Efter höstlovet är det dags att introducera vår läslära Den magiska kulan. Eleverna är sedan förskoleklass bekanta med Asta, Bea och Cesar då de läste Lyckostjärnan. Jag har medvetet valt att inte plocka fram boken än utan repetera bokstäver, bokstavsljud och ljudning innan vi börjar med läseboken. Vi har också under dessa veckor tränat mycket på de ordbilder som finns med i ABC-klubben. Eleverna är nu väl förberedda för att kunna lyckas med sin första läsebok.

Självklart har jag elever som kämpar med läsningen, som inte befäster i den takt jag hade hoppats på, men det fina med att avvakta med läseboken till efter höstlovet är att nu kommer de eleverna få repetition igen. De första kapitlen i den blåa boken bygger till stor del på ordbilder och mycket enkla ord att ljuda. Till lite svårare ord finns hjälpande bilder. Detta gör att eleverna återigen ges tid att träna på enkel ljudning och ordbildsläsning. De elever som kommit igång bra kommer ges en rosa eller en grön bok och får därmed större utmaning.

Jag bygger upp min undervisning med Den magiska kulan på tre längre lektioner i veckan, måndag, onsdag och fredag, samt två kortare tisdag och torsdag. Vi jobbar alltså med Den magiska kulan varje dag hela veckan. Vi jobbar dock inte med arbetsboken, för nu kommer den få vila lite. Nu kommer vi lägga fokus på läsning och läsförståelse.

Jag lutar mig mot Gibbons före, under och efterövningar, Westlunds läsförståelsestrategier och arbetsmaterialet runt Den magiska kulan såsom lärarwebb, lärarhandledning och den språkstödjande lärarhandledningen och går på djupet med varje kapitel. Jag skickar inte hem boken som läsläxa där ansvaret vilar på föräldrarna att träna elevernas läsning, utan behåller boken i skolan, där vi läser kapitlet varje dag under strukturerade former så ALLA elever får den så viktiga upprepade läsningen.

På måndagen börjar vi med olika övningar före läsningen. Enligt Gibbons är de till för att förbereda eleverna inför språkliga och kulturella svårigheter, att aktivera elevernas förkunskaper och ge eleverna en uppfattning om vad texten vi ska läsa kommer handlar om. Med grundliga föreövningar blir läsningen lättare för eleverna som då fått ett hum om vad de kommer möta i sin läsning. Vi börjar ofta med att vara spågummor. Westlunds läsförtsåelsestrategi spågumman tittar på bilder och titeln på kapitlet och försöker förutspå vad kapitlet kommer handla om. Tillsammans pratar vi om vad vi ser och vad vi tror händer. Vi är detektiver och reder ut vad svåra ord betyder. Här är den språkstödjande lärarhandledningen ett fantastiskt hjälpmedel där det finns ord och förklarande bilder.

Jag läser sedan kapitlet högt och vi ser om våra förutsägelser slår in. Slutligen läser eleverna i par. Jag har för det mesta halvklass på ca 12 elever vid dessa tillfällen och litar på att de som kommit igång med läsningen lite kan läsa relativt självständigt i sina par, så jag kan sitta tillsammans med de elever som läser i den blå boken och behöver min hjälp och stöttning för att klara av läsningen.

Så småningom när eleverna kommit in i arbetssättet och blivit lite säkrare i sin läsning är måndagens lektion ett ypperligt tillfälle att lägga in olika kooperativa övningar såsom sortering, vilka hör ihop osv för att eleverna ska ges tillfälle att uttrycka sig muntligt, komma i kontakt med ord och begrepp från det nya kapitlet och få med sig förförståelse för kapitlet in i läsningen, men nu i början fokuserar vi på spågumman och detektiven för att skapa förförståelse.

Som jag nämnde ovan finns det i den språkstödjande lärarhandledningen fina bilder till svåra ord i texten som man kan använda sig av för att förklara svåra ord för eleverna. Där finns även en lista med ord som är bra att lästräna lite extra på för att klara kapitlet extra bra! Detta är jättebra detektivövningar till en början. När eleverna blivit större brukar jag dela ut ord till eleverna som de själva ska leta bilder till på en ipad och sedan presentera och förklara för klassen.

På tisdagen har vi en kortare lektion då vi bara kommer hinna läsa i våra par, likaså på torsdagen. Den tiden som ev blir över kommer det finnas relativt enkla uppgifter som jag inte ska behöva förklara allt för mycket, utan jag ska kunna sitta och lästräna med de som behöver i så stor utsträckning som möjligt. Jag använder mig då mycket av de kopieringssidor som finns i den språkstödjande handledningen. Dessa klarar de allra flesta elever att göra själva. För de elever som kommit långt i sin läs och skrivinlärning blir dessa stenciler alldeles för lätta och inget utmanande alls. De kommer då få välja en bild från kapitlet, även dessa finns som kopieringsmaterial i lärarhandledningen. De klipper ut en eller flera bilder och skriver egna meningar till.

På onsdagen har vi ett längre pass igen och då försöker vi binda texten till oss själva. Vad upplever huvudpersonerna i kaptilet? Hur känner de sig? Har vi varit med om liknande händelser eller känslor? I lärarhandledning och lärarwebben finns bra frågor att stödja sig mot om man känner sig osäker. Även denna gång läser vi kapitlet i våra par.

På fredagen avslutar vi kapitlet med hjälp av efterövningar. Efterövningar är till för att ge eleverna tillfälle att arbeta kreativt med det de läst och göra eleverna ännu mer fokuserade på info i texten genom att få använda den i andra sammanhang.

Vi börjar med att svarar på frågor till kapitlet för att se att vi förstått. Sedan gör vi en enkel uppgift som knyter an till kapitlet. Vi ritar något och skriver några meningar till det vi ritar, ett monster, ett ödehus, något magiskt, någonting vi plockar upp från kapitlet men tar det vidare med vår egen fantasi.

Även här finns det bra tips och idéer i lärarhandledningen. Längre fram kommer vi försöka sammanfatta kapitlet som en cowboy, men just nu gör vi det endast muntligt tillsammans.

Detta är en veckas intensiv träning i läsning och läsförståelse som kommer upprepa sig varje vecka fram till jul, med ett nytt kapitel och ett nytt innehåll som fokus, men med samma arbetssätt. När vi når jul hoppas jag att alla mina elever lärt sig läsa med någorlunda flyt och med en begynnande läsförståelse.

Vid några tillfällen har eleverna fått bokstäver att klippa ut. De har då fått bokstäverna OMSA och RLEN fast bara de små bokstäverna. De har fått två av varje bokstav. De har jobbat två och två. Deras uppgift har varit att pussla ihop ord av de bokstäver de har framför sig. En elev har pusslat ihop ett ord. Den andra eleven har läst. När båda är överens om att ordet är ett riktigt ord och rätt stavat har båda eleverna skrivit upp det i sin skrivbok, med penna denna gång. Sedan får nästa elev pussla och den andra kontrolläsa. Så fortsätter de tills de fyllt en hel sida med ord de kunnat pussla ihop av bokstäverna.

Vid nästa tillfälle fick eleverna samma bokstäver, men även ITVD. Nya ord kunde pusslas och skrivas upp i boken.

En rolig övning som tränar samarbete, läsning, skrivning och bokstavsformande.

Många elever blir självgående i dessa övningar då de hela tiden får stöttning av en kompis. Jag får tid att sitta med de elever som tycker att detta är knepigt och behöver min tid, hjälp och stöttning.

Efter en ny treveckorsperiod har vi nu även avhandlat bokstäverna ITVD och vi är nu framme vid höstlovet. Vi har nu jobbat med tre grupper av bokstäver om fyra. OMAS, RLEN och ITVD. Vi har jobbat med repetition av bokstavsljud och bokstavsform, av sammanljudning och ordbilder, att skriva ord och meningar. Även om vi repeterat mycket av det som eleverna lärt sig i förskoleklass vad gäller bokstavsinlärning har vi fördjupat vårt kunnande i ljudning, i läsning av ordbilder och i skrivandet. Ingen har behövt stanna upp i sin läs och skrivinlärning och vänta in andra utan fått utvecklas vidare inom andra spår inom läs och skriv.

I detta inlägg kommer jag bara presentera en skrivövningar vi gjort utifrån nya ordbilder, kan, inte, han, hon, ja, nej.

Uppgiften denna gång var att skriva meningar om vad man kan eller inte kan, men också att skriva om någon annan, vad den kan eller inte kan.

Precis som jag beskrivit i tidigare inlägg startar jag med att vi läser gemensamma meningar på tavlan som en modell för hur eleverna sedan själva ska skriva. Sedan skriver eleverna två och två. Jag anpassar uppgifterna så att uppgiften möter eleverna på deras nivå, kanske i antal meningar, kanske i längd på meningar. I detta exemplet fanns det elever som bara skrev kan- meningar och vi hoppade över kan-inte-meningar. En del elever skrev bara jag meningar.

Skrivandet följdes sedan av en uppgift att leta ord och bokstäver i elevernas egna texter och att sedan läsa upp den för mig.

Under en ny treveckorsperiod har vi nu jobbat med RLEN. I lärarhandledningen till Den magiska kulan introduceras åtta ordbilder. Jag har redan tidigare introducerat en och ett så i detta område introducerade jag sex nya ordbilder. Vi tränar på alla ordbilder från dag ett, att känna igen dem som en bild och ”läsa” dem tillsammans. Under perioden tränar vi även på dem i olika skrivövningar. Läs mer om detta i föregående inlägg.

I detta inlägg tänker jag presentera de skrivuppgifter vi jobbat med i samband med bokstavsarbetet. Jag har ännu inte introducerat någon läslära utan vi koncentrerar oss på att lära in ordbilder, ljuda med de bokstäver vi hittills repeterat och lästräna de texter vi själva skriver.

De två första ordbilderna som vi använder oss av i skrivandet är här och det. Jag sätter upp meningar med ordbilder och bilder från Den magiska kulan som vi läser tillsammans.

Sedan är det elevernas tur att skriva. De skriver i par. Vill du läsa mer om hur jag jobbar med elevernas samarbete vid datorn kan du läsa det i min bok Skriv i år 1, eller Skriv i år 2. På tavlan finns bilder från lärarhandledningen till magiska kulan. Alla bilder har bokstäverna RLEN i sig. På detta sätt tränar eleverna på att skriva ordbilderna, men även ord som har de bokstäver i sig som vi fokuserar på just nu.

När texten är klar, här har du som lärare möjlighet att anpassa uppgiften utifrån de olika elevernas förutsättningar. En del elever skriver kanske endast 4 meningar. Andra skriver fler. En del elever kommer ihåg ordbilden OCH sedan tidigare och gör sina meningar längre med hjälp av det. Här finns tillfälle att anpassa i det oändliga utifrån uthållighet och kunskap. Men som sagt, när texten är klar skrivs den ut till eleverna. De får sedan ännu en uppgift som tränar elevernas läsning. Ringa in alla här, ringa in alla det, stryk under alla ord du kan läsa, ringa in alla R osv. Eleven tvingas tillbaka in i texten och nu sätts fokus återigen på att sammanljuda bokstäver till ord, eller känna igen ordbilder. Under skrivandet har fokus varit på att ljuda ut bokstavsljud och knyta dem till rätt bokstavsform på tangentbordet.

Vid nästa skriv tillfälle använder jag ordbilderna du, vi och har. Jag arbetar precis som ovan. Först läser vi meningar jag komponerat på tavlan och sedan får eleverna skriva.

Vid detta skrivtillfälle har jag eleverna uppdelade i två grupper på 12 barn i varje grupp. Eleverna är nivågrupperade så den ena gruppen får en utmaning att även använda ordbilden den/det.

Den svagare gruppen håller sig till det första exemplet. Precis som innan är eleverna klara med sin uppgift vid olika tillfällen beroende på vad de orkar och klarar av. Men alla elever får en uppgift att ringa in ordbilder eller bokstäver efter arbetet, samt att läsa upp sin text för mig.

I år tar jag emot en etta! Som jag har längtat efter detta!! Jag har inte tagit emot en etta på 7 år. Ett tag kändes det som om det var det enda jag gjorde, men nu har det dröjt ett tag.

Men lite har hänt sedan jag tog emot en etta senast! Förskoleklassen har blivit obligatorisk och har numer ett kartläggningsmaterial att förhålla sig till. Alla elever har redan gjort den första delen av läsinlärningen som vi förr gjorde i ettan. Många elever läser, nästan alla har knäckt koden, några få behöver repetition och få bada i bokstavsljud och ljudning för att knäcka koden även de. Men ingen är i behov av att göra allt en gång till, vecka efter vecka, bokstav för bokstav…

Så i sommar har jag famlat i mörkret… försökt samla ihop mina grundstenar i min undervisning för att planera en läs och skrivinlärning som inte upprepar för mycket utan möter de elever som behöver repetition, men även de som behöver gå vidare eller till och med utmanas. Jag vill jobba med ljudningsmetoden, ordbilder, ASL och läsförståelsestrategier. Ett pussel som jag inte kunde få ihop till en början, som jag vridit och vänt på utan att känna mig nöjd. Inte förrän barngruppen satt där i bänkarna framför mig och jag spenderat några mil i bilen fram och tillbaka till jobbet några dagar med många tankar i huvudet och radion avstängd för att kunna tänka. Vid ett rödljus i vägbyggstrafik fick jag tillslut ihop det. Ett arbetssätt där vi ljudar, repeterar bokstäver och bokstavsljud utan att göra allt en gång till. Ett arbetssätt där vi jobbar med ASL och läsförståelsestrategier, tränar, tar nästa steg och utmanar.

I inlägg framöver ska jag försöka visa hur jag jobbar i min etta för att möta dagens nya ettor. Ettor som har än mer i ryggsäcken än de tidigare haft!