Länkar

Jag får just nu många mail om att mina länkar till olika planeringar inte fungerar längre då inläggen är gamla. Jag vet i nuläget inte hur jag gör för att fixa detta. Jag vet heller inte om jag vill fixa det, just med tanke på att många av dessa planeringar är väldigt gamla och inte stämmer alls med nya kursplaner. Hoppas ni har förståelse för detta!

HÄndelse och avslut

När alla elever är klara med sin inledning är det dags att ta berättelsen till nästa steg. Nu måste något hända! Jag drar ett nytt kort och får denna gången en sak.

Denna saken ska på något sätt bli ett problem i berättelsen. Denna gången har vi ingen tankekarta eller y-kort utan skriver upp några få stödord på tavlan och utgår från dem. Vi bestämmer oss för att vår Pelle som berättelsen handlar om ska tappa sin sko i vattnet.

Vi börjar med att skriva några få meningar tillsammans. Sedan stannar jag för att få in en dialog i berättelsen. Vi repeterar hur man ser i en text att någon pratar. Ett talstreck! Vad skulle Pelle kunna säga när han precis tappat sin sko i vattnet?

Här stannar vi och eleverna får dra sina kort. De skriver ner sitt problem och får in nåt slags tal i berättelsen innan vi sparar.

Sista skrivlektionen går till på nästan samma sätt. Vi läser igenom vår gemensamma berättelse, men denna gången drar vi inga kort. Vi pratar kring hur vi tycker det skulle kunna vara rimligt att problemet löser sig. Kanske kommer de andra människorna runtomkring som vi skrivit om tidigare och hjälper Pelle. Kanske säger Pelle något då? Hur känner han sig när allt löst sig. Några få stödord på tavlan även denna gång innan vi skriver klart vår händelse och avslutar berättelsen.

Slutligen läser vi igenom hela berättelsen och bestämmer en titel. Vi kollar stor bokstav och punkt, stavning och variation av meningarna. När vi är nöjda får eleverna plocka fram sina texter och jobba vidare själva.

Under resans gång har eleverna även målat bilder. Då vi skrivit vår personbeskrivning ritade eleverna sin huvudperson. När vi skrivit vår miljöbeskrivning ritade de sin miljö. När problemet uppkommit ritade de sitt problem och slutligen ritade de slutet på sagan.

När hela berättelsen var klar fick de välja att jobba i iMovie eller Book Creator. De använde sig av sina bilder och sin text. I iMovie blev berättelsen till en film och i Book Creator blev berättelsen en digital bok. Sista dagen innan jullovet tittade vi på alla fina filmer och böcker och var väldigt nöjda över vilka fina berättelser vi gjort.

Efter jul när lästräningen tar lite större plats igen ska onsdagarna ägnas åt skrivande. Då kommer eleverna få använda sig av sina kunskaper i berättelseskrivande i mindre uppstyrda former.

Uppstart och inledning av Berättelseskrivande

För att starta upp arbetet med berättelseskrivande gjorde jag som jag gjort så många gånger innan och som även Adrienne Gear föreslår att man kan göra, genom att läsa en berättelse. Efter att jag läst diskuterar vi oss fram till vad det är för text och vad texten är till för. Vi pratar också om andra sorters texter vi läst och vad deras syfte är, såsom faktatexter och instruktioner. Jag går sedan vidare till att repetera vilka olika sorters delar en berättelse består av. Detta är väl inarbetat hos de allra flesta elever och vi ritar upp fyrfältaren på tavlan och skriver dit inledning, problem, lösning och avslut. Vi återgår sedan till berättelsen vi just lyssnat till. Vilka huvudpersoner fanns i den berättelsen? I vilken miljö utspelade sig berättelsen? Vad var problemet och hur löste det sig till slut? Hur slutade berättelsen? Vi samtalar och jag försöker få så många som möjligt i klassen att delta i samtalet genom att efter varje fråga ge eleverna en liten stund att tänka, sedan prata med kompisen och sedan räcka upp handen och berätta för klassen vad de pratat om. Klassens tankar samlar jag på tavlan i vår fyrfältare.

I ”Writing Power” finns flera olika arbetsblad att använda sig av vid detta samtal, men jag väljer att använda mig av fyrfältaren då mina elever sedan tvåan är bekanta med denna. Jag hade även kunnat använda mig av ”Läsbron” från ABC-klubben då vi även använt oss av den, men fyrfältaren är den som flest elever tagit till sig och därför faller valet på denna.

Eleverna förstår rätt snabbt att det är berättelser som kommer bli vårt nästa arbetsområde och många är måna om att få komma igång. De får därför utifrån den fyrfältare vi gjort på tavlan tillsammans återberätta sagan vi läst för varandra två och två och sedan hämta datorn. De skriver ner berättelsen och målar en bild. På detta sätt repeterar vi återigen att gå från ord i en tankekarta till meningar i ett sammanhang. Det gäller att ta orden i rätt ordning, dela in i meningar med stor bokstav och punkt.

Vid nästa tillfälle är det dags att börja med inledningen. Här kommer vi lägga mycket tid för att eleverna ska lära sig att beskriva sin huvudperson och sin miljö. I Nyckeln till skattens ”språknycklar” finns ett avsnitt som handlar om berättelseskrivande. Där arbetar man med personbeskrivningar. Vi läser om hur Cesar beskriver Pippi Långstrump. Han beskriver hennes utseende, egenskaper och annat som han tycker är speciellt med Pippi. Eleverna får sedan utifrån ett bildcollage välja en sagofigur eller filmkaraktär att beskriva. De fyller i tankekartor och skriver ner sin beskrivning.

De läser sina beskrivningar för varandra och hjälper varandra att kolla upp då de använder sig av stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, stavat rätt och har variation i sina meningar.

Senare i veckan drar jag ett kort med en bild på en person.

Tillsammans fyller vi i en likadan tankekarta som de gjort tidigare. Utifrån tankekartan hjälps vi åt att skriva en personbeskrivning kring mannen på bilden. Vi hjälps åt att hitta på bra meningar, få med stor bokstav och punkt och att vi ibland använder två stödord i en mening för att bilda en lite längre mening. På detta sätt skapar vi variation i texten. Vi ser också till att alla meningar inte börjar på samma sätt.

Efter att vi gjort detta tillsammans är det dags för eleverna att göra detta på egen hand. De får dra ett kort med en bild av en person. Personen ska bli huvudperson i deras berättelse. De fyller i en likadan tankekarta som tidigare och skriver en beskrivning av sin huvudperson. Denna skrivs i datorn och sparas.

Även här finns det flera arbetsblad i Writing Power att använda sig av för att få stöd i att beskriva sin huvudperson.

Vi går sedan vidare till miljön. Även denna gång börjar jag med att dra ett kort med en miljö på.

Vi använder oss sedan av det kooperativa Y-kortet. Vi funderar på vad man hör, ser och känner på denna platsen och skriver ner stödord. Vi använder sedan vara stöd ord när vi beskriver miljön som vår huvudperson ska befinna sig i.

Efter detta får eleverna dra ett kort med en miljö och fylla i ett ykort på egen hand. De berättar för varandra om sin miljö och hämtar sedan datorn där de plockar fram sin text och fyller på sin personbeskrivning med en miljöbeskrivning.

De har nu fått ihop en tydlig inledning!

Writing power, ABC-klubben och berättelseskrivande

Efter höstlovet skiftade min svenskundervisning från fokus på läsning till fokus på skrivande. Innan höstlovet la vi mycket kraft på läsflyt genom att läsa samma text varje dag i en veckas tid. Vi använde oss då av ABC-klubbens ”Nyckeln till skatten”. Vi kämpade också med läsförståelsestrategier kopplat till kapitlet för att träna läsförståelse. Tre små korta stunder i veckan ägnade vi åt skrivande som du kan läsa om i tidigare inlägg. Vi skrev då utifrån våra egna erfarenheter och minnen. Efter höstlovet bytte vi fokus och stora delar av svenskundervisningen handlade om berättelseskrivande. En lektion i veckan fortsatte vi läsa och jobba med läsförståelse och en lektion i veckan läste vi gruppläsning för att inte släppa läsningen helt och hållet.

Mitt mål för denna periods skrivande är att börja knyta ihop säcken. Eleverna är snart framme vid nationella proven och slutet av trean och ska då kunna skriva en berättelse med tydlig inledning, händelse och avslut. Vi har tidigare använt oss av fyrfältaren och skrivit berättelser tillsammans, i par och enskilt enligt cirkelmodellen. Vi har jobbat med sekvenskort och testat på att skriva en kort dialog med talstreck. Jag tänker därför inte införa några nya moment i skrivande utan bara ge eleverna ett nytt träningstillfälle genom att skriva tillsammans med mig och enskilt. Under arbetet kommer eleverna få stöttning genom att jag modellerar, tankekartor, kooperativa övningar och bilder. Slutligen kommer eleverna få välja om de vill göra sin berättelse till en bok i Book creator eller till en film i iMovie. Båda program som eleverna är väl förtrogna med.

Då vi jobbar med detta arbetsområde kommer jag plocka tips och idéer från Adrienne Gears ”Writing power” och ABC-klubbens ”Språknycklar” i ”Nyckeln till skatten” arbetsbok. Med dessa övningar tar vi oss gemensamt och enskilt fram till en färdig berättelse med en inledning, handling med dialog och ett avslut.

Jag kommer göra två inlägg kring arbetet för att de inte ska bli för långa. Det första inlägget kommer handla om hur jag startar upp arbetet och hur vi jobbar med inledningen. Nästa inlägg kommer förklara hur vi sedan jobbar vidare med händelsen och lägger in en kortare dialog, samt avslutar berättelsen.

Fler texter från Erfarenhets- och minneslådan

I förra inlägget berättade jag om hur jag jobbat med tre olika texter där eleverna fått skriva från sin minneslåda. Jag beskrev hur jag jobbade med planering, utkast, redigering och publicering. I detta inlägg kommer jag beskriva hur jag gör om upplägget för första lektionen där eleverna blir introducerade i ämnet och får tillfället att vara muntliga kring ämnet för att aktivera ord och begrepp kring ämnet.

I denna muntliga del använder jag mig av en övning som jag kallar kuvertövning och som vi i kollegiet fick testa när vi jobbade med Friends och vår —-plan.

Övningen går ut på att jag skriver tre ord/begrepp på tre kuvert. Eleverna delas in i tre grupper och får börja med ett kuvert och ett begrepp. De får ett lösblad och en penna. Under några minuter ska de skriva ner allt de kommer på i gruppen kring begreppet. Detta gör att de introduceras i ämnet med hjälp av de tre begreppen. Pratar och funderar tillsammans med andra, aktiverar ord och begrepp kopplat till  uppgiften.

Vid första tillfället skulle texten handla om Mina vänner. Begreppen var då Vänksap, Vän och Trygg. Det gruppen samlade på sina lappar lades i kuverten och lämnades in till mig. Dagen efter hade jag sammanfattat allt det eleverna skrivit i en power point som fick vara kvar på tavlan under hela planeringsfasen då eleverna fick fylla i sina tankekartor.

Nästa text handlade om rasten. Begreppen var då skolgården, lekar och rast. Dessa gånger fanns det ingen malltext att läsa om mig innan. Nu blev minilektionen innan skrivande ännu viktigare hur man går från orden i tankekartan till meningar och text.

Jag tycker att båda dessa varianter av planeringar, utkast, redigering och publicering funkat väldigt bra. Kravet på texten har inte varit hög då tanken bara varit att de ska formulera korta texter. Fokus har istället legat på att lära sig planera och redigera. Eleverna har blivit säkra på att skriva uppgifter i Teams, hitta respons och lämna in sina uppgifter.

Efter höstlovet kommer skrivandet tar större fokus på mina svenska lektioner och läsflyt och läsförståelse mindre. Vi kommer då jobba med att skriva berättelser och jag hoppas på att kunna lägga upp fler inlägg kring vårt arbete med detta.

Erfarenhets- och Minneslådan

Efter sommarlovet ville jag komma igång med kortare texter som eleverna skriver och bearbetar innan de lämnas in. Jag valde att börja detta arbete med de texter som Adrienne Gear menar kommer från erfarenhets och minneslådan, alltså sådant vi minns, som vi varit med om och som ligger oss själva nära.

För mig var det nu viktigt att eleverna skulle skriva en text varje vecka som eleverna skulle planera, skriva ett utkast, redigera och publicera. I arbetet ville jag få med tillfällen då eleverna fick vara muntliga, att jag fick ha en kortare lektion kring skrivande och där eleverna fick ta emot respons och bearbeta.

Vid denna tidpunkt använde jag mig inte av bilden med minneslådorna som finns med i Writing Power, utan sparade den till längre in på terminen. Under denna perioden då dessa texter skrivs, från terminsstart och fram till höstlovet, ligger fokus i min svenskaundervisning egentligen på läsflyt och läsförståelse och dessa texter får bara en liten del av utrymmet.

lektion.se hittade jag ett material med idéer kring vad mina texter skulle kunna ha för ämne, rubriker. Jag har inte använt mig av alla, utan plockat och gjort om så de passade mig, min klass och det vi gjort innan.

Jag bestämde mig för att lägga upp arbetet i tre steg, tre dagar i veckan. På tisdagar skulle eleverna introduceras i vilket ämne texten skulle ha. Eleverna skulle få tillfälle att vara muntliga i olika kooperativa inslag innan de skriver sin tankekarta kring ämnet. Efter det ska de sedan få berätta för en kompis hur de planerat sin text med tankekartan som underlag.

På onsdagar var det dags för skrivandet. Jag har då planerat in en kort minilektion kring hur man går från stödorden i tankekartan till meningar i en text. Hur man varierar sitt skrivande med att ibland ta ett ord i tankekartan och göra till en mening, ibland två ord som man göra till en längre mening. Påminna om att alla meningar börjar med stor bokstav och slutar med punkt. Dubbelteckning, ruburik och att variera början på sina meningar så att inte alla meningar börjar med tex jag har… jag har… Efter det skriver alla elever sin egen text i Microsoft Teams där jag lagt in en skrivuppgift i förhand.

På fredagen får eleverna sedan öppna upp sin text i Teams och läsa responsen de fått av mig. Deras uppgift är sedan att förändra sin text utifrån den responsen och sedan lämna in uppgiften till mig eller skriva ut den och klistra in den i sin bok om det är en sådan text som ska sparas. Utgångspunkten för responsen har varit just de saker jag gått igenom på onsdagens lektion. Har de kommit ihåg rubrik, stor bokstav och punkt? Hur ser stavningen ut? Varierar de sitt skrivande? Är meningarna skrivna så att man förstår dem?

Jag valde ut fem olika rubriker som vi skulle skriva korta texter kring:

  • Min familj
  • Min fritid
  • Mitt hem
  • Mina kompisar
  • Min skolgård

På tisdagen har jag skapat en text om mig själv och min familj. Texten bestod av 5-6 meningar, inte längre än så. Texten var sönderklippt så varje mening var på en egen lapp. Eleverna fick börja med att läsa texten två och två. I texten fanns några meningar som var falska. Jag hade bytt ut min ålder och namnen på mina barn till exempel. Elevernas uppgift blev att två och två läsa och sortera meningarna i en hög med sanna meningar och en hög med falska meningar. När de var klara vände de sig till paret mitt emot och diskuterade om de lagt samma meningar i samma högar, annars fick de börja argumentera för varför de skulle vara på vilken plats. Detta är en variant på den kooperativa övningen ”Sant eller falskt.” Här få eleverna läsa en exempeltext och diskutera vilka detaljer i texten som är sanna eller falska. På detta sätt tränas ord och begrepp i ett meningsfullt sammanhang. Eleverna tycker det är kul att läsa om mig och min familj och klura på vad det är som är falskt i texten. Jag får ett tillfälle att vara personlig med eleverna då jag senare kommer kräva av dem att vara personliga och skriva och delge mig om deras familj.

Då paren är överens ska de vända på de falska lapparna och skriva meningarna så att de blir sanna. De är nu två och två och har stöd i varandra att formulera korrekta meningar. På detta sätt har jag introducerat ämnet för veckans text: Jag och min familj. Det är nu dags för eleverna att börja planera sin egen text. De får då en tankekarta av mig där de skriver ner stödord. Då de är klara berättar de sin text utifrån stödorden för sin kompis. Genom att få formulera sig muntligt kan de lägga till eller ta bort sådant som de glömt eller tycker inte blir bra. De har min text färskt i minnet och kan använda den som modell för sin egen text. Efter detta hamnar tankekartan i lådan och texten får vila till nästa dag.

På onsdagen följer en minilektion i skrivande. Vi funderar över vilken rubrik som skulle kunna passa till texten de läste igår om mig. Vi tar sedan fram en tankekarta som vi fyller i med stödord. Tillsammans tar vi en bubbla i taget, läser stödorden och skriver en mening där stödorden ingår. Hela tiden bollar jag mellan eleverna mina egna tankar kring texten och läser och upprepar det vi skriver tillsammans. Texten landar på 6-8 meningar. Det är inte mängden vi är ute efter utan en kort text med bra innehåll. Vid detta tillfälle rättar jag inga texter utan bara går runt och läser och hjälper de som kört fast. Mitt arbete börjar efter lektionen då jag läser igenom allas texter och lämnar respons digitalt.

På fredagen läser alla igenom sin respons och går in i sin text och ändrar utifrån sin förmåga. En del tycker detta är svårt och behöver hjälp, medan andra klarar det fint själva eller med kompisars hjälp. En del texter skrivs ut och klistras in i ”Boken om mig”, andra texter lämnas in i Microsoft Teams.

Jag kör samma upplägg med tre texter, tre veckor i rad. Eleverna vänjer sig vid arbetsgången och känner sig trygga i uppgiften. På detta sätt kan de lägga mer fokus på själva skrivandet och i sin kreativitet vid datorerna, än på nya arbetssätt och textformer. Efter tre veckor förändrar jag den muntliga förberedelsen men tankekartorna och uppgifterna vid datorn blir desamma. Detta skriver jag mer om i ett annat inlägg.

Mina tankar kring Writing Power

Adrienne Gear beskriver hur hjärnan lagrar idéer och tankar i tre olika lådor: erfarenhets och minneslådan, fakta och informationslådan och fantasilådan. Dessa tre lådor hjälper oss att förstå och göra kopplingar då vi läser nya texter eller i skrivundervisningen.

Adrienne Gears tankelådor

Denna illustration kan man använda sig av i sin undervisning för att göra eleverna uppmärksamma på var författare för sina idéer i från när de ska skriva, men också att ta till då man läser en ny text och funderar över vart det man läser kommer att lagras och så småningom kunna plockas fram då man diskuterar eller skriver en egen text.

Jag gillar hennes sätt att göra det väldigt konkret för barnen hur vår hjärna fungerar i läs och skrivsammanhang och hur vi har nytta av detta när vi läser och skriver. Adrienne ger flera tips på hur man kan jobba med dessa lådor i klassrummet och samla ord och begrepp, börjor och texter.

Adrienne beskriver också hur man kan jobba med skrivprocessen i flera steg för att eleverna ska bli bättre skribenter. Hon punktar upp den i fem olika steg.

  • planering
  • utkast
  • revidering
  • redigering
  • publicering

För min del stämmer hennes tankar väldigt väl tillsammans med mina egna och ger mig egentligen bara mer kött på benen att utveckla det arbetssätt jag redan har. I ett senare inlägg kommer jag beskriva mer hur jag jobbat med dessa steg i ett lite mindre skrivprojekt där eleverna fått skriva en text varje vecka i dessa steg.

Adrienne påpekar också hur viktigt det muntliga språket är och hur det påverkar skrivprocessen på ett tydligt sätt. Att få tillfälle att öva sig muntligt på att använda meningsbyggnader och vokabulär hjälper eleverna att formulera sig i skrift. Att öva sig muntligt ger eleverna även en möjlighet att motivera sina egna tankar. Detta går väl ihop med det arbete jag beskrivit i mina egna böcker ”Skriv i åk1 ” och ”Skriv i åk 2”. I den skrivundervisning jag utvecklar just nu försöker jag väva in kooperativa övningar för eleverna i planeringsstadiet för att de ska få möjlighet att träna sig muntligt och få tillfälle att lyssna till andras idéer och tankar.

Vad gäller revidering och redigering av texter tycker jag om att Adrienne påpekar att de yngre eleverna omöjligt kan rätta alla sina misstag i en text, utan att det viktigaste är att de i alla fall gör ett försök att redigera sina texter. För mig handlar själva redigeringen med mina elever om att lära dem att ta emot respons och göra sina ändringar digitalt i den plattform som vår kommun använder sig av, nämligen Microsoft Teams.

Detta är bara ett axplock av de idéer och tankar som växt då jag läst Writing Power. Adrienne ger massa handfasta tips och idéer på skrivsituationer och övningar att göra med barnen. Min förhoppning är att testa några av dem under året med min trea och dela med mig av min planering och mina erfarenheter här på bloggen.

Writing Power

Det är ju ingen hemlighet att jag älskar att undervisa mina elever i skrivande. I ettan jobbat jag med ASL, inte bara för att eleverna ska lära sig läsa, utan även mycket för att utveckla elevernas skrivande redan från start. När alla elever lärt sig läsa övergår jag från ASL till STL då skrivandet blir ett sätt för eleverna att befästa kunskap. Jag använder mig av skrivandet i alla ämnen inom alla områden, för att befästa fakta eller stavningsregler. Vill man läsa mer kring detta kan man leta runt här på bloggen, eller köpa mina böcker ”Skriv i åk 1” eller ”Skriv i åk 2”.

I somras fick jag boken Writing Power av Adrienne Gear som jag slukade på några dagar.

Jag har läst några av Adriennes tidigare böcker kring läsning och tycker att de är väldigt tänkvärda då man undervisar barn i läs och skriv. Så även denna bok. I några inlägg framöver ska jag försöka förklara i ord och bild hur jag tolkat Writing Power och hur jag gjort om Adriennes tips och idéer för att passa mig och mina elever i mitt klassrum. Hoppas ni kommer tycka om läsningen!

Faktatext

Vi har jobbat mycket med faktatexter under tvåan och försökt lära oss skillnaderna mellan de båda texterna. Jag tycker att eleverna blivit riktigt duktiga på detta.

Denna gången började vi med att skriva en gemensam text om daggmasken. Tillsammans läste vi en text och såg en film och utifrån dem gjorde vi en tankekarta. Med tankekartan som grund formulerade vi gemensamt en faktatext om daggmasken och infogade en bild. Vi tränade på att inte börja alla meningar lika, göra meningar utifrån stödorden och variera långa och korta meningar i texten. I bland kan man ju ta två ord från tankekartan och göra en längre mening.

Efter detta fick eleverna två och två eller enskilt välja ett av de djur vi hittade i jorden och läsa en faktatext. Utifrån det de lärt sig i faktatexten fyllde de i en sexfältare och skrev sedan en faktatext. Denna gången ritade vi inte en bild till utan tränade på att infoga en bild.

En faktatext om Myran.
Ännu en faktatext om snäckan.

Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum!