Kategoriarkiv: Att skriva sig till läsning

Cirkelmodell och digitala verktyg som stöd för att skriva texter om våra hemländer.

Då var vi framme vid fjärde fasen i cirkelmodellen kring att skriva faktatexter om våra hemländer.

Vi startade temat med att gemensamt hjälpas åt att skriva om Sverige. Vi läste texter och fyllde i vår 6-fältare om länder. Sorterade ord i rätt fält. Vi hjälptes sedan åt att formulera hela meningar utifrån orden i fälten. Vi skrev i Power Point och för att få till lite extra språkutveckling så fick eleverna spela in sina röster till varje slide. Allt kring hur vi jobbat finns i de tidigare inläggen här nedan.

Läs tidigare inlägget på temat:

Planering kring sva-tema Mitt land

Skriver och spelar in våra faktatexter i Power point

Nu var det dags för eleverna att använda sina kunskaper som de lärt sig under Sverige-arbetet. De fick nu skriva om sina hemländer på samma sätt som vi jobbat med Sverige. En ny 6-fältare som de två och två fick försöka fylla i utifrån en faktatext ur en lärobok kring landet. Jag blev nästan lite förvånad över hur lite jag behövde hjälpa till för att hitta fakta som skulle fyllas i i de olika fälten. Otroligt duktiga! Cirkelmodellen är toppen, tänker jag. 🙂 Och när det kom till att jobba med Power point och spela in ljud var det heller inga problem redan andra gången. (När vi jobbar vidare ska jag visa dem alla roliga animeringar m.m. som finns i Power Point. :-))

Dessa böcker som jag lånat från mellanstadiet har vi använt oss av. Bra kartor med bilder som förtydligar vad som finns i landet. Inte nyaste versionerna men har funkat… 😉

6-fältare mall länder.

Vi jobbar hårt med att formulera hela meningar utifrån ord i flera sammanhang med mina elever som läser SvA, och de ligger så klart på olika nivåer kring just detta mål. En del rättar jag svenskan med ordföljd och ändelser väldigt noga. Andra behöver stöd av meningarna som vi formulerade kring Sverige för att sedan skriva liknande. Därför skrev jag ut en Power Point-presentation om Sverige och satte upp på tavlan så de kunde gå och söka stöd där ifall de behövde. Jag vill att de så mycket som möjligt ska kunna söka stöd i klassrummet utan att fråga mig och behöva vänta på att jag ska komma med svaren.

Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!

 

Nu blir det QR-koder som skickas hem så att eleverna kan visa sina familjer deras fina arbete och så ska det bli filmvisning i klassrummen. 🙂

Skriver och spelar in våra faktatexter i Power Point.

Efter att vi planerat upp vårt tema Mitt hemland och jobbade med fas 1 och 2 i cirkelmodellen så har vi nu jobbat vidare. Planeringsarbetet och första delen av elevarbetet ser ni i inlägget på länken nedan:

Planering kring sva-tema Mitt land

Efter att vi samlat ord utifrån den karta med bilder som vi jobbade med under förra lektionen sorterade vi orden i vår 6 alt 7-fältare. Vi förtydligade också med att titta och fylla i en blindkarta. Vi närläste en faktaruta och fyllde på vår 6-fältare ytterligare. I samband med det tittade vi också på hur en faktatext kan se ut.

 

Nästa lektion tog vi fram datorerna och den här gången valde jag att vi skulle jobba i Power Point. Vi har jobbat mycket i Word så för att lära lite nytt och variera lite så valde jag Power Point. En rolig och bra sak i Power Point är också att man kan spela in sin röst till varje slide. Bra på så sätt att eleverna får träna på sina meningar flera gånger när de ska spela in. De tränar och tränar innan de spelar in och om det inte blir bra så spelas det in igen osv. Vilket gör många tränings tillfällen.

Om man vill spela in ljud till sina slides så klickar man på Mix i menyraden.

Och sedan på Slide recording:

Väldigt smidigt och lätt och framför allt roligt! 🙂

Den här gången, när vi jobbat med Sverige, har vi delvis hjälpts åt att formulera meningar av orden i 6-fältaren. Eleverna har kunnat välja att använda våra gemensamt formulerade meningar eller skriva egna. Nu fortsätter arbetet med att välja ett annat valfritt land och jobba med mer ”på egenhand” fast i par… Tanken är att de ska använda sig av kunskaperna kring textuppbyggnaden som vi gjort gemensamt för att skapa egna texter på ett liknande sätt i det vidare arbetet.

Här finns ett par stycken av mina fina elevers fina filmer om Sverige:

Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!

Skriv- och samtalsbilder

Ramlade över en bok som finns på skolan som heter ”Ett skepp kommer lastat”. Den använder jag mycket i min undervisning med mina sva-elever som skrivövning när vi jobbat klart med att förbereda läsläxan. Jag gillar när det är ”öppna” skrivövningar eller vad jag ska kalla det. Alla elever skriver och formar meningar utifrån sin förmåga och med stöd av mig kan jag hjälpa dem mot nästa utvecklingssteg.

Det kan t.ex. vara som den här lektionen där läsläxan handlade mycket om beskrivande ord, adjektiv.

Jag läser högt, vi läser tillsammans och vi letar ord och stryker över. Vi samlar expertord som vi kan använda senare.

Sedan tittar vi i Bildordboken gemensamt. Jag modellerar och beskriver olika personer som finns på bilden. I uppslaget ”I busskön” så finns även lite olika känslor med. Så jag beskriver både vad personerna har på sig, hårfärg m.m. men också de känsloorden som också kompletterar vår expertord-lista.

Efter det skriver eleverna, två och två, beskrivningar av personerna som finns ”I busskön”. Nästa tillfälle kan vi fånga upp och repetera vad vi gjorde genom att de får läsa upp sina beskrivningar och kompisarna och jag får gissa.

 

Som sagt en mycket trevlig bok med många användningsområden i mitt klassrum.

 

För att lättare kunna leda lärandet, ge stöd och utmana elever på rätt nivå provar jag mig fram kring Bygga svenska-materialet. Jag har gjort matriser som mer liknar det som jag är van vid och gjort ett häfte per elev som jag lätt kan ha med och fylla på kring under eller efter lektionerna. De är gjorda som stöd för mig som lärare, mycket för att de ska vara lättillgängliga så jag kan använda dem i vardagen.

Vi återberättar med stöttning och utmaning.

Förra veckan var det lucia-firande för skolan.

Men vad var det vi gjorde egentligen? Att återberätta vad vi gjorde på luciadagen, dagen efter, var uppgiften.

Vi började med att klippa och sortera. I vilken ordning tänker ni i paret att bilderna ska ligga? Efter en stunds resonerande klistrade vi fast bilderna gemensamt. Sedan plockade vi fram expertorden. Funderade igen i par kring vilket ord som skulle ligga vart. Gick igenom tillsammans och klistrade fast.

Så var det dags att skriva i par. Den som sitter vid datorn skriver det kompisen säger. Om den anser att det är något som ska ändras måste de prata om det tillsammans.

Vi använde en mall att klistra allt på och överst på mallen stod också lite fler stödord, nämligen tidsorden som de använder ute i sina klasser, först, sen, sedan, efter det, dessutom, till slut osv. Jag uppmanade till att försöka sig på att använda dem på ett varierat sätt och när jag gick runt så försökte jag utmana de som jag tycker ligger på steg 2, 3 ungefär i Bygga svenska att använda dem. Jag poängterade också och hjälpte dem att böja orden till preteritum när det behövdes. För de som inte kommit till steg 2 ännu stöttade jag kring att skriva hela meningar och använda expertorden som vi limmat fast vid rätt bild.

Jag kunde efter lektionen slut snabbt anteckna vid min lektionsplanering vilka som själva klarade att böja och vilka jag behövde stötta. Det är väldigt snabba och slarvigt antecknade lektionsplanering och utvärdering men fyller sin funktion… 😉

Detta skrivandet kring samma tema fungerar jättebra i mina grupper med spridning på den språkliga förmågan. Jag kan utmana och stötta fast alla jobbar mot samma mål och med samma uppgift. Att använda datorerna med talsyntes gör också att resonemanget och diskussionerna kring stavning hela tiden är igång. De hjälper och rättar varandra och datorn ger direkt feedback.

Som extrauppgift, om man blir klar, har jag gjort Plural-memory. När vi gjorde en diagnos i årskursen visade det sig att flera av våra sva-elever har svårt för bl.a. på plural-ändelserna, så klart. Det är verkligen en svår del i vårt svenska språk. Det här memoryt är i bestämd form och reglerna är svåra att hålla isär och tänka på. Jag tänker att vi måste träna mycket på det här och många av mina elever måste helt enkelt lära sig hur det ska låta genom att träna mycket och ofta. Just det här memoryt det blandade ord som böjs lite olika just för att visa på att det finns flera olika ändelser som visar att det är flera. En stöttningslapp följer med spelet så att de kan leta reda på ordet och se om det är flera träd eller bara ett de ska hitta på bilden om de får upp ordet träden.

Vi skriver tillsammans. Astrid Lindgren-tema.

Enligt tradition på vår skola håller tvåorna i ett julspel. Vi är tvåor men årets julspel blir istället en musikal, eller en teater med mycket sång. Temat är Astrid Lindgrens fantastiska sagor. Passande nog när hon nu skulle ha firat sin 110:de födelsedag. Eleverna ska spela Pippiteatrar, Emil, Ronja, Rasmus m.fl.

Flertalet av de elever som jag undervisar känner inte till de här figurerna särskilt väl. Så jag länsade mina fickors rum på alla Astridfigurer som jag kunde hitta och bar med mig till skolan. Var på biblioteket och lånade böcker. Så idag samlades vi kring alla saker och kikade på vilka de kände igen och visste lite om. Efter lite samtal samlade vi oss kring sagorna om Pippi. Idag skulle vi reda ut vilka figurerna som är med i vår teater, och så klart i böckerna och filmerna, var för några. Jag berättade om figurerna och skrev namnen med lite stödord i en gemensam mindmap. Vi tittade på en del av ”Pippi får besök av tjuvar” från SVTs öppna arkiv för att få en skymt av Dunderkarlsson och Blom, Tommy och Annika, Lilla gubben, Herr Nilsson, Pippi och villa Villekulla.

Eleverna skriver ut, klipper och klistrar in i sina böcker. Ritar och klipper ut några bilder med figurerna.

Därefter fick eleverna två och två, utifrån mindmapen, skriva meningar. Vi jobbar på att en skriver och en säger vad den som sitter vid datorn ska skriva. Det som händer de här stunderna värmer ett lärarhjärta. Eleverna blir lärresurser för varandra! De resonerar på arabiska och skriver på svenska, funderar på hur ord stavas och rättar fel som bli t.ex. stor bokstav. Ibland behöver de lite hjälp men ofta löser de det tillsammans. Ett litet klipp från en härlig stund i klassrummet. #världensbästajobb

Nästa vecka tar vi en annan Astrid-figur… 🙂

Skolgårdsregel-film på arabiska och svenska

Då var vår film klar!

I min grupp har vi jobbat med att göra en skolgårdfilm. Vi har tränat begreppen och skrivit manus. Nu har vi ritat, fotat och berättat på svenska och arabiska och lite pashto.

Tanken var att det ibland uppstår problem på skolgården. Alla kan inte vilka regler som gäller. Vi tänker att det kanske hjälper till om skolgårdsreglerna finns även på arabiska, helst på fler språk så klart. Alla elever kan heller inte läsa så därför tänkte vi att en film vore bra. Sagt och gjort.

Nu ska eleverna själva få utvärdera arbetet. Sedan mailar vi vidare till Ute-gruppen på skolan och ser om de har användning av vår film.

 

Mina elever tyckte att vi också behövde göra en på vinterlekarna. ”Vi har ju inte med reglerna för snöbollskastning!” Just det! Och det finns säkert fler redskap som vi inte gjort reglerna för men vi tog de viktigaste så får vi göra en uppföljare… Vår skolgård 2. Nu går vi på nya utmaningar. Men arbetet har gett oss bra diskussioner kring när det heter leka och när det heter spela, vad det betyder att man kan och att man får. Det är inte konstigt att det är svårt eftersom man i arabiskan inte skiljer på leka och spela, precis som i engelskans play. Jag har också förstått det som att om jag säger meningen Jag kan spela fotboll eller Jag får spela fotboll så heter det samma på arabiskan. Det är verkligen spännande att diskutera likheter och skillnader i språk. Vi jobbade också med att vi i svenskan böjer ord för att visa att det var i dåtid vilket man inte gör i arabiskan. Svenskan är inget lätt språk att lära sig…

Det här var vår första filmtillverkning tillsammans det blir nog fler. Vi tillsammans lär oss på vägen…

Tidigare inlägg kring pedagogisk planering och matris. 

Planering och matris kring svA-undervisningen, vår skolgård.

Vi jobbar på för fullt med vårt skolgårdstema. Vi har listat skolgårdsord och tränar på dem. Dels genom ord och bild-övningar och även tack vare Bitsboard-appen.

Vi går nu över på att skriva meningar utifrån orden. Men en sak som vi behöver jobba med är när det heter spela och när det heter leka eller något annat. Så idag har vi sorterat och delat upp orden till rätt verb.

Vi började med att sortera ord och bild i par. Sedan hjälptes vi åt att fundera på om orden skulle placeras vid spela eller leka…

Tyvärr missade jag att fota när vi sorterat men vi la orden vid verben spela, leka, åka, klättra, hoppa och gunga på A3 papper och på tavlan som eleverna sedan kunde använda som stöd i sitt skrivande.

Efter det skrevs meningarna på datorn i paren. Jag tänker nu, när jag ikväll formulerat min matris utifrån den pedagogiska planeringen som jag gjort tidigare kring arbetet, att jag skulle uppmanat paren som blev klara att försöka skriva egna hela meningar förutom de som vi tillsammans jobbat fram… Det är verkligen viktigt för mig att använda mina matriser. Det är lätt att man i stressen mitt i klassrummet inte tänker på att utmana. För mig är det viktigt att ha tänkt ut det i förväg för att få till, annars glöms det lätt bort. Tur för mig att vi har fler pass kvar och kan fortsätta nästa gång. Tänker att jag då även försöker fixa till mitt misstag och att även de som är klara med att skriva meningarna får möjlighet att pröva om den högre nivån i matrisen…

Här finns alignmentplaneringen och matrisen med språkliga mål ifall någon vill titta och använda…

Alignmentplanering.

Matris.

 

Kooperativa roller i ASL-arbetet

Dags för första läsläxan. I min grupp jobbar vi med Svenskbiten. Det första kapitlet i A2-boken heter Erik skriver. I kapitlet skriver Erik om sin mamma på datorn.

Vi förberedde parläsningen gemensamt genom att jag läste högt och sedan körläste vi. Jag har kopierat sidan för att eleverna skulle kunna styrka över bestämda ord med överstrykningspenna för att underlätta läsandet, men också för att träna lite extra på sökläsning. Vi ritade också miniatyr-bilder till meningarna om vad mamman kan efter att vi tittat på orden på I-paden.

(Vet inte hur jag skulle bära mig åt utan dokumentkameran. En fantastisk uppfinning!)

Efter förarbetet så var det dags att parläsa. Men innan själva läsningen fick de 2 och 2 skanna tillhörande QR-kod (vilken de också såklart får med hem) och lyssna på texten igen när jag läser och följer med fingret. Efter de lyssnat då fick de börja läsa 2 och 2.

Efter läsningen så var det deras tur att skriva om sin mamma på datorn. 2 och 2 igen. Ett problem som uppstår hos mig ibland när vi skriver på datorn är att samarbetet kring textskrivandet blir helt enkelt att de turas om och skriver var sin mening. Jag vill få till samarbetet på ett bättre sätt. Då gick tankarna på kooperativa roller. Så idag fick en vara berättare och berätta för sekreteraren om sin mamma och sekreteraren skrev och sedan bytte de roller. Nu förstod alla vad jag menade och samarbetade kring skrivandet, inte bara turades om. Toppen!

Nu är de redo för att träna sin läsläxa på egen hand hemma! Lite extra stöd mha QR-kod också om det behövs.

 

SvA-tema kring skolgården med ASL- och film-tänk.

Då var vi igång på riktigt. Nu är det full fart igen. Härligt!

När min tjänst nu ändrats lite och jag inte längre är klasslärare så har jag lite olika grupper från våra åk 2-elever att jobba med. Idag drog jag igång mina sva-grupper kring vårt skolgårdstema.

Vi började med att kika på en skissad karta över skolgården. Med fördel i mitt nya klassrum och med lite färre elever har jag möjlighet att sätta elevernas stolar i en halvmåne vid tavlan. Väldigt bra och något som jag kommer fortsätta med när vi ska dela tankar kring något på tavlan. Inget plockande med saker, jag ser alla och de ser varandra. Bättre fokus helt enkelt.

Jag hade förberett bilder på några delar av skolgården som vi senare i temat kommer att jobba vidare med kring vilka regler som gäller där. Eleverna berättade vad de såg, allt kunde de inte namnet på så då fick de beskriva hur man gör där. Vi skrev gemensamt orden, funderade på en, ett eller flera. Till sist listade vi orden, dvs skrev dem under varandra. Det var nämligen deras uppgift sedan. Att lista saker vi har på skolgården. De fick skriva mina ord om de ville men också fundera vidare vad vi mer har på skolgården. De jobbade 2 och 2 i skrivarpar. De funderade och ljudade på i sina par. Nästa gång jobbar vi vidare med orden, ritar och fotar för att senare kunna göra om orden till meningar. Efter att, av ett besök, ha blivit inspirerad av min goda vän och kollega Anna Josefsson och hur hon strukturerar upp sitt ASL-arbete i sin klass. Kika in på hennes blogg eller läs hennes bok. 

Så småningom ska allt vårt arbete kring skolgården resultera i en film där vi presenterar vår skolgård och berättar om en del regler som finns på svenska och på arabiska. Allt för att nya elever på vår skola ska känna sig välkomna och råka ut för mindre missförstånd på rasterna.

Som lite extrauppgift fanns det möjlighet att para ihop ord och bild på golvet.

De har fått prova på det här med att skapa film för vi har inför föräldramötet gjort en film där alla elever berättar om hur de tror att de bor, vad de jobbar med och hur deras familj ser ut om 20 år. Några har också i mattegruppen häromdagen gjort film för att kunna träna ramsräkning hemma och i skolan såklart.

För att kunna träna hemma och få med sig filmen hem på ett smidigt sätt så får de med sig en QR-kod hem.

QR-koder är något som jag kommer att jobba med mycket under året tillsammans med filminspelningar då. Är du också intresserad av att skapa QR-koder? Jag har gjort en lite film om hur man gör…

Lagom är bäst?

Vi har delvis kört ASL, att skriva sig till läsning, kanske är det just det som är problemet.

I alla fall tycker jag att det nu är begränsande för några av eleverna att de inte skriver läsligt och något som vi måste börja jobba med på mer riktat nu. Kanske beror det på att vi just inte kör ASL hela vägen utan att vi har lite arbetsböcker t.ex. till Livet i bokstavlandet men också ”extraböcker” så som Ärtan, Pärtan m.fl. Så skriver vi dagbok för hand varje måndag. Det blir svårt att få plats på raderna för bokstäverna de skriver är så stora och meningarna är svåra att läsa för det är för små mellanrum när nu uppgifterna kräver lite mer skrivande än tidigare. Så nu kör vi lite hårdare med att skriva mindre och dessutom börja träna på formandet av de små bokstäverna och mellanrum mellan orden.


Jag är absolut ingen motståndare till ASL utan tycker verkligen att tankesättet lyfter undervisningen. In med andra motorikövningar i skolan än skrivande, in med mer IT på alla sätt och vis (vilken stöttning talsyntes är), in med undervisning i grupper/stationer/spår, in med samarbetsövningar på olika sätt. Allt är superviktigt för att utveckla skolan till det bättre! Tankesättet kring ASL bör in i fler ämnen i skolan. Jag själv har försökt överföra det t.ex. i matten.

Men nu anser jag att mina elever behöver börja träna på att forma för att ta nästa steg. Vi har snart jobbat igenom alla bokstäver. Vi har format lite kring varje bokstav, mycket mindre än kring tidigare årskullar i ettan, och istället jobbat med motorikskåpet bl.a. Nu tycker jag att det är lagom att börja få ordning på formandet mer riktat. Jag känner också att nu är eleverna motiverade och själva vill lära sig att skriva fint. De flesta klarar att skriva berättelser med inledning, problem, lösning och slut. De flesta klarar också att skriva faktatexter med en 4-fältare som stöttning. Detta har vi gjort på datorn. Vi ska förstås jobba vidare och utveckla texterna till att bli fylligare men en utmaning kan också vara att kunna skriva för hand, tänker jag. Just faktatexter och berättelser är ju superbra att skriva på datorn för det går ju så lätt att gå in och redigera, ändra och förbättra utan att pappret går sönder och det blir kladdigt. Så jag kräver inga långa texter för hand men ändå lite att kunna hålla sig på raderna och ha mellanrum mellan orden tänker jag är rimligt att kunna efter 1:an.


Så kring arbetet med Livet i bokstavslandet i samband med att öka läsflyt så skriver vi ord på bokstäverna vi jobbar med. Förra veckan listade vi z och c- ord. Nu då inte på datorn utan för hand. Likadant veckan innan det då vi jobbade med bokstaven P. Eleverna har då fått välja mellan papper med stödlinjer och papper med breda ränder. Idag när vi introducerade J och D så fick alla skriva ”ordväggsorden” på papper med stödlinjer. Dels för att träna orden så att de känner igen dem när de tränar sin läsläxa men också för att försöka skriva med småbokstäver.

Eleverna strök under ord med P i.
De listade sedan orden de strykt under.

Nästa uppgift att berätta om problemet i berättelsen. Då fick de välja vilket papper de villa använda… Innehållet viktigare!


Hade jag kört ASL fullt ut utan läromedel hade förmodligen inte behovet uppstått på samma sätt tänker jag. Jag ångrar absolut inte att vi inte lagt ner mindre tid på formandet tidigare under ettan utan tycker helt enkelt att det är lagom nu när behovet uppstått och även motivationen hos eleverna.

Appropå arbetet med bokstäverna C och Z så gjorde vi i samband med det zantangel-målning av tjock bokstäver. Vi klippte isär orden vi listade för hand och klistrade upp med tillhörande miniatyrbilder. Så skrev vi orden i meningar, på datorn!

Lagom är bäst!  I alla fall i mitt klassrum… 😉