Kategoriarkiv: Målmedveten undervisning

Vi återberättar med stöttning och utmaning.

Förra veckan var det lucia-firande för skolan.

Men vad var det vi gjorde egentligen? Att återberätta vad vi gjorde på luciadagen, dagen efter, var uppgiften.

Vi började med att klippa och sortera. I vilken ordning tänker ni i paret att bilderna ska ligga? Efter en stunds resonerande klistrade vi fast bilderna gemensamt. Sedan plockade vi fram expertorden. Funderade igen i par kring vilket ord som skulle ligga vart. Gick igenom tillsammans och klistrade fast.

Så var det dags att skriva i par. Den som sitter vid datorn skriver det kompisen säger. Om den anser att det är något som ska ändras måste de prata om det tillsammans.

Vi använde en mall att klistra allt på och överst på mallen stod också lite fler stödord, nämligen tidsorden som de använder ute i sina klasser, först, sen, sedan, efter det, dessutom, till slut osv. Jag uppmanade till att försöka sig på att använda dem på ett varierat sätt och när jag gick runt så försökte jag utmana de som jag tycker ligger på steg 2, 3 ungefär i Bygga svenska att använda dem. Jag poängterade också och hjälpte dem att böja orden till preteritum när det behövdes. För de som inte kommit till steg 2 ännu stöttade jag kring att skriva hela meningar och använda expertorden som vi limmat fast vid rätt bild.

Jag kunde efter lektionen slut snabbt anteckna vid min lektionsplanering vilka som själva klarade att böja och vilka jag behövde stötta. Det är väldigt snabba och slarvigt antecknade lektionsplanering och utvärdering men fyller sin funktion… 😉

Detta skrivandet kring samma tema fungerar jättebra i mina grupper med spridning på den språkliga förmågan. Jag kan utmana och stötta fast alla jobbar mot samma mål och med samma uppgift. Att använda datorerna med talsyntes gör också att resonemanget och diskussionerna kring stavning hela tiden är igång. De hjälper och rättar varandra och datorn ger direkt feedback.

Som extrauppgift, om man blir klar, har jag gjort Plural-memory. När vi gjorde en diagnos i årskursen visade det sig att flera av våra sva-elever har svårt för bl.a. på plural-ändelserna, så klart. Det är verkligen en svår del i vårt svenska språk. Det här memoryt är i bestämd form och reglerna är svåra att hålla isär och tänka på. Jag tänker att vi måste träna mycket på det här och många av mina elever måste helt enkelt lära sig hur det ska låta genom att träna mycket och ofta. Just det här memoryt det blandade ord som böjs lite olika just för att visa på att det finns flera olika ändelser som visar att det är flera. En stöttningslapp följer med spelet så att de kan leta reda på ordet och se om det är flera träd eller bara ett de ska hitta på bilden om de får upp ordet träden.

Att skapa matriser i uppdaterade Infomentor

Jag jobbar gärna med matriser som jag kopplar till de pedagogiska planeringarna. Mycket för min egen skull,för att planera för progressionen i undervisningen, men även för att kunna svara på frågor kring min bedömning. Vad krävs för att få mer än godtagbara kunskaper? Hur kan jag hjälpa mitt barn för att nå en högre nivå?

Med den nya uppdateringen av Infomentor skiljer det en del i hur man gör för att skapa matriser. Jag var i kontakt med Infomentor som visade mig. För att själv inte glömma bort alla klick så valde jag att göra en liten film, men kanske är det någon mer som har nytta av den så jag lägger den här på bloggen ifall…

Inte så snygg film men kanske fyller sin funktion… 🙂

Föreläsning i Sorsele om elevinflytande och kompensatoriska vägar i klassrummet.

Förra veckan var jag på ett äventyr. Jag åkte så långt upp i vårt vackra land som jag aldrig åkt tidigare. Jag åkte till Sorsele. Flög till Arvidsjaur och åkte sedan i bil 9 mil till Sorsele. Mötte massor med trevliga, omtänksamma och vänliga människor. Fick se ett helt annat landskap som gör en häpen. Fantastiskt! Tack Inger och Anette!!! <3

Ingers blogginlägg kan ni läsa här. 

Första dagen väntade ett 30-tal pedagoger från olika delar av skolan. Andra dagen var det 4 studiehandledare på plats i Sorsele och sedan videolänk till Storuman och Vilhelmina. En ovan upplevelse och vissa gånger kunde man nog tro att jag försökte ropa till Vilhelmina… 😉 Lite ovan helt enkelt.

Här kan ni se min Power Point-presentation:

Idag har vi fortsatt på mitt spår i mitt klassrum. Vi börjar få lite ordning där nu när vi jobbat ett tag.

Mål är uppsatta på väggen. Idag fick de vara med och bestämma om vad de tyckte att vårt nya tema skulle vara, då vi nu är klara med vårt skolgårdstema. Vi ska jobba utifrån sva-målen men de fick vara med och tänka till kring vad.

Efter att förslagen tagits fram fick eleverna rösta, därför sitter det små fiskar på vissa förslag. En fisk, en röst…

Dessutom utvärderade vi vårt skolgårdsarbete. Hur har det varit? Bra, sådär eller dåligt? Varför i så fall? Vad har varit bra och vad har inte varit bra? Vad hade du önskat att vi jobbat mer med?

Bra med att skriva på datorn, göra film och måla. Inget dåligt men en vill att vi spelar mer spel, memory och så. 😉 Vilka sötnosar! #världensbästajobb

 

 

 

 

 

 

 

Nöter ”luck-tal” med ”dela upp”-strategi. Utvärderar a´la Mariani!

Vi har jobbat hårt med det här med ”lucktal”, som vi kallar det. Vi har kopplat det till att träna ramsräkning, 10-kompisar bl.a. Idag återkom vi också till att dela upp tal. Tidigare har vi nött strategin att börja med knytnäven. Men det händer ju ändå att det är bättre att välja ”dela upp tal”. 😉 Två strategier som man helt enkelt kan välja mellan. Ibland är den ena bättre än den andra.


Vi repeterade vad del upp tal innebär och vi började med talet 10. Skrev 10 på våra plastfickor och delade upp klossarna i respektive ruta. Arbetade gemensamt och sedan enskilt med stöd av mig om det behövdes. Här var det bara talet 10 vi jobbade med men likhetstecknet var på lite olika ställen och ”luckorna” på lite olika ställen.

Sedan fick de en ny uppgiftslapp. Nu var det inte bara talet 10. Nu skulle de lista ut vilket tal som skulle delas upp, skriva det i översta rutan och sedan dela upp klossarna i rutorna. Tips från mig om att det kan vara bra att lägga i tiostavar t.ex. Här fick de jobba i par.


Till sist gick vi också in lite på subtraktion i samband med strategin. De spelade memory och när talen var så låga att fingrarna räckte till som de gjorde i det här memoryt så gick det smidigast att dela upp tal mha fingrarna. När fingrarna inte räcker till kan ”knytnäven” vara bra… 🙂


Eftersom vi jobbat med det här ett tag ville jag också fråga hur de tycker att det går för dem. Hur kändes det här? Lätt, svårt?

Efter att ha blivit inspirerad av en kollega Rebecka Färlind som jobbar på Vena skola i vår kommun så har jag nu liknande som hennes en ”Mariani-vägg” i klassrummet. Tidigare har jag använt mig av moln i vår målbok men eftersom jag nu inte är klasslärare så blir det lite svårare. Jag tänker att det är smidigare att fråga dem lite efter varje lektion eller efter att vi jobbat ett tag som idag t.ex.


Eleverna fick var sin fisk som de skulle placera i den skål de tyckte passade bäst utifrån deras känsla kring det vi jobbat med. Det var första gången vi provade idag. Eftersom det är lite knepigt att förstå en del av orden försökte jag förtydliga känslan med en Emoji, men det kräver ändå att jag förklarar lite hur de ska tänka.

Positionssystemsträning och nötning av knytnäve-strategin

I min mattegrupp tränar vi för att bli säkra på talens värde, storleksordna och ramsräkna.

Den här veckan pratade vi om varför det är viktigt i vilken ordning man skriver siffrorna. I det gamla Egypten var det ju inte så. Symbolerna var då olika för tiotal och ental. Vi gjorde därför våra egna talsystem. Först gjorde jag och eleverna fick försöka lista ut vilket tal jag tänkt på. Vi skrev dem med vårt vanliga talsystem och funderade på vilket som var störst och varför. Hur gör man för att storleksordna? Vilken siffra tittar man på först?

Sedan fick de göra egna. När de vara klara fick de byta och sedan byta tillbaka igen och se om kompisen gjort rätt.

 

Efter det så tränade vi kring att just storleksordna med ett spel ”Flest kort vinner!” . Materialet är ett kopieringsmaterial från en lärarhandledning till Flex-böckerna men det går helt enkelt ut på att ha tal upp till hundra på små lappar. Eleverna delar upp korten, de spelade två och två, och sedan la båda spelarna upp varsitt kort samtidigt på bordet. Den som då lagt upp kortet med det största talet på får båda korten. När korten i händerna är slut så har den med flest par vunnit.

När man ledsnat på spelandet så fanns det ”målarmatte” att träna vidare kring knytnäve-räkning på. Jag ritade dit en liten knytnäve högst upp på pappret rör att påminna, för nu är det den strategin som vi nöter. När vi jobbar vidare med ”lucktal” (enklare ekvationer) kommer den strategin att funka bra!

 

Mina elever vill gärna göra ”prick till prick-papper” och det är ju toppen för att träna ramsräkningen. Det är ju superviktigt att vara säker på uppåt- och neråt-räkning för att kunna använda knytnäve-räkningen utan stöd av tallinje på bänken. Och det är vårt mål att klara sig utan!

Nytt fusk i matten! (Ny strategi)

Då går vi mot att släppa fingerräknandet och använda oss av huvudräkning men då måste vi ha koll på fusken, eller strategierna. Eleverna tycker att de är lite fusk-lika så det passar bra att kalla dem. 😉

Vi har Fusk 1 som är 10-kompisarna, idag har vi fyllt på den fusklappen med en pratbubbla om att fyll att fylla ut till 10. Fusk 2 som är ”börja med knytnäven. Se filmsnutt som förtydligar vad jag menar.

Och så nu alltså Fusk 3 som är ”vik över-fusket”.

Vi jobbar med additionstal över tiotalsövergång just nu och då använder vi dem alla tre, näst intill. Vi måste ha koll på 10-kopmpisarna för att veta hur många vi ska ”fylla ut” med. Vi använder ”vika över-fusket” för att slippa räkna det nya talet vi får när vi fyller ut. Blir man osäker om man räknat rätt kan man kontrollera med knytnäve-fusket.

Kopieringsmateriel i lärarhandledningen till Första och Andra räkneboken. (Lite osäker på om det är Första och andra eller Tredje och fjärde, men taget ur det materialet iaf.)


För att automatisera ”vika över-fusket” så tillverkade jag en matteord på temat. Barnet som får kortet med hjärtat på kommer att börja och även sluta. Det barnet börjar med att säga talet som står på ena sidan av kortet. Alla andra barn ska ha summan uppåt och vara beredda när talet som passar just deras summa sägs. Säga summan och sedan vända på kortet och säga talet och så fortsätter det till man kommit till barnet med hjärtat på kortet svar. Vi tar tid så vi är motiverade att slå rekordet nästa gång.

Till vårt läromedel finns bra kopieringmaterial som tränar just detta jättebra. Jag gillar dessa när eleverna får skriva alla mellanled. Det är viktigt att visa hur man tänkt i matten och då är det lika bra att träna in det redan nu.

För att börja släppa fingerräknandet så är det bra om man kan komma ihåg fusken i huvudet, därför påminner jag om konstnären som hjälper oss att se inre bilder. Att försöka se ”vika över-fusken” utan att egentligen plocka fram dem…

Progressiv brainstorming för att reda ut elevernas förkunskaper

Inför att repetera årstider när vi bytte årstid för ett tag sedan så villa jag kolla av vad eleverna kan. Jag vet att de jobbat med årstiderna även i förskoleklassen, men vad kommer de ihåg?

Jag delade in eleverna i 4 grupper med varsin penna i handen men alla i gruppen hade samma färg på pennan. Varje grupp hade alltså sin egen färg att skriva med. Inspirerad av facebooksidan Kooperativt lärande, så fördelade jag ut roller till gruppdeltagarna. En försågs med ett lekband och var då ordfördelare (ordförande) och fördelade ordet i gruppen. Alla andra var den här första gången sekreterare och skrev på deras gemensamma papper.

I varje grupp fick de ett A3-papper med en årstid på. De fick 5 minuter på sig att tillsammans skriva vad de visste om den årstiden som de hade framför sig.


När tiden var ute. Bytte man ordfördelare och tog också ett skutt till nästa papper men behöll pennorna, hade man varit på höst så skulle man till vinter-pappret. Då fick man börja med att läsa vad den tidigare gruppen skrivit och sedan 5 nya minuter att skriva dit med sin grupps färg vad de mer kunde komma på kring årstiden.

Så byter man roll och årstid tills alla varit på alla papper.


Jag gick förstås runt och lyssnade på diskussionerna i grupperna och kunde ställa lite frågor till eleverna för att kolla av deras kunskaper.

Det här med att ge roller i gruppen var toppen, det skapar också en förståelse för våra klassråd och rollerna där som de lite känner till sen innan. Jag anser dock att det blev tydligare när vi nu arbetade med den här strukturen.

Jag tänker mig att vi vidare ska ren skriva meningarna, klippa isär dem och sedan sortera meningarna som ett nytt grupparbete. Vi ska se om de kan fundera kring vilken av deras meningar som tillhör vilken årstid. Jag tänker mig att samtalet ska hamna i resonemang kring ändelsen -are. t.ex. varmare, kallare. Jag upptäcker nämligen att de skrivit det är varmt resp kallt på flera årstider och även ljust och mörkt.

Detta resonemang tillhör också våra språkliga mål kring temat. De ska kunna jämföra årstiderna och då behöver vi reda ut dessa begrepp.

Translanguaging med QR-koders hjälp.

Kommer vi någonsin att ha tillräckligt med studiehandledning på vår skola? Förmodligen inte! Nihad Bunar pratar om att hitta kompensatoriska vägar när han intervjuas i Didaktorn…

Didaktorn – kunskapsbryggorna.

Jag var och blev inspirerad av förskolorna och har nu dragit igång att använda QR-koder på ett språkutvecklande sätt i min undervisning. Jag tänker att de ämnesspecifika begreppen som jag kräver att eleverna ska kunna använda sig av för att nå mål ska kunna finnas i klassrummet. Även för att göra modersmålen som finns i klassen viktiga och som en möjlighet för oss alla att lära sig.

Min egen dotter funderar inför sitt framtida språkval och undrar varför man inte får välja arabiska. ”Det har jag ju användning av”. Det finns intresse bland våra elever att lära sig kompisarnas språk. Bara för oss pedagoger att ta tag i saken och erbjuda det vi kan.

Vi precis gått in i tema ”Våren”. Så nu gjorde jag slag i saken och fångade de modersmålspedagoger som har språk i min klass. Albanska och arabiska. Så på stöttningsplanscherna på PP-väggen sitter det nu också QR-koder där man kan höra blommans delar på svenska – arabiska, svenska – albanska.

Det här med vårblommorna är lite klurigare eftersom det inte är självklart med vitsippa på alla modersmål och heller kanske inte de viktigaste att kunna. Men vår modersmålslärare i albanska fixade det och vi kunde i klassen idag lyssna på likheter mellan albanskan och svenskan. t.ex. krokus- ”saffran”, tulpan – ”tulipan”. Vi kunde dra kopplingar och se likheter mellan språken.

Delar av vår PP-vägg.


Göra QR-koder:

Jag filmar med kameran på I-paden och eftersom vi i kommunen har OneDrive tillgängligt så har jag laddat ner den appen. När jag då har filmat och klickar på ”dela-knappen” så har jag då OneDrive som val. Jag väljer den och väljer i vilken mapp jag vill lägga filmen så jag hittar den lätt.

Efter det använder jag datorn och letar reda på filmen i OneDriven. Jag trycker igång filmen och klickar sedan på hämta länk. Kopierar länken och klistrar in på hemsidan: SkapaQR-kod. Sedan är det helt enkel att klistra in länken där och så har du din kod som kan användas som vilken bild som helst.

På I-paden som vi har i klassen så har jag laddat ner en gratisapp som heter QR-Reader.

Kasino lär oss talkamrater upp till 14, strategi, ramsräkna, talkompisar, begrepp m.m.

Förbereder morgondagens mattelektion kring talet 14. Kortspel där ess räknas både som 1 och 14!


Vi ska spela kortspelet Kasino. Fast vi börjar med en förenklas variant.

Här kan ni se när jag och min dotter, 7 år, spelar.

Vi förenklar reglerna lite genom att nu i början ”bara” räkna vem som har flest kort när spelet är slut. Men fokus nu i klassen är att ramsräkna, addera, talkompisar, strategin: fortsätta ramsräkna/uppåträkning – vi använder knytnäven… (visas på nästa lilla film här nedan…) Allt detta tränar vi med den förenklade varianten av Kasino, + kortens värde.

Man får bara använda ett kort från handen och det måste vara summan eller ha lika värde med det/de kort man tar från bordet!

Här finns reglerna som de är egentligen… 😉

Kör man med de ”riktiga” reglerna så tränar vi också strategi… Lite mer att hålla reda på, vad är smart att samla på?

Här kan ni se när Elis och jag spelar med de riktiga reglerna, det fungerar också bra även om han här får lite hjälp av sin mamma.

Jag har gjort en lapp som lite stöd så det blir lite lättare att hålla reda på vad man ska samla på…


Vi kommer dock i skolan i morgon första gången spela den förenklade varianten. Spelet kommer dock att utökas med fler regler för att tillslut kunna spelet helt.

Skickar dock ett mail till föräldrarna med reglerna ifall de vill spela hemma.

Jag gillar att spela kort och blir lycklig när barnen på måndagen skriver i dagboken att de spelat kort i helgen. Härligt!!

Lärarmål: jobba varierat, aktiverande och stöttande i undervisning. Här So-tema.

Vi har under en tid jobbat kring ett tema om att flytta i världen. Vi startade temat genom att i grupper fundera på vad vi vet om världen. Eleverna skrev och vi funderade sedan tillsammans.

Utifrån vår pedagogiska planering så har jag jobbat fram en matris. Här har jag dock hoppat över nivå 2. En besparing i arbetsbelastning kan man säga för att jag främst använder mig av nivå 1 och nivå 3 i min bedömning, nivå 2 blir liksom vägen mot nivå 3. Matrisen är ett viktigt redskap för mig som lärare nr jag planerar min undervisning. Hur stöttar jag och hur utmanar jag eleverna? Hur ska jag lägga upp undervisningen för att leda lärandet mot nästa nivå?

Eleverna får också vara med och tänka till kring våra konkretiserade mål från PP-väggen kring hur vi ska jobba för att nå målen. Vi pratar också om att det är viktigt att visa sina kunskaper och hur man kan göra det.

Ett mål har varit att kunna beskriva varför människor flyttar och hur det kan påverka barn och familjer. Vi funderade tillsammans på varför man flyttar och många av oss i klassen hade erfarenheter av att flytta och kunde berätta om hur det var.

Vi läste berättelser om att flytta och vi skrev också egna berättelser där någon flytt skulle ingå.

Som läxa hade eleverna att intervjua en vuxen med frågor kring flyttande. Vilket också var ett mål, ”att göra enkla undersökningar”. Så här i efterhand har känner jag att jag skulle ha gett eleverna fler tillfällen att hitta på egna frågor t.ex. till varandra för att ge dem chansen att nå den högre nivån kring målet. I samtal kring våra erfarenheter kring att flytta blev det lite sporadiska frågor men är det något jag ska bedöma så borde jag ha undervisat kring det bättre tänker jag. Analys av min undervisning! Förändra för att förbättra.

Kring att känna till världskartan, världsdelar och väderstreck har vi bl.a. plockat med ett självrättande materiel. Placera världsdelarna rätt. Vänd och titta om du gjort rätt. Vi utvecklade också genom att när vi pratat om väderstrecken försöka beskriva för varandra var världsdelarna ligger. T.ex. jag tänker på världsdelen som ligger söder om Europa.

Vi har också pratat om vad färgerna på kartan betyder.

Vi har också tagit in modersmålet i undervisningen. Vad heter världsdelarna och väderstrecken på arabiska och albanska.

​​

Eleverna har gjort sina egna världskartor och placerat stjärnor på viktiga platser i världen för dem.

Så måste vi så klart veta var vi bor nu. Det här materialet hittade vi i någon facebookgrupp.

Vi har också fått reda på mer om världsdelarna genom djuren som bor där. Tittat på filmer och läst texter om djur i andra världsdelar.  Vi har skrivit faktatexter med stöttning av en 4-fältare och placerat ut dem i världen.


Efter det skrev vi argumenterande texter kring något favoritdjur i världen.

Det var allra första gången som vi skrev argumenterande texter så vi började med grunden. Jag visade en modelltext och så fick eleverna använda ”börjor”, klippa ut och klistra in eller skriva av.

Genreplansch

Modelltext

Lucktext som jag tagit ”börjorna” från.

Elevexempel.
Min elev som har albanska som modersmål fick, med stöd av vår modersmålspedagog, att skriva sin argumenterande text på albanska. Vi läste upp våra texter för varandra.

Nu har eleverna fått självbedöma sina kunskaper kring temat på målboksbladet.

Flytta-temat har varit en del av den pedagogiska planeringen kring Värdegrund.

Nu återstår för mig att gå igenom hur eleverna tyckt att det gått själva men vi gjorde också en liten kontroll genom en slags sittande tipspromenad med 1 x 2- frågor. Dessa ska jag så klart också titta på och så göra en bedömning i matriserna. Sedan ska jag analysera min undervisning. Vad kunde jag gjort bättre för att ha lyckats ännu bättre med mina elever?