Fortsättning på signalord. Vi skriver räknehändelser med genretänk.

Idag kom fortsättningen på signalordslektionerna.

Blogg inlägg:

Genretänk i matten… Vilka ord signalerar vilket räknesätt?

Vi har haft två signalordslektioner, även om jag bara bloggat om ett.

Bedömningsstödet, som vi gör nu i åk 1, visade att vi inte jobbat tillräckligt mycket med räknehändelser. Det måste vi ändra på!

Idag började vi med att repetera signalorden. Eleverna skulle markera genom att dra streck vilket ord som signalerade vilket räknesätt.

Vi jobbade enligt EPA. Först tänkte eleverna själva. Sedan fick de förklara hur de tänkt i paren. Till sist tog vi det alla tillsammans. Mycket nyttigt för vi hamnade i diskussioner kring att några av orden kunde signalera båda räknesätten. Vi pratade också om skillnaden mellan ger och får, vem är det addition för och vem är det subtraktion för?

Som extra, i väntan på att alla skulle bli klara, försökte eleverna hitta på fler signalord. Klurigt, men sammanlagt var ett ord de kom på i alla fall.

Under signalordslektionerna har eleverna löst olika textuppgifter där orden ingår så alla har löst räknehändelser eller textuppgifter inför den här lektionen då vi ska skriva egna uppgifter. Så jag tänker att vi har förberett oss både genom att läsa modelltexter och hitta viktiga ord för just genren räknehändelser…

Sedan gick vi på huvuduppgiften för dagen. Att skriva egna räknehändelser.

Jag hade gjort en mall som vi först hjälptes åt att fylla i. Alla tillsammans.

I ovalen klistrade vi in ett tal, 5+7.

Jag ritade och vi pratade lite extra om hur man ritar i matten. Tydligt men inte jättenoga…

Sedan skrev vi en händelse kring talet tillsammans och tillslut skulle vi formulera en fråga. Vilket är ganska svårt i 7-års åldern. Jag bestämde ett startord för att hjälpa till.

HUR…

(Dokumentkameran är ett superbra verktyg i mitt klassrum.)


Efter att vi gjort en räknehändelse tillsammans så fick de göra en liknande uppgift i paren. Istället för 5+7 fick de nu 6+6.


Lite allteftersom blev eleverna klara och då gjorde vi den sista räknehändelsen för dagen. De fick då fundera kring ett subtraktionstal. Här fick jag gå runt och hjälpa till lite speciellt kring hur man skulle rita när det var subtraktion.

Vi hoppade sedan fram lite i Favoritmatematikboken och gjorde ett par sidor problemlösning.

Vill också tipsa om dessa kort. Rita – Räkna heter dem. Är osäker på tillverkar i skrivande stund men finns i olika nivåer och var perfekta som fortsättning för de snabba.


Dagen fortsatte på fråge-temat när vi jobbade med vårblommorna och eleverna fick då ställa ja- och nej-frågor för att lista ut vilken blomma som kompisen tänkte på. De hade bilder på blommorna på bänken framför sig.


Och vi fortsätter också i morgon med att skriva frågor på bilderna som hör till läsläxan.

Nu hänger vi i med reportern…

 

 

Inspirerade av förskolan provar jag QR-koder…

Igår var jag på studiebesök på en förskola här i Hultsfred. Imponerade av deras arbete gick jag hem och var mycket sugen på att prova på dessa QR-koder som de använder så bra som stöd för barnen.

Jag ser många vägar att använda QR-koder till det språkutvecklande arbetet vilket jag kommer att spåna vidare på men så här en lördag provade jag med mina kära kortspel.


Eleverna har lite svårt att komma ihåg våra kortspel och hålla isär dem. Jag tänkte att QR-koderna kunde hjälpa oss med det nu.

Nu har jag gjort planscher med QR-koder där finns en bild och ev några regler, det står också vad vi kan lära av spelet. Genom QR-koden visas en liten film om hur man spelar kortspelet eller lägger patiensen.

Är det någon mer som vill använda dem så finns de på länkarna här under:
Pyramiden.

Kungen.

Kasino.

7:an.

Jag använde appen Youtube Capture för att göra filmklippen sedan kopierade jag länken som blir till filmen och använde hemsidan SkapaQRkod.se för att skapa en QR-kod till filmen. Sean klippte jag och klistrade ihop på ett worddokument. Och så en QR-läsare till I-paden. Jag valde QR Reader.

Lätt när man fått snurr på det! 🙂 Det här ska vi göra mer!!

 

Kasino lär oss talkamrater upp till 14, strategi, ramsräkna, talkompisar, begrepp m.m.

Förbereder morgondagens mattelektion kring talet 14. Kortspel där ess räknas både som 1 och 14!


Vi ska spela kortspelet Kasino. Fast vi börjar med en förenklas variant.

Här kan ni se när jag och min dotter, 7 år, spelar.

Vi förenklar reglerna lite genom att nu i början ”bara” räkna vem som har flest kort när spelet är slut. Men fokus nu i klassen är att ramsräkna, addera, talkompisar, strategin: fortsätta ramsräkna/uppåträkning – vi använder knytnäven… (visas på nästa lilla film här nedan…) Allt detta tränar vi med den förenklade varianten av Kasino, + kortens värde.

Man får bara använda ett kort från handen och det måste vara summan eller ha lika värde med det/de kort man tar från bordet!

Här finns reglerna som de är egentligen… 😉

Kör man med de ”riktiga” reglerna så tränar vi också strategi… Lite mer att hålla reda på, vad är smart att samla på?

Här kan ni se när Elis och jag spelar med de riktiga reglerna, det fungerar också bra även om han här får lite hjälp av sin mamma.

Jag har gjort en lapp som lite stöd så det blir lite lättare att hålla reda på vad man ska samla på…


Vi kommer dock i skolan i morgon första gången spela den förenklade varianten. Spelet kommer dock att utökas med fler regler för att tillslut kunna spelet helt.

Skickar dock ett mail till föräldrarna med reglerna ifall de vill spela hemma.

Jag gillar att spela kort och blir lycklig när barnen på måndagen skriver i dagboken att de spelat kort i helgen. Härligt!!

Lärarmål: jobba varierat, aktiverande och stöttande i undervisning. Här So-tema.

Vi har under en tid jobbat kring ett tema om att flytta i världen. Vi startade temat genom att i grupper fundera på vad vi vet om världen. Eleverna skrev och vi funderade sedan tillsammans.

Utifrån vår pedagogiska planering så har jag jobbat fram en matris. Här har jag dock hoppat över nivå 2. En besparing i arbetsbelastning kan man säga för att jag främst använder mig av nivå 1 och nivå 3 i min bedömning, nivå 2 blir liksom vägen mot nivå 3. Matrisen är ett viktigt redskap för mig som lärare nr jag planerar min undervisning. Hur stöttar jag och hur utmanar jag eleverna? Hur ska jag lägga upp undervisningen för att leda lärandet mot nästa nivå?

Eleverna får också vara med och tänka till kring våra konkretiserade mål från PP-väggen kring hur vi ska jobba för att nå målen. Vi pratar också om att det är viktigt att visa sina kunskaper och hur man kan göra det.

Ett mål har varit att kunna beskriva varför människor flyttar och hur det kan påverka barn och familjer. Vi funderade tillsammans på varför man flyttar och många av oss i klassen hade erfarenheter av att flytta och kunde berätta om hur det var.

Vi läste berättelser om att flytta och vi skrev också egna berättelser där någon flytt skulle ingå.

Som läxa hade eleverna att intervjua en vuxen med frågor kring flyttande. Vilket också var ett mål, ”att göra enkla undersökningar”. Så här i efterhand har känner jag att jag skulle ha gett eleverna fler tillfällen att hitta på egna frågor t.ex. till varandra för att ge dem chansen att nå den högre nivån kring målet. I samtal kring våra erfarenheter kring att flytta blev det lite sporadiska frågor men är det något jag ska bedöma så borde jag ha undervisat kring det bättre tänker jag. Analys av min undervisning! Förändra för att förbättra.

Kring att känna till världskartan, världsdelar och väderstreck har vi bl.a. plockat med ett självrättande materiel. Placera världsdelarna rätt. Vänd och titta om du gjort rätt. Vi utvecklade också genom att när vi pratat om väderstrecken försöka beskriva för varandra var världsdelarna ligger. T.ex. jag tänker på världsdelen som ligger söder om Europa.

Vi har också pratat om vad färgerna på kartan betyder.

Vi har också tagit in modersmålet i undervisningen. Vad heter världsdelarna och väderstrecken på arabiska och albanska.

​​

Eleverna har gjort sina egna världskartor och placerat stjärnor på viktiga platser i världen för dem.

Så måste vi så klart veta var vi bor nu. Det här materialet hittade vi i någon facebookgrupp.

Vi har också fått reda på mer om världsdelarna genom djuren som bor där. Tittat på filmer och läst texter om djur i andra världsdelar.  Vi har skrivit faktatexter med stöttning av en 4-fältare och placerat ut dem i världen.


Efter det skrev vi argumenterande texter kring något favoritdjur i världen.

Det var allra första gången som vi skrev argumenterande texter så vi började med grunden. Jag visade en modelltext och så fick eleverna använda ”börjor”, klippa ut och klistra in eller skriva av.

Genreplansch

Modelltext

Lucktext som jag tagit ”börjorna” från.

Elevexempel.
Min elev som har albanska som modersmål fick, med stöd av vår modersmålspedagog, att skriva sin argumenterande text på albanska. Vi läste upp våra texter för varandra.

Nu har eleverna fått självbedöma sina kunskaper kring temat på målboksbladet.

Flytta-temat har varit en del av den pedagogiska planeringen kring Värdegrund.

Nu återstår för mig att gå igenom hur eleverna tyckt att det gått själva men vi gjorde också en liten kontroll genom en slags sittande tipspromenad med 1 x 2- frågor. Dessa ska jag så klart också titta på och så göra en bedömning i matriserna. Sedan ska jag analysera min undervisning. Vad kunde jag gjort bättre för att ha lyckats ännu bättre med mina elever?

Stärka modersmålets skolspråk i min klassundervisning.

Jag har tillsammans med vår modersmålslärare i albanska, Dinore,  påbörjat ett arbete för att stärka skolspråket för en pojk i klassen som har albanska som modersmål. Han har börjat läsa och skriva på albanska och det är något som vi tänkt att vi ska utnyttja för att stärka hans modersmål även på mina lektioner. Tiden för ämnet modersmål är knapp. För att utmana kring skolspråket i alla ämnen behöver vi hjälpas åt.

I måndags när vi skrev dagbok så skrev han på svenska men försökte också på egen hand att skriva en av meningarna även på albanska.


I onsdags fick han stöttning i sitt skrivande av Dinore. Hon var med och hjälpte honom att skriva världsdelarnas namn och väderstrecken på sin världskarta på albanska. Vi jobbar nämligen med världen och hur det är att flytta. Efter det så skulle introducerade jag argumenterande text för eleverna. Vi tittade på modelltext och vi skrev en gemensam text med meningsbörjor. Sedan skulle eleverna välja ett av världens djur som sitt favoritdjur och argumentera för varför. De fick hjälp av mina börjor.

Min albanska kille fick stöd av Dinore för att kunna skriva sin text delvis på albanska.

Sedan redovisade vi för varandra och även om det var lite nervöst var det en stolt kille som efteråt i korridoren lärde sina kompisar olika meningar på albanska på väg till matsalen.


Efter måndagens lektion med dagboksskrivandet lärde vi oss: One kom honger shipsa, vilket betyder Jag har ätit chips.

Vi har efter båda lektionerna kunnat jämföra språken och sett likheter och skillnader. Likheterna är många även på ord som inte heter samma men kan betyda ganska lika som ätit och hongra. Vi kunde också titta på att vi säger Nordamerika medan man i albanskan säger ordet för nord efter Amerika.

Vi lär oss massor av varandra!

Här kan man även lyssna på Gudrun Svensson och Anna Kaya. 

Kamrat/självbedömning kring mattemål.

Den sista tiden har vi jobbat riktat mot tre mål kring matten. Efter att vi genomfört bedömningsstödet i matematik för åk 1 ht så uppmärksammade jag att ramsräkning uppåt och neråt var något vi behövde träna mer med speciellt i samband med att fingrarna nu inte räcker till när vi jobbar över 10.



Vi repeterade delar kring vad vi gjort för att lära oss:

  • Vi har kastat boll upp till hundra. Tagit tid och räknat uppåt och neråt tillsammans i klassen, med stöd av linjal och utan.
  • Vi har lagt patiens, pyramiden, för att lära oss 10-kompisarna och tränat på strategin att använda fingrarna för att ta reda på kompisen om man är osäker.
  • Vi har löst ekvationer, startat ramsräkningen på olika siffror mha strategin (fusket) att börja med knytnäven. För att kunna utvecklas vidare kring den här strategin så måste vi bli säkra på att ramsräkna uppåt och neråt.

Nu var det dags att kolla av hur vi ligger till. Eleverna fick två och två förklara för varandra hur man ska tänka när man räknar ekvationer mha knytnäve-fusket, ramsräkna uppåt och neråt för varandra och vilken strategi, ”fusk”, kan man använda om man är osäker på 10-kompisarna. Sedan fundera kring hur det gick. Lite samlade exittickets.

Vi tränar upp till 13 med spelkort.

Eleverna har fått lära sig en ny patiens idag. Kung kallar vi den. (Vet egentligen inte vad den heter…)

Vi jobbar vidare i talraden och idag var det dags för talet 13. Eftersom jag gillar att spela kort och ser det som en samarbetsövning i matematiken så vill jag lära eleverna spelkortens värde. Hittills har jag plockat bort de klädda korten när vi spelat men nu jobbar vi som sagt för att lära oss alla.

För att bli säkra på de klädda kortens värde så la vi idag en patiens, enmansspel men idag samarbete två och två för att lära.

Man lägger ut alla korten i 3 rader. 4 i första raden, fyra i andra och 5 i sista raden. Högarna benämns med talraden 1, till den sista högen i den sista raden, 13. Man börjar med att plocka översta kortet i den 13:onde högen, tittar på det och lägger det sedan med siffersidan uppåt, underst i ”rätt” hög. t.ex. en 2:a i den andra högen. Man räknar högarna som man läser. Sedan tar man det översta kortet ur den högen man just lagt underst i och så jobbar man vidare. Det hela går ut på att alla högar ska bli uppåtvända innan man får den sista kungen. Blir alla högar uppåtvända har patiensen gått ut.

En bra patiens för att träna spelkortens värde och barnen gillade den.

Vi tränar också på att skriva talen i en sifferbok. Vi valde att inte göra det med siffrorna 1-9 men känner, som jag skrev i ett tidigare inlägg på tal om att forma bokstäver, att det var dags nu. Skriva siffrorna i rutor, ha mellanrum och skriva dem åt rätt håll. Eleverna skriver talet, klistrar in kortet, ritar tärningar som blir talet, ritar pengar som blir talet och skriver tal där svaret ska bli talet. Jag är glad att jag väntade och skriver i skrivböckerna nu. Det här med 13 och 31 är lite lurigt nämligen…

 

Att lära i grupp – sekvensbilder

Måste tipsa om en facebookgrupp som heter Kooperativt lärande. Där finns roliga och bra idéer på hur lärande kan ske i samverkan. Helt i min linje! 🙂 Mer grupparbeten och samarbete så att vi bl.a. tränar den muntliga interaktionen i klassrummen.

Jag fick syn på en övning som kallade Skriv, byt, matcha som jag testade i min klass.

Eleverna jobba i par. De fick en uppsättning sekvensbilder som de i paren skulle lägga i ordning. När de bestämt ordningen fick de skriva en mening till varje bild sedan la de ihop bilderna i en hög. När alla var klara roterade vi, paret gick till nya sekvensbilder där ett annat par skrivit meningar. Nu skulle paret som kom försöka lägga dem i den ordningen som det första paret tänkt. Det nya paret skulle sedan skriva dit en mening till på varje bild men vi hann inte riktigt med det och så hade jag inte gjort ett papper till varje bild utan de skrev meningarna på ett stort A3 vilket gjorde att det var svårt att få plats för vissa grupper. Nästa gång ska varje bild få ett eget papper så att vi kan fylla på med meningar… 😉 Ett nästa steg. Förändra och förbättra… 🙂

En mycket trevlig övning hur som helst! Rekommenderas!

Som lite extra på mattan hade jag andra sekvensbilder om Flo som vi har som inköpt material på skolan.

 

De som eleverna jobbade med i paren och skrev meningar till hittade jag på Pinterest. Hülya Basarans sida där med sekvensbilder.

 

 

Genretänk i matten… Vilka ord signalerar vilket räknesätt?

Nu börjar vi jobba lite smått med textuppgifter i matematiken. Vi pratar också om att kunna skriva på mattespråk på utvecklingssamtalen. Men hur gör man då? Vilka ord är viktiga kring textuppgifterna?

Jag tittade på ett filmklipp när jag kikade lite på webbdelen av kartläggningen för nyanlända. Som kursledare för språk och kunskapsutvecklande arbetssätt här i kommunens 1-6 verksamheter så kikade jag in på den 4:e modulen, resultat-delen.  Här tittade jag bl.a. på filmen kring matematik.

 

 

Här pratar lärarna om signalord i matematiken. Superbra! Klart vi måste gå igenom signalorden för att kunna veta. Jag måste undervisa kring det som jag bedömer… inte ta saker för givet!

Så idag har vi läst gemensam text. Textuppgifter. Tittat på vilka ord som gör att man kan veta vilket räknesätt man ska använda när man sedan ska skriva på mattespråk. Vilka ord är de viktiga och signalerar för oss vilket räknesätt jag ska använda?

Jag valde ut 4 att börja med: får, tillsammans, fler och färre. Fler och färre eftersom vi jobbat med dem och det blev lite repetition.

Mha dokumentkameran så läste vi texten gemensamt. Ringade in signalorden och skrev på mattespråk.


Sedan samlade jag mina elever som behöver språkstöd på mattan och vi repeterade en gång till. Tog hjälp av pengar och pratade om får och tillsammans. Sedan hjälptes vi åt att lösa resterande uppgifter som skulle klistras in i matteskrivböckerna.

Repeterade orden och ringade in vilket räknesätt ordet signalerade.

De andra eleverna fick två och två sätta igång och läsa, ringa in signalord och skriva på mattespråk i sina matteskrivböcker.


Som utmaning fick de också hitta på egna uppgifter där de använde de signalord som vi gått igenom idag.

Två spår i undervisningen vilket gjorde att alla hade chansen att lyckas.

Vi fyllde på vår mattebegreppsvägg med en plansch med signalord som kommer att bli fler med tiden…

Tillägg:

Jag har fått reaktioner på att jag likställer färre med subtraktion och tillsammans med addition. Ledsen att jag upprör! Så jag vill förklara mina tankar kring det.

Jag reflekterade också under lektionen att jag färre i dagens uppgift likställs med subtraktion vilket jag är väldigt medveten om att det inte alltid gör.

Jag valde att ha med de begreppen för att vi har jobbat med dem ett tag. När vi har pratat kring dem och eleverna och förklarat för varandra och mig kring bedömningsstödet så använder de begrepp som mindre, räkna neråt, backa m.m. typ subtraktion. Så idag körde vi vidare kring det. Det här var absolut första gången som vi pratade om vilka ord som är viktiga signalord. Den här gången blev färre = – och tillsammans = +. Jag är dock medveten om att det inte alltid är så och det är något som jag kommer att jobba vidare kring. Jag lovar!!

Att jag valde att på pappret på mattan, med gula ord, markera räknesätt var för att mina elever som behöver stöd i svenskan skulle ha lättare att hitta orden i sina uppgifter och komma ihåg hur man skulle tänka. Jag pratade dock inte med dem om att det inte alltid är så att färre är subtraktion och tillsammans addition, det kanske jag skulle ha gjort men gjorde den här bedömningen idag.

Det jag ville lyfta med dagens lektion var att det finns viktiga signalord i matten. Mina elever går som sagt i åk 1 och jag ville använda begrepp som vi jobbat med och som de kände igen. Därav valen. Det innebär inte att ni som läser inlägget behöver välja just dessa utan välj vilka ni vill och där ni befinner er i undervisningen och jobba vidare utifrån det sedan. Men lyft signalord i matten!

Kände att det var viktigt att skriva dit det här sista så jag inte uppmanar till felaktiga pedagogiska och matematiska uppgifter. 🙂

Lagom är bäst?

Vi har delvis kört ASL, att skriva sig till läsning, kanske är det just det som är problemet.

I alla fall tycker jag att det nu är begränsande för några av eleverna att de inte skriver läsligt och något som vi måste börja jobba med på mer riktat nu. Kanske beror det på att vi just inte kör ASL hela vägen utan att vi har lite arbetsböcker t.ex. till Livet i bokstavlandet men också ”extraböcker” så som Ärtan, Pärtan m.fl. Så skriver vi dagbok för hand varje måndag. Det blir svårt att få plats på raderna för bokstäverna de skriver är så stora och meningarna är svåra att läsa för det är för små mellanrum när nu uppgifterna kräver lite mer skrivande än tidigare. Så nu kör vi lite hårdare med att skriva mindre och dessutom börja träna på formandet av de små bokstäverna och mellanrum mellan orden.


Jag är absolut ingen motståndare till ASL utan tycker verkligen att tankesättet lyfter undervisningen. In med andra motorikövningar i skolan än skrivande, in med mer IT på alla sätt och vis (vilken stöttning talsyntes är), in med undervisning i grupper/stationer/spår, in med samarbetsövningar på olika sätt. Allt är superviktigt för att utveckla skolan till det bättre! Tankesättet kring ASL bör in i fler ämnen i skolan. Jag själv har försökt överföra det t.ex. i matten.

Men nu anser jag att mina elever behöver börja träna på att forma för att ta nästa steg. Vi har snart jobbat igenom alla bokstäver. Vi har format lite kring varje bokstav, mycket mindre än kring tidigare årskullar i ettan, och istället jobbat med motorikskåpet bl.a. Nu tycker jag att det är lagom att börja få ordning på formandet mer riktat. Jag känner också att nu är eleverna motiverade och själva vill lära sig att skriva fint. De flesta klarar att skriva berättelser med inledning, problem, lösning och slut. De flesta klarar också att skriva faktatexter med en 4-fältare som stöttning. Detta har vi gjort på datorn. Vi ska förstås jobba vidare och utveckla texterna till att bli fylligare men en utmaning kan också vara att kunna skriva för hand, tänker jag. Just faktatexter och berättelser är ju superbra att skriva på datorn för det går ju så lätt att gå in och redigera, ändra och förbättra utan att pappret går sönder och det blir kladdigt. Så jag kräver inga långa texter för hand men ändå lite att kunna hålla sig på raderna och ha mellanrum mellan orden tänker jag är rimligt att kunna efter 1:an.


Så kring arbetet med Livet i bokstavslandet i samband med att öka läsflyt så skriver vi ord på bokstäverna vi jobbar med. Förra veckan listade vi z och c- ord. Nu då inte på datorn utan för hand. Likadant veckan innan det då vi jobbade med bokstaven P. Eleverna har då fått välja mellan papper med stödlinjer och papper med breda ränder. Idag när vi introducerade J och D så fick alla skriva ”ordväggsorden” på papper med stödlinjer. Dels för att träna orden så att de känner igen dem när de tränar sin läsläxa men också för att försöka skriva med småbokstäver.

Eleverna strök under ord med P i.
De listade sedan orden de strykt under.

Nästa uppgift att berätta om problemet i berättelsen. Då fick de välja vilket papper de villa använda… Innehållet viktigare!


Hade jag kört ASL fullt ut utan läromedel hade förmodligen inte behovet uppstått på samma sätt tänker jag. Jag ångrar absolut inte att vi inte lagt ner mindre tid på formandet tidigare under ettan utan tycker helt enkelt att det är lagom nu när behovet uppstått och även motivationen hos eleverna.

Appropå arbetet med bokstäverna C och Z så gjorde vi i samband med det zantangel-målning av tjock bokstäver. Vi klippte isär orden vi listade för hand och klistrade upp med tillhörande miniatyrbilder. Så skrev vi orden i meningar, på datorn!

Lagom är bäst!  I alla fall i mitt klassrum… 😉

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!