Kategoriarkiv: The big five

Siffran 3 och siffran 4 – vi spelar spel och löser problem tränar den muntliga kommunikationen

Brist på bloggtid har gjort att jag får slå ihop hur vi har jobbat med siffran 3 och siffran 4.

Vi har som vanligt tittat på Livet i mattelandet. Där avsnittet med siffran 3 också berör större än och mindre än och där avsnittet med siffran 4 berör hälften och dubbelt.

Vi har fått nöta större än och mindre än. Det är svårt! Speciellt för de nyanlända. Vi pratar om att gapet är mot det stora och det är det vi har fokuserat på nu. Skriva symbolen rätt helt enkelt. Vi har jobbat med kroppen, format symbolen med armarna, och med klossar…

img_4374.jpg
Spelet kring siffran 3 blev 3 i rad. Dels hela-klassen spelet på tavlan och dels två och två.


Kring problemlösning har vi jobbat med hur jag menar när man ska rita när det gäller problemlösning, som en del i att visa hur man tänkt. Vi kommer att koppla på fler sätt att visa hur man tänkt så småningom så klart men vi börjar här med att rita. Så en annan svårighet, nämligen att skriva på mattespråk, bara använda mattesymbolerna! Detta arbete har på gått två veckor för lite enligt cirkelmodellen har vi läst olika problem. Löst problem gemensamt för att tills nu lösa problem två och två.

img_4461.jpg

img_4422.jpg

 


Kring siffran 4 har vi pratat om vad hälften och dubbelt innebär och betyder men inte hunnit jobba med det så mycket ännu eftersom större än och mindre än tog lite längre tid än tänkt att greppa och pga en rejäl förkylning på undertecknad… Men jag tänker att jag kommer att återkomma kring begreppen i sinom tid. Jag tänker då koppla in klockan med hel och halv timme.

Spelet kring siffran 4 blev Finns i sjön, där man ska samla 4 lika kort genom att fråga varandra om korten/siffrorna. Bra aktivitet för mina nyanlända. Repetition på namnen, samma fras upprepas och siffrorna tränas. Att våga prata och träna den muntliga kommunikationen helst varje lektion rekommenderade NC under en föreläsning. Spelen är ett bra kommunikationstillfälle.

Återgivande genren introducerar i åk 1 mha I-Movie.

Idag har jag introducerat den återgivande genren i min etta.



Efter vårt besök i skogen i onsdags, när vi tittade på hur många benpar djuren i skogen hade, så gjorde vi en gemensam tabell i klassen.

Vi pratade vidare om vad vi hade gjort i skogen. Vi tittade letade insekter med lupp, kollade på bl.a. rönnen och andra träd och såg att de började vissna, letade årstidsbilder som vi lärare satt upp i träden och som sagt gjort tabell. Vi funderade över vad vi gjorde först, sedan, efter det och till slut.

Sedan fick barnen berätta i I-Movie.

Jag var beredd på att det skulle bli en mycket rörig lektion när det var första gången vi gjorde detta, men det gick mycket bättre än väntat. Ibland gäller det bara att kasta sig ut helt enkelt. 🙂

Vi tränade samarbete, att samsas, muntlig kommunikation och att återberätta bl.a. men idag slapp de att skriva. 🙂

Under veckan har vi också kopplat matte och No med att trä upp 20 rönnbär på en tråd, jobbat med par på olika sätt benpar, bladpar (rönnen), memory och siffran 2. Se tidigare blogginlägg.  Vi har också sjungt om rönnen från Majas alfabetssånger. Därav har en pojk berättat på filmen om att är det mycket rönnbär på hösten så blir det en kall vinter.

https://youtu.be/NlqtzpyghJA

Jag ser att filmerna ser ut att vara samma men det är faktiskt två olika… 😉

 

Alignment och matris i matten åk 1 med grund i Bedömningsportalen, Favoritmatematik och Livet i mattelandet.

Då har jag påbörjat planeringen av matematikundervisningen inför höstterminen.

Jag bestämde mig ju för att jag skulle äga matematikplaneringen inför de nationella proven i våras så nu ska det bli verklighet är tanken. Jag ska göra en pedagogisk planering och en PP-vägg som jag använder på riktigt i undervisningen så som jag gör i svenska, So och No.

Så efter att funderat på vad jag har att rätta mig efter har jag snickrat ihop en alignmentplanering för höstterminen. Vad är det vi ska lära oss? Mot vad utmanar jag och leder lärandet i klassrummet?

Eftersom jag tänker mig att vi i undervisning kommer att jobba med vårt läromedel Favoritmatematik men också kommer att utgå från URs serie Livet i mattelandet har jag tagit med det i tänket. Så har jag också kikat på bedömningsstödet som finns på Bedömningsportalen. Bedömningsstödet på bedömningsportalen riktar sig främst mot taluppfattning.

Bed portalen favoritmatte Livet i mattelandet

Här finns alignmentplaneringen att läsa:

Alignment matte Ht 1.

Utifrån de förutsättningarna och min gamla alignmentmall för matematiken i åk 3 ”bantat ner” de konkretiserade målen så att de ska passa åk 1. Alla delar måste så klart vara med hela vägen men med progression. Lösa problem, begrepp, metoder och att kommunicera/resonera. För att säkerställa progressionen och att jag leder lärandet på ett tydligt och riktat sätt i klassrummet så småningom så har jag också gjort en matris. Jag ska fortsätta erbjuda två spår i undervisningen.

 

Två vägar mot samma mål

Här finns matrisen:

Matris matte Ht 1.

Vi tillsammans ska jobba målmedvetet. Vi ska jobba konkret, i grupper och självständigt. Jag ska äga planeringen och ta hjälp av Livet i mattelandet och Favoritmatematik bl.a. för att vi tillsammans ska nå målen. För att vara säker på att jag lägger mig på en bra nivå har jag bedömningsportalen till hjälp. Jag ska utforma mina lektionsplaneringar utifrån min PP-vägg och utmana och leda lärandet mha min matris.

Här är en slarvig första planering av en lektion kopplad till Livet i mattelandets första avsnitt om likheter och olikheter. Vilka mål ska vi nå kopplat till de matematiska målen lösa problem, begrepp, metoder, problemlösning. Men så inte glömma, hur utmanar jag? Här blir det med enkla ekvationer tänker jag. På mattan tränar vi begreppen extra innan de går på matteboken, lika, olika, mer, mindre, fler, färre. När jag repeterar extra på mattan får den andra gruppen efter genomgång och film börja jobba i boken eller med något annat material. De får då försöka hjälpas åt i de par som de sitter. Tills jag är klar att utmana dem vidare och hjälpa till. Två spår i undervisningen. Ett pyssel kopplat till lektionen är att göra cirklar av raka linjer – girlanger. 😉 Eftersom de i programmet gör en gloria av en rak linje. En motorisk övning istället för att forma siffror likt ASL-tänk…. Vi kommer också att jobba med en problemlösningsuppgift kopplat till målen här. Det finns exempel att ta i lärarhandledningen till favoritmatematiken. Kopplar till siffran 0 och 1 var det att fortsätta ett mönster. För att utmana där kan jag be dem förklara hur de tänkt och hitta på en liknade uppgift tänker jag.

img_3897.jpg

Detta är första steget mot den klara pedagogiska planeringen sen i höst. Då får eleverna vara med och bestämma hur vi ska jobba för att nå målen och hur de visar för mig att de har nått målen. Då skapas vår gemensamma PP-vägg.

 

 

Enheter. Två vägar mot samma mål!

I går jobbade vi med enheter. Vi har jobbat för att närma oss, eller till och med nå, målet taget från vår PP-vägg i matten:

Vi pratade om vad enheter är och vad de används till. Det var några prefix som återkom t.ex. deci, centi, milli och så kilo. Vad betyder dem och kan man hitta dem på andra ställen? Idag skulle vi inte prata så mycket om tid så vi bara nämnde att tid också har enheter. Fokus för dagen var längd, vikt och volym. Jag hade fixat kort med begrepp från enheterna på och så skulle vi sortera vilka som hörde till vad och storleksordna. Störst överst.

På tavlan sitter målet vi jobbar för att nå men även en förmågebild för den begreppsliga förmågan för vi jobbade just då mycket tydligt med begreppen. Senare blev det även den kommunikativa förmågan….

 

Begreppskorten.

 

Det var genomgången det. Efter det fick majoriteten av eleverna börja jobba med ett papper med fram och baksida. Framsidan skulle alla fixa och på baksidan var det lite mer utmanande och man kunde välja lite bland uppgifterna där. Eleverna skulle ta hjälp av sin bordsgranne ifall de behövde för nu skulle jag jobba vidare med begreppen tillsammans med en lite mindre grupp som behövde nöta begreppen ytterligare på mattan. Para ihop rätt begreppskort med rätt sak.

Även eleverna på mattan skulle sedan göra framsidan av pappret. Hjälps åt fundera och samarbeta. Det visade sig att ”frimärke” var svårt så det fick de ”googla”.

Framsidan finns på länken här ifall någon är intresserad av att använda den.

Enheter

Baksidan på pappret med utmaning har jag hämtat från lektion.se. Lektionen jag använde hette ”Rätt enhet” och är gjord av Mikael Eriksson.

Så när jag satt igång gruppen på mattan så återgick jag till majoriteten av elever som jobbade vid sina platser. Hjälper dem att komma vidare och utmana dem för att komma vidare.

Det visade sig att någon till behövde ansluta till gruppen på mattan för att vara säker på och repetera begreppen liksom ett par på mattan ganska fort kunde anta utmaningarna på baksidan av pappret.

Idag fanns det fler på mattan som ville kontrollera sina kunskaper eller bara tyckte att det var roligt att plocka med ord och begrepp. En av eleverna antog lärarrollen och styrde lärandet för en av mina allra nyanländaste elever. Så härligt att se. 🙂

Vi jobbar mot samma mål men tar olika vägar dit!

Två vägar mot samma mål

Lärar-återkoppling och elev-”återkoppling” i arbetet mot mål.

Vi fortsätter arbetet kring forntiden med att samla fakta kring järnåldern. Tillsammans antecknar vi allt vi lär oss allt eftersom. Vi har tittat på sammanlagt två filmer vid två olika tillfällen som vi antecknat på vårt gemensamma anteckningspapper.


Idag har vi läst i vår SO-bok och fortsatt att göra frågor till våra forntidsspel. Nu kompletterade vi alltså med frågor om järnåldern. Så spelade de igen så klart. De lär sig massor!!

Vid arbetet med bronsåldern så gjorde vi en gemensam 6-fältare som eleverna skrev texter själva utifrån. Den här gången ska vi ta nästa steg. Faktatexterna kring bronsåldern ligger på väntan för att bli återkopplade till eleverna så att de vet vad de ska tänka på tills den här gången. Nu är det tänkt att eleverna på egen hand ska fylla i en 6-fältare och kunna skriva sin faktatext.

För att ha en större chans att göra sitt bästa och komma ihåg allt som man ska tänka på när man skriver sin faktatext har jag gjort en checklista även för fakta texter. Har också en när vi skriver berättelser nämligen. Jag kollar själv av först och sedan ber jag också en kompis hjälpa till att ”rätta”. Har jag använt de ämnesspecifika begreppen? Hur är det med punkter och stora bokstäver? Stycken, tror du jag delat in dem rätt?

Checklista faktatext.

IMG_3448.JPG


Det återstår att se om de kan utveckla sitt faktaskrivande efter allt vårt arbete kring järnåldern. Eftersom vi även fördjupat oss i metallerna vi jobbat med blir utmaningen att även skriva några fakta kring det.

Tillsammans ska vi nå målen:

  • Kunna använda en tidslinje och kunna tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Även dåtid, nutid och framtid.
  • Beskriva hur olika människor levde under de olika tidsperioderna.
  • Beskriva hur man kan se spår av forntiden både i natur och i språk och litteratur. T.ex. ha kunskap om hur skriftspråket såg ut.
  • Söka information från olika källor. Fundera över källkritik.
  • Jämföra livet då och nu.
  • Skriva faktatexter och använda bilder till.

NC-dag med stöttning och strategier

Då var ännu en dag med Mecki och Nationellt centrum för andraspråk till ända.

Dagen handlade om genrepedagogik och cirkelmodell, att skriva i alla ämnen.

Dagen medför diskussioner om undervisning med kära kollegor vilket alltid ger mycket. Det är ju så roligt att diskutera undervisning och NC-satsningen ger oss utrymme för det. Idag hamnade vår diskussion om hur viktigt det är att tydliggöra mål och förväntningar för eleverna. Vad har vi för mål med våra aktiviteter och hur utmanar vi de som behöver utmanas? Härligt kollegialt lärande.

Att Sydneyskolan konstaterade att de i skolan uteslöt vissa grupper och funderade tillsammans med forskare på vad de skulle göra åt saken, har mynnat i mycket goda insikter om att jobba med genrer och indirekt då också tydliggöra mål och förväntningar för eleverna. Vilket jag tänker går att överföra till alla ämnen i skolan.

Följer nu SVTs nya serie Gympaläraren och tänker samma tanke där som jag gör när jag vill att eleverna ska prestera i övriga skolan. Vad är det viktiga? Vad är det viktigaste för att nå målen? Konkret vad är det kunskapskrav och centralt innehåll verkligen innebär KONKRET för eleverna? Om vi lärare har det klart för oss så tror jag att vi blir bättre på att omsätta det i undervisningen för eleverna på roliga och utmanande sätt. Vi får dock inte glömma att utmana de som måste få chansen att nå en högre nivå.

Två vägar mot samma mål, två spår!! Målmedvetet arbete.

Två vägar mot samma mål

Vi fick också titta på en filmsnutt som visade hur en mycket välplanerad lärare jobbade, som ligger på länken här nedan. Hon använde elever som lärresurser och stöttning för varandra, muntlig interaktion. Att synliggöra strategier för eleverna som att stanna upp i texten och reflektera, dra kopplingar och analysera. Alltid roligt att titta på hur andra undervisar och det slår mig hur lärorikt det är med det kollegiala lärandet. Det slår mig också hur lätt det borde vara att få till i vardagen på vår skola, men hur svårt det är att det blir av…

Bringing Close Reading and Accountable Talk into an Interactive Read Aloud of Gorillas

På tal om cirkelmodell så vill jag också bara tipsa om Anna Kayas film kring hur hon jobbat med cirkelmodellen i sin förberedelseklass 1-3. Även det tips på hur man kan jobba språkutvecklande i klassrummet.

Elevinflytandet blir verklighet.

Måste bara tipsa om spel-idén som mina elever tyckte att vi skulle göra under arbetet med forntiden.

När de fick vara med och bestämma hur vi skulle nå målen kring forntiden, i uppstarten av den pedagogiska planeringen, så kom idéen om att göra ett forntidsspel. Nu har vi flera spel igång!

IMG_3165.JPG

Vi har under en tid jobbat mycket med Reportern från En läsande klass och tränat på att ställa frågor. Vi har också använt oss av Lässugen. På bloggen finns några lektionsupplägg och frågeställningar kring Lässugen. Forntidsspelat var ett toppen tillfälle för att träna på att skriva frågor på ytan från faktatexter.

Eleverna har fått skriva frågor och svar kring sten- och bronsålder, det är så långt vi har kommit, på kort och sedan fick de göra spelplaner och skriva regler (instruerande genren).

Så härligt att höra eleverna ställa frågor som – Hur längre varade bronsåldern i Norden? – Lätt! Tusen år. Funkar jättebra för båda spåren i undervisningen. De som behöver stöd med språket kan ändå svara på frågorna de har varit med och skrivit. Jag tänker att utmaningen för andra är att byta spel med en annan grupp då måste de läsa reglerna och svara på frågor som andra har skrivit.

Vi fyller på med frågor allt eftersom vi jobbar vidare med andra tidsperioder.

Eleverna tränar på en massa fakta, kommunicera med varandra, jobba med instruerande text och läsförståelse!

Mycket rolig idé från eleverna. Tur att jag alltid frågor dem!!

På filmen här finns hur jag lägger upp arbetet kring mina pedagogiska planeringar. Eleverna är alltid med och bestämmer hur vi ska nå målen.

 

Två undervisningsvägar mot samma mål. Läsförståelse.

Idag jobbade jag med läsförståelse mha Lässugen och Reportern fast i min klass. Där jag försöker möta alla mina elever och utmana dem på deras nivå. För att detta ska gå måste jag synliggöra och tydliggöra målen. Vad förväntar jag mig att de ska klara? Vari ligger utmaningen för de som vill utmana sig och tycker att grunduppgiften är lätt. Samtidigt måste jag undervisa och stötta mina nyanlända som behöver stöd i att hitta ord och begrepp på svenska för att kunna uttrycka sig och förstå.

Två vägar mot samma mål, Lektionsupplägg:

Två vägar mot samma mål

Vi började med att se ett avsnitt ur Lässugen, den här gången om Sigrid och Natten. Jag hade förberett frågor på olika nivåer så att eleverna fick exempel på hur jag tänkte mig med frågorna. De fick titta på pappret och försöka svara på frågorna och hitta på andra frågor. Här finns dokumentet om du vill använda det.

Sigrid och Natten

Sedan var det dags för genomgång av nya läsläxan. Vi läste texten tillsammans i hela gruppen, pratade om texten. Sedan ville jag att eleverna skulle försöka skriva frågor på den texten.

Jag tänker att jag måste jobba på två vägar mot samma mål, eller i två spår i undervisningen! Idag ska vi nå målet att skriva frågor på en text. Att jobba med reportern som en lässtrategi. Grundnivån var att skriva frågor ”på ytan”. Dvs den som ska svara på frågorna måste kunna hitta svaret i texten. Utmaningen var att prova på även de två andra nivåerna. ”Under ytan” dvs man kan lista ut svaren utifrån texten och ”på djupet” ställa frågor som kopplar till personliga händelser eller andra upplevelser kanske från något man läst eller sett.


För att det ska vara möjligt för några av mina nyanlända att klara målet måste de få stöttning. Så dem samlade jag på mattan. Vi läste texten tillsammans en litet stycke i taget och mha frågeorden som start försökte vi formulera frågor. Så klart var det olika svårt för olika elever eftersom vi tack och lov är olika. Vi försökte hjälpas åt men fick också förenkla lite ytterligare med att titta på en bild och försöka ställa frågor till bilden. Vad ser vi på bilden? Kan vi forumlera frågor utifrån vad vi ser?


Jag släpper eleverna på mattan en stund och de får tillsammans försöka formulera frågor utifrån bilderna eller texten. Jag går runt och stöttar majoriteten av eleverna som i par sitter och klurar på sina frågor och försöker få till frågor på olika nivåer.

Vi sammanfattar lektionen. Hur är det att ställa frågor? Svårt lätt? Vad har vi lärt oss? Har vi kommit närmare att klara det?

En del visar att de antar utmaningen och funderar på frågor på flera nivåer. En del klarar att skriva frågor på ytan vilket var målet och nöjer sig med det för det är tillräckligt utmanande. En del jobbar med stöttning för att komma närmare målet. Förhoppningen är att de blir mer och mer självständiga och så småningom klarar att formulera frågor själva och nå målet, använda lässtrategier och förstå vad de läser.

Jag kan säga att det absolut inte är tyst i mitt klassrum. Vi tränar på att interagera, använda språket och att samarbeta. Vi jobbar för att hålla samtalstonen på en lagom nivå. Tyvärr är grupprum en bristvara på vår skola så det är svårt att sprida ut sig, det blir bubbligt men det är ett måste för att utvecklas kring alla förmågorna.

Min lilla film om mitt målmedvetna undervisningssätt:

Bronsåldern. För att kunna beskriva måste vi ha begreppen.

Då har vi dragit igång nästa tidsperiod i forntidsarbetet. Bronsåldern. Men vad är brons? Det måste vi reda ut först. Vad vet vi om brons? – Bronsmedalj. – Det är en metall. Vad är metaller? Vi satte oss på mattan och tittade lite närmare på metaller. De leder elektricitet, en del är magnetiska, de glänser. Kanske är det lättare att komma ihåg om man får uppleva metall och brons.

 

Eleverna testar om koppar, som är en del av brons tillsammans med tenn, leder ström.

Vi fortsatten med att titta på en film om bronsåldern från SLI. Eleverna fick sedan i par skriva ner vad de fick reda på om bronsåldern i filmen. Man kunde ta hjälp av de ämnesspecifika begreppen för att komma ihåg. Tidsperiod, Bostad, Klädsel, Boskap, Redskap och Övrigt. Jag satte mig och hjälpte de nyanlända som behöver stöttning och hjälp att hitta orden på svenska. Vi tog hjälp av bilderna från PP-väggen. Vi behöver kunna vissa ord för att så småningom nå målet:

  • Beskriva hur olika människor levde under de olika tidsperioderna.

 

Från PP-väggen ang bronsåldern.
PP-väggen – Forntiden.

Sedan sammanfattade vi vad vi lärt oss i en stor 6-fältare. Den kan vi sedan använda oss av när vi ska nå målet att jämföra tidsperioderna eftersom vi också skrev 6-färltare med stenåldern.

  • Jämföra livet då och nu.

  

Nytt för bronsåldern blir skriftspråket vilket också är ett mål vi ska nå. Därför kommer begreppet Skriftspråk in i 6-fältaren som ett måste under övrigt.

  • Beskriva hur man kan se spår av forntiden både i natur och i språk och litteratur. T.ex. ha kunskap om hur skriftspråket såg ut.

Som aktivitet gjorde vi hällritningar.

Moderna hällristningar eller från bronsåldern?

Men än så länge tränar vi, bedömningen kommer senare.

6-fältare Forntiden

Utifrån mitt förra inlägg och konveration med Göran Svanelid på Facebooksidan The big five kom idén att ytterligare synliggöra de ämnesspecifika begreppen som vi jobbade med när vi jobbade med Stenåldern i mitt klassrum. Vi kommer att återkomma med begreppen för varje tidsperiod och vi ska kunna beskriva och jämföra perioderna. För att synliggöra de ämnesspecifika begreppen brukar jag göra 6-fältare. Vi gör 6-fältare som stödstruktur när vi ska skriva beskrivande texter, faktatexter. Det kan handa om djur eller växter eller som nu forntiden. En stödstruktur som vi använder för att synliggöra de ämnesspecifika begreppen som behövs för att kunna beskriva tidsperioderna , men som vi också kommer att använda för att jämföra. Eleverna som jag jobbar med för att nå mer än godtagbara kunskaper bör kunna använda dessa begrepp för att förklara, beskriva och jämföra tidsperioderna. Se en del av matrisen här under:

del av matris forntiden

Läs matrisen i sin helhet: Matris Forntiden.

Läs mitt förra inlägg: Stenåldern: jämföra, samarbeta, beskriva.

6-fältare forntiden

Fyllde i lite mest för att vara före i tänket inför att eleverna får prova på den.

Om någon har användning för den finns den på länken här:

6-fältare Forntiden.

Här är några sedan tidigare också:

6-fältare Djur.

6-fältare Växter.