Kategoriarkiv: Läsförståelse

Läsförståelse, NO, Nyanlända, SKUA

Skapar minnen för att lära mer om Sverige och i läsinlärningen

Lämna en kommentar

Jag tror på att aktivera eleverna på så sätt att vi skapar minnen för att lättare komma ihåg det vi lärt vid ett senare tillfälle.

Tillsammans med min grupp i 4:an, där man i klasserna nu jobbar med Sverige på olika sätt och även åker till Tigerstad på ett besök i skogen, så jobbar vi i min grupp med var vi bor i Sverige och vad som finns i Sverige/hur Sverige ser ut.

Vi jobbar bl.a. för att de ska kunna barr-träd och löv-träd och kunna namnge och ha faktakunskaper om träden i Sverige. Vi jobbar med kartkunskaper samtidigt.

Första lektionen vi hade kring detta hade jag gömt en kompass någonstans i klassrummet. Jag stannade gruppen utanför klassrummet och visade att de skulle försöka hitta kompassen som jag gömt. Fågel, fisk eller mittemellan? På deras platser låg det en karta över vårt klassrum där norr var markerat med en röd pil. När kompassen (som jag valt just för att de ska träna på ordet) var funnen så skrev vi tillsammans i vilket väderstreck som den fanns. Så ut med alla elev igen och så började vi om igen. Vi tränade på så sätt in väderstreckens namn.

Utifrån denna start så jobbar jag sedan vidare lite olika i de två grupper som jag undervisar i 4:an. En grupp jobbar vi målmedvetet för att de ska ha strategier för att kunna jobba och hänga med i boken och undervisningen i klassrummet. Medan jag i den andra gruppen inte har kommit lika långt i språkutvecklingen och där vardagsspråket fortfarande prio och försöker då anpassa undervisningen så att det ändå är inom samma tema men med ett mer vardagsnära språk.

Nästa tillfälle var fokus på vad finns det i Sverige? Vi tittade på kartan och sedan, för att skapa minnen, fick eleverna känna vad som finns mycket av i norra Sverige. Stoppa ner handen i en påse och känna…. Barr! -Ja barr-skog vad har det för färg på kartan? Väster? – Sten! – Japp. Berg! Söder? – Löv. Och så avslutade vi med kartongen i öster där det fanns vatten som skulle symbolisera kust. Mycket skratt och fniss och ansiktsuttryck som visade spänning, helt i min smak.

Sedan fick eleverna var sin tom karta. De skulle måla med rätt färger men fick också tejpa fast exempel för att komma ihåg. Vänern och Vättern var inte utritade så för att komma ihåg dem och deras form berättade jag om jätten/trollet som kastade iväg Öland och Gotland så att sjöarna bildades. Eleverna fick skriva vad de lärt sig idag innan de gick tillbaka till sina klasser.


Vi börjar nästa lektion med att fundera på vad vi gjorde sist. Påsarna och sticken i fingrarna är lätta att komma ihåg. I bikupor (parsamtal) fick eleverna tillsammans komma ihåg förra lektionen. Variera mellan arabiska och svenska för att alla ska förstå och komma ihåg.

Jag tar fram påsen med barrträd och vi känner igen. Hur känns och ser barr ut? två och två-prat. Vad heter barr på arabiska? osv.

Idag är det nämligen fokus på barrträdet för min ”vardagsspråks-grupp”. Idag – Tallen!

Jag har förberett tillsammans med vår modersmålslärare i arabiska en tall-text. Jag läser på svenska och han på arabiska. Jag har lånat ihop lite I-pads på skolan så att eleverna 2 och 2 kan lyssna på filmen via QR-koden som sitter vid texten.

Sedan när-läser jag. Jag visar bara en rad i taget. T.ex. på nästa rad kommer jag att läsa om var tallen tycker om att växa. ”Tallen tycker om att växa där det är ljust.” Var tycker tallen om att växa? och så jobbar vi oss igenom texten. Vi stryker under av mig utvalda ord under tiden och de använder de sedan för att svara på frågorna i paren som också finns på pappret.

Texten men QR-koden skickar jag också hem så att de kan visa och berätta hemma vad de jobbat med idag.

Alla tillsammans, den här gången, försöker vi skriva hela meningar av de överstrukna orden. Jag skriver eleverna säger och skriver sedan av men har så klart utrymme att formulera egna meningar. Alla har kommit olika långt och jobba i sin utvecklingszon. Nästa vecka kör vi på typ samma sätt kring granen med små steg mot att bli mer självständiga i arbetet alá cirkelmodellen.

Min andra grupp som kommit längre i sina språkliga kunskaper jobbar jag på ett liknande sätt med men då utifrån deras läromedel. Vi läser tillsammans, funderar över vad det stod och stryker över ord som vi sedan använder för att på egen hand skriva egna meningar. Vi gör en tankekarta kring Sverige som vi bygger på för att visa allt vi lärt oss och eleverna jobbar i Power Point för att visa sina kunskaper. Där kan de skriva och göra snygga presentationer men sedan också träna på att läsa sin text och spela in sitt tal vilket jag gillar. Vi tränar på så sätt läsningen flera gånger och även att använda de ämnesspecifika begreppen fler, fler gånger för att inspelningarna ska bli riktigt bra och tydliga.

På tal om att skapa minnen för att komma ihåg så var jag också ute och balanserade med några elever idag. De har svårt att komma ihåg vokalerna och nu gör jag ett nytt annat försök än att bara traggla läsa, läsa… Mitt eget praxis-alafabet! När man balanserar högt så blir känslan -OOOooooOOOooo!!! Den ville jag ha kapp på idag för att komma ihåg hur man formar munnen och hur bokstaven O låter. De fick en O-läxa med O-ord och med den ett bokmärke som ni ser en stor variant av på bilden. Det sitter också nu en komihåg-lapp, likadan som bokmärket på deras bänk i sitt ordinarie klassrum. Jag känner mig hoppfull iaf. Ser med spänning fram emot att se om det fungerar. Jag älskar mitt jobb!! Nästa vecka blir det Åå och då tänker jag ha med ett gäng riktigt gosiga gosedjur… -Åhhh, så söta!

Åk 1, Åk 2, Åk 3, Kooperativt lärande, Läsförståelse, NO, Nyanlända, SKUA

SKUA med larver

Lämna en kommentar

Larverna är på väg och det är dags att förbereda eleverna inför att leveransen ska komma. I sva-gruppen som jag jobbar med så måste vi först och främst reda ut vad det faktiskt är. Vi reder först och främst ut fjärilens livscykel och vad de olika stadierna heter och jämför, på ett väldigt förenklat sätt för att inte tappa fokus från fjärilslarverna, med människans livscykel. 😉

Vi försöker också med hjälp av varandra reda ut vad de olika stadierna heter på arabiska som i gruppen är det huvudsakliga modersmålet. Detta så klart också för att fler i gruppen ska ha lättare att förstå vad vi faktiskt pratar om. Det stöd-pappret som de anteckningarna ger sätter vi också upp så att alla kan läsa och titta på det i korridoren och ta hjälp av, lära kompisar m.m.

Hur många har sett en larv? Hur många har känt på en larv? Hur känns dem? Hur ser de ut?

I klasserna innan den här lektionen har de läst ett papper med frågor kring larverna. Några krångliga ord och vårt arbete under den här lektionen blir att efter-arbeta texten. Vad har de förstått?

Vi läser texten ett stycke i taget. Första stycket berättar om hur larven efter några dagar eller veckor, beroende på vilken sorts larv det är, kläcks ur ägget och kommer ut. Jag har skrivit frågan: När kläcks ägget? på pappret som här sitter på tavlan men som eleverna har likadana hos sig. Vi läser texten med frågan i huvudet några gånger tills flera händer kommer upp i luften. Någon säger ”efter någon vecka” en annan fyller på ” ett par dagar”. Jag skriver på tavlan och reder ut vad betyder ”ett par”?

Sedan läser vi vidare stycke två som kortfattat berättar om att larven ömsar hud. Jag har skrivit 3 frågor där: Hur många gånger ömsar den hud? Vad betyder det? Varför ömsar den hud? På samma sätt försöker vi tillsammans på svenska, arabiska och teatergester reda ut vad det betyder. Jag skriver och eleverna skriver korta anteckningar.

Sista stycket handlar om att rovdjur så som fåglar gärna äter upp larverna och hur larverna har ”utvecklat sitt utseende” för att inte bli uppätna. Några är taggiga, andra har starka färger och några kamouflerar sig. Jag frågar ”Hur gör larverna för att fåglarna inte ska äta upp dom?” Repeterar frågan och läser texten och så har de mina teckningar längst ner på pappret som stöd. Och vad tänker fåglarna? Jag skriver, eleverna skriver anteckningar.

Innan de sedan ska börja skriva sina egna texter om vad de vet om larverna så gör vi den kooperativa strukturen Hör vi ihop. Jag delar ut bilderna som vi pratat om och de ska fråga varandra om bilden de håller i handen. –– Är din bild …..? Står det på tavlan som stöd ifall man tycker det är svårt att formulera en fråga då är det lätt att lägga till så man kan fråga om en färg eller en form t.ex. När man hittat sin kompis så ställer man sig längs väggen i paren. Jag tipsar om att stå axel mot axel för att ljudvolymen inte ska bli för hög. Då kommer örat närmare kompisens mun.

Bilderna kan vi sedan återanvända för att repetera det vi tränat idag t.ex. i ett memoryspel eller så.

Sedan är det dags att utifrån anteckningarna vi tillsammans gjort formulera meningar om larverna.

Underbara texter som man blir glad av! 🙂

Åk 3, Att skriva sig till läsning, Läsförståelse, Nyanlända, SKUA

Vi skapar gemensamma minnen kring läsläxan genom ASL.

1 kommentar

I år har jag valt att köpa in ABC-klubbens läsebok Nyckeln till skatten och i min grupp passar deras nya bok ”På väg” bra. Jag har också köpt in lärarhandledningen för språkstödjande undervisning  till den samma. I min läsgrupp är det flerspråkiga elever och nu har vi dragit igång med detta nya material och det känns jättebra.

Ett väldigt bra inslag i lärarhandledningen är sekvensbilderna och dess textkort. Ett färdigt material precis som jag jobbade med Svenskbiten  och Ola-boken förra året men då kopierade jag själv bilden från läseboken och jobbade utifrån den med ordförståelse och återberättande.

Jag har först en lektion då vi jobbar läsläxan, texten i boken och förståelse för den. Jag läser högt och eleverna följer med i texten. Vi klistrar upp sekvensbilderna på ett papper, tittar på bilderna och skriver ord som vi ser på bilderna. Eleverna återberättar texten två och två innan vi tar det gemensamt. Vi pratar och skriver också upp andra svåra ord, googlar bilder på i-paden , hjälps åt med översättning eller använder translate.

Nästa lektion är skriv-lektion. Då tar vi fram datorerna. Jag läser texten högt igen och sedan ska eleverna skriva meningar till varje bild. Jag försöker utmana eleverna till rätt stavning, ordföljd eller böjningar beroende på vilken nivå de ligger på. Meningarna skrivs ut och klipps  och klistras fast vid rätt bild. Jag väljer vilken nivå på textremsor som eleverna också ska läsa och placera rätt. Vi sätter sedan in pappret i våra nya fina mappar med plastfickor i så att de kan ha med arbetet hem som stöd för läsningen men också som stöd för läxan som de får i klassen. De får nämligen hem frågor från Karins klassrumsblogg. Där ska de tillsammans med läsfixarna ska sammanfatta kapitlet och så någon mer fråga. Det är detta jag jobbar för att förbereda eleverna för så att de på egen hand klarar att göra läxan hemma sedan. Med hjälp av mappen hoppas jag att det går lättare och även att de kan utmana sig själva hemma om lusten och ambitionen finns.

Eftersom vi alla är olika så har eleverna så klart kommit olika i sin läsning. Det innebär att en några i gruppen har pappret i plastfickan i läsläxa medan andra har kapitlet i boken men alla kan vara med på i samma handling och som en klok kollega uttryckte det – skapa gemensamma minnen. 

Det här är grundplanen som dock vi kanske frångår någon gång ibland. Den här första gången blev tiden lite knapp och eleverna drog inte själva streck och skrev ord på det färgade pappret vilket vi kommer göra i fortsättningen. Vi var tvungna att hinna med att reda ut alla frågor om den nya läxan. Hinna titta lite i den nya boken och göra spågumma (förutspå) framsidan av boken. Eftersom min grupp inte jobbat med ABC-klubben tidigare år så fick vi också bekanta oss med huvudpersonerna.

Som vanligt har jag också spelat in när jag läser kapitlet så att eleverna kan få stöd med läsningen hemma via QR-kod eller Youtube. Lyssna på mig och sedan träna på att läsa själv. Det är inte alla som har möjligheten att en förälder som läser för dem och vi vill ju ge alla elever samma chans att lyckas i skolan! 

Åk 2, Att skriva sig till läsning, Läsförståelse, Nyanlända

Skriv- och samtalsbilder

Lämna en kommentar

Ramlade över en bok som finns på skolan som heter ”Ett skepp kommer lastat”. Den använder jag mycket i min undervisning med mina sva-elever som skrivövning när vi jobbat klart med att förbereda läsläxan. Jag gillar när det är ”öppna” skrivövningar eller vad jag ska kalla det. Alla elever skriver och formar meningar utifrån sin förmåga och med stöd av mig kan jag hjälpa dem mot nästa utvecklingssteg.

Det kan t.ex. vara som den här lektionen där läsläxan handlade mycket om beskrivande ord, adjektiv.

Jag läser högt, vi läser tillsammans och vi letar ord och stryker över. Vi samlar expertord som vi kan använda senare.

Sedan tittar vi i Bildordboken gemensamt. Jag modellerar och beskriver olika personer som finns på bilden. I uppslaget ”I busskön” så finns även lite olika känslor med. Så jag beskriver både vad personerna har på sig, hårfärg m.m. men också de känsloorden som också kompletterar vår expertord-lista.

Efter det skriver eleverna, två och två, beskrivningar av personerna som finns ”I busskön”. Nästa tillfälle kan vi fånga upp och repetera vad vi gjorde genom att de får läsa upp sina beskrivningar och kompisarna och jag får gissa.

 

Som sagt en mycket trevlig bok med många användningsområden i mitt klassrum.

 

För att lättare kunna leda lärandet, ge stöd och utmana elever på rätt nivå provar jag mig fram kring Bygga svenska-materialet. Jag har gjort matriser som mer liknar det som jag är van vid och gjort ett häfte per elev som jag lätt kan ha med och fylla på kring under eller efter lektionerna. De är gjorda som stöd för mig som lärare, mycket för att de ska vara lättillgängliga så jag kan använda dem i vardagen.

Åk 2, Läsförståelse, Skolutveckling

Ge alla samma chans att lyckas med läsläxan

4 kommentarer

För att vi ska ge alla elever samma chans att lyckas med sin läsläxa brukar jag skicka hem läsläxan som QR-kod. Jag spelar in en liten video när jag läser läsläxan för att modellera läsandet. Det gör att eleverna som inte har möjlighet att få hjälp med läsläxan hemma har mig att lyssna på för att kunna träna. Dels för att få förförståelse för texten men också för att kunna lyssna på uttal och betoning när de sedan ska träna själva.

 

 

Vi jobbar med texten. Pratar och skriver om bilderna och bygger sedan egna meningar just den här gången kring ”I skogen”.

Just den här lektionen undervisar jag elever som är ganska nya i Sverige men QR-koder som läsläxa ger jag till alla grupper av elever som  jag ger läsläxa till.

Se min film om hur jag gör mina QR-koder:

4-rutan, Åk 1, Läsförståelse, The big five

Högläs Pippi och träna textkopplingar med eleverna…

Lämna en kommentar

Utifrån mina analyser av min undervisning utifrån mina matriser har jag kunnat se att jag inte når alla elever i mitt klassrum kring följande mål:

Jag får iaf inte alla elever att visa vad de kan för mig kring detta.

Alla kommer inte till tals i helklass och speciellt mina sva- elever. Jag vet helt enkelt inte vilka slutsatser de drar och jag tänker också att jag måste undervisa kring hur man gör och visa hur jag menar med att dra slutsatser och koppla till egna erfarenheter.

Så det måste jag så klart skruva min undervisning kring för att alla ska ha samma chans att lyckas i mitt klassrum. Så kring högläsningen under förra terminen ändrade jag lite och vill gärna tipsa om att göra det i klasserna. Det blev ett givande och roligt arbete!

Jag började med att lyfta upp det här med textkopplingar och gjorde då som jag brukar en stöttnings-plansch.


Jag valde att läsa Pippi Långstrump och samtidigt som jag läste ville jag att de skulle försöka föreställa sig hur det såg ut. Något som vi också försökt jobba med i t.ex. matten att kunna se framför sig hur man plockar bort pengar eller talblock och lägger till osv. En viktig förmåga enligt mig…

Så jag läser kapitlet högt. Eleverna lyssnar och målar och sedan får de en eller två frågor som de ska skriva tankar kring efteråt.

 

 

 

 

Till nästan alla kapitel drog vi kopplingar på olika sätt.

Vi slutade med att skriva en egen Pippi-berättelse, med 4-rutan som stöd, som vi satte i vårt Pippi-häfte.

Åk 1, Kooperativt lärande, Läsförståelse, NO, Studieteknik

Vi tränar den viktiga strategin att SÖKLÄSA

2 kommentarer

För att öka läsförståelse och kunna svara på frågor på text i olika sammanhang inte minst t.ex. i bedömningsstödet och nationella prov så småningom… är det viktigt att kunna sökläsa. Lista ut vilka som är nyckelord ur en fråga och kunna leta upp dem i en text för att kunna hitta och svara på en fråga. Jag kopplar sökläsandet till reportern…


Dagens NO-lektion handlade om att sökläsa. Vi jobbar med vårblommor och djupdyker, i varje fält i vår förenklade variant av 6-fältare, 4-fältaren. Den här gången handlade det om FÖREKOMST. Vad betyder det? Går det att lista ut med detektiven genom att dela på ordet? Nja… Vad som kommer först, var en idé från en elev som vi jobbade vidare kring. Vi tänkte om lite till NÄR blomman blommar först. Och VAR blomman blommar helst.



Eleverna skulle fylla i månadernas namn på blombladen. Sökläsa för att hitta när blomman blommar först och måla månaden. Sökläsa vidare för att hitta var blomman blommar helst och skriva det i en hel mening på raderna. Eleverna behöver här inte läsa hela texten utan försöka hitta någon månads namn och så tipsade jag om att försöka hitta ordet växer för att hitta var blomman just växer.

Imorgon fortsätter sökläsandet kring läsläxan men då vill jag att de läser och försöker komma ihåg ordet de letar efter. Först läsa ett ord på pappret. Försöka hålla ordet i minnet och stanna när man hittar ordet. Då försöka återberätta vad man läst för kompisen. Sedan byter man och kompisen läser till nästa ord och försöker återberätta. Jag tänker lite som strukturen Turas om på kooperativt.com eller Rally coach som det heter på engelska.

Den som inte läser och återberättar. Stöttar, uppmuntrar och hjälper till om det behövs.

Jag kanske då får läge att introducera ännu en roll i grupparbeten i klassen nämligen UPPMUNTRAREN.

Bilden hämtad från kooperativt.com

 

Jag är noga med att eleverna tränar på att berätta och inte läsa igen. Något som jag ofta också använder till lästal i matten när en elev ber om hjälp. Läs för mig. Bra. Berätta vad det stod. Vad ska vi göra?

Återstår att se hur det går! 🙂

 

Åk 1, Faktatexter, Kooperativt lärande, Läsförståelse, NO, The big five

Läsfixarna i alla ämnen. Vi jobbar med strategier.

3 kommentarer

Dagen idag fylldes av läsfixarna. Vi pratar om att använda oss av strategier och läsfixarna synliggör strategier på ett bra sätt. Men de behöver inte ”bara” användas vid läsning!

Vi började dagen med att jag läste högt nästa kapitel i vår högläsningsbok Pippi Långstrump. Dagen kapitel heter Pippi är sakletare och hamnar i slagsmål. Under tiden som jag läser vill jag att barnen försöker se inre bilder av hur det skulle kunna se ut när Pippi är sakletare och annat som händer i kapitlet. Men då fick vi också reda ut vad sakletare kan vara och vad är slagsmål? Vi använde detektiven och delade upp ordet!

När jag läst klart tränar vi på att ”dra kopplingar” mha olika frågeställningar som jag ställer. Till första kapitel så fick eleverna fundera kring hur det kan vara att bo ensam så som Pippi gör. Hur skulle det vara?

Den här gången ville jag att de skulle fundera kring när man får ta något som man hittar och när man inte får det. Vi hade en givande diskussion innan vi började skriva. Vi hade lite olika åsikter om när man får ta och inte? Får man ta pengar man hittar t.ex. ? Jag försöker modellera hur jag tänker och vilka kopplingar som jag drar. Har jag varit med om något eller påminner det här mig om något?

 

Nästa lektion var matte. Då handlade det också om strategier! Addition över 10-tals övergång. Vi har tidigare jobbat med strategin ”Börja med knytnäven”. Se min lilla filmsnutt här under.

Men nu introducerade jag en ny strategi där man ska använda 10-kompisarna och fylla ut till 10 och sedan lägga på resten. Båda sätten funkar bra och vi är olika och måste träna på flera strategier för att upptäcka vilken som funkar bäst för mig, pratade vi om.

Vi pratade också då om att försöka se 20-rutan som en inre bild eller fingrarna med 10-kompisarna för att kunna använda strategin utan att använda fingrarna. Även om vi inte målar egna bilder så använder vi strategin att se bilder. Den här gången la vi bilderna med vårt plockmateriel. Vi plockade med våra 20-rutor som finns med till vårt läromedel Favoritmatematik och la pluttar och skrev på mattespråk tillsammans på tavlan.

 
Sista lektionen var idag NO. Vi skulle djupdyka i 4-fältarens första ruta – Utseende. Vad betyder det? Kan vi ta detektiven till hjälp för att förstå? Vi delar på ordet igen!

 

Barnen fick sedan meningar där de olika vårblommornas blad beskrivs, bilder på vårblommorna och blommornas namn på lappar. De skulle i par sortera dem rätt. Vilken blomma kan det vara som har rosettlika blad som växer direkt från marken? Vilken blomma har flikiga 3-delade blad? osv.

Den här gången fick barnen rollerna Berättare och Materialförvaltare från kooperativt.com. Berättaren läste och såg till att båda förstod vad det stod på lappen och materialförvaltaren hade ordning på lapparna.

När grupperna började bli klara sammanfattade vi tillsammans. Vi började med att skriva vad blommorna heter och använde då igen detektiven. Varför heter snödroppe snödroppe? Kan man lista ut vilken som är pärlhyacint? Men det funkar inte på alla t.ex. krokus… och resonemang kring det. Sedan hjälptes vi åt att sätta meningarna rätt. Därefter listade vi ord som beskriver bladen.

När bladen var klara gick vi över till kronbladen. Eleverna skulle nu försöka hitta på beskrivande meningar för kronbladen. Tidigare har de näst intill bara beskrivit vilken färg kronbladen har nu fick de försöka hitta någon liknelse eller på något annat sätt beskriva även formen av kronbladen.

De skrev sina beskrivande meningar och kalkylerade sedan av en bild på en blomma. Den skulle vara så exakt som det bara gick.

4-rutan, Åk 1, Läseboken: Livet i bokstavslandet, Läsförståelse

Före, under, efter-läsning till Livet i bokstavslandet.

1 kommentar

I min utbildning via NC hade jag delvis som uppgift att genomföra en före, under och efter-läsningsaktivitet i min klass.

Inför att vi skulle skicka hem en ny läsläxa så valde jag att genomföra min aktivitet.

Jag hade kopierat upp bilderna från kapitlet och även skrivit ”repliker”, pratbubblor på bilderna utifrån vad som sades i texten.

Som före-aktivitet skulle eleverna två och två placera bilderna i en fyra-ruta. I vilken ordning tänker ni att bilderna ska vara? Det kom fram fler  olika förslag. Alla kan ju vara rätt beroende på vilken berättelse som man berättar till. Vi pratade om bilderna, läste pratbubblorna och jag visade hur författaren till boken hade tänkt och det var så som vi skulle jobba vidare.

 

Eleverna skuggläste pratbubblorna tillsammans med mig tre gånger.

Texten handlar om att ha myror på kroppen resp ordspråket att ha myror i kroppen. Vi pratade om vad det betyder och innebär. Jag har i klassen sjungit sången ”myror i brallan” och vi har pratat om och jobbat med insekten myror i samband med vår naturruta.

Under läsningen så läser jag de två olika böckerna (grön och röd beroende på läsförmåga). Jag läser och har boken under dokumentkameran så att eleverna ser när jag läser och tar fingret till hjälp. Eleverna ska följa det jag läser med sitt finger i sin bok.

Jag försöker också göra kopplingar. Det här påminner mig om… Jag funderar på om…

Efter läsningen så fick eleverna spela teater mha sin fyraruta med pratbubblor och bilder på. De fick fördela roller själva och träna tills de kunde det. Tre och tre spelade de sedan upp sin teater för kompisarna.


Vi pratade om att man nästa behöver kunna replikerna utantill för att det ska bli bra och likadant är det med läsläxan, man måste träna samma text flera gånger för att kunna läsa det med flyt.

Eleverna fick sedan öva att läsa hela läsläxatexten flera gånger innan det var dags att plocka ihop.

 

Eleverna tyckte att det var roligt att spela teater och några kunde förstå att det var för att det skulle bli lättare att läsa om man visste ungefär vad som hände i texten och att man kunde vissa delar, replikerna, utantill innan man läste hela texten.

 

Jag kände mig nöjd med lektionen. Det kändes som jag fick med fler elever i genomgången av läsläxan än jag kanske brukar. Alla blev delaktiga, viktiga och hade en uppgift. Jag känner mig säker på att alla elever vet ungefär vad texten handlar om tills de ska träna hemma och att det kan hjälp dem att nå läsförståelse.

Åk 1, Läsförståelse, Nyanlända

Bokpromenad med Spågumman

Lämna en kommentar

Idag introducerade jag spågumman för mina elever. Inspirerad av Hülya Basaran så gjorde vi idag också en bokpromenad.

I min klass jobbade vi med boken ”Där går tjuv-Alfons”. Veckans bokstav är nämligen Å som i Åberg… 🙂


Jag började med att prata om hur man kan använda Spågumman innan man läser för att lättare förstå vad man läser. Med hjälp av dokumentkameran pratade vi först om vad vi trodde boken kommer att handla om vi läste också rubriken. Sedan läste vi inte mer utan gick en bokpromenad och tittade och pratade om bilderna i boken, sida för sida. Vi pratade om olika känslor som man kunde se. Vi tittade på hur de i boken hade visat att Alfons tänkte eller drömde något. Vi drog kopplingar till om vi själva någon gång känt oss som Alfons. Hur är det att vara anklagad för något? Hur känns det att vara ensam? osv.

Efter det läste jag boken för klassen. Vi hade gissat ganska bra bara genom att titta på bilderna visade det sig.

Mycket trevlig lektion! Tack för inspiration igen Hülya!

Nästa lektion ska vi fortsätta med recensionsarbetet. Vi återberättar och ritar och skriver om problemet i boken mha Cowboyen och 4-rutan. Eleverna ska också få betygsätta boken också i stjärnorna. Jag vill ha in deras Åsikt (på Å ;-)).

img_4528.jpg

Här finns recensionen om någon vill använda den:

Läs en liten bok.