Kategoriarkiv: SO

Stenåldern: jämföra, samarbeta, beskriva

Då har vi i stort sett avklarat stenåldern i klassen.

Målet har varit att eleverna ska kunna beskriva hur människorna levde under tidsperioden (använda ämnesspecifika begrepp) och  kunna jämföra med nutid.


Vi har läst och svart på frågor, tittat på filmer och resonerat kring. Vi har satt upp relevanta begrepp på vår PP-vägg. Så i fredags var det dags att jämföra jägarstenåldern och bondestenåldern. Vad är lika/olika. Vi pratade och funderade. Tror ni att man jagade även på bondestenåldern? Vad betyder samlare? Vad samlade dom? Vad skilde sig kring hur man bodde?


Sedan var det dags att samarbeta kring att pyssla byar. Halva klassen skulle göra en jägarstenåldersby och den andra halvan en bondestenåldersby. Jag hade plockat ihop lite material och eleverna fick fria händer att t.ex. hämta material ute för att kunna göra så som de tänkt. Innan vi drog igång pratade vi om hur man egentligen gör när man samarbetar? Elevernas tankar var:

  • Komma överens, vem gör vad?
  • Prata med alla.
  • Lyssna på alla.
  • Alla ska ha något att göra.

Så till att börja med fick grupperna sätta sig i sina grupper och komma överens om vems om skulle göra vad. Sedan var det full aktivitet!

 


När vi avslutade lektionen funderade vi på om det finns några likheter med nutiden. Finns det spår av stenåldern kvar i det sättet vi lever idag? Det visade sig vara ganska många. Vi jagar fortfarande, vi är fortfarande bönder, vi har skinnkläder ibland, vi samlar och fiskar, vi lever i byar m.m.

Läxan under nästa vecka är att träna sig på begreppen för mina nyanlända elever, och det kommer vi också jobba med på mattan i klassrummet mha bilder och ord från PP-väggen.  De får också hem ett papper med bilder att träna på. För resten av klassen är det läsförståelse av faktatext kring stenåldern. Ett stycke ur boken att läsa och svara på frågor. Så klart får alla göra allt om de vill. Alla ska kunna beskriva hur människorna levde under stenåldern med ämnesspecifika begrepp!
IMG_3232.JPG

IMG_3231.JPG

Här kan ni läsa tidigare arbete med forntiden och även länk till alignmentplanering och matris på temat.

Nästa steg blir bronsåldern. Nu har vi referenser att jobba med. Vi har tydliga landskap att jämföra med för vid det vidare arbetet.

 

Forntiden – Jordens historia

Då har vi dragit igång med forntiden. Första lektionen backade vi tillbaka till starten. Det vi också jobbade med under rymden – The big bang.

Vi tittade på filmen Trilobiten ur Magma-serien på UR.se.

Eleverna fick i uppdrag att titta efter olika delar i filmen vilket de sedan skulle måla om. Ett par fick The big bang, ett annat vatten, leddjur, fiskar, groddjur, insekter, reptiler osv. Man fick så klart ta hjälp an I-pads eller faktaböcker.



Så har vi stannat upp och pratat om Istiden. Vi tittade på en Power Point som vi hittat på Lektion.se författare: Linnéa Skogqvist-K. Fokus var målet att kunna några spår av istiden. Vi kommer att fortsätta jobba med det målet för det blev mest som introduktions lektioner. Vi måste ha lite förförståelse för forntiden innan vi börjar nöta mål på allvar ..

Vi har också snuddat vid människans utveckling. Då har vi tittat på Lucys mormor också det från UR.se. Eleverna har också fått lägga bilder i rätt ordning för att träna den muntliga interaktionen och resonera med varandra.

Vi har läst introduktionen i So-boken kring forntiden. Läst och svarat på frågor. Den strategin som jag vill att eleverna ska använda sig av när vi tränar läsförståelse av faktatexter är att läsa ett stycke och sedan berätta vad det stod. Vi brukar träna strategin i helklass. Eleverna som vill läsa högt räcker upp handen och läser ett stycke. Innan nästa tar vid läsningen så hjälps vi åt att berätta vad det var som lästes.

Nu har vi lite koll på vad forntiden är och hur det kopplar till arbetet med rymden. Så nu har vi också färdigställt PP-väggen. Bilder på ämnesspecifika begrepp kommer att fyllas på allt eftersom vi jobbar vidare.


I går var jag på NTA-utbildning kring temat Jord. Det skulle passa alldeles utmärkt att jobba med kring det här arbetsområdet! Så hade jag haft tillgång till den lådan på skolan skulle jag göra den nu.

För de elever som snabbt är klara. Har lätt för att läsa faktatexter och svara på frågorna har jag kopierat upp ett häfte som jag kallat Mer om forntiden. Häftet är dock helt tomt förutom att det är en ruta och rader på varje sida. Tanken är att de själva ska få välja det de vill veta mer om och leta information, skriva lite kring det och rita en tillhörande bild. Progressionen kring målet ”söka information” är att de ska vara mer självständiga i sitt sökande och då måste de få prova på det också tänker jag. Här tänker jag att hemsidan Unga fakta kan vara en tillgång.söka information formtiden


Vill du läsa mer om den pedagogiska planeringen, alignmentmallen och matrisen kring forntiden så kan ni läsa på förra inlägget kring forntiden.

 

 

 

Alignmentmall, Matris med synliga språkliga mål – PP Forntiden

Då har vi förberett oss för nästa tema och pedagogisk planering, Forntiden.

Jag har tänkt till kring kunskapskrav och centralt innehåll, fyllt i en alignmentmall för att ha de konkretiserade målen klara för mig. Äntligen har jag gjort det enkla klipp och  klistra arbetet och bytt plats på centralt innehåll-och konkretiserade mål-kolumnerna så att det blir mer rätt i mitt tänk och i den ordning som jag gör det. Först fyller jag i syfte, sedan kunskapskrav, efter det centralt innehåll och till slut sammanför jag det till de konkretiserade målen som eleverna blir delaktiga i.

En annan förändring som har skett bland de senaste alignmentplaneringarna för mig är att jag i kolumnen ”Undervisning” tydligare har tänkt till kring förmågor och språkligamål. Det är utifrån dem som jag gör rubrikerna i matrisen. Dessa är viktiga att forumera innan för mig för att jag ska ha med i tanken och i undervisningen så att vi tränar även på dessa. Hur jämför man? Hur beskriver man? Finns det viktiga ord och begrepp man behöver kunna för att kunna beskriva? osv. Jag är medveten om att det dyker upp fler språkliga mål på vägen men jag har iaf startat har dessa med i tanken.

spåkligamål alignmentmall

 

Se alignmentmallen här.

Så har jag också tänkt till kring matrisen. Vad innebär en godkänd nivå? Vad är det konkret som vi ska jobba med, mycket riktat, för att alla ska klara att nå en godkänd nivå. Kan jag ta hjälp av modersmålspedagoger för att hjälpa mig och eleverna att fler ska nå den här nivån även om svenskan begränsar möjligheterna att visa kunskaperna för mig?

Vad är progressionen i arbetsområdet? Vad kräver jag för mer än godtagbara kunskaper? Det handlar till viss del om att söka kunskap mer på egen hand. Ha mer och djupare kunskaper.

Här finns matrisen.

Innan vi började pratade vi om vad forntid egentligen är. Vi pratade om Barnen Hedenhös och Croodarna, vi kom in på Ice Age och Vikingatiden och mycket mer. Jag visade bilder och pratade om begreppen stenålder, bronsålder, järnålder. Delade på orden så som vi jobbar med detektiven för att öka förståelsen. Allt detta gjorde vi innan eleverna fick tycka till kring hur vi skulle jobba.

Elevinflytande: Eleverna har nu fått vara med och bestämma hur vi ska jobba med det här arbetsområdet. Det är inte säkert att vi hinner med att jobba med alla goda idéer men många. Jag kan konstatera att de är mycket påhittiga och riktigt roliga idéer kom fram. Vi jobbar med den metakognitiva förmågan. Hur lär man sig egentligen? Hur lär vi oss bäst?

Spel och dåtidskryss istället för nutidskryss var alldeles strålande idéer tycker jag. Nya arbetssätt för oss och roligt att få jobba på något nytt sätt. 🙂

Lektionsplanering: Konkret i klassrummet blir det att jag efter en genomgång sätter igång den stora gruppen i uppgifter som är utmanande och de i grupper får jämföra eller beskriva kring någon uppgift. Eleverna får hjälpa och stötta varandra en stund. Medan jag på mattan, tillsammans med eleverna som kämpar för att nå en godkänd nivå, jobbar med bilder och ord. Vi jobbar med ord och begrepp och resonerar om likheter och skillnader eller begrepp som behövs för att beskriva. Ibland blir det tvärt om. Då får gruppen på mattan jobba med att lyssna på en text via inläsningstjänst och försöka svara på frågor. Medan jag utmanar någon grupp som behöver ytterligare utmaningar för att komma vidare i något resonemang. Ibland blandar jag så klart alla och de i grupparbeten interagerar och resonerar för att samarbeta. Återkommer på bloggen kring lektionsupplägg. Genom att syliggöra progressionen för eleverna tror jag att de når längre. – Tycker man att det här är lätt så kan man tänka/jobba på det här sättet….  De som vill utmanas antar oftast utmaningarna har det visat sig hos mig. Det är ingen hemlighet att vi är olika!

Gör om, gör bättre.

Sist när vi hade slutbedömning kring temat om Hulstfreds historia och eleverna skulle skriva och berätta och självbedöma sig kring målen i den pedagogiska planeringen visade det sig att många elever inte hade uppfattat målen kring ”kristendomens roll i skolan” och ”betydelsefulla platser och byggnader” på ett bra sätt. Jag hade helt enkelt inte lyckats undervisa tillräckligt tydligt för att nå de målen så… gör om, gör bättre. Jag kundke inte nöja mig med det resultatet! Så istället för att avsluta och göra en slutbedömning fick vi köra en lektion till kring temat.

Vi pratade Alla (EPA, vi gjorde enskilt och par vid förra tillfället då vi hade vårt bedömningstillfälle) om vad vi visste kring alla målen. Pratade extra tydligt kring de målen som varit otydliga innan. Resonerade kring vad vi gjort och benade ut vad som var det viktiga och vad vi faktiskt visste. Vi satte upp ämnesspecifika ord som stöttning för tankarna.

Efter det så var det dags för muntlig interaktion ;-), grupparbete, med att göra en plansch kring hela temat. 3 punkter var extra viktiga att få med på sina planscher: 1. Viktiga platser i Hultsfred och varför Hultsfred ligger där det ligger. Vi hade under temat en gäst som berättade kring detta och så var vi på studiebesök i hembygdsparken. 2. Uppfinningar och jämförelser, vi pratade här om Venn-diagram. Och så förstå 3. Kristendomens roll i skolan. Har vi fortfarande spår i skolan om kristendomens roll? Vi var i kyrkan förra fredag, Lucia osv…

Efter det här lilla extra arbetet så kände sig eleverna säkrare på målen kring temat. Härligt!! Så var det roligt också. Grupparbeten är toppen tycker många.

IMG_3027.JPG

Nöja elever som själva kände att de nått målen.

Det ska inte vara en slump om eleverna når målen!!

Vill du se hur jag jobbar med min målmedvetna undervisning så kika på min film:

Beskriva i berättelser. Självrättning – kamraträttning.

Vi börjar komma till slutet för vår PP kring Hembygdens historia. Vi har tagit modersmålspedagoger till hjälp för att prata om hembygden från förr för så många elever som möjligt i klassen.

Det här målet jobbade vi bl.a. för att nå idag från PP-väggen för Hultsfreds historia men vi jobbad också för att nå målet i stavning, ”skriva med inledning, problem, lösning och slut” och ”använda stor bokstav, punkt och frågetecken” från vår PP-vägg i svenska:


Idag var det dags att skriva berättelser där handlingen skulle utspela sig för hundra år sedan ungefär. För att alla ska veta ungefär hur det såg ut i Sverige för 100 år sedan har vi tittat på små filmer om Emil, när Madicken gick i skolan och när barnen i Bullerbyn gick till affären. Vi har målat vad vi kom ihåg från filmerna. Det blev bl.a. när Lasse sitter i bäcken och lurar de andra barnen att han är näcken.

IMG_2941.JPG

EPA och muntlig interaktion.
Till att börja med i dag fick de enskilt välja en av miljöerna och försöka beskriva hur det såg ut. Sedan fick de i par berätta för varandra vad de skrivit och fundera kring om de kunde komma på något mer. Till sist tog vi det alla tillsammans. Vi resonerade oss fram till:

  • Vanligast med , röda hus.
  • De rika hade stora, vita hus.
  • Det var grusvägar med grindar.
  • Det var allvarligt och strängt i skolan och i kyrkan.
  • Man åkte mest häst och vagn.
  • Man tände ljus på kvällen.
  • Det var utedass.
  • Man var mycket ute och lekte.

IMG_2939.JPGJag hade skrivit dit några av de ord som vi pratat  om i samband med filmerna som man kanske kan utmana sig att försöka ha med i sin berättelse sedan.
IMG_2942.JPGJag läste inledningen ur Vår i Bullerbyn där Astrid beskriver miljön och personerna i byn på ett så härligt sätt.
Efter det var det dags att skriva sin berättelse. Jag hjälpte till och gjorde planering mha 4-rutan där det behövdes lite. Frågade hur de hade planerat sin berättelse. -Vad är problemet och vad är lösningen i din berättelse? Vi försöker jobba bort stöttningsrutorna nu, men stödet behövs lite fortfarande. En del som inte varit i klassen så länge jobbade med 4-rutan och deras utmaning var sedan att öka på med någon eller några meningar för varje ruta när de sedan skriver på datorn. Medan utmaningen för flertalet alltså var att beskriva mycket, få med ett ämnesspecifikt ord (vilket också innebar väsnen som vi jobbat med tidigare).

Vi jobbar också mycket med stavning nu. Vi gjorde ett test häromdagen från Tummen upp-materialet. Det handlade om vanliga ord. Jag vill nu att eleverna börjar rätta sig själva på de här vanliga orden och jag hade därför tills idag gjort en checklista där stavning var en del. Jag har tagit några av orden från testet och blandat med ord som jag anser att eleverna använder mycket. Jag tänker mig att vi ska göra om samma test i slutet på vårterminen och se om arbetet gett resultat.


Checklistan innehåller också annat som vi har jobbat med under textskrivande. Jag stryker vissa rader för de som inte varit i klassen så länga och hunnit jobba sig igenom alla moment, men de ser ändå vad de ska sträva mot tänker jag. Jag tänker att eleverna rättar själva först och sedan också ber en kompis rätta sin text innan den lämnas in till mig.

Tack till Linda och Carolina från Rinkabyholmskolan som var på studiebesök i mitt klassrum idag!

Historia – tidslinje 100 år bakåt i tiden.

Vi jobbar kring de konkretiserade målen:

  • Veta vad en tidslinje är.
  • Ge exempel på hur olika människor levde i Hultsfred förr i tiden.

Vi har tidigare pärlat var sin tidslinje med olika färger för de olika årstionderna. Den här lektionen var det dags att börja fördjupa kunskaperna kring hur det var under de här perioderna.

Vi började med att titta i gamla fotoalbum. Ett från min mans mormorsbarndom, dvs från 20-talet. Så från min barndom sent 70-tal. Hur var det på den här tiden? Hur såg mammor och pappor ut? Möbler, tapeter, bilar m.m.

Efter det fick eleverna i gruppen en hög med bilder. En bild från varje årstidonde och de skulle samtala om i vilken ordning korten skulle ligga. Vilket var det äldsta? Vilket var modernast? Eleverna fick träna den muntliga interaktionen. Träna på att argumentera, resonera, kommunicera och samarbeta.


Vi satte bilderna sedan i ordning tillsammans och de fick förklara hur de tänkt. Vi tittade på bilderna och tränade på att beskriva hur kläderna såg ut under tidsperioden. Ljusa färger, ser lite disco ut, lite puffigt, mycket jeans m.m.


Vi har tidigare pratat om uppfinningar under århundradet och eleverna har skrivit argumenterande texter.

De har också haft i läxa att hitta på frågor att ställa till farmor, farfar, mormor eller morfar. Genom sina frågor ska de få mer kunskap om hur skolan var under deras uppväxt, kristendomens roll, tekniska saker och jämföra nu och då.

Utifrån dessa förkunskaper och en stöttnings-6fältare skulle eleverna nu fundera kring någon uppfinning och ta reda på när den uppfanns, när den kom till Sverige, vem som uppfann m.m. Allt enligt en 6-fältare som sagt. Se bild. De fick välja vilken uppfinning de ville och googla det de skulle ta reda på. De jobbade i par och var återigen tvungna att komma överens, kommunicera och samarbeta. Det är inte lätt att förstå allt som står t.ex. på wikipedia men med frågorna som stöd gick det bra.

IMG_2882.JPG

IMG_2881.JPG
Nästa lektion ska eleverna skriva en text utifrån sin 6-fältare. Vi kommer också att lyfta källkritik. Fundera över om de uppgifter vi googlat fram verkligen kan stämma. Är det rimligt? Vi ska sätta upp deras tankar på vår tidlinje och funderar igen. Sitter ”våra” uppfinningar i rätt ordning. Annars kanske vi måste kolla upp uppgifterna igen.

Jag har också lovat att vi ska lyssna på the Bealtes och Elvis.

Allt för att skapa förståelse för hur det var att leva på 30-talet eller 50-talet eller….

Argumenterande genre och Livet i bokstavslandet

 

Idag har vi kopplat ihop vårt arbete med vår senaste pedagogiska planering, Hultsfreds historia, med genrepedagogik och stavningsregler.

Vi jobbar som sagt med Hultsfreds historia och pratar om hur samhället  var för hundra år sedan och hur det har ändrat sig under de här åren.

Vi tittade på kulspetspennan igår för en flicka i klassen hade pennor från förr med sig till skolan. Idag fortsatte vi med andra uppfinningar genom åren.


Men allra först började vi med att titta på Livet i bokstavlandet, programmet om Tankar. Jag kopplade uppfinningar till smarta tankar och ville att eleverna idag skulle skriva ordet tänka på olika sätt. Vi pratade om hur man böjer ordet och att de i sin skrivuppgift sedan skulle använda ordet på rätt sätt så mycket som möjligt.


Jag hade listat några av uppfinningarna som kommit till under dessa år och eleverna fick i par välja vilken uppfinning som de vill skriva en argumenterande text om. Vi repeterade hur det var man skulle tänka när man skriver en argumenterande text. Vi tittade på en modelltext som jag skrivit. Sedan fick de skriva sin text.

IMG_2857.JPG

IMG_2856.JPG

 


  

För de elever som tyckte uppgiften var lätt var utmaningen idag att hitta på fler argument och inte helt följa modelltexten. Eftersom vi inte jobbat med argumenterande texter jättemycket så gav jag dem ändå ”börjor” till meningarna.

 

Ny PP – Hultsfreds historia

Då drar vi igång med ny pedagogiska planering – Hultsfreds historia.

Den här gången startade jag lite tvärtom. Ibland har jag upplevt att eleverna har varit lite sega på att komma med idéer på hur vi ska jobba. Jag började fundera kring att det är inte så lätt att komma på idéer när man inte har förförståelsen för vad det PP:n innebär riktigt. Så den här gången började vi med att fundera kring hur långt 100 år tillbaka egentligen är. Vi gjorde en tidslinje tillsammans och funderade kring vilket år vi skulle starta på. Var på tidslinjen som de föddes, var jag föddes och min morfar Rune. Tänk så mycket han kan berätta om hur samhället har förändrats! För att kunna sätta ut åren på rätt plats på tidslinjen är det lättare om man räknar ut silket är som är i mitten.


Vad vet vi om vad som har ändrats. Vad fanns? Vad fanns inte? Eleverna fick i grupper fundera kring detta.


IMG_2849.JPG
Efter det tittade vi en snutt ur ”Du är inte klok Madicken”. Bland annat delen där de är i skolan och Lus-Mia och Madicken går på taket. Detta mynnade ut i många tankar och funderingar!

Först därefter så plockade jag fram målen på tavlan. Berättade om vad det är vi ska lära oss under temat och de fick komma med sina idéer kring hur vi ska jobba för att nå målet. Den här gången sprutade det idéer! Hur kan man  lära? Hur tror du att du skulle behöva jobba för att lära dig kring PP:n?  – Metakognitiv förmåga.

IMG_2552.JPG


Lite bättre varje dag är ett litet motto här i Hultsfred. Så var det för mig idag kände jag! 🙂

Jag har inte skrivit den pedagogiska planeringen den här gången utan det har en kollega. Men jag har fyllt i en alignmentmall och gjort en matris så att jag är förtrogen med kunskapskraven som vi ska jobba med och kan leda eleverna i sitt lärande mot högre nivåer. De finns på länkarna här under om man är intresserad.

Alignmentmall

Matris

Berättelser inom religionerna, vi lär tillsammans.

Religionsarbetet fortsätter och efter att ha jobbat klart kring målet om platserna inom religionerna så går vi nu vidare med att kunna någon berättelse inom religionerna.

Men vi glömmer inte de språkliga målen. Just nu nöter vi på allvar punkt och stor bokstav! Eleverna ska alltid innan de menar att de är klara kolla så att de inte har glömt punkt och storbokstav på något ställe. Genom att vi jobbat med kamratbedömning kring våra berättelser om Kalle Skavank så har vi tillsammans sett att det är väldigt viktigt. Dokumentkameran är ett jätteviktigt redskap i min undervisning. Att tillsammans kunna titta på varandras arbeten eller andras arbeten är jätteroligt och jättenyttigt. Vi lär tillsammans i alla ämnen!

Med hjälp av 4-rutan så har jag gjort berättelser, en till varje stor religion som vi jobbar med:


Jag berättade de 3 berättelserna som jag ritat till och eleverna fick sedan rita och skriva sina berättelser så som de kom ihåg de som jag berättade. De fick så klart ta hjälp av varandra och mig.

Här finns texterna som jag använde mig av fast jag berättade lite friare än som det står. Bytte ut ord som är svåra att förstå mot ord som eleverna känner till och vet vad de betyder.

 

Elevtext kring berättelse inom Islam.
Elevtext kring berättelse inom kristendomen.
Elevtext kring berättelse inom judendom.

Nästa steg är att träna på sin berättelse muntligt så man kan berätta den för kompisarna och lyssna på andras berättelse. Att jobba med muntlig interaktion som en del i att kunna kommunicera, berätta och förklara är viktigt för flera av mina elever. Många, nästan alla, svenska som flerspråkiga, har lättare att uttrycka sig muntligt än skriftligt och då måste de få chansen att nå målet kring berättelser i religionerna även på det sättet. Då använder vi också dokumentkameran så att alla klasskompisar lätt kan se de fina bilderna… 🙂

Här kan ni läsa om vårt tidigare arbete kring religionerna genom genrepedagogik.

Återberättande text efter studiebesök, religioner

Då har vi varit på studiebesök i kyrkan och i moskén.

Vi jobbar mot målet:

Men kommer såklart in på andra saker inom religionerna också.

Jag vill dock igen slå ett slag för vikten av att jobba med studiebesöken efteråt och då jobbar vi med den återberättande genren. Jag ser hur mycket det ger för alla elever i klassrummet. Vad gjorde vi egentligen. Att tillsammans sätta ord på kunskaperna och erfarenheterna.

Eleverna sitter två och två och lägger bilder i den ordning de kommer ihåg att de hände. Därefter så sätter vi upp dem tillsammans och skriver stödord under bilderna för vi pratar om vad som hände på bilden. Mha stödorden, genreplanschen och med fokus på att nå mål genom förmågorna så skriver sedan eleverna två och två eller själva återberättande texter.

Eftersom vi jobbat med återberättande texter ett tag så har jag nu lagt på nivån att metareflektera över sitt lärande med lejonplanschen. Vad lärde jag mig? Hur lärde jag mig? Hur kunde jag lärt mig ännu mer? Lite svårt för mina elever i åk 2 men det går. Någon liten mening eller tanke kunde alla komma på.

När vi i kollegiet idag har suttit och analyserat de nationella proven och funderat på hur vi skapar förutsättningar för eleverna att lyckas så var en tanke som kom upp att det är av vikt att eleverna utifrån stödord får skriva texter. I de nationella proven var det faktatexter som skulle skrivas men det kan ju lika gärna vara att utifrån stödord skriva en återberättande text.

 

IMG_1673.JPG

 

Tyvärr har vi ingen synagoga i närheten att besöka så för att nå målet om att känna till judendomens plats får vi läsa oss till våra kunskaper. Lite bra ändå för då får vi lära oss på ett annat sätt och kan jämföra hur vi lär oss och när vi lär oss bäst. Den gången tänker jag mig att vi istället skriver en faktatext utifrån stödord mha sexfältaren.

IMG_1685.JPG

Läxan för veckan. Förutom de vanliga målen, ett sätt att jobba med modersmålet kopplat till arbetet i skolan. Prata om religionerna hemma och få till sig ord och begrepp även på sitt modersmål vilket kan stärka förståelsen, tänker vi…