Faktatext

Vi har jobbat mycket med faktatexter under tvåan och försökt lära oss skillnaderna mellan de båda texterna. Jag tycker att eleverna blivit riktigt duktiga på detta.

Denna gången började vi med att skriva en gemensam text om daggmasken. Tillsammans läste vi en text och såg en film och utifrån dem gjorde vi en tankekarta. Med tankekartan som grund formulerade vi gemensamt en faktatext om daggmasken och infogade en bild. Vi tränade på att inte börja alla meningar lika, göra meningar utifrån stödorden och variera långa och korta meningar i texten. I bland kan man ju ta två ord från tankekartan och göra en längre mening.

Efter detta fick eleverna två och två eller enskilt välja ett av de djur vi hittade i jorden och läsa en faktatext. Utifrån det de lärt sig i faktatexten fyllde de i en sexfältare och skrev sedan en faktatext. Denna gången ritade vi inte en bild till utan tränade på att infoga en bild.

En faktatext om Myran.
Ännu en faktatext om snäckan.

Sortera

Efter att vi hittat många olika djur i jorden tog vi tillfället att lära oss kring hur djuren är indelade i olika grupper i naturen. Detta gjorde vi genom att först titta lite närmare på de djur vi själva hittade och fundera kring hur vi kunde dela in dem i olika grupper. Tidigare under året har vi jobbat mycket med sortering av olika föremål. Vi har då tittat på färg, form och material för att kunna sortera på olika sätt. Denna gången var det inte föremål utan djur som stod i fokus, men eleverna använde sina tidigare kunskaper kring sortering för att lösa uppgiften. I grupper fick de titta, diskutera och komma överens. Slutligen fick de klippa, klistra och anteckna sina tankar på ett färgat papper.

Här har några elever sorterat och skrivit ner hur de tänkt kring sin sortering.
Här är en annan grupps tankar.
En tredje grupps tankar.

Då alla grupperna var klara fick de presentera sina lösningar för varandra. Noga att inga tankar är fel, man har bara sorterat efter olika egenskaper hos djuren.

Vi såg sedan en film på sli.se som handlade om Karl von Linné och hur han delat in djuren i olika grupper.

En lärorik lektion där eleverna uppmärksammas på djurens olika delar och olikheter.

Undersöka jord

Idag fick eleverna en bricka med jord framför sig, träpinnar och förstoringsglas. Jorden skulle undersökas och se vad de kunde hitta! Glädjen var total, hos både eleverna och mig! Jag tycker det är så roligt att höra glada tjut när de hittar något som rör sig och upptäckten av stenar, växtrester osv.

Gråsuggor, maskar, löv och rötter fanns det gott om i jorden.

Vi gjorde en sammanställning på tavlan av det vi hittade och pratade om hur jord blir till, både genom att berg och sten gnags sönder till mindre delar och att döda djur och växter blir till jord. Spännande att få veta mer om tycker alla barnen.

Detta hittade vi!

Ge eleverna tillfälle att repetera, befästa och fördjupa kunskap

Mina elever går nu i åk 2. Under deras första skolår fick de lära sig om årstider, årstidsväxlingar och hur det påverkar vår natur och de djur som lever där. De fick säkert lära sig några vanliga vårblommor, några träd, några fåglar och andra vanliga svenska djur såsom ekorre, älg, rådjur och räv. Jag tror att många som undervisat en etta någon gång känner igen sig i detta no-område. Det är väl ungefär det som jag själv brukar se till att eleverna får med sig när de lämnar åk 1.

Under åk 2 har vi läst om material, blandningar och lösningar, solen, månen och stjärnorna, om vatten och kraft och rörelse i lek. Nu efter påsk är min tanke att gå tillbaka och repetera, befästa och fördjupa elevernas kunskaper kring djur och natur. Jag undervisade dem inte själv i åk 1 och jag har inte full koll på vad eleverna fått med sig under sitt första år i no-ämnet. Några av eleverna har svenska som andraspråk och jag känner att ämnesspecifika ord inom området inte sitter. Så min tanke är nu, med detta sista arbetsområde för året, att ge eleverna ännu ett tillfälle att befästa och förstärka den kunskap de tidigare nosat på.

För att göra arbetsområdet roligare än att ”bara” repetera tänker jag angripa det från ett litet annat håll, så idag har vi startat upp arbetsområdet ”JORD”.

Bara ordet ”jord” startade upp en rolig diskussion kring vad eleverna först kom att tänka på när jag sa och skrev ordet på tavlan. Några tänkte på jordklotet och några andra tänkte på det bruna som finns under gräset. När vi har no är klassen indelad i halvklass och jag gör därför samma sak två gånger, men med olika elevgrupper framför mig. I båda grupperna tänkte de exakt lika. I båda grupperna var det elever med svenska som andraspråk som tänkte på det bruna under gräset och beskrev det med just precis samma ord.

De fick sedan berätta för mig vad de redan kan om jord. Det såg väldigt olika ut i de båda grupperna. I den ena gruppen pratade vi mycket om de djur och växter som lever i jorden, medan den andra gruppen berättade mer om kompost och hur växter kunde bli jord igen.

Tillsammans skapade vi en tankekarta på tavlan utifrån det eleverna redan visste. Vi hamnade också i frågor där eleverna inte riktigt visst allt utan kände att de behövde lära sig mer. Vi skrev upp komposten, hur djur lever i jorden, hur det bildas jord, hur rötter fungerar och hur växter kan växa som områden vi måste utforska mer.

De två tankekartorna vi byggde tillsammans.

Eleverna fick även prata ihop sig kring HUR de vill lära sig. Film, läsa, skriva, göra undersökningar och måla blev deras önskan.

Då jag tycker väldigt mycket om att låta eleverna skriva blev uppgiften för lektionen att i par sätta sig vid en dator och skriva meningar om jord utifrån tankekartan. Detta blir ett avstamp där vi ser vad eleverna kunde innan vi påbörjar området. Hinner vi, så hoppas jag kunna skriva en liknande text i slutet av arbetsområdet då eleverna kan jämföra och se vad de lärt sig.

Två texter som eleverna skrivit om vad de kan om jord.

Med detta arbetsområde hoppas jag nu kunna repetera det eleverna lärde sig i ettan och ge del elever som inte befäst kunskaperna en ny chans. Vi ska undersöka jord och förhoppningsvis hitta lite djur. Djuren ska vi sortera, läsa och skriva fakta kring, lära oss deras livscykel och var de befinner sig i näringskedjor. Vi ska lära oss om hur jord blir till, bygga kompost, så ärtor i olika jordar för att se var de trivs bäst, lära oss om växtens delar, livscykel och vart de finns i näringskedjan. Egentligen samma saker som jag tror att de pratad om i ettan, men ur en annan synvinkel, i ett annat arbetsområde som inte tar sin utgångspunkt i årstiden och årstidsväxlingarna.

Jag hoppas detta ska väcka intresse och att eleverna kan hämta upp de kunskaper de fick med sig i ettan och befästa och fördjupa dem.

Tema: Superhjältar

I år jobbar jag i en tvåa. När jag fick reda på att jag skulle jobba i denna klass började det snurra tankar i huvudet hur jag skulle fånga eleverna. Jag visste sedan innan att det var en klass som gick fram hårt ute på rasterna, att det var många konflikter och dålig respekt för vuxna såväl som barn. Klassen består till största delen av pojkar.

Jag fick då upp ögonen för ”Handboken för superhjältar” som jag inte läst tidigare. Min son hade läst dem i skolan och pratat mycket om dem hemma, så jag gjorde en chansning och beställde hem hela serien. Jag läste dem rätt så snabbt och insåg att detta var böcker som skulle kunna fånga såväl pojkar som flickor och även skulle kunna öppna upp för finfina samtal. På nätet lyckades jag även hitta lärarhandledningar med diskussionsfrågor till varje kapitel och bildserier att visa på storbild medan man läser. Bilderna i böckerna är fantastiska och att kunna visa dem på storbild har varit jättebra då jag slipper gå runt och visa och eleverna hinner tappa tråden, eller börja skruva på stolen medan de väntar.

I serien finns nu även bok fem: Försvunna och bok sex: Utan hopp.

Böckerna blev grunden för ett värdegrundsteam som följt oss under hela tvåan och som jag tänker göra några blogginlägg kring. Temat har gått ut på att lära känns sig själv och sina känslor, lära sig hur man pratar till och är mot andra människor. Vi har också lärt oss om superhjältar och kämpar för att själva bli en superhjälte. Tillsammans med mina kollegor i klassen har PP skrivits och aktiviteter, lektioner och ett intensivt arbete kring språkbruk och uppförande har fortlöpt.

Fokusområde skrivutveckling

Som förstelärare var ett av mina uppdrag att sprida framgångsfaktorer. Därav startade jag min blogg där jag la upp de delar av min undervisning jag tyckte fungerade extra bra. Ibland la jag även upp sådant jag misslyckades totalt med för att även vid dessa tillfällen analyser och försöka komma på hur man kan göra annorlunda för att lyckas bättre näst gång, eller helt plocka bort momentet i min undervisning.

Även under mitt arbete med skrivande som utvecklingsområde fortsatte jag med detta. Det blev många inlägg om hur jag arbetade med skrivandet i år 1. Någonstans under tiden blev jag kontaktad av Karin Shubert från Natur och Kultur och tillsammans utarbetade vi ett manus som senare blev en bok som handlar just om detta arbete.

Vill du läsa mer om mina lektioner kring skrivandet i år 1 finns denna bok att köpa, eller dyk in i bloggen och leta vidare där.

Jag började arbetet med mitt fokusområde med att bestämma mig för att jag skulle jobba enligt cirkelmodellen. Den skulle bli grunden för min planering av min undervisning om skrivandet.

Jag började också läsa på mer om genrepedagogik. Mitt fokus låg på den narrativa genren, den beskrivande genren och den återgivande genren. Under året skulle eleverna få möta dessa texter vid flera tillfällen, få lära sig deras byggstenar, bygga texterna tillsammans med mig och tillsammans i par. Redan i år 1.

Dessa två böcker har givit mig massor med kött på benen vad det gäller att jobba med genrepedagogik och cirkelmodellen.

Jag modellerade tillsammans med eleverna pratade kring form och innehåll. Berättade vad jag ville att eleverna skulle göra när de sedan fick testa att skriva texten i sitt par, men även berättade vilka utmaningar de kunde anta om de tyckte att mina ramar kändes enkla. På detta sätt kunde jag individualisera elevernas skrivande kring samma uppgift men med olika svårighetsgrad. Vi skrev ord, meningar, texter, berättelser, faktatexter och återberättande texter. Vi skrev tillsammans, eleverna skrev i par och ibland fick de tillfälle att skriva själva.

Jag planerade enligt cirkelmodellen, jobbade med eleverna enligt cirkelmodellen, utvärderade mitt arbete och elevernas texter för att kunna påbörja en ny cirkel med nya texter, nya ramar och nya utmaningar.

Varje vecka dokumenterade jag en skrivlektion extra noggrant och gick tillbaka och utvärderade för att förbättra och planera mitt arbete vidare. Jag såg vilka lektioner som gav resultat hos i elevernas texter och vilka som inte gjorde det. Vilka övningar som inte gav väntat resultat och vilka som fungerade bättre. Jag utvecklades som lärare, min undervisning utvecklades med mig och mina elever utvecklade sitt skrivande.

När det var dags att göra skolverkets bedömningsstöd kunde jag kryssa hela A delen och stora delar av B delen hos alla elever. För många elever var vi redan och nosade på C delen och för de eleverna behövdes utmaningar för att kunna förlänga sina texter. Jag tog arbetet vidare i år 2 och även detta kan du läsa mer om i min nästa bok.

Här finns flera lektionsförslag och hela temaarbeten där skrivandet står i fokus.

Jag skaffade mig fler och fler batterier och ess i rockärmen vad det gällde skrivandet. Jag utvecklades, men en sak höll jag fast i men saknade kunskap och motivation för att utveckla. De viktiga samtalen där eleverna fick prata, diskutera och aktivera sitt ordförråd innan de satte sig vid datorerna för att samla sina tankar i text. Här hade jag mycket att lära och mycket att utveckla.

Att hitta ett nytt fokus


Mitt nya fokusområde kom sig av flera olika händelser som råkade sammanfalla. Jag fick lite oväntat avsluta mitt arbete med den etta jag haft tidigare och ta emot en ny etta till hösten. Detta gav mig oväntade möjligheter att genast genomgång oblast med att utvärdera och utveckla mitt arbete med ASL så snabbt inpå det arbete jag just gjort. I vanliga fall går det ju tre år innan man tar emot en ny etta och kan göra saker annorlunda mot vad man gjort innan. Nu kunde jag genast samla ihop mina funderingar och erfarenheter och ta dem till nästa nivå. Samtidigt fick jag i mitt uppdrag som förstelärare att välja ut en del av min undervisning och titta närmare på, utvärdera och förbättra.

Summan av dessa två händelser blev att jag valde att lämna fokuset på läsningen och lägga det på skrivandet. Detta var inte på långa vägar självklart då jag var så fokuserad på att förbättra mitt arbete kring läsinlärningsmetoden ASL. Men när jag såg tillbaka på de resultat min elevgrupp i ettan hade levererat förundrades såväl jag som specialpedagoger runt omkring mig inte bara över elevernas läsförmåga utan framförallt över elevernas skrivförmåga. Mina ettor hade fått skriva mycket, i alla ämnen, för att befästa sambandet mellan ljud och bokstav. Det var det som hade varit mitt fokus, att skriva sig till läsning. Och där hade jag lyckats, tyckte jag, även om det fanns massor att finjustera och utveckla. Men under tiden hade ju eleverna fått öva massor på att skriva. Ord, meningar, texter. Och de skrivövningar vi gjorde i slutet av ettan visade på hög utveckling även inom detta område, något jag inte tänkt på förrän jag såg det svart på vitt.

Därför kom mitt nya fokusområde att bli skrivandet. Hur mycket skulle jag kunna utveckla elevernas skrivande redan i år ett om jag i mitt ASL-arbete verkligen även la fokus på själva skrivandet?

Fokusområde: Läsinlärning

Mitt första fokusområde hade jag för flera år sedan. Jag hade under min mammaledighet fått upp ögonen för ASL – att skriva sig till läsning. När jag sedan efter en tid fick erbjudandet om att ta emot en etta bestämde jag mig för att försöka mig på ett nytt arbetssätt kring läsinlärning. Jag ville samtidigt som jag testade mig fram fördjupa mig i hur jag planerade och genomförde min läsinlärning. Det blev mitt första fokusområde, även om jag inte tänkte på det på det sättet då.

Jag bestämde mig från allra första början att ändå hålla fast i de delar av ljudmetoden som jag tyckte mycket om: bokstavsanalysen, bokstavsordningen, ljudningen. Det jag egentligen plockade bort var formandet av bokstäver och ersatte det med skrivuppgifter vid datorn och det var här mitt fokus hamnade. Hur skulle jag utforma uppgifterna vid datorn så att eleverna tränade läsinlärning samtidigt som de fokuserade på att skriva? Hur kunde jag skapa övningar före, under och efter skrivandet som gagnade läsinlärningen?

Jag la mycket tid på att läsa litteratur och bloggar kring ASL. Framförallt inspirerades jag av Christer Friman. Han kom i samma veva ut med sin bok Bokstavsscheman, jag lyssnade på hans föreläsningar och lusläste hans blogg Tangentdansen. Här fanns massor med inspiration till skrivövningar som man kunde använda sig av i samband med bokstavsarbetet och som lätt gick att sammanfoga med de delar av ljudningsmetoden som jag bestämt mig för att hålla fast vid.

Det jag snabbt uppmärksammade var att mina genomgångar hade stor betydelse för hur eleverna senare skulle lyckas med skrivuppgifterna vid sina datorer. Ju noggrannare jag gick igenom skrivuppgifterna, modellerade och förberedde eleverna på vad de skulle göra, desto mer fokus kunde eleverna lägga på själva skrivuppgiften och därmed lästräningen då de letade efter ljud och bokstäver på tangentbordet. Desto mindre energi de behövde lägga på funderingar och frågor kring form och rutiner desto mer energi la de i uppgiften. Och desto mer läs och skrivinlärning gav lektionerna.

En annan upptäckt var också att ju mer eleverna fick tid för planering i form av olika samtal kring skrivuppgiften innan de fick tillgång till datorerna desto lättare gick skrivandet och formulerandet av meningar. La jag för lite tid på planeringen för eleverna märkte jag det när skrivandet skulle börja, eleverna hade svårare att formulera sig och komma på vad och hur de skulle skriva. Tiden gick då inte till läs och skrivinlärning utan till diskussioner och bråk vid datorerna. Längre fram i mitt arbetsliv skulle jag komma få många viktiga lärdomar kring just dessa förövningar genom Kooperativt lärande, men också genom boken ”Stärk språket stärk lärandet” som vi hade som kurslitteratur tillsammans med Nationellt språkcentrum.

En tredje lärdom var också att möjligheten att få läsa och och visa upp sina texter på olika sätt stärkte motivationen och glädjen att skriva. Jag fick viga tid till detta varje fredag då texter lästes upp och bilder visades. Innan dess behövde eleverna tid till att träna på att bli säkra på att läsa sin text. Ännu mer läsinlärning, blandat med stolthet och massa motivation att vilja läsa upp sin text för klasskamraterna.

För mig blev det viktigt att sprida dessa positiva delar av min undervisning till flera ämnen. Jag ville skapa läsinlärning genom enkla men ändå roliga skrivuppgifter i alla ämnen jag undervisade i. Detta skulle ge mina elever utökade chanser att träna läsinlärning, men även sprida den motivation och glädje jag upplevde att mina elever fått i svenskaämnet till andra ämnen. Därför skrev vi helt plötsligt räknesagor på mattelektionerna och faktatexter på nolektionerna. Plötsligt tränade mina elever läsning på ett lustfyllt sätt flera gånger varje vecka! Jag kände att jag började bygga en undervisning i alla ämnen grundad på forskning och beprövad erfarenhet, både andras och min egen.

Ett sådant här fokusområden ger absolut inga fakta kring om eleverna lärde sig läsa snabbare eller bättre med just den läsinlärningsmetod jag valt kontra om jag arbetat enligt en annan metod. Ett sådant här fokusområden ger mig kunskap kring min egen undervisning och hur jag ska planera annorlunda i fortsättningen för att nå ett bättre resultat med eleverna.

Ett sånt här fokusområden kan också ge uppslag till ett nytt fokusområden. Intresse för att dyka djupare ner inom ett nytt område inom sin undervisning. Och precis så blev det för mig!

Tyst läsning

I min klass tycker väldigt många om att läsa tyst. De kan gå länge i biblioteket och leta böcker med stor omsorg och sjunka in i sina böcker och inte vilja sluta läsa. Sen finns det även de som tycker att den tysta läsningen är jobbig… som vänder blad efter blad utan att läsa något alls… som bara vill att tiden ska gå.

För att få alla att verkligen läsa har vi under en period efter varje läst bok skrivit bokrecension. Både för att få tänka till kring den bok man läst, plocka ut titel, författare handling och karaktärer, men också för att skapa ett tillfälle att få redovisa sin bok för resten av klassen. Kanske få någon annan att bli intresserad av boken. Syftet har även varit att i ett kort format få träna på att presentera något, få feedback genom two stars and a wish och sedan kunna göra nästa presentation bättre.

Efter att jobbat såhär en period släppte jag läsningen fri och har inte jobbat mer med bokrecensioner efter läsandet på ett tag. Men jag ser då att bladvändandet blir vanligt igen, tjocka böcker tar slut snabbare än vad de borde osv. Efter påsk måste jag göra något åt det, men vad? Jag vill inte gå tillbaka till bokrecensionerna igen. Jag är inte nöjd med det riktigt heller. Jag satte mig då och letade på internet efter någon sorts enkel läslogg för eleverna att fylla i varje dag då de läst en stund, men hittade inget som jag fastnade för. Istället snubblade jag över detta fantastiska inlägg på Öppet klassrum, en blogg jag läser ofta och hittar så mycket bra material på. Här fanns massor av tips! Precis sådant jag var ute efter, att få beskriva och berätta om sin bok, men inte i en bokrecension! Läs! Skriv ut! Vilka goda tankar och välarbetat material!

Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum!