Kategoriarkiv: Läsförståelse

Högläs Pippi och träna textkopplingar med eleverna…

Utifrån mina analyser av min undervisning utifrån mina matriser har jag kunnat se att jag inte når alla elever i mitt klassrum kring följande mål:

Jag får iaf inte alla elever att visa vad de kan för mig kring detta.

Alla kommer inte till tals i helklass och speciellt mina sva- elever. Jag vet helt enkelt inte vilka slutsatser de drar och jag tänker också att jag måste undervisa kring hur man gör och visa hur jag menar med att dra slutsatser och koppla till egna erfarenheter.

Så det måste jag så klart skruva min undervisning kring för att alla ska ha samma chans att lyckas i mitt klassrum. Så kring högläsningen under förra terminen ändrade jag lite och vill gärna tipsa om att göra det i klasserna. Det blev ett givande och roligt arbete!

Jag började med att lyfta upp det här med textkopplingar och gjorde då som jag brukar en stöttnings-plansch.


Jag valde att läsa Pippi Långstrump och samtidigt som jag läste ville jag att de skulle försöka föreställa sig hur det såg ut. Något som vi också försökt jobba med i t.ex. matten att kunna se framför sig hur man plockar bort pengar eller talblock och lägger till osv. En viktig förmåga enligt mig…

Så jag läser kapitlet högt. Eleverna lyssnar och målar och sedan får de en eller två frågor som de ska skriva tankar kring efteråt.

 

 

 

 

Till nästan alla kapitel drog vi kopplingar på olika sätt.

Vi slutade med att skriva en egen Pippi-berättelse, med 4-rutan som stöd, som vi satte i vårt Pippi-häfte.

Vi tränar den viktiga strategin att SÖKLÄSA

För att öka läsförståelse och kunna svara på frågor på text i olika sammanhang inte minst t.ex. i bedömningsstödet och nationella prov så småningom… är det viktigt att kunna sökläsa. Lista ut vilka som är nyckelord ur en fråga och kunna leta upp dem i en text för att kunna hitta och svara på en fråga. Jag kopplar sökläsandet till reportern


Dagens NO-lektion handlade om att sökläsa. Vi jobbar med vårblommor och djupdyker, i varje fält i vår förenklade variant av 6-fältare, 4-fältaren. Den här gången handlade det om FÖREKOMST. Vad betyder det? Går det att lista ut med detektiven genom att dela på ordet? Nja… Vad som kommer först, var en idé från en elev som vi jobbade vidare kring. Vi tänkte om lite till NÄR blomman blommar först. Och VAR blomman blommar helst.



Eleverna skulle fylla i månadernas namn på blombladen. Sökläsa för att hitta när blomman blommar först och måla månaden. Sökläsa vidare för att hitta var blomman blommar helst och skriva det i en hel mening på raderna. Eleverna behöver här inte läsa hela texten utan försöka hitta någon månads namn och så tipsade jag om att försöka hitta ordet växer för att hitta var blomman just växer.

Imorgon fortsätter sökläsandet kring läsläxan men då vill jag att de läser och försöker komma ihåg ordet de letar efter. Först läsa ett ord på pappret. Försöka hålla ordet i minnet och stanna när man hittar ordet. Då försöka återberätta vad man läst för kompisen. Sedan byter man och kompisen läser till nästa ord och försöker återberätta. Jag tänker lite som strukturen Turas omkooperativt.com eller Rally coach som det heter på engelska.

Den som inte läser och återberättar. Stöttar, uppmuntrar och hjälper till om det behövs.

Jag kanske då får läge att introducera ännu en roll i grupparbeten i klassen nämligen UPPMUNTRAREN.

Bilden hämtad från kooperativt.com

 

Jag är noga med att eleverna tränar på att berätta och inte läsa igen. Något som jag ofta också använder till lästal i matten när en elev ber om hjälp. Läs för mig. Bra. Berätta vad det stod. Vad ska vi göra?

Återstår att se hur det går! 🙂

 

Läsfixarna i alla ämnen. Vi jobbar med strategier.

Dagen idag fylldes av läsfixarna. Vi pratar om att använda oss av strategier och läsfixarna synliggör strategier på ett bra sätt. Men de behöver inte ”bara” användas vid läsning!

Vi började dagen med att jag läste högt nästa kapitel i vår högläsningsbok Pippi Långstrump. Dagen kapitel heter Pippi är sakletare och hamnar i slagsmål. Under tiden som jag läser vill jag att barnen försöker se inre bilder av hur det skulle kunna se ut när Pippi är sakletare och annat som händer i kapitlet. Men då fick vi också reda ut vad sakletare kan vara och vad är slagsmål? Vi använde detektiven och delade upp ordet!

När jag läst klart tränar vi på att ”dra kopplingar” mha olika frågeställningar som jag ställer. Till första kapitel så fick eleverna fundera kring hur det kan vara att bo ensam så som Pippi gör. Hur skulle det vara?

Den här gången ville jag att de skulle fundera kring när man får ta något som man hittar och när man inte får det. Vi hade en givande diskussion innan vi började skriva. Vi hade lite olika åsikter om när man får ta och inte? Får man ta pengar man hittar t.ex. ? Jag försöker modellera hur jag tänker och vilka kopplingar som jag drar. Har jag varit med om något eller påminner det här mig om något?

 

Nästa lektion var matte. Då handlade det också om strategier! Addition över 10-tals övergång. Vi har tidigare jobbat med strategin ”Börja med knytnäven”. Se min lilla filmsnutt här under.

Men nu introducerade jag en ny strategi där man ska använda 10-kompisarna och fylla ut till 10 och sedan lägga på resten. Båda sätten funkar bra och vi är olika och måste träna på flera strategier för att upptäcka vilken som funkar bäst för mig, pratade vi om.

Vi pratade också då om att försöka se 20-rutan som en inre bild eller fingrarna med 10-kompisarna för att kunna använda strategin utan att använda fingrarna. Även om vi inte målar egna bilder så använder vi strategin att se bilder. Den här gången la vi bilderna med vårt plockmateriel. Vi plockade med våra 20-rutor som finns med till vårt läromedel Favoritmatematik och la pluttar och skrev på mattespråk tillsammans på tavlan.

 
Sista lektionen var idag NO. Vi skulle djupdyka i 4-fältarens första ruta – Utseende. Vad betyder det? Kan vi ta detektiven till hjälp för att förstå? Vi delar på ordet igen!

 

Barnen fick sedan meningar där de olika vårblommornas blad beskrivs, bilder på vårblommorna och blommornas namn på lappar. De skulle i par sortera dem rätt. Vilken blomma kan det vara som har rosettlika blad som växer direkt från marken? Vilken blomma har flikiga 3-delade blad? osv.

Den här gången fick barnen rollerna Berättare och Materialförvaltare från kooperativt.com. Berättaren läste och såg till att båda förstod vad det stod på lappen och materialförvaltaren hade ordning på lapparna.

När grupperna började bli klara sammanfattade vi tillsammans. Vi började med att skriva vad blommorna heter och använde då igen detektiven. Varför heter snödroppe snödroppe? Kan man lista ut vilken som är pärlhyacint? Men det funkar inte på alla t.ex. krokus… och resonemang kring det. Sedan hjälptes vi åt att sätta meningarna rätt. Därefter listade vi ord som beskriver bladen.

När bladen var klara gick vi över till kronbladen. Eleverna skulle nu försöka hitta på beskrivande meningar för kronbladen. Tidigare har de näst intill bara beskrivit vilken färg kronbladen har nu fick de försöka hitta någon liknelse eller på något annat sätt beskriva även formen av kronbladen.

De skrev sina beskrivande meningar och kalkylerade sedan av en bild på en blomma. Den skulle vara så exakt som det bara gick.

Före, under, efter-läsning till Livet i bokstavslandet.

I min utbildning via NC hade jag delvis som uppgift att genomföra en före, under och efter-läsningsaktivitet i min klass.

Inför att vi skulle skicka hem en ny läsläxa så valde jag att genomföra min aktivitet.

Jag hade kopierat upp bilderna från kapitlet och även skrivit ”repliker”, pratbubblor på bilderna utifrån vad som sades i texten.

Som före-aktivitet skulle eleverna två och två placera bilderna i en fyra-ruta. I vilken ordning tänker ni att bilderna ska vara? Det kom fram fler  olika förslag. Alla kan ju vara rätt beroende på vilken berättelse som man berättar till. Vi pratade om bilderna, läste pratbubblorna och jag visade hur författaren till boken hade tänkt och det var så som vi skulle jobba vidare.

 

Eleverna skuggläste pratbubblorna tillsammans med mig tre gånger.

Texten handlar om att ha myror på kroppen resp ordspråket att ha myror i kroppen. Vi pratade om vad det betyder och innebär. Jag har i klassen sjungit sången ”myror i brallan” och vi har pratat om och jobbat med insekten myror i samband med vår naturruta.

Under läsningen så läser jag de två olika böckerna (grön och röd beroende på läsförmåga). Jag läser och har boken under dokumentkameran så att eleverna ser när jag läser och tar fingret till hjälp. Eleverna ska följa det jag läser med sitt finger i sin bok.

Jag försöker också göra kopplingar. Det här påminner mig om… Jag funderar på om…

Efter läsningen så fick eleverna spela teater mha sin fyraruta med pratbubblor och bilder på. De fick fördela roller själva och träna tills de kunde det. Tre och tre spelade de sedan upp sin teater för kompisarna.


Vi pratade om att man nästa behöver kunna replikerna utantill för att det ska bli bra och likadant är det med läsläxan, man måste träna samma text flera gånger för att kunna läsa det med flyt.

Eleverna fick sedan öva att läsa hela läsläxatexten flera gånger innan det var dags att plocka ihop.

 

Eleverna tyckte att det var roligt att spela teater och några kunde förstå att det var för att det skulle bli lättare att läsa om man visste ungefär vad som hände i texten och att man kunde vissa delar, replikerna, utantill innan man läste hela texten.

 

Jag kände mig nöjd med lektionen. Det kändes som jag fick med fler elever i genomgången av läsläxan än jag kanske brukar. Alla blev delaktiga, viktiga och hade en uppgift. Jag känner mig säker på att alla elever vet ungefär vad texten handlar om tills de ska träna hemma och att det kan hjälp dem att nå läsförståelse.

Bokpromenad med Spågumman

Idag introducerade jag spågumman för mina elever. Inspirerad av Hülya Basaran så gjorde vi idag också en bokpromenad.

I min klass jobbade vi med boken ”Där går tjuv-Alfons”. Veckans bokstav är nämligen Å som i Åberg… 🙂


Jag började med att prata om hur man kan använda Spågumman innan man läser för att lättare förstå vad man läser. Med hjälp av dokumentkameran pratade vi först om vad vi trodde boken kommer att handla om vi läste också rubriken. Sedan läste vi inte mer utan gick en bokpromenad och tittade och pratade om bilderna i boken, sida för sida. Vi pratade om olika känslor som man kunde se. Vi tittade på hur de i boken hade visat att Alfons tänkte eller drömde något. Vi drog kopplingar till om vi själva någon gång känt oss som Alfons. Hur är det att vara anklagad för något? Hur känns det att vara ensam? osv.

Efter det läste jag boken för klassen. Vi hade gissat ganska bra bara genom att titta på bilderna visade det sig.

Mycket trevlig lektion! Tack för inspiration igen Hülya!

Nästa lektion ska vi fortsätta med recensionsarbetet. Vi återberättar och ritar och skriver om problemet i boken mha Cowboyen och 4-rutan. Eleverna ska också få betygsätta boken också i stjärnorna. Jag vill ha in deras Åsikt (på Å ;-)).

img_4528.jpg

Här finns recensionen om någon vill använda den:

Läs en liten bok.

Vad – svårt att ställa frågor!

Till läsläran Livet i bokstavslandet så har vi den här veckan bl.a. ordbilden VAD. Så därav blev det ett litet tema kring frågeord och målet att ”kunna ställa frågor”.

Vi plockade fram målet på tavlan och introducerade reportern med alla sina frågeord runt i kring sig. Så att vi hade klart för oss vad lektionen skulle leda till. Så pratade vi om frågetecknet så klart.

img_4486.jpg

Sedan fortsatte vi med att titta på ”Lässugen”. Underbara små program där barn bl.a. Amanda blir lässugen och suger in kändisar som läser för henne. Vi började med det första där Eva Röse läser boken Vi rymmer.

Lässugen bild

Jag stannar efter en stund, 7.08, och ställer lite frågor. Jag har gjort den här lektionen tidigare men med äldre elever så därför, nu första gången, så plockade jag bort vissa frågor men i stort hade jag samma frågor iaf. Inspirerad av Marie Trapps inlägg på UR pedagogerna blogg.

Lässugen

Så här var det jag som ställde frågorna. Men rollerna skulle ändras. På datorlektionen som följde var det eleverna som skulle ställa frågor. Vi samlades på mattan och jag läste en annan liten bok för gruppen, ”Polisen kommer”. Vi tränade sedan tillsammans muntligt att ställa frågor på texten och en av bilderna i boken. Det här med att ställa frågor på texten är mycket klurigt och till och med svårt. Så vi tränar vidare. I skrivarparen fick de sedan skriva frågor. I dag, med tanke på ordbilden, så skulle vi skriva VAD-frågor. De fick dock skriva vilka frågor som de själva kunde komma på. Så klart fick man skriva frågor på boken vi läst om man bara kunde men det var ganska svårt så här första gången.

img_4487.jpg


Vi jobbar vidare med bl.a. lässugen för att nå målet att kunna ställa frågor.

Vi bäddar för narrativa genren med att beskriva Egenskaper #Livetibokstavlandet

Så har vi jobbat med andra avsnittet i Livet i bokstavlandet och jobbat med kapitel 2 i läseboken med samma namn. Vi har jobbat med bokstäverna L och E under två veckor. Läseboken och programmen är upplagda så att varje avsnitt berör två bokstäver och eftersom vi är precis i början av bokstavsarbetet så har jag valt att dela på läsläxan hem och även valt att jobba med en bokstav i taget, en vecka i taget. Dels för att jag inte ska stressa ihjäl mig men också så klart för att hinna befästa.

 planering bokstavlandet version2

li-bl-avsnitt-2

Första veckan jobbade vi med bokstaven L och läste de första sidorna i kapitlet. I den gröna läseboken är det ljudning med och det är största fokus på att få alla att förstå ljudningen nu. För att kunna träna ännu mer hemma på just ljudningen med de här eleverna så kompletterar vi Livet i bokstavlandet grön med Läsinlärning i 7 steg.

Resterande två sidor sparar vi till vecka nummer två och bokstaven E. Då eleverna också får med ”mappen” hem. I mappen finns ord/meningar som de själva har skrivit på datorn i sina skrivarpar.

 

img_4352.jpg

 

img_4351.jpg

Varje vecka i samband med ny läsläxa jobbar vi med ljudanalys på mattan. Jag har plockat fram bilder och vi lyssnar tillsammans om ljudet i fråga hörs i början, i mitten eller i slutet.

Så jobbar vi med ordbilderna. Tränar på att känna igen dem utan att ljuda.

Så klipper vi i tidningar och själva letar bilder där ljudet ingår i. Detta klistrar vi in i bokstavboken. Förra gången när jag hade en etta så skrev vi nogranna, fina, ordentliga bokstäver i den boken. Nu är det mest för att nöta hur de ser ut och träna på att skriva bokstaven lite iaf. Jag visar hur det är tänkt att man ska forma bokstaven men jag rättar utan lägger istället mer energi på att eleven ska förklara för mig hur de har tänkt kring bilderna de klippt ut och var i ordet ljudet hörs.

Övningen den här veckan blev memory. Jag kopplade ihop svenska och matten (siffran två och par). Vi spelade memory med versaler och gemener.

Till bokstaven L listade vi L-ord i våra skrivarpar vid datorerna. Så skrev vi meningar kring ordbilderna. Det var det pappret som sedan sattes i mappen och blev läxa till vecka 2. Vid vårt andra dator-pass pratade vi om egenskaper vi har. Som koppling till bokstaven E men också för att börja bädda för att kunna beskriva mer i inledningarna när vi börjar skriva narrativa texter, berättelser. Jag tänker att vi ska försöka bygga vidare på det sättet eftersom eleverna redan i förskoleklassen har jobbat med att skriva berättelser i 4-rutan dvs. med inlednings, problem, lösning och slut.

img_4368.jpg
Eftersom de skriver i skrivarpar även här så får de stryka över de meningar som stämmer på dem själva eller som de har skrivit.

Pysslet var att klippa och pussla ihop en elefant och ett lejon.

 

Föräldramötet förra veckan la jag stor vikt vid att förklara för föräldrarna hur det är tänkt kring läsläxan. Hur jag vill att de tränar på ljudning hemma och hur jag vill att det tränas på ordbilderna hemma. Vi pratade om progressionen kring läsningen både kring läsa med flyt och läsförståelse. Även tänket kring ASL arbetet och att vi inte lägger lika mycket vikt på att forma bokstäverna helt rätt men att känna igen dem både gemener och versaler.

Än så länge kör vi en bokstav i taget och delar på läsläxan men det kan ändras så småningom, när både eleverna och jag blivit varma i kläderna och vi har fått med alla på ljudningståget… 😉

Lyssnatips Våffelhjärtat #barnradion

Måste bara tipsa om underbara Våffelhjärtat som finns på Sverigesradio.se. En helt underbar bok av Maria Parr som Ulla Skog läser.

Under sommaren lyssnade jag tillsammans med mina egna barn snart 7 och 10 år och då gillade den jättemycket. Idag började jag lyssna med min åk 1:a och en spontan reaktion redan idag var med en lite förvånad ton på rösten: – Den var ju bra! 🙂 Och han har rätt, det är den verkligen!!

Ett tips är att visa bilderna för varje avsnitt för eleverna. Det kan underlätta ”lyssnandet”. 

våffelhjärtat

 

Ett boktips till som jag verkligen rekommenderar att läsa i klasserna är böckerna om den Underbara familjen Kanin av Jonna Björnstjerna. I dag lästa jag Sagan om den underbara familjen Kanin och godistrollet. Vi hade tidigare på dagen gått igenom skolans ordningsregler och gjort klassrumsregler och då kommit in på ordet respekt. Boken slutar med att godistrollet varit elak för att han ville ha respekt… Boken fångar verkligen barnen och är lätt att läsa med inlevelse för oss vuxna. 🙂 Även de andra böckerna om familjen kanin har sensmoral att fortsätta diskutera kring. Toppen!

 

Godistrollet

Elevinflytandet blir verklighet.

Måste bara tipsa om spel-idén som mina elever tyckte att vi skulle göra under arbetet med forntiden.

När de fick vara med och bestämma hur vi skulle nå målen kring forntiden, i uppstarten av den pedagogiska planeringen, så kom idéen om att göra ett forntidsspel. Nu har vi flera spel igång!

IMG_3165.JPG

Vi har under en tid jobbat mycket med Reportern från En läsande klass och tränat på att ställa frågor. Vi har också använt oss av Lässugen. På bloggen finns några lektionsupplägg och frågeställningar kring Lässugen. Forntidsspelat var ett toppen tillfälle för att träna på att skriva frågor på ytan från faktatexter.

Eleverna har fått skriva frågor och svar kring sten- och bronsålder, det är så långt vi har kommit, på kort och sedan fick de göra spelplaner och skriva regler (instruerande genren).

Så härligt att höra eleverna ställa frågor som – Hur längre varade bronsåldern i Norden? – Lätt! Tusen år. Funkar jättebra för båda spåren i undervisningen. De som behöver stöd med språket kan ändå svara på frågorna de har varit med och skrivit. Jag tänker att utmaningen för andra är att byta spel med en annan grupp då måste de läsa reglerna och svara på frågor som andra har skrivit.

Vi fyller på med frågor allt eftersom vi jobbar vidare med andra tidsperioder.

Eleverna tränar på en massa fakta, kommunicera med varandra, jobba med instruerande text och läsförståelse!

Mycket rolig idé från eleverna. Tur att jag alltid frågor dem!!

På filmen här finns hur jag lägger upp arbetet kring mina pedagogiska planeringar. Eleverna är alltid med och bestämmer hur vi ska nå målen.

 

Två undervisningsvägar mot samma mål. Läsförståelse.

Idag jobbade jag med läsförståelse mha Lässugen och Reportern fast i min klass. Där jag försöker möta alla mina elever och utmana dem på deras nivå. För att detta ska gå måste jag synliggöra och tydliggöra målen. Vad förväntar jag mig att de ska klara? Vari ligger utmaningen för de som vill utmana sig och tycker att grunduppgiften är lätt. Samtidigt måste jag undervisa och stötta mina nyanlända som behöver stöd i att hitta ord och begrepp på svenska för att kunna uttrycka sig och förstå.

Två vägar mot samma mål, Lektionsupplägg:

Två vägar mot samma mål

Vi började med att se ett avsnitt ur Lässugen, den här gången om Sigrid och Natten. Jag hade förberett frågor på olika nivåer så att eleverna fick exempel på hur jag tänkte mig med frågorna. De fick titta på pappret och försöka svara på frågorna och hitta på andra frågor. Här finns dokumentet om du vill använda det.

Sigrid och Natten

Sedan var det dags för genomgång av nya läsläxan. Vi läste texten tillsammans i hela gruppen, pratade om texten. Sedan ville jag att eleverna skulle försöka skriva frågor på den texten.

Jag tänker att jag måste jobba på två vägar mot samma mål, eller i två spår i undervisningen! Idag ska vi nå målet att skriva frågor på en text. Att jobba med reportern som en lässtrategi. Grundnivån var att skriva frågor ”på ytan”. Dvs den som ska svara på frågorna måste kunna hitta svaret i texten. Utmaningen var att prova på även de två andra nivåerna. ”Under ytan” dvs man kan lista ut svaren utifrån texten och ”på djupet” ställa frågor som kopplar till personliga händelser eller andra upplevelser kanske från något man läst eller sett.


För att det ska vara möjligt för några av mina nyanlända att klara målet måste de få stöttning. Så dem samlade jag på mattan. Vi läste texten tillsammans en litet stycke i taget och mha frågeorden som start försökte vi formulera frågor. Så klart var det olika svårt för olika elever eftersom vi tack och lov är olika. Vi försökte hjälpas åt men fick också förenkla lite ytterligare med att titta på en bild och försöka ställa frågor till bilden. Vad ser vi på bilden? Kan vi forumlera frågor utifrån vad vi ser?


Jag släpper eleverna på mattan en stund och de får tillsammans försöka formulera frågor utifrån bilderna eller texten. Jag går runt och stöttar majoriteten av eleverna som i par sitter och klurar på sina frågor och försöker få till frågor på olika nivåer.

Vi sammanfattar lektionen. Hur är det att ställa frågor? Svårt lätt? Vad har vi lärt oss? Har vi kommit närmare att klara det?

En del visar att de antar utmaningen och funderar på frågor på flera nivåer. En del klarar att skriva frågor på ytan vilket var målet och nöjer sig med det för det är tillräckligt utmanande. En del jobbar med stöttning för att komma närmare målet. Förhoppningen är att de blir mer och mer självständiga och så småningom klarar att formulera frågor själva och nå målet, använda lässtrategier och förstå vad de läser.

Jag kan säga att det absolut inte är tyst i mitt klassrum. Vi tränar på att interagera, använda språket och att samarbeta. Vi jobbar för att hålla samtalstonen på en lagom nivå. Tyvärr är grupprum en bristvara på vår skola så det är svårt att sprida ut sig, det blir bubbligt men det är ett måste för att utvecklas kring alla förmågorna.

Min lilla film om mitt målmedvetna undervisningssätt: