Kategoriarkiv: Studieteknik

Prov i samhällskunskap för elever som läser efter sVa. Visa ämneskunskaper inte nödvändigtvis skrivförmåga.

Mina elever har under en period jobbat kring temat Samhälle, ekonomi och jobb. Jag har utifrån årskursens pedagogiska planering planerat min undervisning för att möta mina elever som läser svenska som ett andraspråk i att klara av att lära sig målen som är satta. Vilka begrepp kommer att vara centrala i arbetsområdet för att kunna visa sina kunskaper och hur skapar jag en överblick över området så att det är lättare för eleverna att ta till sig kunskaperna.

De centrala begreppen för området är samma som för de alla elever i årskursen men vi måste jobba med dem mer och använder då också Widget Online för att få fler ”krokar” för eleverna att hänga upp begreppen på. Det första vi gjorde var att eleverna fick orden med tillhörande bilder och förklaringarna på olika kort som de sedan två och två skulle försöka para ihop. Kan vi några begrepp från tidigare arbeten? Kan vi hitta några ord i förklaringarna som gör att jag kan gissa vilka som hör ihop, för en del här är svåra? Man fick också skicka ut ”spioner” som tittade hur andra grupper gjort och då också fråga hur de tänkt.

Gemensamt limmade vi dem sedan på vikta A3 papper som också gick att vika ytterligare en gång för att ha möjligheten att träna hemma på bilderna och förklaringarna.

För att skapa en helhetsbild för eleverna så ritar jag ofta mina bilder. Som kartor. Vi har en tom som vi tillsammans under genomgången fyller på. Denna får eleverna sedan med sig hem för att kunna träna på. På vårt Team så lägger jag också en liten film där de kan lyssna på mig när jag förklarar de olika begreppen och hur de hör ihop. Det som jag vill att de ska kunna!

För det är det här som är det som de ska kunna! De ska kunna förklara begreppen och i dess sammanhang. Men de behöver inte kunna läsa flytande inte heller kommer det vara något krav på skrivförmågan när de till slut ska visa sina kunskaper för mig. De ska kunna berätta. Det är inflöde och utflöde av den muntliga förmågan som vi i So och No-ämnena jobbar för när de är hos mig. Att kunna förklara och berätta.

Därför tränar vi just på att förklara och berätta under mina lektioner. Vi spelar spel. En fråga som en kompis läser om du hamnar på en gul markering och stå över ett kast om du hamnar på en röd. (Ett tidigare arbetsområde har vart att skriva instruerande texter. Vi tittade på spelregler och skrev gemensamt regler om SO-spelet innan de i grupper fick tillverka egna spel om kroppen)

Vi förhör varandra på berättandet.

Själva bedömningen och provet gick sedan till så att de utifrån ”blindkartan” som de hela tiden jobbat efter skulle skriva alla begrepp som de kom ihåg. Markera dem med färg så att de blev synliga sedan fick de var sin dator där de muntligt skulle spela in när de berättade om begreppen och kartan. Eleverna är sedan tidigare vana med att spela in i Power point (som vi använde den här gången) för det är något som vi gör för att just träna den muntliga förmågan dock har jag tidigare aldrig använt det vid ett bedömningstillfälle. Det gick åt många grupprum för att alla skulle kunna sitta själva men vi klarade det och det är ett arbetssätt som jag kommer vilja fortsätta erbjuda mina elever att visa sina kunskaper på.

När de fick tillbaka provet så fanns en QR-kod så att de hemma kunde lyssna på hur väl de presterat. Här är ett exempel på hur det kunde låta: Samhälle, ekonomi och jobb – OneDrive (sharepoint.com)

Som utmaning hade de också med vissa frågor som resten av årskursen hade med på sitt prov. Mer resonerande frågor där de också fick möjlighet att visa sina kunskaper mot högre måluppfyllelse. Den delen var dock skriftlig.

Påsken enligt bibeln

Varför firar vi påsk?

I min sva-grupp så ska vi i veckan ta reda på och kunna berätta om hur det gick till på Jesus tid och vad som hände under påskdagarna. Till stöd har jag ritat en serie (kan man kanske kalla det). Något att fästa minnet på och att ha som stöd i sitt berättande. Vi utgår från den gamla hederliga Högtidsboken från Almqvist & Wiksell.

Detta arbetssätt brukar vara uppskattat i min grupp.

Bilden hittar man på länken (Jag är ingen illustratör men ifall någon har användning av den…)

https://drive.google.com/file/d/1T7sOCFZR3OxmXG6Exha5StIuxWm5UmX-/view?usp=sharing

Inre berättelser/bilder för ”kom ihåg”-läxor

En framgångsfaktor som jag gärna delar med mig av till andra föräldrar och lärare är vikten att skapa inre bilder och ibland till och med inre berättelser är att memorera ”kom ihåg”-läxorna. Det har som sagt varit en stor framgångsfaktor för mina egna barn när det är dags för veckans ord, glosor eller vad det kan vara. Kanske kan tipset hjälpa något mer barn i kampen kring att komma ihåg som vi hade i början.


Nyckeln som gick och de försvunna NN:en. Skatten som består av gyllene TT och det är orättvist att en får båda TT:en. Hunden som skäller på en hund som gnäller. Det är jobbigt att bära på två tunga B osv. Det här tanke sättet där vi oftast försöker få in skälva stavningen i bilderna har hjälpt min flicka att komma ihåg mycket bättre. Från att ha kämpat hårt med sina ord till att vi nu ritar och pratar och sedan tränar ett par gånger och de sitter. Det har blivit en otrolig skillnad faktiskt!

Pojken med skjortan skyndar iväg och tappar J:et på vägen. Schampoot bubblar iväg med bokstäver… C försvinner i shorts och S försvinner från Choklad.

Ibland funkar det också att vi bara sorterar dem i högar men ändå med en liten story… ”Samhället misstänker någon och skickar räddningstjänsten.” ”Det finns en brottsplats i kommunen”… t.ex.

Firar in sportlovet med full pott tack vare QR

Måste återigen slå ett slag för QR-koder!

Efter att ha tragglat med veckans ord med de elever som jag träffar under veckan och inte lyckats fullt ut så försökte jag tänka om… Eleverna måste klara att träna sin läxa på egen hand och hur kan jag hjälpa dem att lyckas med veckans ord? Hmm. Så jag provade att spela in även dem på QR-kod. Efter jag läst in läxläxan så läste jag också in veckans ord. Vi tränade en gång i skolan så att de såg hur det fungerade. Att de skulle lyssna, pausa, skriva, rätta till och sedan ta nästa ord tills de kunde stava till dem.

Igår var det dags för förhör och det blev full pott för de som använt sig av koden. Från att ha haft 1 eller 2 rätt av 5 förra veckan så var det 5 av 5 igår! Sååå härligt! Man blir ju nästan tårögd… 🙂

   

GE ALLA SAMMA CHANS ATT LYCKAS!!! <3 

https://youtu.be/ohAktWzR2HA

Lässtöd hemma mha QR-kod.

Det är inte självklart att man kan få hjälp att träna läsläxan hemma. Men alla måste ändå ha samma chans att lyckas.

Det är precis som för barn lättare att höra och förstå svenska än att läsa, tänker jag. Dessutom kan mina små barn/elever hjälpa till hemma att förstå om det inte är text att läsa utan att lyssna på.

Dessutom hade jag min stora dotter, som går i 4:an, att träna på uttal på engelska när hon är hemma själv på eftermiddagarna genom att jag spelade in när jag läste texten.

Därav fick QR-koderna ett annat användningsområde i min undervisning.

Jag läste in läsläxan så att och skickade med en informationslapp om att ladda hem en gratis QR-läsar-app och på så sätt kunna lyssna på läsläxan hemma.

Barnen fick träna på mattan hos mig i skolan och lyssnade flera gånger om… Jätteglada och nöjda.

Så jag spelade också in veckobrevet när jag ändå var i farten. Vi har svårt att hinna få veckobreven översatta nämligen om det inte är något speciellt så det här fick bli en annan lösning som jag löser lätt själv. 🙂

Vi tränar den viktiga strategin att SÖKLÄSA

För att öka läsförståelse och kunna svara på frågor på text i olika sammanhang inte minst t.ex. i bedömningsstödet och nationella prov så småningom… är det viktigt att kunna sökläsa. Lista ut vilka som är nyckelord ur en fråga och kunna leta upp dem i en text för att kunna hitta och svara på en fråga. Jag kopplar sökläsandet till reportern


Dagens NO-lektion handlade om att sökläsa. Vi jobbar med vårblommor och djupdyker, i varje fält i vår förenklade variant av 6-fältare, 4-fältaren. Den här gången handlade det om FÖREKOMST. Vad betyder det? Går det att lista ut med detektiven genom att dela på ordet? Nja… Vad som kommer först, var en idé från en elev som vi jobbade vidare kring. Vi tänkte om lite till NÄR blomman blommar först. Och VAR blomman blommar helst.



Eleverna skulle fylla i månadernas namn på blombladen. Sökläsa för att hitta när blomman blommar först och måla månaden. Sökläsa vidare för att hitta var blomman blommar helst och skriva det i en hel mening på raderna. Eleverna behöver här inte läsa hela texten utan försöka hitta någon månads namn och så tipsade jag om att försöka hitta ordet växer för att hitta var blomman just växer.

Imorgon fortsätter sökläsandet kring läsläxan men då vill jag att de läser och försöker komma ihåg ordet de letar efter. Först läsa ett ord på pappret. Försöka hålla ordet i minnet och stanna när man hittar ordet. Då försöka återberätta vad man läst för kompisen. Sedan byter man och kompisen läser till nästa ord och försöker återberätta. Jag tänker lite som strukturen Turas omkooperativt.com eller Rally coach som det heter på engelska.

Den som inte läser och återberättar. Stöttar, uppmuntrar och hjälper till om det behövs.

Jag kanske då får läge att introducera ännu en roll i grupparbeten i klassen nämligen UPPMUNTRAREN.

Bilden hämtad från kooperativt.com

 

Jag är noga med att eleverna tränar på att berätta och inte läsa igen. Något som jag ofta också använder till lästal i matten när en elev ber om hjälp. Läs för mig. Bra. Berätta vad det stod. Vad ska vi göra?

Återstår att se hur det går! 🙂

 

Nytt fusk i matten! (Ny strategi)

Då går vi mot att släppa fingerräknandet och använda oss av huvudräkning men då måste vi ha koll på fusken, eller strategierna. Eleverna tycker att de är lite fusk-lika så det passar bra att kalla dem. 😉

Vi har Fusk 1 som är 10-kompisarna, idag har vi fyllt på den fusklappen med en pratbubbla om att fyll att fylla ut till 10. Fusk 2 som är ”börja med knytnäven. Se filmsnutt som förtydligar vad jag menar.

Och så nu alltså Fusk 3 som är ”vik över-fusket”.

Vi jobbar med additionstal över tiotalsövergång just nu och då använder vi dem alla tre, näst intill. Vi måste ha koll på 10-kopmpisarna för att veta hur många vi ska ”fylla ut” med. Vi använder ”vika över-fusket” för att slippa räkna det nya talet vi får när vi fyller ut. Blir man osäker om man räknat rätt kan man kontrollera med knytnäve-fusket.

Kopieringsmateriel i lärarhandledningen till Första och Andra räkneboken. (Lite osäker på om det är Första och andra eller Tredje och fjärde, men taget ur det materialet iaf.)


För att automatisera ”vika över-fusket” så tillverkade jag en matteord på temat. Barnet som får kortet med hjärtat på kommer att börja och även sluta. Det barnet börjar med att säga talet som står på ena sidan av kortet. Alla andra barn ska ha summan uppåt och vara beredda när talet som passar just deras summa sägs. Säga summan och sedan vända på kortet och säga talet och så fortsätter det till man kommit till barnet med hjärtat på kortet svar. Vi tar tid så vi är motiverade att slå rekordet nästa gång.

Till vårt läromedel finns bra kopieringmaterial som tränar just detta jättebra. Jag gillar dessa när eleverna får skriva alla mellanled. Det är viktigt att visa hur man tänkt i matten och då är det lika bra att träna in det redan nu.

För att börja släppa fingerräknandet så är det bra om man kan komma ihåg fusken i huvudet, därför påminner jag om konstnären som hjälper oss att se inre bilder. Att försöka se ”vika över-fusken” utan att egentligen plocka fram dem…

Studieteknik och dikter m.m. i bokstavlandet

De sista veckornas arbete kring Livet i bokstavslandet har kantats av lite rymdarbete, vänskapsarbete och läsförståelsearbete.

Eftersom Livet i bokstavlandet är uppbyggt så att det i varje kapitel är två bokstäver som jobbas med så stannar vi upp ibland och kompletterar texterna med andra texter. Som veckan som handlade om bokstäverna R och Y och kapitlet berörde rymden. Längst bak i boken finns det faktatexter och just till det här kapitlet så fanns en text kring rymden. Den är dock ganska utmanande och barnen behöver läsa den tillsammans med en vuxen eller egentligen få den läst för sig. Men en bra texta att prata kring och fördjupa kunskaper kring rymden med. Lite som en ”grej of the week”.

Blogginlägg från första veckans arbete med rymden.

Jag bestämde mig för att stanna en vecka till i rymden dels eftersom eleverna var så intresserade av det och tyckte att det var spännande och dels för att bokstaven Y är ganska svår och lätt blandas ihop med andra vokaler så som U. Dock ville jag skicka hem en läsläxa även den här veckan. Eleverna fick med sig sina egenskrivna texter om rymden från veckan innan (finns på bild på länken från första veckans arbete här ovan). Men så hittade jag också en text om solen. Texten om solen ”närläste” vi. Vi läste och strök under med olika färger för att få texten mer lättläst. Det fick sedan bli läxan att läsa hemma under veckan. Vi tittade på film och gjorde mindmap på vad vi fick reda på under filmen. Lyssna och titta för att lära. Veckan blev lite kantad av studieteknik…

Efter det så följde bokstäverna V och Ä i bokstavslandet.

Vi skrev då vänskapsdikter.

För att hitta lite inspiration tittade vi på Ugglan och kompisproblemet och pratade sedan om hur bra vänner är.

img_4845.jpg

Härliga dikter som påminner oss om hur man ska vara mot sina kompisar.

För att förbereda nästa veckas läsläxa hade jag kopierat upp de nya sidorna ur läseboken men klippt bort bilderna. Som muntlig interaktionsövning den här dagen så skulle eleverna två och två fundera kring vilken bild som hörde till vilken text. Och i vilken ordning ska de vara? När vi sammanfattade lektionen och funderade kring hur vi visste vilken bild som hörde till vilken text så hamnade vi i hur man läser olika ljud som skrivs. Bruno föreställer en apa och Coco en gammal tant. Coco t.ex. säger ”Hå, hå.” Varför säger hon så? Hur låter en gammal tant? Man behöver inte ljuda i onödan… 😉

 

img_4849.jpg
Som andra spår under den här lektionen så letade barnen ord från bilden som hör till kapitlet. Jag hade igen kopierat upp från boken på A3-papper så att de två och två kunde skriva orden vid sidan om bilden. Mina nyanlända elever blev mycket mer aktiva när vi gjorde på det här viset istället för som vi brukar i helklass och räcka upp handen.

img_4850.jpg
De flesta hann med båda spåren och nästa lektion fortsatte vi att samla ord men fokuserade då på H. En mycket svår bokstav som knappt låter något… 🙂

 

Närläsning av faktatext.

Vi har fortsatt arbetet med insekter. Sist i skogen så hittade vi en faslig massa myror med 3 benpar som var fokus för våra ögon den gången. När vi jobbade vidare i klassrummet så tänkte jag att vi skulle kika närmare på myran. Jag valde en lättläst text om myran och vi jobbade gemensamt med texten med närläsning a´la i Anna Kayas film om cirkelmodellen som ni ser här under.

Just den närläsning som jag syftar på startar 16 minuter in i filmen.

Vi jobbade som sagt med texten om myran. Vi pratade om texten och strök under viktiga ord. De viktiga orden skulle de sedan försöka använda i sin NO-bok. Den här gången skrev vi för hand. Några valde att skriva enbart några av orden vi strök under andra utmanade sig genom att skriva meningar om orden. Vi jobbade också med myrans kroppsdelar. Nästa besök i skogen ska nämligen handla om hur insekternas kroppar ser ut och förhoppningsvis kommer vi till kontentan att insekterna har en 3-delad kropp så som t.ex. myran.

Titta på Annas film! Den är väldigt tydlig och bra.

Vi pratade om vad en faktatext är, tittade på bilderna och funderade kring dem. I förskoleklassen hade grupperna fjärilslarver och grodyngel så begreppen ägg, larv, puppa var bekanta för eleverna och något de kände igen.

Vi hjälptes som sagt åt att läsa och jag sa t.ex. på nästa rad kan vi läsa hur många myror som kan bo i en myrstack. Så läste vi tillsammans och följde med fingret så gott det gick och hittade ha projektorn och dokumentkameran också rätt ord att stryka över.

Våra första faktatexter… Arbetet fortsätter… 🙂

Inspirerad av kors-språkande #NC

Igår hade vi vår sista föreläsningsdag med Mecki från Nationellt Centrum för andraspråk.

Som vanligt inspirerande..

Den här gången fastnade jag lite extra för när hon pratade lite om korsspråkande eller translanguaging. ”Att röra sig kors och tvärs genom sina språk”.

Artikel ur tidningen Lisetten.

Tankarna började snurra och för att börja och prova lite tog jag tillfället idag när vi skulle lära vårt andra språk engelska. Målet med kapitlet i engelskaboken är att kunna 5 sjukhusord. Bra tillfälle att jämföra olika språk och kika på likheter tänkte jag.

Vi började med engelskan. Läste texten och letade efter sjukhusord. Så var det ju på svenska också då. Men sen kan vi ju tillsammans flera språk i klassen. Vi skrev upp så många vi kunde/hann på andra de andra språken. Det som hände i klassrummet är att en stolthet över att kunna och få visa växer hos de som är flerspråkiga och som kanske inte alltid har så lätt för att räcka upp handen och vara säkra på att ha rätt. Glädjen sprudlar och det är svårt att sitta still för de vill så gänra skriva och visa på tavlan. De andra eleverna tittar och försöker härma efter. Det är roligt att kunna ord på andra språk. Spännande med andra bokstäver som låter på helt andra sätt än hur våra ljud och tecken hör ihop. Jag skriver hann här ovan för vi hade kunnat hålla på längre och organiserat det bättre för att lära oss ord på andra språk men det får bli nästa gång. Lärdomen blev iaf att det finns flera likheter mellan språk. Vi konstaterade också att det är ju bra att doktor heter nästan lika på många språk så man kan få hjälp om man behöver det. Det förstår vi iaf hos varandra. Vi har pratat om att jämföra språk för att komma ihåg som en slags studieteknik till att lära sig glosor och tänk vad viktigt det är för männsiskor som kommer till Sverige och ska lära sig alla ord i vårt språk.

Vi har tidigare hälsat på alla våra olika språk olika dagar när vi går in i klassrummet. Men att lyfta våra olika språk oftare i klassrummet är absolut något som jag ska fortsätta med och fundera vidare på hur man kan lägga upp det på något bra sätt. Kanske ”veckans språk” som Mecki hade som idé….

Arbetssättet kan också  hjälpa till kring arbetet mot och  bedömningen av svA. Det står i det centrala innehållet:

  • Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med elevens modersmål, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk. (SVA)
  • Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets. (SVA)

På min PP-vägg står det:

  • Kunna jämföra svenskan och modersmålet. (SVA)

 

image

IMG_1480.JPG
En del av vår dörr med Hej på alla våra språk.