Vår fina likabehandlingsgrupp med våra fantastiska utepedagoger har planerat för värdegrundsdagar på Lindblomskolan. Urfina armband har nu tillverkats av alla elever och lärare på skolan. #tillsammansärvibra
Värdegrundsdagar
Min variant av Bygga svenska
Jag och lärare som jag ska samarbeta med kring mina sva-elever upplever att Bygga svenska-materialet kan vara svårt att tyda och även att göra begripligt för elever och föräldrar. Därav kom det sig att jag gjorde en variant som jag tycker är mer lättarbetad och lättare att kommunicera kring. Det är såklart inte så att alla jobbar och tycker som jag men det är ett alternativ iaf som jag tänker att jag kan dela med mig av.
För att underlätta mitt arbete så har jag länkat och gjort QR-koder till bedömningsstödet. Jag använder mig främst av observationspunkterna men i samtal och i samverkan med andra pedagoger så pratar vi också kring de inledande beskrivningarna och undervisningsexemplen.
Jag färgar då hur långt jag bedömer att eleven kommit i sin utveckling, en ny färg för varje termin. Det kan se ut så här t.ex.
Varje del (Läsa, skriva, tala och lyssna) har tre sidor i min variant. Det börjar med de inledande beskrivningarna där jag markerat ord som jag anser vara ”vägledande”, sedan kommer då observationspunkterna som ni ser ovan och till sist kommer då exempel på undervisning och stöttning. Det är bara att tala och lyssna har samma inledande beskrivningar och lektionsexempel så de är delvis hopslagna.
En påskhälsning
Påsken enligt bibeln
Varför firar vi påsk?
I min sva-grupp så ska vi i veckan ta reda på och kunna berätta om hur det gick till på Jesus tid och vad som hände under påskdagarna. Till stöd har jag ritat en serie (kan man kanske kalla det). Något att fästa minnet på och att ha som stöd i sitt berättande. Vi utgår från den gamla hederliga Högtidsboken från Almqvist & Wiksell.
Detta arbetssätt brukar vara uppskattat i min grupp.
Bilden hittar man på länken (Jag är ingen illustratör men ifall någon har användning av den…)
https://drive.google.com/file/d/1T7sOCFZR3OxmXG6Exha5StIuxWm5UmX-/view?usp=sharing
Galenpanna som kooperativt lärande.
Efter att ha jobbat med staden/samhället ett tag så jobbade vi idag med att repetera begreppen med ”strategin” Galenpanna.
Positivt ömsesidigt beroende av varandra bl.a. och stöttningen finns om man behöver men vi jobbar för att försöka utan.
Mycket roligt och uppskattat!
Nästa lektion blir det samma spel men med elever från åk 5 och personer från Vasa-tiden.
Vi beskriver varandra elevaktivt
Efter att ha tränat på att beskriv sig själva och varandra på olika sätt. Varje dag som en kooperativ rutin och även mha olika spel bl.a. ”Vem där” med klassfoton. På länken här kan ni läsa hur vi jobbat med det.
Så har eleverna nu skrivit beskrivningar på sina kompisar i klasserna. Jag var det dags att gå par-promenad och tillsammans med axelkompisen klura ut vem som har beskrivits. 1-22 skrev på ett papper och sedan gick de runt i klassrummet och resonerande med varandra. Så härlig lyssning när de läser och funderar på svenska och hjälps åt och förklarar varför de tänker som de tänker delvis på svenska men också när det behövs på arabiskan.
Min nästa grupp som påbörjat sina beskrivningar fick också gå par-promenaden. Deras syfte med promenaden var så klart samma som gruppen innan med att träna på orden, läsa och förstå, resonera på svenska. Men även fick de tydligt märka hur en bra beskrivning kan vara och vad som är viktigt att tänka på när de själva sen gör klart sina beskrivningar.
Vi löser korsord och tränar svenska muntligt.
Med hjälp av widget online så har jag gjort bilder med påskord. På stödbilderna finns ord och bild och de har eleverna inputen framför sig. Sedan turas de om att förklara en remsa med tre bilder på. På remsorna står det istället siffror under bilderna vilket visar var på korsordet ordet ska stå.
Eleverna turas sedan om att förklara och att fylla i korsordet. En rensa var sedan byte.
Korsordet har jag gjort på: http://puzzlemaker.discoveryeducation.com/CrissCrossSetupForm.asp
Här finns länk till mitt korord.
Rita mitt påskbord.
I mitt gäng med sva-elever har vi nu tränat på påskord men då i samband med höger och vänster som vi jämför med begreppen ”höger om” och ”vänster om”.
Jag började med att gemensamt läsa en text med en bild om ett påskfirande. Vi partade och skrev orden som fanns på påskbordet på bilden.
Därefter hade jag förberett mitt påskbord och jag försökte beskriva för eleverna så noga jag kunde så att eleverna hade chansen att rita likadant på deras tomma bord.
Så var det dags för eleverna att rita sina påskbord. Dessa som de sedan skulle beskriva för sin axelkompis. Och då använda prepositionerna som vi gemensamt pratat om insamlandet med mitt påskbord.
Som ytterligare stöttning gjorde jag bilder i Widget online kring de påskord som vi valt att använda den här gången och passade på att även ta med några mer vanliga ord som behövs repeteras för de som inte kommit lika långt i sitt arbete med det svenska ordförrådet.
En trevlig övning där det blev mycket muntlig interaktion.
Försöker hålla vardagen så vanlig som möjligt
Det är verkligen konstiga tider just nu. Vi kämpar på för att hålla vardagen så vanlig som möjligt. Flera elever i mina SvA-grupper är hemma men vi gör vad vi kan för att hålla igång rutinerna.
Som en rutin för att jobba med kooperativt lärande i klassrummet varje dag på ett återkommande sätt så skapade jag rutinen att varje dag presentera dagen. På de små whitebordsen i klassrummet så skrev eleverna stödord kring frågorna:
1. Vad är det för dag idag?
2. Vad var det för dag igår?
3. Vad är det för dag i morgon?
4. Vilken månad är det?
5. Vad är det för datum? Skriv på två sätt om du kan.
6. Vad är klockan? Skriv på två sätt om du kan.
Sedan skulle eleverna utifrån det presentera dagen för axelkompisen och sedan gick vi varvet runt i klassen.
Allteftersom vi jobbat med olika delar så har vi lagt på frågor och varit noga med formuleringarna. T.ex. så ska man månaden är… och Datumet är…
På sista tiden har vi jobbat mycket med att beskriva personer men kläder och hår m.m. Vem där-spelet är toppen. Jag har plastat in alla korten så varje deltagare har ett ”papper” man tänker på en och ställer ja och nej-frågor. Eleven får sedan kryssa över de som de kan utesluta för att till slut komma fram till vilken person det är. Tyvärr är det inte kläder med på Vem där-spelet så därför plastade jag också in klassfoton och spelade då likadant men då även med att beskriva kläderna.
Vi jobbar en del med Palin. Men för att träna och hitta olika sätt att repetera orden för att de ska sitta så har jag också gjort om Palinövningarna till ”Beskriva-spel”. Eleven tar ett kort och de andra i gruppen (ca 3) ställer frågor till korthållaren. Jag ger börjor: Har man det på händerna/fötterna/kroppen? Är den prickig/blå/randig osv. Beroende på vilka bilder vi jobbar med så klart.
Tyvärr nu så är det många elever hemma. Men i ett försök att nå om inte alla så iaf några så har jag lagt sista veckornas undervisning på att försöka träna eleverna på att skriva ”presentera dagen”-delen via Teams hemma. Jag har lagt en uppgift där till eleverna som de fortsätter att skriva i varje dag om de måste vara hemma. Glädjande nog så är det flera som nu har lyckats och vi kan på så sätt iaf ha någon slags kommunikation. Jag kan ge lite daglig feedback och höra hur de har det. Är man hemma så har jag lagt på några frågor. Så klart har vi tränat dessa i skolan och de har också fått med stöttnings-papper för att kunna på egen hand.
7. Hur är vädret? Hur många grader är det?
8. Beskriv dina kläder med färg och mönster.
9. Vad har du ätit idag? Skriv och berätta om något du ätit under dagen.
10. Berätta om din dag.
a. Först…
b. Sedan….
c. Efter det….
d. Sen…
e. Där efter…
Det kooperativa blir lite lidande i dessa tider men eleverna har fått med sig lite memory-kort hem som man kan spela ett vanligt memory med så klart men det går lika bra med ”beskriva-spelet” för de har också facit på memory som då går att använda så att de iaf har möjlighet att kommunicera på svenska och träna sin svenska hemma. Så kommunicerar de med mig. Vi chattar via Teams vilket gör en lärare mycket glad i dessa tider. All kommunikation är bra just nu. Alla tillfällen att träna svenskan är bra. Jag tänker att även om det inte blir så mycket nya genomgångar för dessa elever så har de iaf möjlighet att nöta och repetera det som vi nu jobbat med.
Tipsar också om widget online som just nu är gratis. Widget använder jag mycket som ni ser ovan i stöttnings-papperna, memory t.ex.
Korsspråkande kring barrträd
Då har vi jobbat igenom tre barrträd och tänker nu gå vidare i lärandet kring Sverige i åk 4. Till min hjälp för att förmedla kunskaper till mina arabisktalande elever har jag haft modersmålspedagogen på skolan.
Eleverna har i början av varje lektion lyssnat och tittat på våra små filmer på svenska och arabiska om varje träd som varit enkla för eleverna att hitta tack vare våra QR-koder. Såklart tas de också hem så de kan lyssna och prata om dem hemma.
För att underlätta, då vi inte har så många I-pads att scanna QR-koder med utan har vagndatorer att låna till klassrummen, så fick jag hjälp av IT-pedagogen för att det på datorerna skulle ligga en QR-läsare. Den vi har som nu ligger att hämta på våra datorer i Microsoft store om man klickar på Hultsfreds kommuns appar heter QR Code for Windows 10. (Kanske bara intressant för oss som jobbar i kommunen) 🙂
De har använt sina kunskaper som de lyssnat in, ihop med att vi tillsammans läst texten och använt överstrykningspenna för att markera viktiga ord, för att kunna svara på frågor på texten efter läsningen och lyssningen. Efter det har eleverna skrivit på datorn med talsyntes. Försökt skriva egna meningar av orden som vi markerat och pratat om.
Så var det dags för sammanfattningslektionen. Vi gjorde då den kooperativa strukturen ”stafetten”. Eleverna fick stå på ett led och rita eller skriva det de kunde om de tre träd vi pratat om. Kunde man inte komma på något fick man ta hjälp av gruppen och till slut sina anteckningar från tidigare lektioner.
Därefter så fick eleverna förbereda för sin filminspelning. De fick tre olikfärgade papper och skulle sortera bilder och meningar på rätt papper. Efter det var det dag att träna på att läsa och berätta för att tillslut kunna spela in sin film där de redovisar sina kunskaper om träden.
Här finns ett exempel: