skriva på mattespråk på utvecklingssamtalen. Men hur gör man då? Vilka ord är viktiga kring textuppgifterna?

Jag tittade på ett filmklipp när jag kikade lite på webbdelen av kartläggningen för nyanlända. Som kursledare för språk och kunskapsutvecklande arbetssätt här i kommunens 1-6 verksamheter så kikade jag in på den 4:e modulen, resultat-delen.  Här tittade jag bl.a. på filmen kring matematik.

 

 

Här pratar lärarna om signalord i matematiken. Superbra! Klart vi måste gå igenom signalorden för att kunna veta. Jag måste undervisa kring det som jag bedömer… inte ta saker för givet!

Så idag har vi läst gemensam text. Textuppgifter. Tittat på vilka ord som gör att man kan veta vilket räknesätt man ska använda när man sedan ska skriva på mattespråk. Vilka ord är de viktiga och signalerar för oss vilket räknesätt jag ska använda?

Jag valde ut 4 att börja med: får, tillsammans, fler och färre. Fler och färre eftersom vi jobbat med dem och det blev lite repetition.

Mha dokumentkameran så läste vi texten gemensamt. Ringade in signalorden och skrev på mattespråk.


Sedan samlade jag mina elever som behöver språkstöd på mattan och vi repeterade en gång till. Tog hjälp av pengar och pratade om får och tillsammans. Sedan hjälptes vi åt att lösa resterande uppgifter som skulle klistras in i matteskrivböckerna.

Repeterade orden och ringade in vilket räknesätt ordet signalerade.

De andra eleverna fick två och två sätta igång och läsa, ringa in signalord och skriva på mattespråk i sina matteskrivböcker.


Som utmaning fick de också hitta på egna uppgifter där de använde de signalord som vi gått igenom idag.

Två spår i undervisningen vilket gjorde att alla hade chansen att lyckas.

Vi fyllde på vår mattebegreppsvägg med en plansch med signalord som kommer att bli fler med tiden…

Tillägg:

Jag har fått reaktioner på att jag likställer färre med subtraktion och tillsammans med addition. Ledsen att jag upprör! Så jag vill förklara mina tankar kring det.

Jag reflekterade också under lektionen att jag färre i dagens uppgift likställs med subtraktion vilket jag är väldigt medveten om att det inte alltid gör.

Jag valde att ha med de begreppen för att vi har jobbat med dem ett tag. När vi har pratat kring dem och eleverna och förklarat för varandra och mig kring bedömningsstödet så använder de begrepp som mindre, räkna neråt, backa m.m. typ subtraktion. Så idag körde vi vidare kring det. Det här var absolut första gången som vi pratade om vilka ord som är viktiga signalord. Den här gången blev färre = – och tillsammans = +. Jag är dock medveten om att det inte alltid är så och det är något som jag kommer att jobba vidare kring. Jag lovar!!

Att jag valde att på pappret på mattan, med gula ord, markera räknesätt var för att mina elever som behöver stöd i svenskan skulle ha lättare att hitta orden i sina uppgifter och komma ihåg hur man skulle tänka. Jag pratade dock inte med dem om att det inte alltid är så att färre är subtraktion och tillsammans addition, det kanske jag skulle ha gjort men gjorde den här bedömningen idag.

Det jag ville lyfta med dagens lektion var att det finns viktiga signalord i matten. Mina elever går som sagt i åk 1 och jag ville använda begrepp som vi jobbat med och som de kände igen. Därav valen. Det innebär inte att ni som läser inlägget behöver välja just dessa utan välj vilka ni vill och där ni befinner er i undervisningen och jobba vidare utifrån det sedan. Men lyft signalord i matten!

Kände att det var viktigt att skriva dit det här sista så jag inte uppmanar till felaktiga pedagogiska och matematiska uppgifter. 🙂

Lagom är bäst?

Vi har delvis kört ASL, att skriva sig till läsning, kanske är det just det som är problemet.

I alla fall tycker jag att det nu är begränsande för några av eleverna att de inte skriver läsligt och något som vi måste börja jobba med på mer riktat nu. Kanske beror det på att vi just inte kör ASL hela vägen utan att vi har lite arbetsböcker t.ex. till Livet i bokstavlandet men också ”extraböcker” så som Ärtan, Pärtan m.fl. Så skriver vi dagbok för hand varje måndag. Det blir svårt att få plats på raderna för bokstäverna de skriver är så stora och meningarna är svåra att läsa för det är för små mellanrum när nu uppgifterna kräver lite mer skrivande än tidigare. Så nu kör vi lite hårdare med att skriva mindre och dessutom börja träna på formandet av de små bokstäverna och mellanrum mellan orden.


Jag är absolut ingen motståndare till ASL utan tycker verkligen att tankesättet lyfter undervisningen. In med andra motorikövningar i skolan än skrivande, in med mer IT på alla sätt och vis (vilken stöttning talsyntes är), in med undervisning i grupper/stationer/spår, in med samarbetsövningar på olika sätt. Allt är superviktigt för att utveckla skolan till det bättre! Tankesättet kring ASL bör in i fler ämnen i skolan. Jag själv har försökt överföra det t.ex. i matten.

Men nu anser jag att mina elever behöver börja träna på att forma för att ta nästa steg. Vi har snart jobbat igenom alla bokstäver. Vi har format lite kring varje bokstav, mycket mindre än kring tidigare årskullar i ettan, och istället jobbat med motorikskåpet bl.a. Nu tycker jag att det är lagom att börja få ordning på formandet mer riktat. Jag känner också att nu är eleverna motiverade och själva vill lära sig att skriva fint. De flesta klarar att skriva berättelser med inledning, problem, lösning och slut. De flesta klarar också att skriva faktatexter med en 4-fältare som stöttning. Detta har vi gjort på datorn. Vi ska förstås jobba vidare och utveckla texterna till att bli fylligare men en utmaning kan också vara att kunna skriva för hand, tänker jag. Just faktatexter och berättelser är ju superbra att skriva på datorn för det går ju så lätt att gå in och redigera, ändra och förbättra utan att pappret går sönder och det blir kladdigt. Så jag kräver inga långa texter för hand men ändå lite att kunna hålla sig på raderna och ha mellanrum mellan orden tänker jag är rimligt att kunna efter 1:an.


Så kring arbetet med Livet i bokstavslandet i samband med att öka läsflyt så skriver vi ord på bokstäverna vi jobbar med. Förra veckan listade vi z och c- ord. Nu då inte på datorn utan för hand. Likadant veckan innan det då vi jobbade med bokstaven P. Eleverna har då fått välja mellan papper med stödlinjer och papper med breda ränder. Idag när vi introducerade J och D så fick alla skriva ”ordväggsorden” på papper med stödlinjer. Dels för att träna orden så att de känner igen dem när de tränar sin läsläxa men också för att försöka skriva med småbokstäver.

Eleverna strök under ord med P i.
De listade sedan orden de strykt under.

Nästa uppgift att berätta om problemet i berättelsen. Då fick de välja vilket papper de villa använda… Innehållet viktigare!


Hade jag kört ASL fullt ut utan läromedel hade förmodligen inte behovet uppstått på samma sätt tänker jag. Jag ångrar absolut inte att vi inte lagt ner mindre tid på formandet tidigare under ettan utan tycker helt enkelt att det är lagom nu när behovet uppstått och även motivationen hos eleverna.

Appropå arbetet med bokstäverna C och Z så gjorde vi i samband med det zantangel-målning av tjock bokstäver. Vi klippte isär orden vi listade för hand och klistrade upp med tillhörande miniatyrbilder. Så skrev vi orden i meningar, på datorn!

Lagom är bäst!  I alla fall i mitt klassrum… 😉

Mattestrategi: uppåträkning/neråträkning.

Snart räcker fingrarna inte till!! Vi måste hitta andra strategier för att räkna. Det blir också viktigt för att lösa de enkla ekvationerna. ”Vilken term fattas?” Jag vill att eleverna ska lära sig att de kan använda strategin uppåträkning eller neråträkning. Utifrån bedömningsstödet var inte alla elever säkra på neråträkning från 20 och heller inte den högre nivån med uppåträkning till 115, så vi ska nöta det lite.


Jag vill visa eleverna strategin att börja med knytnäven och sedan räkna uppåt eller neråt beroende på räknesätt. Min dotter har fått visa på en filmsnutt här under hur jag menar.

Men för att kunna använda strategin på lite högre tal måste man vara säker på talraden! Träning pågår…

  • Vi jobbade med prick till prick. Uppåt och neråt i olika svårighetsgrader.
  • Motorikövning: Kasta boll eller hoppa rep.
  • Hela klassen tävlar tillsammans för att slå sin egen tid i neråträkning från 30. Som stöttning använder vi linjalen.
  • Lösa ekvationer i boken.
  • Utmaning: Problemlösningen för de som är klara blev nu lästal där man använder strategin.


Tidigare har vi också jobbat med att gömma ett antal. Mha sina lådor med mattematerial så fick försöka förklara likamedtecknet för kompisen bredvid. Hur är det man tänker med likamedtecknet? Så fick de använda det de hade i lådorna. Med pluttar och pengar utmanade de varandra att räkna. Jag tipsade också om att när man la ett tal med plus- eller minustecken så kunde man ta bort så att det blev en ekvation. Vilken term fattas? Det blev mycket räknande i klassen. Alla gjorde inte precis som det var tänkt men alla räknade på massor med olika sätt! Vi sammanfattade och tipsade varandra om hur man kunde göra det klurigt för kompisen bredvid.

Jag fick en fråga om det blir rörigt i mitt klassrum och visst blir det det ibland. Men vi har också tysta jobbstunder i boken. Målet är nu att alla ska kunna talraden uppåt och neråt och det kan man göra på så många roliga sätt och vet eleverna att de ska kunna det och träna på det och hjälper dem lite på vägen genom att tipsa om aktiviteter så som kasta boll och hoppa rep så kommer de på egna sätt att träna även utanför skolan. Vi hade t.ex. brandövning mitt under den här lektionen och för att hålla värmen när vi väntade ute utan jackor så hoppade några 100 hopp. Men jag tar också hjälp av mitt trafikljus. Grönt = fritt fram att prata till rött= tyst jobb.

Det är så viktigt att få lära sig att tala, lyssna, kommunicera och interagera med andra så vi måste hitta vägar att få det att fungera i klassrummen.

Muntlig interaktion i dagboksskrivandet.

Varje måndagsmorgon skriver vi dagbok. Berätta om något du gjort i helgen!

I genrepedagogikens anda så har vi börjat att skriva med tidsord, det är ju en slags återberättande text. Ganska svårt i början men vi tränar för fullt.

Jag hjälper till och modellerar min text. En händelse som jag har gjort i helgen. Men jag börjar med att rita! Sedan får eleverna gissa vad de tror att jag har gjort. Idag var det lätt tyckte dem. – Fiskat! Men en flicka sa – Pimlat. Båda är rätt och vi pratade om vad som är skillnaden.


Det är svårt att få med alla i helklassdiskussioner tycker jag. Det är gärna samma som svarar och berättar och som alltid räcker upp handen. Ibland tar jag elever iaf som får svara men jag försöker och hitta på övningar där jag får fler aktiva för att alla ska träna den muntliga interaktionen. Så precis som jag fick eleverna också rita först och sedan gå till någon klasskompis och fråga om han eller hon kan gissa vad jag gjort i helgen. Alla blir då delaktiga och måste prata med en kompis.

Elevexempel.

Gibbons skriver:

”Forskning kring andraspråksutveckling visar tydligt att mycket beror på hur samtalen i klassrummet läggs upp för att elever framgångsrikt ska tillägna sig andraspråket.”

Sedan får de också skriva, så som jag gjorde på tavlan. Försök använd tidsorden och så glöm inte punkt och mellanrum mellan orden. Mål från PP-väggen som plockar fram. Dessa kör hårt med nu för att skriva läsligt.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Lindblomskolan som jag jobbar på är en skola med 565 elever, varav 34% är nyanlända. Vi har ca 30 olika språk och dialekter på skolan. Vi har studiehandledare i några av språken, men för få speciellt i arabsika. Vi är igång med diskussioner kring studiehandledning i förstelärargruppen, hur kan vi utveckla undervisningen kring studiehandledning? Så har vi pedagoger som går en utbildning kring studiehandledning, ”Att undervisa nyanlända elever – för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen”. Så det är ett spännande arbete som är igång. Vi är en skola på landsbygden vilket gör att det är svårt att rekrytera studiehandledare som jag förstår.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Vi lyssnade på Didaktorns intervju med Nihad Bunar.

Han pratar om att hitta kompensatoriska vägar. Jag tror att det är viktigt för just vår skola. Vi kommer att ha svårt att hitta tillräckligt många studiehandledare helt enkelt, hur kan vi göra då??

Jag har läst stödmaterialet från skolverket, Studiehandledning på modersmålet.

Mina tankar efter det är bl.a.:

  • Vi måste använda kartläggningen som en grund för hur studiehandledningen ska läggas upp, mer än vi gör idag. Behövs studiehandledningen före, under och/eller efter lektionen för just eleven ifråga? Hur ska vi lägga upp en stöttande undervisning för eleven som individ?
  • Vi alla pedagoger behöver samverka! Vilka förväntningar har vi, vad tänker vi kring t.ex. kunskapskraven. Vad konkret är det som är en godkänd nivå i ett tema? Vet studiehandledaren om vad vi har tänkt? Har vi kommunicerat syftet med lektionen? Kanske kan matriser vara ett sätt att räta ut frågetecken som kan uppstå.
  • Jag tror också på att samverka kring ämnet modersmål. Att jag i klassrummet erbjuder eleverna att skriva, berätta på sitt modersmål så ofta som möjligt men absolut vid bedömningstillfällen! Ta hjälp av digitala verktyg. Så att vi inte bedömer svenska-kunskaperna istället för ämneskunskaperna!!
Både användandet och nyttan av att jobba med matriser och vikten av att samarbeta med studiehandledare och modesmålspedagoger var något som vi jobbat med kring vårt prioriterade mål i årskursen.

Kring vårt prioriterade mål på skolan, Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift., så utarbetade vi en matris i varje årskurs kring kommunikation kring ett tema som vi skulle jobba med. Vår blev så här:

Vi har också, i våra arbetslag, gjort våra egna HUR ska vi arbeta för att nå målen? Det kursiva är tankar under vår delanalys nu efter jul. Har vi gjort det vi sagt? :

·       Vi ska genomföra muntliga interaktionsövningar. Eleverna ska i grupper mha bilder och ord träna på att förklara, beskriva, berätta, resonera m.m. genom att kommunicera muntligt. Minst en gång varje dag. Det har vi verkligen gjort och det har blivit en del av vår vardagliga planering.

·       Skriva texter och i större utsträckning kunna visa sina kunskaper även på sitt modersmål i de språk där vi har modersmålspedagoger. Vi har gjort det 5-6 gånger under höstterminen.

·       Samverka med modersmålspedagoger kring texter och arbeten som eleverna gör i klasserna. Någon enstaka gång men vi kan bli bättre. Vi samplanerade t.ex. kring vårt upplägg kring 4-rutan med Amina. Vi ska försöka få igång planeringarna tillsammans med Amina och Dinore till att börja med. Malin vill att Dinore är med i klassrummet vid något skriv tillfälle för att stötta en elev att komma igång med skrivandet på albanska.

·       Använda digitala verktyg för att stärka den muntliga kommunikationen. Sätta ord på det vi gör t.ex. genom återberättande. Vi har gjort det någon enstaka gång under terminen men kan bli bättre.

·       Sambedöma tillsammans med modersmålspedagogerna kring SvA och ämnet modersmål. Samla dokumentation (både skriftlig och muntlig mha I-pad eller dator) i klasserna som vi kan använda till sambedömningen där eleverna i klassrummen jobbat med både svenska A och modersmålet parallellt. I slutet av varje termin. Vi har gjort bedömningsstödet och då har de arabisktalande eleverna fått göra det tillsammans med Amina. Cissi och Amina bedömer eleverna i No och So under studiehandledningslektionerna.

·       Använda bildstöd för att förstärka språket. Det är vi bra på. Vi använder mycket bilder. Vi arbetar språkutvecklande och har fokus på att underlätta språkligt för eleverna mha bilder och ord.

 

Vi har också delutvärderat matrisen och funderat kring hur vi har lyckats. Här är en del av utvärderingen.

Allt är inte perfekt och vi kan bli bättre på flera punkter men det som är bra är att vi har sett det nu. Vi vet vad som är bra och vad som kan bli bättre. Diskussionerna vi hade kring vår delutvärdering gör att vi tar steg i vår egen utveckling som lärare och hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att möta våra elever på ett bättre sätt. Förändra för att förbättra..

(Jag menar inte här att visa något slags facit! Vi kan säkert bli bättre på att utvärdera. Jag har bara lagt med urklippet för att visa något kring de diskussioner vi hade och menar inte att vi är klara, det är ett arbete under utveckling, men jag ser vilka vinster det ger vår verksamhet. Man måste våga försöka och träna för att bli bättre! det här är ett utvecklingssteg som vi tagit och som jag är mycket stolt över att vi tagit)

Analysera mera i vardagen!!

 

Jag har också analyserat andra matriser…

I svenska och svenska som andraspråk upptäckte jag där att jag inte mötte mina flerspråkiga elever på ett bra sätt för att nå målet kring tala:

”Jag tänker att jag också kring tala skulle behöva modersmålspedagoger som hjälp. Det är främst eleverna som läser utifrån SVA som inte når målen kring tala och det beror på att de inte kan svenska tillräckligt bra dels för att tillgodogöra sig högläsningen men också att kunna och fråga, kommentera, berätta och följa instruktioner. Jag tänker också att det ofta sker i helklass. Där kanske inte dessa elever känner sig bekväma pga sina språkförbistringar. Tror att fler skulle klara sig bättre om man satt i en mindre grupp ev utifrån språkkunskaper till att börja med och läste och talade om bilder och text tillsammans. Kan vara svårt att få till i en klassrumsmiljö där elever har så olika förförståelse och det krävs en lärare för att leda samtalet. Kanske är dessa mål viktiga att jobba med just i våra FBK-verksamheter. Jag tänker att genom att läsa och resonera kring olika texter och bilder i grupper tillsammans med lärare kan lära sig mycket av det svenska språket.” (utdrag ur mina anteckningar från min analys av matrisen i svenska och svenska som andraspråk)

Jag kan sätta fingret på vad jag behöver hjälp med och kan gå och be om hjälp från andra pedagoger så vi kan göra en omfördelning av resurser. Jag kan prata med lärarna i förberedelseklassen då ett par av mina elever gick delvis i fbk.

Kanske gör analyserandet och utvärderandet att vi hittar våra kompensatoriska vägar i våra egna verksamheter.

Kanske kan vi iaf så syn på vad vi skulle behöva och lättare kan sätta fingret på att just det här behöver vi för att lyckas bättre.

Jobbar för att få flyt i Bokstavslandet. Lektionsplaneringar…

Framme vid bokstaven Pp i Bokstavslandet. Förrförra veckan jobbade vi med förförståelsen inför läxan med lite teaterspelande. Den här veckan jobbar vi för att få upp flytet. För att få upp läsflytet måste man känna igen och känna till flera ord i texten.

Här nedan finns min förenklade planering. Jag har haft många tankar kring ”snygga” lektionsplaneringar men svårt att få dem att funka i den stressiga verkligheten vilket har utmynnat i ett kort och koncist kollegieblocksblad. En blandning av de ”snygga” planeringarna som ni kan se ett urval av längre ner, vilket som sagt mynnat i  mål, undervisning i två spår, elevaktiva gruppövningar för träning i muntlig interaktion, sammanfattningar tillsammans med mig, analys i vardagen.

”Snygga” varianter som jag indirekt använt:

Sida 1
Sida 2
Lektionsplanering till Livet i mattelandet.

Så här gick det…

Jag började med att läsa läsläxan för eleverna högt. Båda böckerna och eleverna försökte hänga med i sina böcker.

Efter det tittade vi  på Livet i bokstavlandet avsnittet om pirater. Jättebra att se innan läsningen i boken den här gången för de tog upp både pirat som inte alla visste vad det var och även lapa som ännu fler inte visste. Vi pratade också om att plundra och röva.

Efter det skuggläste vi kapitlet tillsammans. Jag har boken så alla ser mha dokumentkameran. Först läser jag ett stycke och sedan läser alla tillsammans samma stycke. Så jobbar vi igenom hela kapitlet. Först i den gröna boken sedan i den röda. Då har barnen hört texterna sammanlagt 4 gånger dessutom fått lite förförståelse i samband med filmen.

Sedan hade jag kopierat upp kapitlet och eleverna skulle i par stryka över alla P-ord. Ord med P i sig. Var sitt papper och var sin penna men kontrollera så de hittat alla tillsammans. Det blir då att de läser orden för varandra. – Har du strykt över pirat? osv.

När det var klart skulle de lista orden på papper. De fick nu välja mellan ett glest randigt papper eller ett papper med stödlinjer där man samtidigt som man läser och stavar tränar på att få rätt höjd på bokstäverna och skriva med små bokstäver. En utmaning helt enkelt.

Jag kan gå runt och ställa frågor som varför heter kaptenen Tapper? Vad är en skeppskatt?

Sedan parläste dem. En del hann börja jobba med läsförståelsesidan i arbetsboken.

Vi hann inte riktigt klart med hela planeringen men vi fortsätter på måndag…

När jag analyserar lektionen tänker jag att det blev en ganska lycka lektion. Jag lyckades utmana nästan alla som jag hade tänkt till att välja pappret med stödlinjer även om det blir lite jobbigare. Jag kände det som det flöt ganska bra när de gruppläste även för de som kämpar lite med läsningen.

Allt för att fler ska nå en högre nivå enligt vår matris och bedömningsstödet.

Vi lär oss 10-kompisar mha kort-patiens. 

Dags att öva 10-kompisar!!

Övningen blev idag därför att spela patiens. Pyramiden, fast jag plockade bort de klädda korten. Det gäller att bli av med korten på bordet genom att para ihop dem i 10-kompispar. 10:an plockar man bort utan kompis.

Vi lade upp fem rader som en pyramid med korten nervända och en sjätte rad med korten uppvända. Resten behåller man som en hög i handen.  Kan man plocka bort kort så ett nervänt kort ligger ”löst”, utan något annat kort på sig, får man vända upp det och se om man hittar en kompis.

Sedan vänder man upp tre kort i taget ur högen som man har kvar i handen när man lagt ut själva pyramiden, men man får bara plocka det översta.  Så får man börja om med högen om och om igen tills man upptäcker att patienten går ut eller inte.

Mycket uppskattat bland barnen.

De fick prova idag två och två men annars spelar man själv.

Dokumentkameran är ett mycket bra verktyg i klassrummet som jag använder mycket!

Vi hade också fixat ett memory och så kan jag rekommendera appen 10-kompisar.  😊

Elevinflytande och synliggjorda mål i den pedagogiska planeringen i SO.

Då var det dags att dra igång ett nytt arbetsområde. Det är en stor pedagogisk planering som vi kallar Värdegrund. Delar av den jobbar vi med under året t.ex. i samband med FN-dagen, men nu har vi valt ut delar av den som vi kallat att Flytta i världen. Det kommer att vara vårt fokus under SO-lektionerna nu en tid.

Som alltid när vi drar igång en ny PP så får eleverna vara med och bestämma hur vi ska jobba för att nå målen. Jag berättar och sätter upp de konkretiserad målen som kommer att vara en del av vår PP-vägg på tavlan och pratar om vad det är vi ska kunna. Sedan får eleverna komma med idéer på hur vi ska lära oss detta.

För att kunna fortsätta planerandet av arbetet så är det bra för mig att veta lite kring vad de redan vet om världen. Den här gången fick de skriva två och två. Det skrevs de länder som några av oss i klassen kommer ifrån eller har varit i. Några har erfarenheter av att flytta och kunde skriva hur det kändes. Så här strax efter jul och i skuggan av julkalendern så var det flera som skrev tomtens rike. 🙂

Under vår världskarta med spår från ”grej of the day” påbörjade jag vår PP-vägg. Målen är uppsatta och elevinflytandet. Nu väntar stöttningsplanscher allt eftersom vi jobbar på kring temat.

 

Jag tar byter också ut lite böcker i klassrummet. Jag tar bort några av faktaböckerna kring insekter och träd och plockar istället in lite kartböcker m.m.

Första lektionen drog vi igång med kartan. Eleverna visade nämligen ett väldigt intresse för kartan och tyckte att det var spännande. Dessutom jobbar vi med bokstaven K den här veckan! 🙂

Målet sitter på tavlan och sedan pratade vi om hur en karta ser ut. Vi har under förra temat pratat om hur jorden roterar runt solen. Vi pysslade en jord med blått och grönt papper… Varför gjorde vi det? Varför är det olika färger på kartan?

Eleverna fick måla en världskarta. Vi pratade också om världsdelar, att det finns olika delar i världen och pratade om dess namn. Då kom vi också in på väderstrecken, nord- och syd-amerika…

Vi samlade ihop expertord vi behöver känna till kring temat vilka kommer att komma upp på PP-väggen.

Eleverna fick också två och två träna på världsdelarna, var de ligger och ser ut. Placera ut rätt namn på världsdelarna och sedan kan de självrätta sig för på baksidan av namnlapparna står siffrorna.

Före, under, efter-läsning till Livet i bokstavslandet.

I min utbildning via NC hade jag delvis som uppgift att genomföra en före, under och efter-läsningsaktivitet i min klass.

Inför att vi skulle skicka hem en ny läsläxa så valde jag att genomföra min aktivitet.

Jag hade kopierat upp bilderna från kapitlet och även skrivit ”repliker”, pratbubblor på bilderna utifrån vad som sades i texten.

Som före-aktivitet skulle eleverna två och två placera bilderna i en fyra-ruta. I vilken ordning tänker ni att bilderna ska vara? Det kom fram fler  olika förslag. Alla kan ju vara rätt beroende på vilken berättelse som man berättar till. Vi pratade om bilderna, läste pratbubblorna och jag visade hur författaren till boken hade tänkt och det var så som vi skulle jobba vidare.

 

Eleverna skuggläste pratbubblorna tillsammans med mig tre gånger.

Texten handlar om att ha myror på kroppen resp ordspråket att ha myror i kroppen. Vi pratade om vad det betyder och innebär. Jag har i klassen sjungit sången ”myror i brallan” och vi har pratat om och jobbat med insekten myror i samband med vår naturruta.

Under läsningen så läser jag de två olika böckerna (grön och röd beroende på läsförmåga). Jag läser och har boken under dokumentkameran så att eleverna ser när jag läser och tar fingret till hjälp. Eleverna ska följa det jag läser med sitt finger i sin bok.

Jag försöker också göra kopplingar. Det här påminner mig om… Jag funderar på om…

Efter läsningen så fick eleverna spela teater mha sin fyraruta med pratbubblor och bilder på. De fick fördela roller själva och träna tills de kunde det. Tre och tre spelade de sedan upp sin teater för kompisarna.


Vi pratade om att man nästa behöver kunna replikerna utantill för att det ska bli bra och likadant är det med läsläxan, man måste träna samma text flera gånger för att kunna läsa det med flyt.

Eleverna fick sedan öva att läsa hela läsläxatexten flera gånger innan det var dags att plocka ihop.

 

Eleverna tyckte att det var roligt att spela teater och några kunde förstå att det var för att det skulle bli lättare att läsa om man visste ungefär vad som hände i texten och att man kunde vissa delar, replikerna, utantill innan man läste hela texten.

 

Jag kände mig nöjd med lektionen. Det kändes som jag fick med fler elever i genomgången av läsläxan än jag kanske brukar. Alla blev delaktiga, viktiga och hade en uppgift. Jag känner mig säker på att alla elever vet ungefär vad texten handlar om tills de ska träna hemma och att det kan hjälp dem att nå läsförståelse.

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!