Lindblomskolan Ulf Ståhlgren om genrepedagogik.

 

När jag läser i kapitel 4 (att skriva på ett andraspråk i alla ämnen – ett integrerat synsätt) så tar jag fasta på vad som Christie skriver.

 

Dagens barn kommer att möta en värld där de måste kunna läsa och tänka kritiskt, bo och arbeta i mångkulturella sammanhang, lösa problem av helt nya slag och vara flexibla på en arbetsmarknad som förändras allt snabbare.

Här förstår jag hur viktigt uppdrag vi har i skolan att ge alla barn bästa förutsättningar att komma ut i arbetslivet och fungera på olika yrken. Har man inte språket så blir det svårt att bli anställningsbar på vissa yrken. Man kan även missa väldigt kompetenta personer som skulle bidragit till vårt samhälle bara de hade haft skriftspråket.

Fyra faser

De fyra faserna är: Bygga upp kunskap om ämnesorådet, Studera texter inom genrenför att få förebilder, Skriva en gemensam text och skriva individuell text.

Fas 1,2,3,4:

Ämnet slöjd är ett nytt ämne för alla barn där många nya ämnesspecifika ord ska läras in. Hur har jag då gjort för att ge alla samma förutsättningar för detta? Kan man inte de specifika orden så kan eleverna inte skriva en återberättande text i min slöjdbok.

På bilden nedan går jag igenom syftet med slöjdboken och att slöjdbok kan kallas loggbok hos vissa pedagoger.

Jag vill att eleverna skriver texten i kronologisk ordning samt använder sig av tidsorden: Först, Sedan, Därefter, Till slut. Jag läser upp hur en text kan låta. Sedan skriver alla elever om samma slöjdföremål. Eleverna får även fuska genom att gå in i ett rum där jag lagt fram de olika verktygen som eleverna måste ha använt för att kunnat tillverka ett hjärta.

Jag har givetvist byggt upp kunskap om olika verktyg, material och tekniker i slöjdämnet. När jag visar ett nytt arbetsområde visar jag alla hur man kan göra, samt har genomgång av vad de olika verktygen heter som eleverna behöver för att tillverka en sak. Jag har också namnat alla verktyg i slöjdsalen där elever själva kan leta reda på verktyget de använt för att sedan kunna skriva sin återberättande text. Texten som eleverna skrivit i sin slöjdbok får de själva läsa upp för mig. Då hör jag om elev inte har förstått hur slöjdordet bör låta.

Ett sätt att träna eleverna har varit att jag lägger upp kort på en massa slöjverktyg och där klassen försöker lista ut verktygsnamnen på bilderna. Det rätta namnet står på baksidan av kortet. Jag har också lagt ut verktygen på en slöjdbänk där hela gruppen ska diskutera och lägga verktygen i kronologisk ordning. Givetvis går vi igenom namnen efter och diskuterar alla om ordningen var rätt. Arbetet de tillverkat (mitt hjärta) var det gröna hjärtat!

Dessa övningar ger mig ett underlag när jag ska bedöma elev om de kan använda sig av slöjdspecifika begrepp. (Lgr 11)

När eleverna vill göra en egen sak så måste vi kunna kommunisera och använda oss av ett slöjdspecifikt uttryck så att vi inte missförstår varandra. Som lärare svarar jag inte på en fråga direkt utan att ställa en följdfråga som: hur tänkte du nu? vad menar du? vad heter den saken? Då måste elever själv ta reda på diverse namn på verktyg. Att fråga en kompis föreslår jag ofta. Elev hjälper elev!

Jag vill att eleven själv ska ta ansvar att anteckna efter hand i slöjdboken. Då missar eleven inte massa moment i slöjdarbetet.

Jag lyssnar på elevens redovisning och försöker skriva ett formativt svar till eleverna vad de ska träna på.

Mycket av lärandet sker i arbetet med elevers slöjdarbete där vi samtalar om hur de ska driva sitt eget arbete framåt.

Mvh Ulf Ståhlgren