Kategoriarkiv: The big five

Lärarmål: jobba varierat, aktiverande och stöttande i undervisning. Här So-tema.

Vi har under en tid jobbat kring ett tema om att flytta i världen. Vi startade temat genom att i grupper fundera på vad vi vet om världen. Eleverna skrev och vi funderade sedan tillsammans.

Utifrån vår pedagogiska planering så har jag jobbat fram en matris. Här har jag dock hoppat över nivå 2. En besparing i arbetsbelastning kan man säga för att jag främst använder mig av nivå 1 och nivå 3 i min bedömning, nivå 2 blir liksom vägen mot nivå 3. Matrisen är ett viktigt redskap för mig som lärare nr jag planerar min undervisning. Hur stöttar jag och hur utmanar jag eleverna? Hur ska jag lägga upp undervisningen för att leda lärandet mot nästa nivå?

Eleverna får också vara med och tänka till kring våra konkretiserade mål från PP-väggen kring hur vi ska jobba för att nå målen. Vi pratar också om att det är viktigt att visa sina kunskaper och hur man kan göra det.

Ett mål har varit att kunna beskriva varför människor flyttar och hur det kan påverka barn och familjer. Vi funderade tillsammans på varför man flyttar och många av oss i klassen hade erfarenheter av att flytta och kunde berätta om hur det var.

Vi läste berättelser om att flytta och vi skrev också egna berättelser där någon flytt skulle ingå.

Som läxa hade eleverna att intervjua en vuxen med frågor kring flyttande. Vilket också var ett mål, ”att göra enkla undersökningar”. Så här i efterhand har känner jag att jag skulle ha gett eleverna fler tillfällen att hitta på egna frågor t.ex. till varandra för att ge dem chansen att nå den högre nivån kring målet. I samtal kring våra erfarenheter kring att flytta blev det lite sporadiska frågor men är det något jag ska bedöma så borde jag ha undervisat kring det bättre tänker jag. Analys av min undervisning! Förändra för att förbättra.

Kring att känna till världskartan, världsdelar och väderstreck har vi bl.a. plockat med ett självrättande materiel. Placera världsdelarna rätt. Vänd och titta om du gjort rätt. Vi utvecklade också genom att när vi pratat om väderstrecken försöka beskriva för varandra var världsdelarna ligger. T.ex. jag tänker på världsdelen som ligger söder om Europa.

Vi har också pratat om vad färgerna på kartan betyder.

Vi har också tagit in modersmålet i undervisningen. Vad heter världsdelarna och väderstrecken på arabiska och albanska.

​​

Eleverna har gjort sina egna världskartor och placerat stjärnor på viktiga platser i världen för dem.

Så måste vi så klart veta var vi bor nu. Det här materialet hittade vi i någon facebookgrupp.

Vi har också fått reda på mer om världsdelarna genom djuren som bor där. Tittat på filmer och läst texter om djur i andra världsdelar.  Vi har skrivit faktatexter med stöttning av en 4-fältare och placerat ut dem i världen.


Efter det skrev vi argumenterande texter kring något favoritdjur i världen.

Det var allra första gången som vi skrev argumenterande texter så vi började med grunden. Jag visade en modelltext och så fick eleverna använda ”börjor”, klippa ut och klistra in eller skriva av.

Genreplansch

Modelltext

Lucktext som jag tagit ”börjorna” från.

Elevexempel.
Min elev som har albanska som modersmål fick, med stöd av vår modersmålspedagog, att skriva sin argumenterande text på albanska. Vi läste upp våra texter för varandra.

Nu har eleverna fått självbedöma sina kunskaper kring temat på målboksbladet.

Flytta-temat har varit en del av den pedagogiska planeringen kring Värdegrund.

Nu återstår för mig att gå igenom hur eleverna tyckt att det gått själva men vi gjorde också en liten kontroll genom en slags sittande tipspromenad med 1 x 2- frågor. Dessa ska jag så klart också titta på och så göra en bedömning i matriserna. Sedan ska jag analysera min undervisning. Vad kunde jag gjort bättre för att ha lyckats ännu bättre med mina elever?

Kamrat/självbedömning kring mattemål.

Den sista tiden har vi jobbat riktat mot tre mål kring matten. Efter att vi genomfört bedömningsstödet i matematik för åk 1 ht så uppmärksammade jag att ramsräkning uppåt och neråt var något vi behövde träna mer med speciellt i samband med att fingrarna nu inte räcker till när vi jobbar över 10.



Vi repeterade delar kring vad vi gjort för att lära oss:

  • Vi har kastat boll upp till hundra. Tagit tid och räknat uppåt och neråt tillsammans i klassen, med stöd av linjal och utan.
  • Vi har lagt patiens, pyramiden, för att lära oss 10-kompisarna och tränat på strategin att använda fingrarna för att ta reda på kompisen om man är osäker.
  • Vi har löst ekvationer, startat ramsräkningen på olika siffror mha strategin (fusket) att börja med knytnäven. För att kunna utvecklas vidare kring den här strategin så måste vi bli säkra på att ramsräkna uppåt och neråt.

Nu var det dags att kolla av hur vi ligger till. Eleverna fick två och två förklara för varandra hur man ska tänka när man räknar ekvationer mha knytnäve-fusket, ramsräkna uppåt och neråt för varandra och vilken strategi, ”fusk”, kan man använda om man är osäker på 10-kompisarna. Sedan fundera kring hur det gick. Lite samlade exittickets.

Vi tränar upp till 13 med spelkort.

Eleverna har fått lära sig en ny patiens idag. Kung kallar vi den. (Vet egentligen inte vad den heter…)

Vi jobbar vidare i talraden och idag var det dags för talet 13. Eftersom jag gillar att spela kort och ser det som en samarbetsövning i matematiken så vill jag lära eleverna spelkortens värde. Hittills har jag plockat bort de klädda korten när vi spelat men nu jobbar vi som sagt för att lära oss alla.

För att bli säkra på de klädda kortens värde så la vi idag en patiens, enmansspel men idag samarbete två och två för att lära.

Man lägger ut alla korten i 3 rader. 4 i första raden, fyra i andra och 5 i sista raden. Högarna benämns med talraden 1, till den sista högen i den sista raden, 13. Man börjar med att plocka översta kortet i den 13:onde högen, tittar på det och lägger det sedan med siffersidan uppåt, underst i ”rätt” hög. t.ex. en 2:a i den andra högen. Man räknar högarna som man läser. Sedan tar man det översta kortet ur den högen man just lagt underst i och så jobbar man vidare. Det hela går ut på att alla högar ska bli uppåtvända innan man får den sista kungen. Blir alla högar uppåtvända har patiensen gått ut.

En bra patiens för att träna spelkortens värde och barnen gillade den.

Vi tränar också på att skriva talen i en sifferbok. Vi valde att inte göra det med siffrorna 1-9 men känner, som jag skrev i ett tidigare inlägg på tal om att forma bokstäver, att det var dags nu. Skriva siffrorna i rutor, ha mellanrum och skriva dem åt rätt håll. Eleverna skriver talet, klistrar in kortet, ritar tärningar som blir talet, ritar pengar som blir talet och skriver tal där svaret ska bli talet. Jag är glad att jag väntade och skriver i skrivböckerna nu. Det här med 13 och 31 är lite lurigt nämligen…

 

Att lära i grupp – sekvensbilder

Måste tipsa om en facebookgrupp som heter Kooperativt lärande. Där finns roliga och bra idéer på hur lärande kan ske i samverkan. Helt i min linje! 🙂 Mer grupparbeten och samarbete så att vi bl.a. tränar den muntliga interaktionen i klassrummen.

Jag fick syn på en övning som kallade Skriv, byt, matcha som jag testade i min klass.

Eleverna jobba i par. De fick en uppsättning sekvensbilder som de i paren skulle lägga i ordning. När de bestämt ordningen fick de skriva en mening till varje bild sedan la de ihop bilderna i en hög. När alla var klara roterade vi, paret gick till nya sekvensbilder där ett annat par skrivit meningar. Nu skulle paret som kom försöka lägga dem i den ordningen som det första paret tänkt. Det nya paret skulle sedan skriva dit en mening till på varje bild men vi hann inte riktigt med det och så hade jag inte gjort ett papper till varje bild utan de skrev meningarna på ett stort A3 vilket gjorde att det var svårt att få plats för vissa grupper. Nästa gång ska varje bild få ett eget papper så att vi kan fylla på med meningar… 😉 Ett nästa steg. Förändra och förbättra… 🙂

En mycket trevlig övning hur som helst! Rekommenderas!

Som lite extra på mattan hade jag andra sekvensbilder om Flo som vi har som inköpt material på skolan.

 

De som eleverna jobbade med i paren och skrev meningar till hittade jag på Pinterest. Hülya Basarans sida där med sekvensbilder.

 

 

Muntlig interaktion i dagboksskrivandet.

Varje måndagsmorgon skriver vi dagbok. Berätta om något du gjort i helgen!

I genrepedagogikens anda så har vi börjat att skriva med tidsord, det är ju en slags återberättande text. Ganska svårt i början men vi tränar för fullt.

Jag hjälper till och modellerar min text. En händelse som jag har gjort i helgen. Men jag börjar med att rita! Sedan får eleverna gissa vad de tror att jag har gjort. Idag var det lätt tyckte dem. – Fiskat! Men en flicka sa – Pimlat. Båda är rätt och vi pratade om vad som är skillnaden.


Det är svårt att få med alla i helklassdiskussioner tycker jag. Det är gärna samma som svarar och berättar och som alltid räcker upp handen. Ibland tar jag elever iaf som får svara men jag försöker och hitta på övningar där jag får fler aktiva för att alla ska träna den muntliga interaktionen. Så precis som jag fick eleverna också rita först och sedan gå till någon klasskompis och fråga om han eller hon kan gissa vad jag gjort i helgen. Alla blir då delaktiga och måste prata med en kompis.

Elevexempel.

Gibbons skriver:

”Forskning kring andraspråksutveckling visar tydligt att mycket beror på hur samtalen i klassrummet läggs upp för att elever framgångsrikt ska tillägna sig andraspråket.”

Sedan får de också skriva, så som jag gjorde på tavlan. Försök använd tidsorden och så glöm inte punkt och mellanrum mellan orden. Mål från PP-väggen som plockar fram. Dessa kör hårt med nu för att skriva läsligt.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Lindblomskolan som jag jobbar på är en skola med 565 elever, varav 34% är nyanlända. Vi har ca 30 olika språk och dialekter på skolan. Vi har studiehandledare i några av språken, men för få speciellt i arabsika. Vi är igång med diskussioner kring studiehandledning i förstelärargruppen, hur kan vi utveckla undervisningen kring studiehandledning? Så har vi pedagoger som går en utbildning kring studiehandledning, ”Att undervisa nyanlända elever – för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen”. Så det är ett spännande arbete som är igång. Vi är en skola på landsbygden vilket gör att det är svårt att rekrytera studiehandledare som jag förstår.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Vi lyssnade på Didaktorns intervju med Nihad Bunar.

Han pratar om att hitta kompensatoriska vägar. Jag tror att det är viktigt för just vår skola. Vi kommer att ha svårt att hitta tillräckligt många studiehandledare helt enkelt, hur kan vi göra då??

Jag har läst stödmaterialet från skolverket, Studiehandledning på modersmålet.

Mina tankar efter det är bl.a.:

  • Vi måste använda kartläggningen som en grund för hur studiehandledningen ska läggas upp, mer än vi gör idag. Behövs studiehandledningen före, under och/eller efter lektionen för just eleven ifråga? Hur ska vi lägga upp en stöttande undervisning för eleven som individ?
  • Vi alla pedagoger behöver samverka! Vilka förväntningar har vi, vad tänker vi kring t.ex. kunskapskraven. Vad konkret är det som är en godkänd nivå i ett tema? Vet studiehandledaren om vad vi har tänkt? Har vi kommunicerat syftet med lektionen? Kanske kan matriser vara ett sätt att räta ut frågetecken som kan uppstå.
  • Jag tror också på att samverka kring ämnet modersmål. Att jag i klassrummet erbjuder eleverna att skriva, berätta på sitt modersmål så ofta som möjligt men absolut vid bedömningstillfällen! Ta hjälp av digitala verktyg. Så att vi inte bedömer svenska-kunskaperna istället för ämneskunskaperna!!
Både användandet och nyttan av att jobba med matriser och vikten av att samarbeta med studiehandledare och modesmålspedagoger var något som vi jobbat med kring vårt prioriterade mål i årskursen.

Kring vårt prioriterade mål på skolan, Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift., så utarbetade vi en matris i varje årskurs kring kommunikation kring ett tema som vi skulle jobba med. Vår blev så här:

Vi har också, i våra arbetslag, gjort våra egna HUR ska vi arbeta för att nå målen? Det kursiva är tankar under vår delanalys nu efter jul. Har vi gjort det vi sagt? :

·       Vi ska genomföra muntliga interaktionsövningar. Eleverna ska i grupper mha bilder och ord träna på att förklara, beskriva, berätta, resonera m.m. genom att kommunicera muntligt. Minst en gång varje dag. Det har vi verkligen gjort och det har blivit en del av vår vardagliga planering.

·       Skriva texter och i större utsträckning kunna visa sina kunskaper även på sitt modersmål i de språk där vi har modersmålspedagoger. Vi har gjort det 5-6 gånger under höstterminen.

·       Samverka med modersmålspedagoger kring texter och arbeten som eleverna gör i klasserna. Någon enstaka gång men vi kan bli bättre. Vi samplanerade t.ex. kring vårt upplägg kring 4-rutan med Amina. Vi ska försöka få igång planeringarna tillsammans med Amina och Dinore till att börja med. Malin vill att Dinore är med i klassrummet vid något skriv tillfälle för att stötta en elev att komma igång med skrivandet på albanska.

·       Använda digitala verktyg för att stärka den muntliga kommunikationen. Sätta ord på det vi gör t.ex. genom återberättande. Vi har gjort det någon enstaka gång under terminen men kan bli bättre.

·       Sambedöma tillsammans med modersmålspedagogerna kring SvA och ämnet modersmål. Samla dokumentation (både skriftlig och muntlig mha I-pad eller dator) i klasserna som vi kan använda till sambedömningen där eleverna i klassrummen jobbat med både svenska A och modersmålet parallellt. I slutet av varje termin. Vi har gjort bedömningsstödet och då har de arabisktalande eleverna fått göra det tillsammans med Amina. Cissi och Amina bedömer eleverna i No och So under studiehandledningslektionerna.

·       Använda bildstöd för att förstärka språket. Det är vi bra på. Vi använder mycket bilder. Vi arbetar språkutvecklande och har fokus på att underlätta språkligt för eleverna mha bilder och ord.

 

Vi har också delutvärderat matrisen och funderat kring hur vi har lyckats. Här är en del av utvärderingen.

Allt är inte perfekt och vi kan bli bättre på flera punkter men det som är bra är att vi har sett det nu. Vi vet vad som är bra och vad som kan bli bättre. Diskussionerna vi hade kring vår delutvärdering gör att vi tar steg i vår egen utveckling som lärare och hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att möta våra elever på ett bättre sätt. Förändra för att förbättra..

(Jag menar inte här att visa något slags facit! Vi kan säkert bli bättre på att utvärdera. Jag har bara lagt med urklippet för att visa något kring de diskussioner vi hade och menar inte att vi är klara, det är ett arbete under utveckling, men jag ser vilka vinster det ger vår verksamhet. Man måste våga försöka och träna för att bli bättre! det här är ett utvecklingssteg som vi tagit och som jag är mycket stolt över att vi tagit)

Analysera mera i vardagen!!

 

Jag har också analyserat andra matriser…

I svenska och svenska som andraspråk upptäckte jag där att jag inte mötte mina flerspråkiga elever på ett bra sätt för att nå målet kring tala:

”Jag tänker att jag också kring tala skulle behöva modersmålspedagoger som hjälp. Det är främst eleverna som läser utifrån SVA som inte når målen kring tala och det beror på att de inte kan svenska tillräckligt bra dels för att tillgodogöra sig högläsningen men också att kunna och fråga, kommentera, berätta och följa instruktioner. Jag tänker också att det ofta sker i helklass. Där kanske inte dessa elever känner sig bekväma pga sina språkförbistringar. Tror att fler skulle klara sig bättre om man satt i en mindre grupp ev utifrån språkkunskaper till att börja med och läste och talade om bilder och text tillsammans. Kan vara svårt att få till i en klassrumsmiljö där elever har så olika förförståelse och det krävs en lärare för att leda samtalet. Kanske är dessa mål viktiga att jobba med just i våra FBK-verksamheter. Jag tänker att genom att läsa och resonera kring olika texter och bilder i grupper tillsammans med lärare kan lära sig mycket av det svenska språket.” (utdrag ur mina anteckningar från min analys av matrisen i svenska och svenska som andraspråk)

Jag kan sätta fingret på vad jag behöver hjälp med och kan gå och be om hjälp från andra pedagoger så vi kan göra en omfördelning av resurser. Jag kan prata med lärarna i förberedelseklassen då ett par av mina elever gick delvis i fbk.

Kanske gör analyserandet och utvärderandet att vi hittar våra kompensatoriska vägar i våra egna verksamheter.

Kanske kan vi iaf så syn på vad vi skulle behöva och lättare kan sätta fingret på att just det här behöver vi för att lyckas bättre.

Samband och interaktion i fokus när vi arbetar med siffran 7

Efter att ha introducerat siffran sju genom att som vanligt titta på Livet i mattelandet, visa hur sjuan skrivs och jobbat med några sidor i matteboken så var det dags att kolla av lite hur vi låg till.

Vi har under arbetet med 7:an också jobbat med sambandet mellan addition och subtraktion. Vi har delat upp 7 kulor på olika sätt i muggar och skrivit på mattespråk vad vi gjort när vi gömt och tagit fram igen. Vi hade också lite problemlösning nästa lektion med talfamiljerna där barnen bara fick använda de siffror som ”bor” i huset. De fick klura ihop med bordsgrannen på hur det kunde lösas.

img_4815.jpg

Vad vet ni och siffran 7?

Eleverna fick 2 och 2 resonera kring vad de visste och skriva en mindmap på ett papper. (Nu börjar vi komma igång med bikupe-pratet två och två vilket var lite trögt i början av skolgången.) Att vi jobbat med talfamiljerna märktes men man hade också möjlighet att utmana sig själv och visa att man kunde svårare mattetal som blev sju.

img_4813.jpg

Efter en tid så avbröt jag och vi samlade tankarna gemensamt på tavlan.

img_4812.jpg

När vi jobbade med siffran 6 byggde vi kuber eftersom de har 6 sidor. Mallen för kuben hittade jag på nätet och finns här på länken. Dessa kuber skulle vi idag plocka fram och jobba vidare med. Jag tog fram en stor tärning och berättade att jag kunde se genom bordsskivan. Jag slog tärningen, en femma, och kunde berätta för barnen att mot bordet låg en 2:a. Så fortsatte jag att slå. Varför gör jag det här just idag? När vi pratar om siffran 7? Till slut var det några barn son såg sambandet och kunde avslöja min hemlighet.

img_4814.jpg

Nu var det dags att göra våra egna tärningar av kuberna vi gjort tidigare. Men de skulle nu göra ”riktiga” tärningar där motsatta sidor tillsammans skulle bli sju. Nu kunde de ta med tärningarna hem och trolla för dina föräldrar och syskon.

img_4811.jpg

Efter det så var det dags att spela 7:an. Ett kortspel som går ut på att bli av med  sina kort. Egentligen räknar man poäng och korten är värda olika mycket men det väntar vi lite med. Jag har också valt att ta bort knäckt, dam och kung för de är lite svåra att hålla ordning på. Hjärter 7 börjar och sedan kan nästa person lägga hjärter 6 eller 8 eller någon annan sjua. Spelet fortsätter med att man lägger kortet innan på sexan och kortet efter på åttan tills man når ess eller tio då. Dels tränar vi begreppen innan och efter men också att sortera korten efter färg och i nummerordning. Så småningom kan vi lägga till alla korten, poäng och strategier… Än så länge hjälps vi åt och klurar på vilka kort som man kan lägga, vad kommer innan 5 eller efter 9? Var ska man lägga klöver 6? osv.

Nå mål i NO på olika sätt. Insekter.

Vi har jobbat på kring att nå målen kring vår pedagogiska planering insekterna i NO:n.

Här nedan är matrisen och progressionen som vi jobbar med kring temat.

skarmklippmatris-insekter

Så här ser vår PP-vägg ut:

img_4492.jpg

Från väggen kan vi plocka ner ord och bilder och träna på på mattan i klassrummet. Ett stöd för eleverna i arbetet.

Vi har jobbat med att kunna insektens kroppsdelar, söka fakta, skriva faktatexter, kunna flera olika insekter. Inlägg. Även där genom kommunikation och cirkelmodell.

Nu har vi gått över till livscykel och så småningom näringskedjan.

Eleverna har i förskoleklass även jobbat med livscykeln på fjärilen och på grodan så vi har helt enkelt hakat på det.

Våra arabisktalande elever får stöttning av vår modersmålspedagog dels under en lektion i veckan och dels lite på sin modersmålsundervisningslektion.

Dagens kommunikativa övning kring livscykeln var att beskriva bilder för varandra. Vi repeterade livscyklerna och tittade på att nästan alla insekternas livscykel är lika. Ägg, larv, puppa, insekt. Eleverna fick välja en insekt och beskriva bilderna för varandra, utan att säga det ämnesspecifika begreppet. Det skulle kompisarna som lyssnade göra. Så turades man om och bytte insekt. Det blev en träning i att beskriva och då inte – Jag ser en larv. Utan lite som gåtor… -Jag ser en vit avlång sak med lite ränder på.

img_4577.jpg

img_4574.jpg

Det här ligger kvar som en ”övning på mattan”. Dels så kan jag kolla av dem när tid finns på ett enkelt sätt och dels kan de träna med en kompis på att beskriva.

Efter det skulle eleverna göra bläddror och gemensamt fyllde vi i den första bläddran om myrans livscykel som är bekant och som vi skrivit och läst faktatext om. Vi pratade om och använde oss av tidsorden först, sen, sedan och till slut.

img_4572.jpg

Sedan fick de fylla i en blank bläddra. Rita på luckorna och skriva bakom. De fick då ta en annan insekt, som fanns stöttning i med bilderna på mattan, eller något annat som också har livscykel… Mycket roligt! Det blev gräset och hästens och spindelns livscykel.

img_4575.jpg

img_4576.jpg

Kommunikation i matten med struktur.

Veckans matte har handlat om subtraktion. Introduktion av subtraktion. (Passande nog är veckans ena bokstav S.)

Första lektionen handlade om att jag tog bort och visade på tavlan. Bl.a. satte jag 5 magneter på tavlan sedan tog jag bort några. Barnen fick klura på hur många jag tog bort och hur man skriver det jag gjorde på mattespråk.

Sedan var det elevernas tur. De fick 6 klossar för att det inte riktigt skulle bli samma tal. De satt i par och skulle ta bort för varandra och sedan skriva på mattespråk.

 
Nästa lektion pratade vi om att man kan använda fingrarna och ta bort dem eller hoppa bakåt på en talrad. Den muntliga interaktionen bestod den här gången av att leka affär. Barnen fick i 3-gruppen turas om att vara kassörska och räkna tillbaka till kunderna. Varje kund fick en tia att handla för och kassörskan fick sätta priserna. 10 fingrar minus priset, ta bort fingrar för priset. Utmanande blev att handla mer saker och då räkna i flera steg. Hur mycket blir det tillsammans och hur mycket ska kunden ha tillbaka.

 
I vår mattebok Favoritmatematik jobbade vi sedan med sidor där man handlade saker för pengar och skrev på mattespråk.

Under de här lektionerna fick vi också användning av vår nya struktur för pratljud-nivån i klassrummet. Blir mycket tydligt vilka förväntningar jag har på eleverna. När de ska/får prata – grönt ljus, när de får viska och hjälpa varandra – gult ljus och när jag tänker att det är uppgifter som eleverna ska klara helt på egen hand dvs. utan att ta hjälp – rött ljus. Det kan t.ex. handla om att vissa sidor i boken där de ska forma siffror eller andra symboler. Mycket uppskattat av eleverna som hjälper mig att komma ihåg att flytta pilen. ”Kan du inte flytta pilen Malin så vi får prata vanligt nu” sa en pojk när vi skulle leka affär. 🙂 Härliga ungar!

Beskrivande genren – faktatexter börjar ta form á la cirkelmodellen.

PP-väggen om vårt nuvarande NO-projekt om insekter. Valet av tema är grundat i elevernas intresse och progression från förskoleklassen. I fsk jobbade de nämligen både med grodyngel och fjärilar så djur och småkryp hade barnen förkunskaper om och speciellt livscykeln med ägg, larv, puppa. Perfekt!

Vi började med att närläsa om myran. Resultatet av det kan ni se hänga här på tavlan. Eleverna skrev den gången meningar helt utifrån orden de strukit under i texten så jobbade vi med delarna på insekten. Se blogginlägget om det arbetet här:

Närläsning av faktatext.

Vi fortsatte nästa tillfälle med att titta på en film från SLI.se om insekter. Sedan introducerade jag 6-fältaren. Vi fyllde tillsammans i en 6-fältare på tavlan med bara stödord för att sedan gemensamt kunna skriva en gemensamt faktatext. Vi gjorde hela meningar av stödorden och får då också tillfälle att prata om punkt, kommatecken, styckeindelning.

Den texten vi skrev gemensamt skrev jag ut så alla elever fick var sitt exemplar. Idag har vi jobbat med den texten för den kommer att vara läsläxa nästa vecka. Vi har strukit under alla ”insekter” med en färg och alla ”och” med en annan. Vi har ritat en myra och skrivit in kroppsdelarna på myran på våra papper. Innan den blir läsläxa kommer de att träna på att läsa den så klart även om vi nu har läst den gemensamt många gånger under arbetets gång. (När vi läser och stryker under blir det också en träning mot målet i svenska att kunna skillnad mellan ord och mening. Eleverna hjälper mig att läsa en mening i taget och då är det ju till punkt det gäller. )

img_4476.jpg

img_4480.jpg

För att alla ska vara säkra och kunna träna på insekternas kroppsdelar så är det så klart en av övningarna på mattan den här veckan.

Som ordbild den här veckan har eleverna bl.a. ordet ”är”. Idag på dator-passet blev det där för, istället för att skriva ”vi är”-meningar, är meningar om insekter…

img_4477.jpg

img_4482.jpg

Vi jobbar också med siffran 5 den här veckan och en klurighet med siffran fem är ju att göra staket, ni vet 4 streck och ett streck över som när man räknar poäng i brännboll… 😉 Så på onsdag ska de få träna på det. De ska ut på skolgården och undersöka vilken insekt som flest gillar. Fråga och räkna med staket så vi kan räkna ihop med 5-skutt i klassrummet sedan. Övning i muntlig interaktion för dagen.

vilken-insekt-gillar-du-bast