Kategoriarkiv: Läsförståelse

Vi skapar gemensamma minnen kring läsläxan genom ASL.

I år har jag valt att köpa in ABC-klubbens läsebok Nyckeln till skatten och i min grupp passar deras nya bok ”På väg” bra. Jag har också köpt in lärarhandledningen för språkstödjande undervisning  till den samma. I min läsgrupp är det flerspråkiga elever och nu har vi dragit igång med detta nya material och det känns jättebra.

Ett väldigt bra inslag i lärarhandledningen är sekvensbilderna och dess textkort. Ett färdigt material precis som jag jobbade med Svenskbiten  och Ola-boken förra året men då kopierade jag själv bilden från läseboken och jobbade utifrån den med ordförståelse och återberättande.

Jag har först en lektion då vi jobbar läsläxan, texten i boken och förståelse för den. Jag läser högt och eleverna följer med i texten. Vi klistrar upp sekvensbilderna på ett papper, tittar på bilderna och skriver ord som vi ser på bilderna. Eleverna återberättar texten två och två innan vi tar det gemensamt. Vi pratar och skriver också upp andra svåra ord, googlar bilder på i-paden , hjälps åt med översättning eller använder translate.

Nästa lektion är skriv-lektion. Då tar vi fram datorerna. Jag läser texten högt igen och sedan ska eleverna skriva meningar till varje bild. Jag försöker utmana eleverna till rätt stavning, ordföljd eller böjningar beroende på vilken nivå de ligger på. Meningarna skrivs ut och klipps  och klistras fast vid rätt bild. Jag väljer vilken nivå på textremsor som eleverna också ska läsa och placera rätt. Vi sätter sedan in pappret i våra nya fina mappar med plastfickor i så att de kan ha med arbetet hem som stöd för läsningen men också som stöd för läxan som de får i klassen. De får nämligen hem frågor från Karins klassrumsbloggDär ska de tillsammans med läsfixarna ska sammanfatta kapitlet och så någon mer fråga. Det är detta jag jobbar för att förbereda eleverna för så att de på egen hand klarar att göra läxan hemma sedan. Med hjälp av mappen hoppas jag att det går lättare och även att de kan utmana sig själva hemma om lusten och ambitionen finns.

Eftersom vi alla är olika så har eleverna så klart kommit olika i sin läsning. Det innebär att en några i gruppen har pappret i plastfickan i läsläxa medan andra har kapitlet i boken men alla kan vara med på i samma handling och som en klok kollega uttryckte det – skapa gemensamma minnen. 

Det här är grundplanen som dock vi kanske frångår någon gång ibland. Den här första gången blev tiden lite knapp och eleverna drog inte själva streck och skrev ord på det färgade pappret vilket vi kommer göra i fortsättningen. Vi var tvungna att hinna med att reda ut alla frågor om den nya läxan. Hinna titta lite i den nya boken och göra spågumma (förutspå) framsidan av boken. Eftersom min grupp inte jobbat med ABC-klubben tidigare år så fick vi också bekanta oss med huvudpersonerna.

Som vanligt har jag också spelat in när jag läser kapitlet så att eleverna kan få stöd med läsningen hemma via QR-kod eller Youtube. Lyssna på mig och sedan träna på att läsa själv. Det är inte alla som har möjligheten att en förälder som läser för dem och vi vill ju ge alla elever samma chans att lyckas i skolan! 

Skriv- och samtalsbilder

Ramlade över en bok som finns på skolan som heter ”Ett skepp kommer lastat”. Den använder jag mycket i min undervisning med mina sva-elever som skrivövning när vi jobbat klart med att förbereda läsläxan. Jag gillar när det är ”öppna” skrivövningar eller vad jag ska kalla det. Alla elever skriver och formar meningar utifrån sin förmåga och med stöd av mig kan jag hjälpa dem mot nästa utvecklingssteg.

Det kan t.ex. vara som den här lektionen där läsläxan handlade mycket om beskrivande ord, adjektiv.

Jag läser högt, vi läser tillsammans och vi letar ord och stryker över. Vi samlar expertord som vi kan använda senare.

Sedan tittar vi i Bildordboken gemensamt. Jag modellerar och beskriver olika personer som finns på bilden. I uppslaget ”I busskön” så finns även lite olika känslor med. Så jag beskriver både vad personerna har på sig, hårfärg m.m. men också de känsloorden som också kompletterar vår expertord-lista.

Efter det skriver eleverna, två och två, beskrivningar av personerna som finns ”I busskön”. Nästa tillfälle kan vi fånga upp och repetera vad vi gjorde genom att de får läsa upp sina beskrivningar och kompisarna och jag får gissa.

 

Som sagt en mycket trevlig bok med många användningsområden i mitt klassrum.

 

För att lättare kunna leda lärandet, ge stöd och utmana elever på rätt nivå provar jag mig fram kring Bygga svenska-materialet. Jag har gjort matriser som mer liknar det som jag är van vid och gjort ett häfte per elev som jag lätt kan ha med och fylla på kring under eller efter lektionerna. De är gjorda som stöd för mig som lärare, mycket för att de ska vara lättillgängliga så jag kan använda dem i vardagen.

Ge alla samma chans att lyckas med läsläxan

För att vi ska ge alla elever samma chans att lyckas med sin läsläxa brukar jag skicka hem läsläxan som QR-kod. Jag spelar in en liten video när jag läser läsläxan för att modellera läsandet. Det gör att eleverna som inte har möjlighet att få hjälp med läsläxan hemma har mig att lyssna på för att kunna träna. Dels för att få förförståelse för texten men också för att kunna lyssna på uttal och betoning när de sedan ska träna själva.

 

 

Vi jobbar med texten. Pratar och skriver om bilderna och bygger sedan egna meningar just den här gången kring ”I skogen”.

Just den här lektionen undervisar jag elever som är ganska nya i Sverige men QR-koder som läsläxa ger jag till alla grupper av elever som  jag ger läsläxa till.

Se min film om hur jag gör mina QR-koder:

Högläs Pippi och träna textkopplingar med eleverna…

Utifrån mina analyser av min undervisning utifrån mina matriser har jag kunnat se att jag inte når alla elever i mitt klassrum kring följande mål:

Jag får iaf inte alla elever att visa vad de kan för mig kring detta.

Alla kommer inte till tals i helklass och speciellt mina sva- elever. Jag vet helt enkelt inte vilka slutsatser de drar och jag tänker också att jag måste undervisa kring hur man gör och visa hur jag menar med att dra slutsatser och koppla till egna erfarenheter.

Så det måste jag så klart skruva min undervisning kring för att alla ska ha samma chans att lyckas i mitt klassrum. Så kring högläsningen under förra terminen ändrade jag lite och vill gärna tipsa om att göra det i klasserna. Det blev ett givande och roligt arbete!

Jag började med att lyfta upp det här med textkopplingar och gjorde då som jag brukar en stöttnings-plansch.


Jag valde att läsa Pippi Långstrump och samtidigt som jag läste ville jag att de skulle försöka föreställa sig hur det såg ut. Något som vi också försökt jobba med i t.ex. matten att kunna se framför sig hur man plockar bort pengar eller talblock och lägger till osv. En viktig förmåga enligt mig…

Så jag läser kapitlet högt. Eleverna lyssnar och målar och sedan får de en eller två frågor som de ska skriva tankar kring efteråt.

 

 

 

 

Till nästan alla kapitel drog vi kopplingar på olika sätt.

Vi slutade med att skriva en egen Pippi-berättelse, med 4-rutan som stöd, som vi satte i vårt Pippi-häfte.

Vi tränar den viktiga strategin att SÖKLÄSA

För att öka läsförståelse och kunna svara på frågor på text i olika sammanhang inte minst t.ex. i bedömningsstödet och nationella prov så småningom… är det viktigt att kunna sökläsa. Lista ut vilka som är nyckelord ur en fråga och kunna leta upp dem i en text för att kunna hitta och svara på en fråga. Jag kopplar sökläsandet till reportern


Dagens NO-lektion handlade om att sökläsa. Vi jobbar med vårblommor och djupdyker, i varje fält i vår förenklade variant av 6-fältare, 4-fältaren. Den här gången handlade det om FÖREKOMST. Vad betyder det? Går det att lista ut med detektiven genom att dela på ordet? Nja… Vad som kommer först, var en idé från en elev som vi jobbade vidare kring. Vi tänkte om lite till NÄR blomman blommar först. Och VAR blomman blommar helst.



Eleverna skulle fylla i månadernas namn på blombladen. Sökläsa för att hitta när blomman blommar först och måla månaden. Sökläsa vidare för att hitta var blomman blommar helst och skriva det i en hel mening på raderna. Eleverna behöver här inte läsa hela texten utan försöka hitta någon månads namn och så tipsade jag om att försöka hitta ordet växer för att hitta var blomman just växer.

Imorgon fortsätter sökläsandet kring läsläxan men då vill jag att de läser och försöker komma ihåg ordet de letar efter. Först läsa ett ord på pappret. Försöka hålla ordet i minnet och stanna när man hittar ordet. Då försöka återberätta vad man läst för kompisen. Sedan byter man och kompisen läser till nästa ord och försöker återberätta. Jag tänker lite som strukturen Turas omkooperativt.com eller Rally coach som det heter på engelska.

Den som inte läser och återberättar. Stöttar, uppmuntrar och hjälper till om det behövs.

Jag kanske då får läge att introducera ännu en roll i grupparbeten i klassen nämligen UPPMUNTRAREN.

Bilden hämtad från kooperativt.com

 

Jag är noga med att eleverna tränar på att berätta och inte läsa igen. Något som jag ofta också använder till lästal i matten när en elev ber om hjälp. Läs för mig. Bra. Berätta vad det stod. Vad ska vi göra?

Återstår att se hur det går! 🙂

 

Läsfixarna i alla ämnen. Vi jobbar med strategier.

Dagen idag fylldes av läsfixarna. Vi pratar om att använda oss av strategier och läsfixarna synliggör strategier på ett bra sätt. Men de behöver inte ”bara” användas vid läsning!

Vi började dagen med att jag läste högt nästa kapitel i vår högläsningsbok Pippi Långstrump. Dagen kapitel heter Pippi är sakletare och hamnar i slagsmål. Under tiden som jag läser vill jag att barnen försöker se inre bilder av hur det skulle kunna se ut när Pippi är sakletare och annat som händer i kapitlet. Men då fick vi också reda ut vad sakletare kan vara och vad är slagsmål? Vi använde detektiven och delade upp ordet!

När jag läst klart tränar vi på att ”dra kopplingar” mha olika frågeställningar som jag ställer. Till första kapitel så fick eleverna fundera kring hur det kan vara att bo ensam så som Pippi gör. Hur skulle det vara?

Den här gången ville jag att de skulle fundera kring när man får ta något som man hittar och när man inte får det. Vi hade en givande diskussion innan vi började skriva. Vi hade lite olika åsikter om när man får ta och inte? Får man ta pengar man hittar t.ex. ? Jag försöker modellera hur jag tänker och vilka kopplingar som jag drar. Har jag varit med om något eller påminner det här mig om något?

 

Nästa lektion var matte. Då handlade det också om strategier! Addition över 10-tals övergång. Vi har tidigare jobbat med strategin ”Börja med knytnäven”. Se min lilla filmsnutt här under.

Men nu introducerade jag en ny strategi där man ska använda 10-kompisarna och fylla ut till 10 och sedan lägga på resten. Båda sätten funkar bra och vi är olika och måste träna på flera strategier för att upptäcka vilken som funkar bäst för mig, pratade vi om.

Vi pratade också då om att försöka se 20-rutan som en inre bild eller fingrarna med 10-kompisarna för att kunna använda strategin utan att använda fingrarna. Även om vi inte målar egna bilder så använder vi strategin att se bilder. Den här gången la vi bilderna med vårt plockmateriel. Vi plockade med våra 20-rutor som finns med till vårt läromedel Favoritmatematik och la pluttar och skrev på mattespråk tillsammans på tavlan.

 
Sista lektionen var idag NO. Vi skulle djupdyka i 4-fältarens första ruta – Utseende. Vad betyder det? Kan vi ta detektiven till hjälp för att förstå? Vi delar på ordet igen!

 

Barnen fick sedan meningar där de olika vårblommornas blad beskrivs, bilder på vårblommorna och blommornas namn på lappar. De skulle i par sortera dem rätt. Vilken blomma kan det vara som har rosettlika blad som växer direkt från marken? Vilken blomma har flikiga 3-delade blad? osv.

Den här gången fick barnen rollerna Berättare och Materialförvaltare från kooperativt.com. Berättaren läste och såg till att båda förstod vad det stod på lappen och materialförvaltaren hade ordning på lapparna.

När grupperna började bli klara sammanfattade vi tillsammans. Vi började med att skriva vad blommorna heter och använde då igen detektiven. Varför heter snödroppe snödroppe? Kan man lista ut vilken som är pärlhyacint? Men det funkar inte på alla t.ex. krokus… och resonemang kring det. Sedan hjälptes vi åt att sätta meningarna rätt. Därefter listade vi ord som beskriver bladen.

När bladen var klara gick vi över till kronbladen. Eleverna skulle nu försöka hitta på beskrivande meningar för kronbladen. Tidigare har de näst intill bara beskrivit vilken färg kronbladen har nu fick de försöka hitta någon liknelse eller på något annat sätt beskriva även formen av kronbladen.

De skrev sina beskrivande meningar och kalkylerade sedan av en bild på en blomma. Den skulle vara så exakt som det bara gick.

Före, under, efter-läsning till Livet i bokstavslandet.

I min utbildning via NC hade jag delvis som uppgift att genomföra en före, under och efter-läsningsaktivitet i min klass.

Inför att vi skulle skicka hem en ny läsläxa så valde jag att genomföra min aktivitet.

Jag hade kopierat upp bilderna från kapitlet och även skrivit ”repliker”, pratbubblor på bilderna utifrån vad som sades i texten.

Som före-aktivitet skulle eleverna två och två placera bilderna i en fyra-ruta. I vilken ordning tänker ni att bilderna ska vara? Det kom fram fler  olika förslag. Alla kan ju vara rätt beroende på vilken berättelse som man berättar till. Vi pratade om bilderna, läste pratbubblorna och jag visade hur författaren till boken hade tänkt och det var så som vi skulle jobba vidare.

 

Eleverna skuggläste pratbubblorna tillsammans med mig tre gånger.

Texten handlar om att ha myror på kroppen resp ordspråket att ha myror i kroppen. Vi pratade om vad det betyder och innebär. Jag har i klassen sjungit sången ”myror i brallan” och vi har pratat om och jobbat med insekten myror i samband med vår naturruta.

Under läsningen så läser jag de två olika böckerna (grön och röd beroende på läsförmåga). Jag läser och har boken under dokumentkameran så att eleverna ser när jag läser och tar fingret till hjälp. Eleverna ska följa det jag läser med sitt finger i sin bok.

Jag försöker också göra kopplingar. Det här påminner mig om… Jag funderar på om…

Efter läsningen så fick eleverna spela teater mha sin fyraruta med pratbubblor och bilder på. De fick fördela roller själva och träna tills de kunde det. Tre och tre spelade de sedan upp sin teater för kompisarna.


Vi pratade om att man nästa behöver kunna replikerna utantill för att det ska bli bra och likadant är det med läsläxan, man måste träna samma text flera gånger för att kunna läsa det med flyt.

Eleverna fick sedan öva att läsa hela läsläxatexten flera gånger innan det var dags att plocka ihop.

 

Eleverna tyckte att det var roligt att spela teater och några kunde förstå att det var för att det skulle bli lättare att läsa om man visste ungefär vad som hände i texten och att man kunde vissa delar, replikerna, utantill innan man läste hela texten.

 

Jag kände mig nöjd med lektionen. Det kändes som jag fick med fler elever i genomgången av läsläxan än jag kanske brukar. Alla blev delaktiga, viktiga och hade en uppgift. Jag känner mig säker på att alla elever vet ungefär vad texten handlar om tills de ska träna hemma och att det kan hjälp dem att nå läsförståelse.

Bokpromenad med Spågumman

Idag introducerade jag spågumman för mina elever. Inspirerad av Hülya Basaran så gjorde vi idag också en bokpromenad.

I min klass jobbade vi med boken ”Där går tjuv-Alfons”. Veckans bokstav är nämligen Å som i Åberg… 🙂


Jag började med att prata om hur man kan använda Spågumman innan man läser för att lättare förstå vad man läser. Med hjälp av dokumentkameran pratade vi först om vad vi trodde boken kommer att handla om vi läste också rubriken. Sedan läste vi inte mer utan gick en bokpromenad och tittade och pratade om bilderna i boken, sida för sida. Vi pratade om olika känslor som man kunde se. Vi tittade på hur de i boken hade visat att Alfons tänkte eller drömde något. Vi drog kopplingar till om vi själva någon gång känt oss som Alfons. Hur är det att vara anklagad för något? Hur känns det att vara ensam? osv.

Efter det läste jag boken för klassen. Vi hade gissat ganska bra bara genom att titta på bilderna visade det sig.

Mycket trevlig lektion! Tack för inspiration igen Hülya!

Nästa lektion ska vi fortsätta med recensionsarbetet. Vi återberättar och ritar och skriver om problemet i boken mha Cowboyen och 4-rutan. Eleverna ska också få betygsätta boken också i stjärnorna. Jag vill ha in deras Åsikt (på Å ;-)).

img_4528.jpg

Här finns recensionen om någon vill använda den:

Läs en liten bok.

Vad – svårt att ställa frågor!

Till läsläran Livet i bokstavslandet så har vi den här veckan bl.a. ordbilden VAD. Så därav blev det ett litet tema kring frågeord och målet att ”kunna ställa frågor”.

Vi plockade fram målet på tavlan och introducerade reportern med alla sina frågeord runt i kring sig. Så att vi hade klart för oss vad lektionen skulle leda till. Så pratade vi om frågetecknet så klart.

img_4486.jpg

Sedan fortsatte vi med att titta på ”Lässugen”. Underbara små program där barn bl.a. Amanda blir lässugen och suger in kändisar som läser för henne. Vi började med det första där Eva Röse läser boken Vi rymmer.

Lässugen bild

Jag stannar efter en stund, 7.08, och ställer lite frågor. Jag har gjort den här lektionen tidigare men med äldre elever så därför, nu första gången, så plockade jag bort vissa frågor men i stort hade jag samma frågor iaf. Inspirerad av Marie Trapps inlägg på UR pedagogerna blogg.

Lässugen

Så här var det jag som ställde frågorna. Men rollerna skulle ändras. På datorlektionen som följde var det eleverna som skulle ställa frågor. Vi samlades på mattan och jag läste en annan liten bok för gruppen, ”Polisen kommer”. Vi tränade sedan tillsammans muntligt att ställa frågor på texten och en av bilderna i boken. Det här med att ställa frågor på texten är mycket klurigt och till och med svårt. Så vi tränar vidare. I skrivarparen fick de sedan skriva frågor. I dag, med tanke på ordbilden, så skulle vi skriva VAD-frågor. De fick dock skriva vilka frågor som de själva kunde komma på. Så klart fick man skriva frågor på boken vi läst om man bara kunde men det var ganska svårt så här första gången.

img_4487.jpg


Vi jobbar vidare med bl.a. lässugen för att nå målet att kunna ställa frågor.

Vi bäddar för narrativa genren med att beskriva Egenskaper #Livetibokstavlandet

Så har vi jobbat med andra avsnittet i Livet i bokstavlandet och jobbat med kapitel 2 i läseboken med samma namn. Vi har jobbat med bokstäverna L och E under två veckor. Läseboken och programmen är upplagda så att varje avsnitt berör två bokstäver och eftersom vi är precis i början av bokstavsarbetet så har jag valt att dela på läsläxan hem och även valt att jobba med en bokstav i taget, en vecka i taget. Dels för att jag inte ska stressa ihjäl mig men också så klart för att hinna befästa.

 planering bokstavlandet version2

li-bl-avsnitt-2

Första veckan jobbade vi med bokstaven L och läste de första sidorna i kapitlet. I den gröna läseboken är det ljudning med och det är största fokus på att få alla att förstå ljudningen nu. För att kunna träna ännu mer hemma på just ljudningen med de här eleverna så kompletterar vi Livet i bokstavlandet grön med Läsinlärning i 7 steg.

Resterande två sidor sparar vi till vecka nummer två och bokstaven E. Då eleverna också får med ”mappen” hem. I mappen finns ord/meningar som de själva har skrivit på datorn i sina skrivarpar.

 

img_4352.jpg

 

img_4351.jpg

Varje vecka i samband med ny läsläxa jobbar vi med ljudanalys på mattan. Jag har plockat fram bilder och vi lyssnar tillsammans om ljudet i fråga hörs i början, i mitten eller i slutet.

Så jobbar vi med ordbilderna. Tränar på att känna igen dem utan att ljuda.

Så klipper vi i tidningar och själva letar bilder där ljudet ingår i. Detta klistrar vi in i bokstavboken. Förra gången när jag hade en etta så skrev vi nogranna, fina, ordentliga bokstäver i den boken. Nu är det mest för att nöta hur de ser ut och träna på att skriva bokstaven lite iaf. Jag visar hur det är tänkt att man ska forma bokstaven men jag rättar utan lägger istället mer energi på att eleven ska förklara för mig hur de har tänkt kring bilderna de klippt ut och var i ordet ljudet hörs.

Övningen den här veckan blev memory. Jag kopplade ihop svenska och matten (siffran två och par). Vi spelade memory med versaler och gemener.

Till bokstaven L listade vi L-ord i våra skrivarpar vid datorerna. Så skrev vi meningar kring ordbilderna. Det var det pappret som sedan sattes i mappen och blev läxa till vecka 2. Vid vårt andra dator-pass pratade vi om egenskaper vi har. Som koppling till bokstaven E men också för att börja bädda för att kunna beskriva mer i inledningarna när vi börjar skriva narrativa texter, berättelser. Jag tänker att vi ska försöka bygga vidare på det sättet eftersom eleverna redan i förskoleklassen har jobbat med att skriva berättelser i 4-rutan dvs. med inlednings, problem, lösning och slut.

img_4368.jpg
Eftersom de skriver i skrivarpar även här så får de stryka över de meningar som stämmer på dem själva eller som de har skrivit.

Pysslet var att klippa och pussla ihop en elefant och ett lejon.

 

Föräldramötet förra veckan la jag stor vikt vid att förklara för föräldrarna hur det är tänkt kring läsläxan. Hur jag vill att de tränar på ljudning hemma och hur jag vill att det tränas på ordbilderna hemma. Vi pratade om progressionen kring läsningen både kring läsa med flyt och läsförståelse. Även tänket kring ASL arbetet och att vi inte lägger lika mycket vikt på att forma bokstäverna helt rätt men att känna igen dem både gemener och versaler.

Än så länge kör vi en bokstav i taget och delar på läsläxan men det kan ändras så småningom, när både eleverna och jag blivit varma i kläderna och vi har fått med alla på ljudningståget… 😉