The big five. Varför djuren?!

Kommunikativ förmåga: Elefanten har god förmåga att lyssna och kommunicera över långa avstånd. Symbolen för kommunikation, @, förknippas med detta djur!

Analys förmåga:  Leopardens förmåga att klättra gör att den kan växla mellan olika perspektiv. Den ser mönster både hos sig själv och sin
omgivning. Analyserar och bedömer för/nackdelar i olika val.

Metakognitiv: Lejonhannen växlar mellan olika strategier och låter honorna jaga så han själv kan reflektera och avgöra rimligheten i om han ska resa sig och ta över bytet eller ej.

Förmåga att hantera information: Buffeln betar av och smälter stora informationsmängder tack vare sina 4 magar. Skicklig på att använda ”källor” även om de kan vara svåra att hitta.

Begrepp: Noshörningen är stabil, hårdhudad och har en spetskompetens. Jordnära begrepp som fram, bak, upp och ner m.fl. behärskar den med lätthet .

IMG_0941.JPG

 

 

Saga om The Big Five.

Hittade en saga angående The Big Five. Tänker mig att man kan använda den som en introduktion och något att utgå ifrån när man pratar om förmågorna och vad alla orden innebär.

Kvällarna på savannen

Elefanten levde på savannen i Afrika tillsammans med sina vänner noshörningen, buffeln, leoparden och lejonet. Varje kväll när solen gått ner samlades de vid vattenhålet för att lyssna till elefantens berättelser och dela med sig av vad de varit med om under dagen. Det var ofta elefanten som ledde samtalen och han diskuterade och argumenterade med sina vänner i timmar.

Ibland hände det att de fem vännerna inte förstod varandra riktigt. De tillhörde olika arter och hade olika språk. De använde ord som de andra inte alltid förstod. Då var det noshörningen som hjälpte dem att förstå varandra. Han var äldst och mycket klok och hade genom åren lärt sig flera olika språk och många svåra ord som han kunde förklara för sina vänner.

De fem vännerna lärde sig mycket av varandra under kvällarna på savannen. Lejonet och leoparden, som båda var rovdjur, diskuterade olika sätt att jaga med varandra. Lejonet prövade nya jaktsätt och prövade sen igen om hon inte tyckte att det gick bra. Hon diskuterade med leoparden hur det gått och funderade mycket på vilken metod som var mest effektiv. Leoparden i sin tur jämförde olika metoder och kunde se likheter och skillnader, fördelar och nackdelar med dem. Leoparden kom ofta med förslag på lösningar när de stötte på problem.

Elefanten, noshörningen och buffeln deltog inte i jaktdiskussionerna eftersom de alla var växtätare. De pratade istället om var man kunde hitta goda växter och jämförde smaker på olika sorters gräs. Buffeln som var mycket noggrann lyssnade intresserat på sina vänner som hade så mycket kunskap om växter. Buffeln samlade in informationen och sorterade det han fick veta efter smak, utseende och växtplats. Han var noga med att skilja på fakta och sina egna och vännernas åsikter. All kunskap han fick samlade han in för att kunna berätta vidare för sina barn och barnbarn.

Så här fortsatte kvällarna vid vattenhålet på savannen. Vad jag vet träffas de fem vännerna där fortfarande och kanske kommer även deras barn att göra det i framtiden.

Camilla Allequist – Svärtingehus skola, Norrköping

 

 

IMG_0926.JPG

The big five.

Har gjort en förmågor-vägg som jag hoppas tydliggör förväntningarna på barnen och vad förmågorna innebär. Vi ska i höst jobba för att förtydliga vad vi bedömer.

Jag tänker att jag ska plocka fram djuren på tavlan för att synliggöra förmågorna som vi jobbar med just då. Ska vi jobba med geometriska figurer plockar jag fram lejonet och så jämför vi figurerna eller när vi ska ha klassråd så kan jag ta fram elefanten.

Ser fram emot hösten… Men snart lite ledighet.

IMG_0941.JPG

 

 

Noshörning

 

 

IMG_0942.JPG

 

Elefant

IMG_0943.JPG

IMG_0928.JPG

 

Här finns fler exempel på hur andra har synliggjort förmågorna! Blogg.

Återgivandegenre

Fas 1: Vad vet vi innan?
Fas 1: Vad vet vi innan?
Vi hade varit på teater. Vad handlade den om? Vilka var med?
Vi hade varit på teater. Vad handlade den om? Vilka var med?
Lägga bilderna i rätt ordning.
Fas 2 Modellering och dekonstruktion: Jobba med planschen. Vad ska vara med i en återberättande text? Lägga bilderna i rätt ordning.
Fas 2: Modellering. Vi gjorde blädderblockspappret tillsammans.
Fas 3 Gemensam textkonstruktion: Vi gjorde blädderblockspappret tillsammans.

 

Vi läser en ny Muminbok.
Vi läser en ny Muminbok.

 

Fas 4: Skriva en återberättande text till den nya boken i smågrupper.
Fas 4: Skriva en återberättande text till den nya boken i smågrupper.

Så här har jag jobbat med återberättande genre i ett arbete kring Mumintrollen. Jag använder dock strukturen varje vecka när vi skriver dagbok. Jag ser att eleverna har utvecklat sitt dagboksskrivande mha strukturen på planchen.

Vi började med att prata om vad vi visste om Mumintrollen. Vi hade varit på teater om Mumintrollen så de kunde en del. Vi gjorde en mindmap på tavlan och jobbade med bilder på de olika karaktärerna.

Sedan läste jag en bok som hette Mumintrollet och månskensäventyret. Jag hade kopierat några av bilderna i böckerna och eleverna fick i grupper lägga dem i rätt ordning.

Med hjälp av vår ”återgivandegenreplansch” så återberättade vi berättelsen gemensamt. Jag markerade i olika färger för att det skulle bli tydligare för barnen vad som var vad.

Vid nästa tillfälle läste vi en annan bok om mumintrollen som hette Vilse i storskogen. Även denna gång hade jag kopierat bilder ur boken som skulle vara som stöd för eleverna. Den här gången skulle barnen i grupper lägga bilderna i rätt ordning. Barnen limmade in bilderna i rutor och skrev vad som hände kring bilden och målade med respektive färg.

Nu jobbar vi varje vecka med vår ”återberättandegenreplansch” när vi skriver dagbok på måndagar. Jag märker en stor förändring på flera elever som är mycket mer medvetna om hur man ska skriva.

 

Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!