Hur jobbar vi med skriftliga och muntliga språket i ämnet slöjd / Sva.

Lärarförbundet ger ut en tidning som heter Tidningen grundskolan Nr1. (”För lärare i skapande ämnen” och ”Från förskoleklassen till nian”). Denna tidning ges ut ett antal gånger per år.

Tidningarna ovan är från ett reportage om hur jag och Elisabeth Karlsson jobbat med det språkliga och skriftliga i slöjd / Sva.

Länk till reportaget om ni är nyfikna att läsa om vårat arbete.

Uffe

Text av: Peter Hasselskog

Bedömning och betygssättning hänger ihop, men är två helt olika saker. Bedömning handlar om att informera eleverna, erbjuda uppgifter, ge respons och inta ett förhållningssätt som ger eleverna förutsättningar att utveckla och visa det som ska bedömas. Som lärare ska du formativt bedöma och dokumentera elevers kunskaper och färdigheter.

Att sätta betyg innebär att utifrån bedömningsunderlaget sätta betyg i relation till kursplanens kunskapskrav. Här är det viktigt att känna till de regler och förutsättningar som gäller vid betygssättning. I denna text behandlas betygssättning och ”vad som faktiskt gäller”. Utgångspunkt är frågor som enligt min erfarenhet ofta dyker upp i samband med kurser, kompetensutvecklings­tillfällen och i diskussioner mellan slöjdlärare, exempelvis i sociala medier.

Grunder för betyg

Betyget i slöjd grundas på varje elevs kunskaper i relation till kursplanens kunskapskrav. Kursplanens centrala innehåll är obligatoriskt och anger vilket ämnesinnehåll eleverna ska möta och arbeta med för att utveckla de ämnesspecifika förmågor som anges i kursplanens syftesdel (de långsiktiga målen). Eleverna får dock inte betyg på sitt kunnande i direkt relation till vare sig syftestextens långsiktiga mål eller till det centrala innehållet, betyg ges i relation till kursplanens kunskapskrav.

1. Vad baseras ett terminsbetyg på?

Det finns två sorters betyg: terminsbetyg och slutbetyg. Det senare sätts som avslutning på elevens tid i grundskolan i slutet av åk 9. Terminsbetyg får eleverna sju gånger, i slutet av varje termin från ht åk 6 till ht åk 9. Terminsbetyg betyder dock inte att betyget ska spegla elevens visade kunskaper och förmågor enbart den aktuella terminen. Varje gång betyg sätts i slutet av en termin ska betyget spegla elevens samlade kunskaper och förmågor vid betygssättningstillfället, oavsett när de är förvärvade eller visade. I ett ämne som slöjd där eleverna oftast undervisas av två lärare, en i textilslöjd och en i trä- och metallslöjd, betyder det att bägge elevens slöjdlärare har väsentlig information att tillföra vid varje betygssättningstillfälle.

2. Kan ett betyg sänkas, hur mycket?

Vilket betyg en elev ska få är en bedömning som görs av undervisande lärare. Formellt kan ett betyg sänkas ”hur mycket som helst”. Dock, eftersom elevens samlade kunskaper från såväl aktuell som tidigare terminer ska vägas in vid varje betygssättningstillfälle, förefaller det orimligt att ett betyg sänks drastiskt från en termin till en annan, t ex från ett B till ett D. Kunskaperna som motsvarade ett B föregående termin finns ju kvar, men motsvarar dock inte med själklarhet ett B även en termin senare. Kraven för ett visst betyg, t ex ett B, höjs från termin till termin. Att kursplanens kunskapskrav för ett visst betyg i åk 6, är lägre än kraven för samma betyg i slutet av åk 9 visar detta. Se dock nästa punkt också!

3. Gäller alla delar av kunskapskraven varje gång betyg sätts?

När terminsbetyg sätts, undantaget i slutet av åk 6, ska man som lärare bortse från de delar av kunskapskraven som inte behandlats i undervisningen. Detta utvecklas på följande sätt i Skolverkets bedömningsstöd för slöjd:

”Bedömning av elevens kunskaper, till exempel höstterminen i årskurs 6 eller i årskurs 7, inriktas mot de delar av kunskapskraven som rör det undervisningen har behandlat. Detta gäller alla gånger terminsbetyg ges. Det kan innebära att vissa delar av kunskapskraven inte tas med i bedömningen en viss termin för att undervisningen under terminen inte har behandlat detta område. Som en följd av detta kan till exempel betyget C för en elev på en skola, jämfört med betyget C för en elev på en annan skola, baseras på delvis olika underlag på grund av att undervisningen på skolorna haft olika inriktning. Detta är inget anmärk­ningsvärt utan ett resultat av lärarens friutrymme och elevers delaktighet i undervisningens planering och genomförande.

Terminsbetyget på våren i årskurs 6 och slutbetyget i årskurs 9 ska däremot grundas på aktuellt kunskapskrav i sin helhet, på alla skolor och för alla elever.

Det är viktigt att eleverna ges möjlighet att arbeta med varierande uppgifter och på olika sätt. Undervisningen behöver sammantaget inriktas mot slöjdämnets fyra långsiktiga mål och alla de kunskaper och förmågor som ut­trycks i kunskapskraven. Frågan varje slöjdlärare (eller ”slöjdlärarpar”!) bör ställa sig blir då om man medvetet ska välja att under en termin avstå från undervisning med koppling till vissa delar av kursplanens kunskapskrav, eller om terminens undervisning sammantaget ska beröra alla delar av kunskapskraven? Jag har mött goda argument och erfarenheter gällande båda dessa alternativ. Det väsentliga är att som lärare vara medveten om vad det gjorda valet innebär för kommande betygssättning.

4. Betyg i slöjd, eller i textil- respektive trä och metallslöjd?

Ämnet är slöjd, kursplanen gäller för slöjd, betyg sätts i slöjd – även om elevernas slöjdundervisning på de allra flesta skolor växelvis är uppdelad i textilslöjd respektive trä- och metallslöjd. Elevens betyg i slöjdämnet ska inte vara ett medelbetyg av kunskaper och färdigheter visade i textil- respektive trä och metallslöjd. Kunskapskraven säger inget om i vilka material eleven ska ha arbetat och visat sina kunskaper. I relation till kunskapskraven skulle en elev kunna uppnå A-betyg genom att enbart arbeta med t ex plast och skinn. Det är med hänvisning till kursplanens obligatoriska centrala innehåll som alla elever ska ha mött ”Metall, trä och textil, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material” (CI för åk 7-9).

Vid prestationer i relation till samma del av kunskapskraven, men i olika materialinriktningar, gäller alltså ”bästa prestation”. Se dock fråga 2 ovan, exempelvis är ett B i betyg höstterminen i åk 7, inte med automatik värt ett B även efter vårterminen i åk 7. Detta gäller oavsett om eleven undervisats i samma eller olika materialinriktningar de två terminerna. Kraven för att behålla ett visst betyg höjs från termin till termin.

Att betyg ges i ämnet slöjd, men att undervisningen ofta växlar mellan olika materialinriktningar utgör ett väsentligt skäl till att elevens slöjdlärare behöver samråda vid varje tillfälle då ett betyg i slöjdämnet ska sättas.

5. Vad gäller för betygen B och D?

Gällande regelverk anger att kunskapskraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att hela kravet för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att kravet för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. Så långt är det väl ganska klart, frågan som återstår gäller hur ”till övervägande del” definieras? På gott och ont lämnas den bedömningen, både av regeringen i propositionen till ny betygsskala och i Skolverkets direktiv, till lärares professionalitet.

Våren 2016 uppstod visst rabalder då Skolverket gjorde ett förtydligande som av många uppfattades som att det nu skulle bli lättare att uppfylla kraven för B och D, vilket då skulle vara orättvist mot de elever som redan lämnat grundskolan med betyg innan ”förtydligandet”.

”Skolverket utvidgar nu betydelsen av ”till övervägande del”. Det innebär exempelvis att även en elev som inte uppfyller merparten av kunskapskravet för A, men istället har vissa särskilt välutvecklade kunskaper, också ska kunna få B i betyg. Detta ger lärarna ett större utrymme att sätta D istället för E och B istället för C, och tröskeleffekterna minskar.”

”Läraren kan komma fram till att en elevs kunskaper motsvarar ”till övervägande del” om de delar som är uppfyllda på överliggande kunskapskrav är tyngdpunkter i ämnets syfte eller är kopplade till stora delar av det centrala innehållet för ämnet eller kursen. Läraren kan även ta hänsyn till hur väl utvecklade de delar är som eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav när läraren bedömer om det kan anses vara ”till övervägande del” uppfyllt eller ej.”

Skolverket förtydligade också att ”till övervägande del” handlar om en kvalitativ, inte en kvantitativ bedömning. Så, kraven för B respektive D bygger på varje betygsättande lärares professionella bedömning av vad ”till övervägande del” innebär i relation till kursplanens definierade kunskapskrav för betygen A och C. Det är dock ett krav att samtliga delar av underliggande kunskapskrav (C respektive E) är uppfyllda för att det ska vara möjligt att sätta ett B respektive ett D.

6. Ett slöjdbetyg och två slöjdlärare – vem ansvarar egentligen?

Om en elev har mött flera lärare i undervisningen i ett ämne har dessa lärare ett gemensamt ansvar för betygssättningen. Om en elev mött en och samma lärare hela terminen, till exempel i textilslöjden, då har denna lärare ensam det formella ansvaret för betygssättningen den terminen. I det ansvaret ingår dock att använda all tillgänglig information om elevens kunskaper, även från tidigare terminer. I praktiken betyder det att när en elev har textil- respektive trä- och metallslöjd växelvis olika terminer, då behöver de bägge slöjdlärarna samråda vid betygssättningen. Om en elev mött flera lärare i samma ämne under samma termin, då har dessa lärare ett gemensamt formellt ansvar för elevens betygssättning. Om lärarna är oeniga om elevens betyg så sätts betyget av rektorn. Bestämmelsen om detta finns i 4 §, 6 kapitlet i skolförordningen.

Enligt min erfarenhet blir det allt vanligare att skolor och slöjdlärare bestämmer sig för att byte av materialinriktning görs mitt under vår- respektive hösttermin, just för att båda slöjdlärarna fullt ut ska dela ansvaret för varje elevs slöjdbetyg varje gång betyg sätts.

Dock krävs det förstås att en lärare är legitimerad för att få sätta betyg. Vad som gäller om en eller bägge slöjdlärarna på en skola saknar behörighet finns att läsa till exempel på Skolverkets hemsida.

7. Finns ”Pys-paragrafen” kvar?

I och med införandet av ny skollag och läroplanen Lgr11 så ersattes den så kallade ”Pys-paragrafen med ”Undantagsbestämmelsen”. Den gäller enbart vid betygssättning och det är undervisande lärare som avgör om den är relevant i sammanhanget, men samrådan bör ske med skolledaren. Så här säger Skollagen om undantagbestämmelsen (gällande för grundskolan):

”Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.”

Det krävs ingen diagnos för att undantagsbestämmelsen ska kunna tillämpas. Hindret eller funktionsnedsättningen får inte vara av tillfällig natur. Exempelvis språkliga svårigheter, religionsutövning eller familjeförhållanden omfattas inte av undantagsbestämmelsen. Min tolkning av undantagsbestämmelsen och Skolverkets direktiv är att bestämmelsen ska betraktas som en sista utväg. Andemeningen är att hinder ska undanröjas och att undervisningen ska anpassas, snarare än att man ska bortse från vissa delar av kunskapskraven med hänvisning till undantagsbestämmelsen. Exempelvis kan bedömningsformer gällande någon del av ett kunskapskrav varieras och anpassas till olika elevers förutsättningar. En elev kan till exempel visa förmågan att motivera sina val (”Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val”, del av KK åk 9) muntligt eller skriftligt, det kan göras inför, under eller efter genomfört arbete, och det kan ske inför gruppen eller enbart till läraren.

Avslutningsvis

Att sätta betyg är en del av en lärares myndighetsutövning. Att som slöjdlärare känna till, och att ges förutsättningar att känna till, vilka regler som gäller för betygssättning borde vara en självklarhet. Ovanstående sju frågor är sådana jag ändå möter ofta eller uppfattar att det florerar olika uppfattningar kring.

Dock, viktigast av allt gällande betygssättning uppfattar jag är lärares planering och genomförande av undervisningen. Att eleverna inför och under ett arbetsområde inte bara får veta vad de ska göra, utan också medvetandegörs om vad de ska lära och på vilka grunder de kommer att bedömas – att de får reda på vilka delar av kunskapskraven som står i fokus. Det inkluderar också vetskap om vad aktuella kunskapskrav betyder och vad som skiljer kunnandet på olika betygsnivåerna genom värdeorden, gärna exemplifierat i relation till förestående arbetsområde! Lika viktigt är det med en öppenhet för olika sätt för eleverna att visa sina kunskaper i relation till samma del av kunskapskraven.

Tips på material för att arbeta och utvecklas vidare

På Skolverkets webbplats – ”Bedömningsportalen” finns mycket material om bedömning och betygssättning, både generellt och slöjdspecifikt. Speciellt vill jag tipsa om kompetensutvecklingsmaterialet om bedömning och betygssättning i slöjd. Materialet består av sex olika teman och är upplagt för lokalt arbete i grupper om 6-12 slöjdlärare tillsammans. Tolv träffar á cirka 1,5 timmar per gång, och däremellan vissa uppgifter.

Även bedömningsmatriserna för slöjd uppfattar jag att många slöjdlärare har nytta av. Utöver matrisdelen innehåller de också kortfattad information gällande betygssättning i slöjd.

Peter Hasselskog

Lektor vid slöjdlärarutbildningen på HDK, Göteborgs universitet