Halloween stundar och klart vi kan arbeta lite på tema Halloween men då ska vi lära också.
Tala på svenska och lyssna för att förstå på svenska.
Vi har en bild att utgått från, där jag går igenom orden som finns. Vi har också prepositionerna som stöd på tavlan och Halloween-orden som jag valt ut. Eleverna har också var sitt utgångspapper och ska sedan rita så som jag beskriver att de ska göra.
Efter min ”provomgång” så ska eleverna nu rita sina kyrkogårdar. De måste hålla för lite när de ritar så inte de andra ser hur deras kyrkogård ser ut. Sedan ska de i tur och ordning beskriva sin kyrkogård för kompisarna som ritar likadant på sina whiteboards. Det gäller att lyssna, ställa klargörande frågor och förstås förklara och berätta så andra förstår. Mycket träning i muntlig interaktion och samtidigt lär vi Halloween-ord och prepositioner.
Det vanligaste för oss på vår skola nu är att vi tar emot elever från andra kommuner. Elever med utländsk bakgrund som varit i Sverige i ett antal år och tagit del av svenska skola och undervisning. Så klart har vi inskrivningssamtal och pratar med familjen om skolbakgrunden men för att lite få en blick över vad eleven kan gentemot vad den kommer att möta i undervisningen hos oss så gör jag en slags avstämning.
Eftersom det så klart är otroligt olika så har jag gjort en pärm med material vars olika delar är kopplade mot de olika avstämningspunkterna för elever med kort eller ingen skolbakgrund ur Bygga svenska. Materialet är plockat dels från bedömningsstödet för lågstadiet och dels från God läsutveckling. Lundberg och Herrlin (2014). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Avstämningspunkterna är följande:
Men jag börjar med Tala-delen! Ett bra sätt att börja tycker jag och då har jag något att utgå ifrån när jag fortsätter att välja var vi startar med läsa/skriva-delarna. Den tillhör inte avstämningspunkterna men är ju en del av Bygga svenska-materialet. Jag har använt skolgårdsbilderna och sekvensbilderna men det finns även skogsbilder på bedömningsportalen.
Efter tala delen så börjar jag med läsa/skriva och då har jag som sagt utifrån avstämningspunkterna (som ni såg ovan) samlat ihop material så att vi kan få en liten bild av elevernas kunskaper. Jag hoppar så klart i materialet för det är så klart lätt för vissa men svårare för andra. Alla gör så klart INTE allt. Jag gör en bedömnings längs vägen. Här nedan har jag nu länkat materialet under varje punkt. Det är scannat så det är av varierad kvalitet men jag tänker att man ser hur jag tänkt. Man kan ju välja annat liknande material att jobba med.
SKRIVA (PÅ DIGITALT VERKTYG OCH FÖR HAND) Här lägger jag igen småorden som finns i första delen för att inte glömma att noga kolla av vokalljuden. Diktera för eleverna, du läser och de skriver. Förutom det använder jag skriva-materialet med Teo och Tanja. Här har jag avstämningspunkterna utskrivna så att jag inte glömmer att kolla av någon del när vi ändå håller på och skriver.
Utöver det ovan nämnda så kollar jag också av lite muntlig matte. (Bedömningsstöd från Bedömningsportalen) Eleverna kommer att hamna i matteundervisning näst intill direkt och här får jag en bild över några begrepp och ramsräkning m.m.
Dessutom pratar vi lite engelska och det är plockat utifrån bedömningsstödet på Bedömningsportalen. Något som också eleverna möter snabbt. Av tidsbrist så är det främst muntlig engelska som jag kollar av. Rekommenderar dock även de andra delarna av engelskan i bedömningsstödet läsa, skriva, lyssna om man känner att det finns tid och ork!
Så klart är det flexibilitet som gäller. Allt beror ju på eleven som sitter framför mig. Hur mycket eleven orkar med. Så klart kan det här vara på fler tillfällen!
Så här i slutet på terminen så är det dags att utvärdera året. Hur har det gått för mig?
Min elever får då självskatta sina kunskaper och då har jag valt att göra det mot de konkretiserade mål som jag satt utifrån kursplanen för svenska som andraspråk och stegen i Bygga svenska.
Jag bedömer eleverna utifrån en egen variant av Bygga svenska som jag fixat med för att det, enligt mitt tycke, är lättare att förmedla till eleverna, föräldrarna och de pedagoger som jag samverkar med eleverna kring. Det kan se ut som nedan ungefär. På länken finns den i sin helhet. Min Bygga svenska variant 4-6.
Men nu är det då eleverna som ska skatta sina kunskaper innan det är dags att packa ihop för det här året. Det här är viktigt för mig i min vidare planering av undervisning till hösten. Vad upplever de själva att de behöver hjälp med? Hur tycker de att vi ska jobba för att det ska kännas viktigt för dem och att de lär sig på bästa sätt? Men också ser jag hur deras självkänsla är. Har jag lyckats förmedla till dem vad vi jobbar mot? Vad de ska tänka extra på i de olika delarna? osv.
Detta gör vi tillsammans. Jag ger förslag och berättar hur vi jobbat, kan visa på stöttning som getts m.m.
Nästa steg är vad de tänker om nästa år. Vad behöver du hjälp med utifrån det vi jobbat med men också är det något annat du vill ha hjälp med?
Här fick eleverna skriva Ja, Nej eller Lite i varje ring. Ytterligare delar som vi inte jobbat med men som slående många anser sig behöva mer hjälp kring är engelska och matte framför allt. Jag tar med mig frågan till ledningen tänker jag. Hur kan vi fördela resurserna så att eleverna känner att de också får förutsättningar att lyckas även i dessa ämnen?
Och sista delen får de ge tips till mig! Vad ska jag fortsätta med och vad ska jag sluta med tycker du?
Jag kan nu sammanfatta och analysera lite kring deras tankar. Det visar sig att alla elever upplever att de behöver fortsatt hjälp med att förstå innehåll i No och SO-ämnena. Alla elever anser sig heller inte ha alla ord de behöver för att kunna återberätta alla sina kunskaper. De flesta anser sig heller inte ha tillräckligt med ord och vara så säker i språket så de kan berätta om sina åsikter och tankar. Där pratade vi mest om när det uppstår konflikter eller missförstånd. Alla behöver fortsatt hjälp med att göra tankekartor på olika sätt för att få en helhetsbild över vad de ska kunna kring olika teman som de jobbar med i klassrummen. Alla upplever också att de fortsatt behöver stöd genom bilder och genomgångar och repetition av bilderna som då är de centrala begreppen i området de jobbar med.
Vilka kloka elever jag har! Vi är på rätt väg känner jag. De anser sig ha nytta av den undervisning de får och vill helst ha ännu mer hjälp då i t.ex. matte och engelska.
Jag och lärare som jag ska samarbeta med kring mina sva-elever upplever att Bygga svenska-materialet kan vara svårt att tyda och även att göra begripligt för elever och föräldrar. Därav kom det sig att jag gjorde en variant som jag tycker är mer lättarbetad och lättare att kommunicera kring. Det är såklart inte så att alla jobbar och tycker som jag men det är ett alternativ iaf som jag tänker att jag kan dela med mig av.
För att underlätta mitt arbete så har jag länkat och gjort QR-koder till bedömningsstödet. Jag använder mig främst av observationspunkterna men i samtal och i samverkan med andra pedagoger så pratar vi också kring de inledande beskrivningarna och undervisningsexemplen.
Jag färgar då hur långt jag bedömer att eleven kommit i sin utveckling, en ny färg för varje termin. Det kan se ut så här t.ex.
Varje del (Läsa, skriva, tala och lyssna) har tre sidor i min variant. Det börjar med de inledande beskrivningarna där jag markerat ord som jag anser vara ”vägledande”, sedan kommer då observationspunkterna som ni ser ovan och till sist kommer då exempel på undervisning och stöttning. Det är bara att tala och lyssna har samma inledande beskrivningar och lektionsexempel så de är delvis hopslagna.
Inledande beskrivning – LäsaExempel på undervisning och stöttning – Läsa
Efter att ha tränat på att beskriv sig själva och varandra på olika sätt. Varje dag som en kooperativ rutin och även mha olika spel bl.a. ”Vem där” med klassfoton. På länken här kan ni läsa hur vi jobbat med det.
Så har eleverna nu skrivit beskrivningar på sina kompisar i klasserna. Jag var det dags att gå par-promenad och tillsammans med axelkompisen klura ut vem som har beskrivits. 1-22 skrev på ett papper och sedan gick de runt i klassrummet och resonerande med varandra. Så härlig lyssning när de läser och funderar på svenska och hjälps åt och förklarar varför de tänker som de tänker delvis på svenska men också när det behövs på arabiskan.
Min nästa grupp som påbörjat sina beskrivningar fick också gå par-promenaden. Deras syfte med promenaden var så klart samma som gruppen innan med att träna på orden, läsa och förstå, resonera på svenska. Men även fick de tydligt märka hur en bra beskrivning kan vara och vad som är viktigt att tänka på när de själva sen gör klart sina beskrivningar.
Med hjälp av widget online så har jag gjort bilder med påskord. På stödbilderna finns ord och bild och de har eleverna inputen framför sig. Sedan turas de om att förklara en remsa med tre bilder på. På remsorna står det istället siffror under bilderna vilket visar var på korsordet ordet ska stå.
Eleverna turas sedan om att förklara och att fylla i korsordet. En rensa var sedan byte.
I mitt gäng med sva-elever har vi nu tränat på påskord men då i samband med höger och vänster som vi jämför med begreppen ”höger om” och ”vänster om”.
Jag började med att gemensamt läsa en text med en bild om ett påskfirande. Vi partade och skrev orden som fanns på påskbordet på bilden.
Därefter hade jag förberett mitt påskbord och jag försökte beskriva för eleverna så noga jag kunde så att eleverna hade chansen att rita likadant på deras tomma bord.
Så var det dags för eleverna att rita sina påskbord. Dessa som de sedan skulle beskriva för sin axelkompis. Och då använda prepositionerna som vi gemensamt pratat om insamlandet med mitt påskbord.
Som ytterligare stöttning gjorde jag bilder i Widget online kring de påskord som vi valt att använda den här gången och passade på att även ta med några mer vanliga ord som behövs repeteras för de som inte kommit lika långt i sitt arbete med det svenska ordförrådet.
En trevlig övning där det blev mycket muntlig interaktion.
Då har vi jobbat igenom tre barrträd och tänker nu gå vidare i lärandet kring Sverige i åk 4. Till min hjälp för att förmedla kunskaper till mina arabisktalande elever har jag haft modersmålspedagogen på skolan.
Eleverna har i början av varje lektion lyssnat och tittat på våra små filmer på svenska och arabiska om varje träd som varit enkla för eleverna att hitta tack vare våra QR-koder. Såklart tas de också hem så de kan lyssna och prata om dem hemma.
För att underlätta, då vi inte har så många I-pads att scanna QR-koder med utan har vagndatorer att låna till klassrummen, så fick jag hjälp av IT-pedagogen för att det på datorerna skulle ligga en QR-läsare. Den vi har som nu ligger att hämta på våra datorer i Microsoft store om man klickar på Hultsfreds kommuns appar heter QR Code for Windows 10. (Kanske bara intressant för oss som jobbar i kommunen) 🙂
De har använt sina kunskaper som de lyssnat in, ihop med att vi tillsammans läst texten och använt överstrykningspenna för att markera viktiga ord, för att kunna svara på frågor på texten efter läsningen och lyssningen. Efter det har eleverna skrivit på datorn med talsyntes. Försökt skriva egna meningar av orden som vi markerat och pratat om.
Så var det dags för sammanfattningslektionen. Vi gjorde då den kooperativa strukturen ”stafetten”. Eleverna fick stå på ett led och rita eller skriva det de kunde om de tre träd vi pratat om. Kunde man inte komma på något fick man ta hjälp av gruppen och till slut sina anteckningar från tidigare lektioner.
Därefter så fick eleverna förbereda för sin filminspelning. De fick tre olikfärgade papper och skulle sortera bilder och meningar på rätt papper. Efter det var det dag att träna på att läsa och berätta för att tillslut kunna spela in sin film där de redovisar sina kunskaper om träden.
Här finns ett exempel:
Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!
