Kategoriarkiv: Faktatexter

Läsfixarna i alla ämnen. Vi jobbar med strategier.

Dagen idag fylldes av läsfixarna. Vi pratar om att använda oss av strategier och läsfixarna synliggör strategier på ett bra sätt. Men de behöver inte ”bara” användas vid läsning!

Vi började dagen med att jag läste högt nästa kapitel i vår högläsningsbok Pippi Långstrump. Dagen kapitel heter Pippi är sakletare och hamnar i slagsmål. Under tiden som jag läser vill jag att barnen försöker se inre bilder av hur det skulle kunna se ut när Pippi är sakletare och annat som händer i kapitlet. Men då fick vi också reda ut vad sakletare kan vara och vad är slagsmål? Vi använde detektiven och delade upp ordet!

När jag läst klart tränar vi på att ”dra kopplingar” mha olika frågeställningar som jag ställer. Till första kapitel så fick eleverna fundera kring hur det kan vara att bo ensam så som Pippi gör. Hur skulle det vara?

Den här gången ville jag att de skulle fundera kring när man får ta något som man hittar och när man inte får det. Vi hade en givande diskussion innan vi började skriva. Vi hade lite olika åsikter om när man får ta och inte? Får man ta pengar man hittar t.ex. ? Jag försöker modellera hur jag tänker och vilka kopplingar som jag drar. Har jag varit med om något eller påminner det här mig om något?

 

Nästa lektion var matte. Då handlade det också om strategier! Addition över 10-tals övergång. Vi har tidigare jobbat med strategin ”Börja med knytnäven”. Se min lilla filmsnutt här under.

Men nu introducerade jag en ny strategi där man ska använda 10-kompisarna och fylla ut till 10 och sedan lägga på resten. Båda sätten funkar bra och vi är olika och måste träna på flera strategier för att upptäcka vilken som funkar bäst för mig, pratade vi om.

Vi pratade också då om att försöka se 20-rutan som en inre bild eller fingrarna med 10-kompisarna för att kunna använda strategin utan att använda fingrarna. Även om vi inte målar egna bilder så använder vi strategin att se bilder. Den här gången la vi bilderna med vårt plockmateriel. Vi plockade med våra 20-rutor som finns med till vårt läromedel Favoritmatematik och la pluttar och skrev på mattespråk tillsammans på tavlan.

 
Sista lektionen var idag NO. Vi skulle djupdyka i 4-fältarens första ruta – Utseende. Vad betyder det? Kan vi ta detektiven till hjälp för att förstå? Vi delar på ordet igen!

 

Barnen fick sedan meningar där de olika vårblommornas blad beskrivs, bilder på vårblommorna och blommornas namn på lappar. De skulle i par sortera dem rätt. Vilken blomma kan det vara som har rosettlika blad som växer direkt från marken? Vilken blomma har flikiga 3-delade blad? osv.

Den här gången fick barnen rollerna Berättare och Materialförvaltare från kooperativt.com. Berättaren läste och såg till att båda förstod vad det stod på lappen och materialförvaltaren hade ordning på lapparna.

När grupperna började bli klara sammanfattade vi tillsammans. Vi började med att skriva vad blommorna heter och använde då igen detektiven. Varför heter snödroppe snödroppe? Kan man lista ut vilken som är pärlhyacint? Men det funkar inte på alla t.ex. krokus… och resonemang kring det. Sedan hjälptes vi åt att sätta meningarna rätt. Därefter listade vi ord som beskriver bladen.

När bladen var klara gick vi över till kronbladen. Eleverna skulle nu försöka hitta på beskrivande meningar för kronbladen. Tidigare har de näst intill bara beskrivit vilken färg kronbladen har nu fick de försöka hitta någon liknelse eller på något annat sätt beskriva även formen av kronbladen.

De skrev sina beskrivande meningar och kalkylerade sedan av en bild på en blomma. Den skulle vara så exakt som det bara gick.

Beskrivande genren – faktatexter börjar ta form á la cirkelmodellen.

PP-väggen om vårt nuvarande NO-projekt om insekter. Valet av tema är grundat i elevernas intresse och progression från förskoleklassen. I fsk jobbade de nämligen både med grodyngel och fjärilar så djur och småkryp hade barnen förkunskaper om och speciellt livscykeln med ägg, larv, puppa. Perfekt!

Vi började med att närläsa om myran. Resultatet av det kan ni se hänga här på tavlan. Eleverna skrev den gången meningar helt utifrån orden de strukit under i texten så jobbade vi med delarna på insekten. Se blogginlägget om det arbetet här:

Närläsning av faktatext.

Vi fortsatte nästa tillfälle med att titta på en film från SLI.se om insekter. Sedan introducerade jag 6-fältaren. Vi fyllde tillsammans i en 6-fältare på tavlan med bara stödord för att sedan gemensamt kunna skriva en gemensamt faktatext. Vi gjorde hela meningar av stödorden och får då också tillfälle att prata om punkt, kommatecken, styckeindelning.

Den texten vi skrev gemensamt skrev jag ut så alla elever fick var sitt exemplar. Idag har vi jobbat med den texten för den kommer att vara läsläxa nästa vecka. Vi har strukit under alla ”insekter” med en färg och alla ”och” med en annan. Vi har ritat en myra och skrivit in kroppsdelarna på myran på våra papper. Innan den blir läsläxa kommer de att träna på att läsa den så klart även om vi nu har läst den gemensamt många gånger under arbetets gång. (När vi läser och stryker under blir det också en träning mot målet i svenska att kunna skillnad mellan ord och mening. Eleverna hjälper mig att läsa en mening i taget och då är det ju till punkt det gäller. )

img_4476.jpg

img_4480.jpg

För att alla ska vara säkra och kunna träna på insekternas kroppsdelar så är det så klart en av övningarna på mattan den här veckan.

Som ordbild den här veckan har eleverna bl.a. ordet ”är”. Idag på dator-passet blev det där för, istället för att skriva ”vi är”-meningar, är meningar om insekter…

img_4477.jpg

img_4482.jpg

Vi jobbar också med siffran 5 den här veckan och en klurighet med siffran fem är ju att göra staket, ni vet 4 streck och ett streck över som när man räknar poäng i brännboll… 😉 Så på onsdag ska de få träna på det. De ska ut på skolgården och undersöka vilken insekt som flest gillar. Fråga och räkna med staket så vi kan räkna ihop med 5-skutt i klassrummet sedan. Övning i muntlig interaktion för dagen.

vilken-insekt-gillar-du-bast

Närläsning av faktatext.

Vi har fortsatt arbetet med insekter. Sist i skogen så hittade vi en faslig massa myror med 3 benpar som var fokus för våra ögon den gången. När vi jobbade vidare i klassrummet så tänkte jag att vi skulle kika närmare på myran. Jag valde en lättläst text om myran och vi jobbade gemensamt med texten med närläsning a´la i Anna Kayas film om cirkelmodellen som ni ser här under.

Just den närläsning som jag syftar på startar 16 minuter in i filmen.

Vi jobbade som sagt med texten om myran. Vi pratade om texten och strök under viktiga ord. De viktiga orden skulle de sedan försöka använda i sin NO-bok. Den här gången skrev vi för hand. Några valde att skriva enbart några av orden vi strök under andra utmanade sig genom att skriva meningar om orden. Vi jobbade också med myrans kroppsdelar. Nästa besök i skogen ska nämligen handla om hur insekternas kroppar ser ut och förhoppningsvis kommer vi till kontentan att insekterna har en 3-delad kropp så som t.ex. myran.

Titta på Annas film! Den är väldigt tydlig och bra.

Vi pratade om vad en faktatext är, tittade på bilderna och funderade kring dem. I förskoleklassen hade grupperna fjärilslarver och grodyngel så begreppen ägg, larv, puppa var bekanta för eleverna och något de kände igen.

Vi hjälptes som sagt åt att läsa och jag sa t.ex. på nästa rad kan vi läsa hur många myror som kan bo i en myrstack. Så läste vi tillsammans och följde med fingret så gott det gick och hittade ha projektorn och dokumentkameran också rätt ord att stryka över.

Våra första faktatexter… Arbetet fortsätter… 🙂

Alla genrer på samma gång.

Tre år går fort. Det börjar bli dags att släppa mina kära elever vidare på nya äventyr. Dags att avsluta påbörjade arbeten och då även vårt arbete kring att skriva i olika genrer.

Vi har under en period jobbat med livscykler och haft både fjärilar och grodyngel i klassrummet. Vi har dokumenterat utvecklingen  och jämfört deras stadier. Vi har pysslat och målat. Djuren är utsläppta och även det arbetet skulle vi sammanfatta tänkte jag. Så jag slog ihop dessa två projekt.


Eleverna fick nu välja ett djur och en genre att skriva kring. Jag satte fram alla våra genrer som vi jobbat med och repeterade dem lite. Vissa genrer jobba vi mer med än andra så det var bra med en liten repetition. Sedan fick de som sagt väja, hann de flera så var det helt ok så klart. De fick också välja redovisningsform. En utmaning var också att försöka få med flera genrer i samma text. T.ex. om man valde att skriva en narrativ text så kunde man ändå försöka få med fakta. Eller om man skrev en beskrivande text så kunde man kombinera det med en återberättande text som beskrev hur vi har skött om våra djur. Vad som hända först, sedan, därefter osv.


Det blev texter av många olika slag och även olika sätt att redovisa. Det blev narrativa texter med grodor i huvudrollen som samtidigt beskrev deras livscykel. Det blev Power Point presentationer med fakta om fjärilar. Det blev instruerande texter om hur man gör ett av de pyssel vi gjorde m.m.  🙂


 

 

 

 

 

Självskattning och bedömning! Strukturen och tänket kring elevnära pedagogiska planeringar.


Då avslutar vi  vårt arbete med den pedagogiska planering forntiden.

Alignment planering Forntiden.

Matris Forntiden

Vi har jobbat med den pedagogiska planeringen. (Jag har själv inte skrivit just den pedagogiska paneringen till det här arbetsområdet så därför lägger jag inte upp den). Men min undervisning ligger mycket till grund i den, alignmentplaneringen och matrisen.

Matrisen hjälper mig att leda lärande för de elever som jobbar för att nå mer än godtagbara kunskaper á la skolverkets omdömesblankett. I den planerar jag hur jag ska leda eleverna för att utvecklas mot nästa steg. När jag gör den i förväg har jag lättare att göra bedömningarna i slutet på arbetsområdet. Vilka har jobbat mot den högre nivån och vilka har nått hela vägen. Vad kräver jag för att göra bedömningen att eleverna nått mer än godtagbara kunskaper?

Eleverna har varit med och bestämt hur vi ska jobba för att nå målen, elevinflytande. De fick komma med förslag och några har slagit in och andra inte.

IMG_3165.JPG

Det resulterade till slut i en PP-vägg kring forntiden. Under arbetes gång har vi fyllt på med bildstöd och ord och begrepp.

IMG_3403.JPG

 

Vi har skrivit faktatexter och då använt en 6-fältare som stöttning.

6-fältare Forntiden.

Vi jobbar då med målen. Plockar fram dem för att tydliggöra att vi jobbar mot att nå mål och plockar tillbaka dem i slutet på lektionen och funderar på om vi kommit närmare. (Målen är de konkretiserade målen från alignmentplaneringen.)

 

Vi jobbar på olika sätt för att nå målen. Två vägar mot samma mål. Några av eleverna sitter jag på mattan med efter genomgång och parar i hop ord och bild eller pratar om en text eller samtalar om en bild för att t.ex. jobba för att nå målet beskriva de olika tidsperioderna.

Två vägar mot samma mål

IMG_3401.JPG   IMG_3399.JPG  IMG_3400.JPG

Så har vi jobbat på men så idag var det alltså dags att börja avsluta. Vi kom till ett bedömningstillfälle.

image

Bedömning Forntiden.

Eleverna får då försöka att visa sina kunskaper för mig. De får ett papper med moln där de ska självskatta sina kunskaper. Rita molnen utefter hur de själva ligger till gentemot att nå målen. Samtidigt sak de skriva vad de kan kring målet. Frågorna är formulerade för att locka dem till att försöka skiva så de når den högre nivån. Idag har eleverna bara börjat och tänker själva kring vad de vet, Enskilt. När de funderat klart och anser sig vara klara får de utifrån sina anteckningar prata i Par. Då går jag runt och lyssnar och ställer frågor för att så hur mycket de kan resonera och analysera. Sedan tar vi det Alla tillsammans. Enligt EPA-modellen. Jag kan sedan göra min bedömning och har dokumentation som gör att jag känner mig säkrare i min bedömning,

Efter detta för jag inte min bedömning i vår plattform Infomentor. Sedan återstår bara för mig att analysera min undervisning. Hur har det gått för mina elever? Varför? Hur kan jag skruva på min undervisning för att det ska gå ännu bättre?

alalys censur
Exemplet på bilden är från en tidigare pedagogisk planering Hultsfreds historia. Jag har tagit bort siffror med tanke på sektrestessen.

Vill du läsa mer om hur jag jobbat med olika lektioner, pyssel och mot olika mål så finns allt här på bloggen.

Lärar-återkoppling och elev-”återkoppling” i arbetet mot mål.

Vi fortsätter arbetet kring forntiden med att samla fakta kring järnåldern. Tillsammans antecknar vi allt vi lär oss allt eftersom. Vi har tittat på sammanlagt två filmer vid två olika tillfällen som vi antecknat på vårt gemensamma anteckningspapper.


Idag har vi läst i vår SO-bok och fortsatt att göra frågor till våra forntidsspel. Nu kompletterade vi alltså med frågor om järnåldern. Så spelade de igen så klart. De lär sig massor!!

Vid arbetet med bronsåldern så gjorde vi en gemensam 6-fältare som eleverna skrev texter själva utifrån. Den här gången ska vi ta nästa steg. Faktatexterna kring bronsåldern ligger på väntan för att bli återkopplade till eleverna så att de vet vad de ska tänka på tills den här gången. Nu är det tänkt att eleverna på egen hand ska fylla i en 6-fältare och kunna skriva sin faktatext.

För att ha en större chans att göra sitt bästa och komma ihåg allt som man ska tänka på när man skriver sin faktatext har jag gjort en checklista även för fakta texter. Har också en när vi skriver berättelser nämligen. Jag kollar själv av först och sedan ber jag också en kompis hjälpa till att ”rätta”. Har jag använt de ämnesspecifika begreppen? Hur är det med punkter och stora bokstäver? Stycken, tror du jag delat in dem rätt?

Checklista faktatext.

IMG_3448.JPG


Det återstår att se om de kan utveckla sitt faktaskrivande efter allt vårt arbete kring järnåldern. Eftersom vi även fördjupat oss i metallerna vi jobbat med blir utmaningen att även skriva några fakta kring det.

Tillsammans ska vi nå målen:

  • Kunna använda en tidslinje och kunna tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Även dåtid, nutid och framtid.
  • Beskriva hur olika människor levde under de olika tidsperioderna.
  • Beskriva hur man kan se spår av forntiden både i natur och i språk och litteratur. T.ex. ha kunskap om hur skriftspråket såg ut.
  • Söka information från olika källor. Fundera över källkritik.
  • Jämföra livet då och nu.
  • Skriva faktatexter och använda bilder till.

Elevinflytandet blir verklighet.

Måste bara tipsa om spel-idén som mina elever tyckte att vi skulle göra under arbetet med forntiden.

När de fick vara med och bestämma hur vi skulle nå målen kring forntiden, i uppstarten av den pedagogiska planeringen, så kom idéen om att göra ett forntidsspel. Nu har vi flera spel igång!

IMG_3165.JPG

Vi har under en tid jobbat mycket med Reportern från En läsande klass och tränat på att ställa frågor. Vi har också använt oss av Lässugen. På bloggen finns några lektionsupplägg och frågeställningar kring Lässugen. Forntidsspelat var ett toppen tillfälle för att träna på att skriva frågor på ytan från faktatexter.

Eleverna har fått skriva frågor och svar kring sten- och bronsålder, det är så långt vi har kommit, på kort och sedan fick de göra spelplaner och skriva regler (instruerande genren).

Så härligt att höra eleverna ställa frågor som – Hur längre varade bronsåldern i Norden? – Lätt! Tusen år. Funkar jättebra för båda spåren i undervisningen. De som behöver stöd med språket kan ändå svara på frågorna de har varit med och skrivit. Jag tänker att utmaningen för andra är att byta spel med en annan grupp då måste de läsa reglerna och svara på frågor som andra har skrivit.

Vi fyller på med frågor allt eftersom vi jobbar vidare med andra tidsperioder.

Eleverna tränar på en massa fakta, kommunicera med varandra, jobba med instruerande text och läsförståelse!

Mycket rolig idé från eleverna. Tur att jag alltid frågor dem!!

På filmen här finns hur jag lägger upp arbetet kring mina pedagogiska planeringar. Eleverna är alltid med och bestämmer hur vi ska nå målen.

 

Före, under, efter läsning. #NC

Vi har jobbat med läsförståelse. Planen var att läsa en text som var kopplad till arbetet med forntiden. Texten heter Varghunden. Eftersom vi i Hultsfred har en satsning tillsammans med Nationellt centrum för andra språk och ska därigenom göra vissa övningar så hashtagar jag NC. Det här blev min uppgift Före, under och efter läsning. Lite cirkelmodell….

Vi började med att ta reda på fakta kring vargen, bygga upp kunskap. Vi fyllde i en 6-fältare och skrev en faktatext utefter stödorden och de ämnesspecifika begreppen från 6-fältaren. Jag ville att majoriteten av mina elever skulle använda sig av de ämnesspecifika begreppen på rätt sätt i sin faktatext. Kunna använda dem. För att kunna sätta in dem i meningar behövde man kunna böja dem och det pratade vi så klart om. De nyanlända skulle fylla i 6-fältaren på rätt sätt men sedan fanns inga krav på att använda dem på rätt sätt. Men många provade så klart! 🙂

6-fältare djur

 


  
Måste också tipsa om ett tips som jag fick från mina elever. De ville rita av en varg mha en hemsida som heter Dragoart.com. Där får man steg får man steg för steg hur man ska rita.

Efter det jobbade vi vidare med att repetera Läsfixarna. Svårast, som mina elever tycker, är reportern. Så vi fördjupade oss i repotern. Vi tittade på Lässugen med Amanda och Eva Röse, Jag rymmer. Jag stannade och frågade frågor på ytan, under ytan och på djupet. Här finns de frågor jag frågade, har gjort samma upplägg i min läsgrupp och finns i ett tidigare inlägg.

Eleverna fick texten framför sig och Stjärnläsar-bladet från En läsande klass. (På länken kommer du till alla olika sorters arbetsblad och mycket användbara blad klara att skriva ut och använda!) De skulle då fylla i spågumman, vad de tror att texten kommer att handla om innan läsningen. Skriva upp ”svåra” ord som nu var ganska lätta för de allra flesta eftersom vi gjort ”förarbetet”, (detektiven), skriva frågor till texten (repotern), och stanna på något ställe och förutspå vad som kommer att hända (spågumman), under läsningen. Efter läsningen ska de sammanfatta texten (cowboyen). Måla en bild (konstnären). Vi kommer att jobba vidare med repotern i vårt fortsatta arbete delvis eftersom eleverna ville att vi skulle göra spel och Då-tidsfrågor när vi planerade upp PP-arbetet kring Forntiden.

Anledningen till att det står berätta högt upp på tavlan är att jag använt den strategin mycket när vi har läst. Läs ett litet stycke och sedan berätta! Funkar lika bra även vid lästal och problemlösning i matten som vid läsning av faktatexter och skönlitterär eller vad man nu har framför sig. 

 

Efter vi jobbat med texten mha läsfixarna så fick eleverna skriva en efterlysning på vargen som försvinner i berättelsen. Vi pratade om vad en efterlysning är, syftet, vad är viktigt att finnas med? Mycket skojigt! 🙂

 

Klädsel funkade på en efterlysning av mig men inte på en varg tyckte vi.

Vi kopplar de olika genrerna, vad är skillnaden? Vi kopplar forntidsarbetet med läsförståelsearbetet. Man skulle ju önskat att vi kunde har känt och klämt på en varg men vi fick nöja oss med att googla bilder på varg för att få en upplevelse i det här fallet…

När jag ändå håller på och tipsar om allt möjligt och på tal om att skolan måste vara en upplevelse så måste jag också tipsa om Bodil Jönssons underbara lilla föreläsning om hennes arbete med läsinlärningen. Kom att tänka på henne när jag besökte en kollega i åk 1. Så roligt det är med bokstavsinlärningen. Skolan måste vara en upplevelse! Det måste vi jobba för i alla åldrar. Har du 22 minuter över på är Bodil ett måste, man blir så glad! 🙂

6-fältare Forntiden

Utifrån mitt förra inlägg och konveration med Göran Svanelid på Facebooksidan The big five kom idén att ytterligare synliggöra de ämnesspecifika begreppen som vi jobbade med när vi jobbade med Stenåldern i mitt klassrum. Vi kommer att återkomma med begreppen för varje tidsperiod och vi ska kunna beskriva och jämföra perioderna. För att synliggöra de ämnesspecifika begreppen brukar jag göra 6-fältare. Vi gör 6-fältare som stödstruktur när vi ska skriva beskrivande texter, faktatexter. Det kan handa om djur eller växter eller som nu forntiden. En stödstruktur som vi använder för att synliggöra de ämnesspecifika begreppen som behövs för att kunna beskriva tidsperioderna , men som vi också kommer att använda för att jämföra. Eleverna som jag jobbar med för att nå mer än godtagbara kunskaper bör kunna använda dessa begrepp för att förklara, beskriva och jämföra tidsperioderna. Se en del av matrisen här under:

del av matris forntiden

Läs matrisen i sin helhet: Matris Forntiden.

Läs mitt förra inlägg: Stenåldern: jämföra, samarbeta, beskriva.

6-fältare forntiden

Fyllde i lite mest för att vara före i tänket inför att eleverna får prova på den.

Om någon har användning för den finns den på länken här:

6-fältare Forntiden.

Här är några sedan tidigare också:

6-fältare Djur.

6-fältare Växter.

Historia – tidslinje 100 år bakåt i tiden.

Vi jobbar kring de konkretiserade målen:

  • Veta vad en tidslinje är.
  • Ge exempel på hur olika människor levde i Hultsfred förr i tiden.

Vi har tidigare pärlat var sin tidslinje med olika färger för de olika årstionderna. Den här lektionen var det dags att börja fördjupa kunskaperna kring hur det var under de här perioderna.

Vi började med att titta i gamla fotoalbum. Ett från min mans mormorsbarndom, dvs från 20-talet. Så från min barndom sent 70-tal. Hur var det på den här tiden? Hur såg mammor och pappor ut? Möbler, tapeter, bilar m.m.

Efter det fick eleverna i gruppen en hög med bilder. En bild från varje årstidonde och de skulle samtala om i vilken ordning korten skulle ligga. Vilket var det äldsta? Vilket var modernast? Eleverna fick träna den muntliga interaktionen. Träna på att argumentera, resonera, kommunicera och samarbeta.


Vi satte bilderna sedan i ordning tillsammans och de fick förklara hur de tänkt. Vi tittade på bilderna och tränade på att beskriva hur kläderna såg ut under tidsperioden. Ljusa färger, ser lite disco ut, lite puffigt, mycket jeans m.m.


Vi har tidigare pratat om uppfinningar under århundradet och eleverna har skrivit argumenterande texter.

De har också haft i läxa att hitta på frågor att ställa till farmor, farfar, mormor eller morfar. Genom sina frågor ska de få mer kunskap om hur skolan var under deras uppväxt, kristendomens roll, tekniska saker och jämföra nu och då.

Utifrån dessa förkunskaper och en stöttnings-6fältare skulle eleverna nu fundera kring någon uppfinning och ta reda på när den uppfanns, när den kom till Sverige, vem som uppfann m.m. Allt enligt en 6-fältare som sagt. Se bild. De fick välja vilken uppfinning de ville och googla det de skulle ta reda på. De jobbade i par och var återigen tvungna att komma överens, kommunicera och samarbeta. Det är inte lätt att förstå allt som står t.ex. på wikipedia men med frågorna som stöd gick det bra.

IMG_2882.JPG

IMG_2881.JPG
Nästa lektion ska eleverna skriva en text utifrån sin 6-fältare. Vi kommer också att lyfta källkritik. Fundera över om de uppgifter vi googlat fram verkligen kan stämma. Är det rimligt? Vi ska sätta upp deras tankar på vår tidlinje och funderar igen. Sitter ”våra” uppfinningar i rätt ordning. Annars kanske vi måste kolla upp uppgifterna igen.

Jag har också lovat att vi ska lyssna på the Bealtes och Elvis.

Allt för att skapa förståelse för hur det var att leva på 30-talet eller 50-talet eller….