Kategoriarkiv: SKUA

Korsspråkande kring barrträd

Då har vi jobbat igenom tre barrträd och tänker nu gå vidare i lärandet kring Sverige i åk 4. Till min hjälp för att förmedla kunskaper till mina arabisktalande elever har jag haft modersmålspedagogen på skolan.

Eleverna har i början av varje lektion lyssnat och tittat på våra små filmer på svenska och arabiska om varje träd som varit enkla för eleverna att hitta tack vare våra QR-koder. Såklart tas de också hem så de kan lyssna och prata om dem hemma.

För att underlätta, då vi inte har så många I-pads att scanna QR-koder med utan har vagndatorer att låna till klassrummen, så fick jag hjälp av IT-pedagogen för att det på datorerna skulle ligga en QR-läsare. Den vi har som nu ligger att hämta på våra datorer i Microsoft store om man klickar på Hultsfreds kommuns appar heter QR Code for Windows 10. (Kanske bara intressant för oss som jobbar i kommunen) 🙂

De har använt sina kunskaper som de lyssnat in, ihop med att vi tillsammans läst texten och använt överstrykningspenna för att markera viktiga ord, för att kunna svara på frågor på texten efter läsningen och lyssningen. Efter det har eleverna skrivit på datorn med talsyntes. Försökt skriva egna meningar av orden som vi markerat och pratat om.

Så var det dags för sammanfattningslektionen. Vi gjorde då den kooperativa strukturen ”stafetten”. Eleverna fick stå på ett led och rita eller skriva det de kunde om de tre träd vi pratat om. Kunde man inte komma på något fick man ta hjälp av gruppen och till slut sina anteckningar från tidigare lektioner.

Därefter så fick eleverna förbereda för sin filminspelning. De fick tre olikfärgade papper och skulle sortera bilder och meningar på rätt papper. Efter det var det dag att träna på att läsa och berätta för att tillslut kunna spela in sin film där de redovisar sina kunskaper om träden.

Här finns ett exempel:

Skapar minnen för att lära mer om Sverige och i läsinlärningen

Jag tror på att aktivera eleverna på så sätt att vi skapar minnen för att lättare komma ihåg det vi lärt vid ett senare tillfälle.

Tillsammans med min grupp i 4:an, där man i klasserna nu jobbar med Sverige på olika sätt och även åker till Tigerstad på ett besök i skogen, så jobbar vi i min grupp med var vi bor i Sverige och vad som finns i Sverige/hur Sverige ser ut.

Vi jobbar bl.a. för att de ska kunna barr-träd och löv-träd och kunna namnge och ha faktakunskaper om träden i Sverige. Vi jobbar med kartkunskaper samtidigt.

Första lektionen vi hade kring detta hade jag gömt en kompass någonstans i klassrummet. Jag stannade gruppen utanför klassrummet och visade att de skulle försöka hitta kompassen som jag gömt. Fågel, fisk eller mittemellan? På deras platser låg det en karta över vårt klassrum där norr var markerat med en röd pil. När kompassen (som jag valt just för att de ska träna på ordet) var funnen så skrev vi tillsammans i vilket väderstreck som den fanns. Så ut med alla elev igen och så började vi om igen. Vi tränade på så sätt in väderstreckens namn.

Utifrån denna start så jobbar jag sedan vidare lite olika i de två grupper som jag undervisar i 4:an. En grupp jobbar vi målmedvetet för att de ska ha strategier för att kunna jobba och hänga med i boken och undervisningen i klassrummet. Medan jag i den andra gruppen inte har kommit lika långt i språkutvecklingen och där vardagsspråket fortfarande prio och försöker då anpassa undervisningen så att det ändå är inom samma tema men med ett mer vardagsnära språk.

Nästa tillfälle var fokus på vad finns det i Sverige? Vi tittade på kartan och sedan, för att skapa minnen, fick eleverna känna vad som finns mycket av i norra Sverige. Stoppa ner handen i en påse och känna…. Barr! -Ja barr-skog vad har det för färg på kartan? Väster? – Sten! – Japp. Berg! Söder? – Löv. Och så avslutade vi med kartongen i öster där det fanns vatten som skulle symbolisera kust. Mycket skratt och fniss och ansiktsuttryck som visade spänning, helt i min smak.

Sedan fick eleverna var sin tom karta. De skulle måla med rätt färger men fick också tejpa fast exempel för att komma ihåg. Vänern och Vättern var inte utritade så för att komma ihåg dem och deras form berättade jag om jätten/trollet som kastade iväg Öland och Gotland så att sjöarna bildades. Eleverna fick skriva vad de lärt sig idag innan de gick tillbaka till sina klasser.


Vi börjar nästa lektion med att fundera på vad vi gjorde sist. Påsarna och sticken i fingrarna är lätta att komma ihåg. I bikupor (parsamtal) fick eleverna tillsammans komma ihåg förra lektionen. Variera mellan arabiska och svenska för att alla ska förstå och komma ihåg.

Jag tar fram påsen med barrträd och vi känner igen. Hur känns och ser barr ut? två och två-prat. Vad heter barr på arabiska? osv.

Idag är det nämligen fokus på barrträdet för min ”vardagsspråks-grupp”. Idag – Tallen!

Jag har förberett tillsammans med vår modersmålslärare i arabiska en tall-text. Jag läser på svenska och han på arabiska. Jag har lånat ihop lite I-pads på skolan så att eleverna 2 och 2 kan lyssna på filmen via QR-koden som sitter vid texten.

Sedan när-läser jag. Jag visar bara en rad i taget. T.ex. på nästa rad kommer jag att läsa om var tallen tycker om att växa. ”Tallen tycker om att växa där det är ljust.” Var tycker tallen om att växa? och så jobbar vi oss igenom texten. Vi stryker under av mig utvalda ord under tiden och de använder de sedan för att svara på frågorna i paren som också finns på pappret.

Texten men QR-koden skickar jag också hem så att de kan visa och berätta hemma vad de jobbat med idag.

Alla tillsammans, den här gången, försöker vi skriva hela meningar av de överstrukna orden. Jag skriver eleverna säger och skriver sedan av men har så klart utrymme att formulera egna meningar. Alla har kommit olika långt och jobba i sin utvecklingszon. Nästa vecka kör vi på typ samma sätt kring granen med små steg mot att bli mer självständiga i arbetet alá cirkelmodellen.

Min andra grupp som kommit längre i sina språkliga kunskaper jobbar jag på ett liknande sätt med men då utifrån deras läromedel. Vi läser tillsammans, funderar över vad det stod och stryker över ord som vi sedan använder för att på egen hand skriva egna meningar. Vi gör en tankekarta kring Sverige som vi bygger på för att visa allt vi lärt oss och eleverna jobbar i Power Point för att visa sina kunskaper. Där kan de skriva och göra snygga presentationer men sedan också träna på att läsa sin text och spela in sitt tal vilket jag gillar. Vi tränar på så sätt läsningen flera gånger och även att använda de ämnesspecifika begreppen fler, fler gånger för att inspelningarna ska bli riktigt bra och tydliga.

På tal om att skapa minnen för att komma ihåg så var jag också ute och balanserade med några elever idag. De har svårt att komma ihåg vokalerna och nu gör jag ett nytt annat försök än att bara traggla läsa, läsa… Mitt eget praxis-alafabet! När man balanserar högt så blir känslan -OOOooooOOOooo!!! Den ville jag ha kapp på idag för att komma ihåg hur man formar munnen och hur bokstaven O låter. De fick en O-läxa med O-ord och med den ett bokmärke som ni ser en stor variant av på bilden. Det sitter också nu en komihåg-lapp, likadan som bokmärket på deras bänk i sitt ordinarie klassrum. Jag känner mig hoppfull iaf. Ser med spänning fram emot att se om det fungerar. Jag älskar mitt jobb!! Nästa vecka blir det Åå och då tänker jag ha med ett gäng riktigt gosiga gosedjur… -Åhhh, så söta!

Nytt utvecklingsår i Hultsfred! Skua-Fördjupning i ämnen med digitala resurser, kooperativt lärande

Nu har jag varit ute på våra enheter här i Hultsfred och presenterat årets utvecklingsarbete. Men för att göra det visade jag först mina ”styrdokument”. Det jag har att förhålla mig till i min planering av utvecklingsarbetet. Det är förvaltningens långsiktiga plan till 20/21 ut vilken jag valt de mål som främst berör mitt arbete i kommunen.

Så är det också den övergripande sammanställningen av kvalitetsdokumentationen och målsättningarna formulerade där.

Dessutom har vi frågat vad eleverna säger. I slutet av förra terminen så genomförde pedagogerna elevintervjuer med SKUA-fokus på frågorna. Dessa har ju sammanställts och några av dem fick pedagogerna titta på i en variant av den kooperativa strukturen sant eller falskt. men istället för sant eller falskt fick man lägga elevsammanställningarna för de olika frågorna på alternativen:


Elevsvaren redovisades i ordmoln och staplar och med valda citat på små lappar och sedan var det bara för pedagogerna i smågruppper att börja sortera…. Väckte det någon tanke eller var det som vi tänkte???


Det fanns också en fråga om digitala resurser som vi kommer att återkomma till på kommande träff.

Förra läsårets utvecklingsarbete sammanfattades också i ett reflektionsseminarium där pedagogerna fick sitta och skriva i ca 20 min och reflektera kring året som gått. Detta hade jag också sammanfattat för att presentera vad jag kunde ringa in kring vad pedagogerna tyckte var positivt med det gångna årets utvecklingsarbete i plus-tecken format och vad de anser vara nästa steg i pilar. Vilket ju precis som våra reflektioner utifrån elevernas svar ligger till grund för hur vi tänker kan vara lämpligt att jobba vidare.


Pedagogerna gjorde vid reflektionsseminariets tillfälle också framåtblickar i arbetslagen. Vi tog hjälp av Microsoft whiteboard som finns på våra elevdatorer.

Vi tyckte oss se att en fördjupning ville pedagogerna ha. Djupdyka och t.ex. titta närmare hur man kan jobba i ett ämne – ämnesfördjupning. Jobba vidare kring kooperativt som många gillar och är nyfikna på och även få fördjupa sig kring hur digitala verktyg kan vara resurser i vårt arbete och likvärdighet och progression i tänker där. Hur vi jobbar vidare och för in ett spec-tänk lyftes också liksom hur vi kan hitta en likvärdighet i hur vi följer nyanlända elevers lärande i ett F-6-perspektiv i kommunen. Likvärdighet är en av 5 rubriksättningar i plan 20/21 och det är centralt i vårt utvecklingsarbete som jag driver.

Så kommande år kommer att se ut så här:

Pedagogerna kommer att träffas i ämnesgrupper vid 4 tillfällen med start vecka 40. Då vi skapar nuläge kring digitala resurser med tanke på likvärdighet och progression. Så skapar vi också nuläge kring hur vi följer nyanlända elevers lärande och samlar ihop tankar kring hur vi kan jobba vidare för en likvärdighet även där. Nu med fokus i ett av pedagogerna valt ämne. Detta för att jag tillsammans med IT-pedagog, rektorer och ledningsgrupper ska kunna komma vidare mot likvärdigheten i kommunen.

Pedagogerna kommer också att vid första träffen välja en digital resurs/verktyg att fördjupa sig/sin undervisning kring. Den kommer de att få ta ansvar för att prova på och på föreslagna sätt ta hjälp av andra för att utveckla sin undervisning kring för att i slutet på läsåret kunna del med sig i ett kollegialt delande av sina nyvunna kunskaper kring resursen.

Likaså kommer ämnesgruppen att få dela med sig av sina tankar, reflektioner och lärdomar till kollegor som under året suttit i andra ämnesgrupper. För vi är ju många som undervisar i flera ämnen och därför kan vara intresserade av hur de tänk i de grupperna. Men även om man inte undervisar i andra ämnen så kan det vara motiverande att höra hur andra jobbar kring kooperativt lärande och med stöttning i språk i alla ämnen ta till sig av valda delar för att kunna göra om till sin verksamhet, som det ju väldigt ofta innebär när man är och lyssnar på andra.

För att vi i slutet på året igen ska kunna reflektera kring vårt lärande som lärare vilket vi så klart hoppas mynnar i elevers lärande så har vi formulerat målsättningar för året.

Nu hoppas vi på ett spännande och lärorikt utvecklingsår i Hultsfred!

Skapa stöttning för att fler ska kunna jobba självständigt

Jag handleder just nu en lärare och i hennes klass så upplevde som, som många andra att hon inte räckte till. Det var så många elever som behövde hjälp att hon inte hann med. T.ex. jobbar hennes FBK-grupp med vokaler en lektion i veckan. De jobbar i häften osm hon tagit fram till dem. Jättebra för våra vokaler är ju absolut något klurigt för många av våra flerspråkiga elever. Vi pratade om det och tills nästa tillfälle då jag skulle komma till klassen förberedde jag ett stöttningsmaterial.

Eleverna fick jobba i par och klippa och klistra ord och bilder som hade med vokalen U att göra som jag klippt och klistrat just från deras U-häfte. Flera av eleverna jobbade just med U-häftet men det hjälpte också eleverna som jobbade i andra häften då flera av bilderna återkommer.

Efter en stunds jobbande så skickade jag ut spioner. Min nya favoritroll från kooperativt lärande! Spionen smyger runt utan att störa. Inte prata eller röra utan bara titta på de andra grupperna och sedan gå tillbaka till sin kompis. Läsa, komma ihåg, berätta för kompisen och sedan lägga ordet rätt. Flera elever är ovana vid att man får tjuvkika på andra men det är ju toppen att använda kompisarna som hjälp speciellt med en sån här uppgift där inget direkt ska förklaras utan men helt enkelt behöver hjälp med vad ordet heter på svenska. Eleverna blir resurser för varandra vilket hjälper både elever och lärare. Win, win.

Det enskilda arbetet flöt sedan på bra. Eleverna tog hjälp av sina stöttningsplanscher och kunde då jobba med att repetera orden i sina häften.

Innan vi gick ut på rast avslutade vi med att skuggläsa orden. Jag läser högt och eleverna i kör efter mig.

En trevlig lektion utan stressade lärare. 🙂

SKUA med larver

Larverna är på väg och det är dags att förbereda eleverna inför att leveransen ska komma. I sva-gruppen som jag jobbar med så måste vi först och främst reda ut vad det faktiskt är. Vi reder först och främst ut fjärilens livscykel och vad de olika stadierna heter och jämför, på ett väldigt förenklat sätt för att inte tappa fokus från fjärilslarverna, med människans livscykel. 😉

Vi försöker också med hjälp av varandra reda ut vad de olika stadierna heter på arabiska som i gruppen är det huvudsakliga modersmålet. Detta så klart också för att fler i gruppen ska ha lättare att förstå vad vi faktiskt pratar om. Det stöd-pappret som de anteckningarna ger sätter vi också upp så att alla kan läsa och titta på det i korridoren och ta hjälp av, lära kompisar m.m.

Hur många har sett en larv? Hur många har känt på en larv? Hur känns dem? Hur ser de ut?

I klasserna innan den här lektionen har de läst ett papper med frågor kring larverna. Några krångliga ord och vårt arbete under den här lektionen blir att efter-arbeta texten. Vad har de förstått?

Vi läser texten ett stycke i taget. Första stycket berättar om hur larven efter några dagar eller veckor, beroende på vilken sorts larv det är, kläcks ur ägget och kommer ut. Jag har skrivit frågan: När kläcks ägget? på pappret som här sitter på tavlan men som eleverna har likadana hos sig. Vi läser texten med frågan i huvudet några gånger tills flera händer kommer upp i luften. Någon säger ”efter någon vecka” en annan fyller på ” ett par dagar”. Jag skriver på tavlan och reder ut vad betyder ”ett par”?

Sedan läser vi vidare stycke två som kortfattat berättar om att larven ömsar hud. Jag har skrivit 3 frågor där: Hur många gånger ömsar den hud? Vad betyder det? Varför ömsar den hud? På samma sätt försöker vi tillsammans på svenska, arabiska och teatergester reda ut vad det betyder. Jag skriver och eleverna skriver korta anteckningar.

Sista stycket handlar om att rovdjur så som fåglar gärna äter upp larverna och hur larverna har ”utvecklat sitt utseende” för att inte bli uppätna. Några är taggiga, andra har starka färger och några kamouflerar sig. Jag frågar ”Hur gör larverna för att fåglarna inte ska äta upp dom?” Repeterar frågan och läser texten och så har de mina teckningar längst ner på pappret som stöd. Och vad tänker fåglarna? Jag skriver, eleverna skriver anteckningar.

Innan de sedan ska börja skriva sina egna texter om vad de vet om larverna så gör vi den kooperativa strukturen Hör vi ihop. Jag delar ut bilderna som vi pratat om och de ska fråga varandra om bilden de håller i handen. –– Är din bild …..? Står det på tavlan som stöd ifall man tycker det är svårt att formulera en fråga då är det lätt att lägga till så man kan fråga om en färg eller en form t.ex. När man hittat sin kompis så ställer man sig längs väggen i paren. Jag tipsar om att stå axel mot axel för att ljudvolymen inte ska bli för hög. Då kommer örat närmare kompisens mun.

Bilderna kan vi sedan återanvända för att repetera det vi tränat idag t.ex. i ett memoryspel eller så.

Sedan är det dags att utifrån anteckningarna vi tillsammans gjort formulera meningar om larverna.

Underbara texter som man blir glad av! 🙂

Stötta elevernas kommunikativa förmåga? Kooperativt – SKUA Mellanträff i Hultsfred

Efter att ha haft en stor träff med all pedagogisk personal F-6 i kommunen kring kooperativt lärande och elevaktiva arbetssätt då jag tillsammans med förstelärarna anordnade workshops på temat var det nu dags för att gå på djupet i diskussionerna i våra verksamheter i mellanträffarna.

Inför träffen hade deltagarna observerat i varandras klassrum. Dels för att få syn på hur andra jobbar med kooperativa strukturer, ”tvingas” prova på någon kooperativ struktur men också för att titta lite närmade på de effekter som kooperativt lärande sägs ge.

De hade med sig sina T-kort som de fyllt i under observationen och vi började mellanträffarna med att gå laget runt för att se vad vi sett och hört alternativt vad vi inte sett eller hört.

Fokusdiskussionen på mellanträffen vad hur kan vi stötta elevernas utveckling av den kommunikativa förmågan, som också går att koppla till många av våra prioriterade mål på våra enheter. För att djupdyka lite extra och att få hjälp med att vända perspektiven och diskussionerna lite så hade jag inför den här sittningen träffat elevhälsan och spec-lärarna. Jag tipsade om kap 4 ”Delaktighet, elevaktivitet och inkludering” från Grundboken i kooperativt lärande och satte in dem i syftet och tankarna med träffen. Så den här gången var de insatta och utspridda i olika arbetslag. I dessa ”inför-träffar” tipsades det också om artikel med spec-perspektivet:

För att igen belysa att det här inte är något helt nytt för oss så kopplade vi också till Gibbons-bok som vi har utgått mycket från i vårt SKUA-arbete i kommunen vilket innebär att de flesta pedagoger, för att inte säga alla, har denna bok. Som del i kapitel 2 eller 3 beroende på upplaga så har Gibbons med en del i boken vars underrubriker går att använda som en slags checklista för lyckade/effektiva grupparbeten.

Utifrån Timperleys enkla med bra frågeställningar kan jag sammanfatta diskussionerna som genomfördes runt om i våra verksamheter:

  • Vad borde vi fortsätta med?
  • Vad borde vi utveckla?
  • Vad borde vi sluta med?

Många kloka tankar om undervisning, hur vi möter våra elever för att lyckas ännu bättre. Kanske tar vi samarbetsfärdigheterna för självklara i vår undervisning i lite för stor omfattning? Hur gör man när man är delaktigt, när man turas om eller man lyssnar aktivt? Vad innebär det för mig och vad innebär det för dig och framför allt vad innebär det för eleverna? Tydlighet i instruktioner. Synliggöra för eleverna. Kanske kan rollerna hjälpa till att få fler aktiva i grupparbeten och även utveckla de som redan är verbalt starka vidare? Hur påverkar gruppsammansättningar och lärmiljöer våra samarbeten i klassrummet? Motivationshöjande – elevinflytande? Samplanering – samverkan mellan lärare?

Som sagt många tankar och funderingar som lyftes! Nu jobbar vi vidare…

Snart väntar reflektionsseminarium för deltagarna men innan dess så gör vi om en favorit i repris… alla ska ha intervjuat minst var sin elev utifrån givna frågor som ska påminna oss om SKUA-arbetet. Spännande att se hur eleverna upplever undervisningen! Ett förhoppningsvis återkommande utvärderingsarbete i kommunen. 🙂

Glad påsk!

SKUA och Kooperativt lärande ”syskon i samma familj”. 3:e delen av utvecklingsarbetet i Hultsfred.

Då var vi inne på del 3 i vårt utvecklingsarbete i Hultsfred. Vi har i tidigare delar jobbat med sambedömning där vi kopplade arbetet kring Bygga svenska-materialet och så del två kring digitaliseringen. Den här gången var det kooperativt lärande som stod på agendan, något som pedagogerna själva lyft som ett arbetssätt som de vill fördjupa sig i vilket så klart är perfekt då det går väldigt hand i hand med SKUA-arbetet.

Jag hade en halv studiedag till mitt förfogande och tillsammans med förstelärarna förberedde vi två workshops som deltagarna skulle få del av under dagen detta planerat utifrån att jag varit på 2-dagars wokshop kring kooperativt lärande som Jennie Wilson och Niclas Fohlin höll i och boken Grundbok i kooperativt lärande.

Men jag började dagen med att visa på likheterna mellan SKUA och kooperativt lärande utifrån en artikel från pedagog Malmö. Vi gör ju redan mycket bra vi ska förfina bara. 😉

Under uppstarten jämförde vi också traditionell undervisning gentemot kooperativt. Deltagarna fick titta på fyra bilder och i par diskutera vilken av bilderna som skulle bort vilket följdes av handuppräckning. Ett få-tal blev hörda. Vid nästa uppsättning av fyra-bilder och diskussion i par om vilken som skulle bort så fick deltagarna först prata med en sk axelkompis och sedan med en sk ögonkompis för att sedan återkomma till sin första kompis och planera för vilket svar som var tokigast. Den som var född först på året av paret var beredd på att meddela parets svar. Tillslut tackade de för samarbetet. Detta för att påvisa skillnaden mellan de två.

Deltagarna hade också tills studiedagen fått läsa dels inledningen till Grundboken och dels ”glassexemplet” som belyser skillnaderna i de två sätten att lägga upp undervisningen på. Men jag belyste också det kooperativa som ett komplement till den traditionella undervisningen. Att använda samarbete när det stärker lärandet!

Dagen följde med 2 workshops som sagt. Vid den ena belystes grundprinciperna och vid den andra strukturer och grupparbetet. Vid workshopen kring grundprinciperna fick deltagarna bl.a. vika flygplan med bara en hand så att paret var ”positivt ömsesidigt beroende” av varandra som just är en av grundprinciperna.

En del i det som enligt forskningen som KL bygger på finns i fungerande grupparbeten tillsammans med ”Eget ansvar”, ”Lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion”, ”Samarbetsfärdigheter” och ”3F- feedback, feedup och feedforward”. Deltagarna fick också ”Bygga en triangel” av påståenden kring samarbetsfärdigheter. Vilken/vilka samarbetsfärdigheter är viktigast att börja med i en elevgrupp? Dessa påståenden som vi använde oss av finns i det digitala materialet (bland mycket annat bra) till boken Kooperativt lärande i praktiken. Genom den övningen tränade vi också andra principer så som positivt ömsesidigt beroende och eget ansvar.

Vi jobbade också en del med att slumpa frågan under workshopen dels för att det kan vara ett alternativ till den traditionella handuppräckningen och också del av ett första steg att börja med kring att få till kooperativa inslag i sin undervisning. Men också för att också lyfta tankar kring detta med att slumpa…

I den andra workshopen så jobbades det med strukturer och grupper. Deltagarna fick titta på och läsa struktur-korten som också finns i digitala materialet i ”Kooperativt lärande i praktiken”. De fick para i hop arbetsområde och strukturkort och fundera på hur de själva skulle kunna jobba med strukturen i sin klass/elevgrupp.

De jobbade också med strukturen ”Hör vi ihop?” där de helt enkelt skulle hitta sin kompis med motsvarande spelkort genom att gå runt och ”high fiva” och fråga kluriga frågor till andra i rummet för att ta reda på om den hade rätt kort utan att fråga rakt ut. När man väl hittar sin kompis så blir man ju väldigt glad för ofta har man frågat ganska många innan man väl lyckas hitta den. Detta gör att vi kan påtala känslan av att bli vald och att kompisen blir glad för att hitta just mig. Vi lyfte också ljudvolymen genom att deltagarna efter en stund blev avbrutna och fick stå axel mot axel med den som de pratade med. Munnen kommer då närmare kompisens öra och man behöver inte prata så högt. Dessutom fick i lärgrupperna hitta på en rörelse som skulle ske sittande utan ljud som skulle genomföras när gruppen gjort ett bra jobb och för att tacka varandra för ett gott samarbete. För forskning säger att om en elev känner tillhörighet så anstränger den sig mer något som KL också tar fasta på.

Det var iaf ett urval av vad workshopsen innehöll… 🙂

Innan vi avslutade dagen så återsamlades vi och deltagarna fick då som vanligt i vårt utvecklingsarbete en uppgift till den kommande mellanträffen då deltagarna sitter tillsammans med sina arbetslag och jobbar vidare tillsammans. Men för att förbereda uppgiften vi började med att prata om att lyssna aktivt vad innebär det? Hur gör man?

Hur syns det och hur hörs det att man lyssnar aktivt? Många kloka förslag kom in och vi listade alla förslag på ett stort T-kort. Detta blir ju till slut som en stöttningsaffisch för eleverna för att hjälpa dem att bli goda lyssnare.

Uppgiften till deltagarna var nämligen att använda just ett T-kort och gå till en kollega som genomför något slags kooperativt arbete. Dels för att observera ett annat klassrum, elevgrupp och lärares arbete, dels för att inspireras kring kooperativa arbetssätt men också för att titta efter effekterna som kooperativt arbetssätt sägs ge.

Nu väntar snart spännande mellanträffar ute på enheterna där vi ska delge varandra tankar utifrån våra observationer.

För att ytterligare fördjupa diskussionerna kring hur detta arbetssätt kan stötta elevernas kommunikativa förmåga som är del i målet för den här delen av utvecklingsinsatsen är också spec-lärare och elevhälsa påkopplad på mellanträffen. Hur tänker vi kring/lyfter spec-perspektivet i ett förbyggande arbete i klassrummen?

Digitalisering och SKUA. Del 2 i utvecklingsarbetet i Hultsfred

Då var vi inne på del 2 i utvecklingsarbetet här i kommunen. Året då SKUAn går in i det övriga utvecklingsarbetet och inte längre är ett eget spår. Den här gången går det ihop med det pågående arbetet kring att implementera digitaliseringen i våra verksamheter.

Vi har under förra veckan genomfört 2 träffar med all vår pedagogiska personal i kommunens förskoleklass-6 verksamhet. Så på måndagen var 4-6 pedagogerna och grundsärkolans personal på workshops, tisdagen F-3 + grundsär och fredagen var formad för våra fritidspedagoger.

Till den här träffen så hade jag bett våra IT-pedagog och våra IT-inspiratörer om hjälp. Jag träffade dem under hösten och berättade om mina tankar. Jag ville att de skulle sprida det som de t.ex. sett på SETT (de besökte SETT-mässan under våren) och dela med sig av tips om bra verktyg som de använder och gillar men då lyfta det språk- och kunskapsutvecklande så klart. Också efter tanken att man kan inte fråga efter något som man inte vet finns. Som lite stöd och något att samla oss kring så hade jag valt ut ett stycke ur Hülya Basarans bok ”Nyanlända elever i mitt klassrum, språkutveckling med digitala resurser” Där förklarar hon varför hon anser att det är bra att använda digitala resurser i undervisningen. Hon fördjupar sig i begreppen multimodalitet, kreativitet, flerspråkighet, individualisering, återkoppling, digital kompetens, digital delaktighet och inkludering.

IT-inspiratörerna läste och ansåg att detta borde alla läsa. Så inför träffen läste deltagarna så att de kom med förförståelse inför träffen. Inspiratörerna hade sedan grupperat dessa rubriker och utformat 3 workshops är pedagogerna skulle få prova på olika digitala resurser. På varje workshop fanns tydliga instruktioner men så kunde man ju också få hjälp av våra duktiga IT-inspiratörer om så behövdes. Om inte annat så kunde man tillsammans med dem resonera kring när och hur man kan använda dessa verktyg? Varför det skulle kunna vara bra och en resurs i verksamheterna?

På fredagen då vi mötte fritidspedagogerna så hade innehållet workshop 2 bytts mot I-Movie och Kahoot.

Så klart har vi satt upp mål för träffarna och för att börja jobba mot målet så får deltagarna en uppgift tills vi träffas nästa gång i den så kallade ”mellanträffen”. Samtalen vid mellanträffarna kommer att ha fokus på delmålet för digitaliseringsträffarna, vi ska ge varandra verktygen att fortsätta det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med koppling till digitaliseringen men vi kommer också att lägga fokus på hur det här kan stötta våra elever vidare i lärandet.

Vid mellanträffarna sitter vi i kollegiala samtal och den här gången så är det då fokus på deltagarnas lektionsplaneringar som de haft i uppgift att göra och ta med till träffen. I vanliga fall på mellanträffarna så sitter vi i arbetslagen men den här gången så ska vi sitta i blandade grupper fast på varje enhet sk ”spår” där även fritids nu är med i samma träff. Hur ser våra planeringar ut? Hur tänker du och hur tänker jag? Vi kan i de här sammanhangen tipsa om konkreta verktyg och lektioner som man tycker funkat bra eller mindre bra. Vi kopplar också till läroplanen för att titta en extra gång på vad det står i de reviderade delarna. Men också koppla ihop det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med digitaliseringen. Hur kan dessa digitala resurser stötta våra elever vidare i lärandet flerspråkiga eller inte? Lärande kring digital teknik och utveckla digitala förmågor men också lärandet i stort men mha digitala resurser och verktyg, kan det underlätta lärandet? Så vi repeterar stöttningsbegreppet och Gibbons men kopplar också till den text av Hülya som deltagarna läst. När hon pratar om inkludering så skriver hon ”De resurser som gynnar eleverna i behov av särskilt stöd gynnar alla elever.” Precis som vi kring SKUAn pratar om att nyanlända elevers lärande har blivit alla elevers lärande. Kanske kan också de digitala möjligheterna underlätta för undervisning och samverkan?

Hur mycket ska vara med?

Jag fick frågan och har fått den förr när jag jobbat med lektionsplaneringar. Så av den anledningen så har jag gjort en slags mall som jag använder mig av då och då. När jag förra året genomförde SKUA-utbildningar så utformade jag denna som stöd för mina deltagare när de just undrade detta.

På länken finns dokumentet ifall någon mer vill använda:

Lektionsplanering

På mellanträffen kommer nu pedagogerna mötas av våra förstelärare. De kommer vara samtalsledare och jobba med kollegial handledning som de tidigare också jobbat med i liknande sittningar. Vi hoppas på ett kollegialt lärande och delande där processen och diskussionerna är det viktiga! Vi är alla på vår egna och gemensamma lärande resa.

Vid varje träff kräver jag in reflektioner på olika sätt. En jätteviktig del för det fortsatta arbetet. Då inte bara från deltagarna utan även från samtalsledare, workshopsledare som varit bidragande i arbetet. Även rektorerna få på sitt sätt reflektera kring insatserna som görs. Men allt kring reflektionsarbetet får bli ett eget blogginlägg så småningom…

SKUAn fortsätter in i det övriga utvecklingsarbetet

Då har vi dragit igång med utvecklingsarbetet läsåret 1819 på riktigt.

Vi har tidigare i höst tagit fram nya priomål för läsåret ute på skolorna för att de ska löpa som en röd tråd genom hela läsårets utvecklingsarbete och så nu, förra veckan, hade vi de första stora träffarna kring det första temat nämligen Sambedömning. Något som i utvärderingar, analyser och reflektioner lyfts på alla enheter som något vi måste jobba mer med. Då jag driver detta och mitt jobb på halvtid är att fortsätta att implementera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på alla enheter och arbetslag så lade vi fokus på Bygga svenska-materialet. Något som också skolverket vill att alla lärare som möter nyanlända elever ska känna till.

Då vi inte har samma uppdrag kring bedömning så ser skolans och fritidspedagogernas träffar lite olika ut. De har också olika uppgifter inför de kommande Mellanträffarna. Upplägget kan synas i Power pointsen nedan.

Under de stora träffarna sitter vi i blandade tvärgrupper med pedagoger från de olika enheterna, som i vanliga fall inte träffas så ofta. Pga hanterbarhet, eftersom vi blir väldigt många, så har jag också delat på dem i två grupper F-3 och 4-6 och så fritids på en egen träff. På skolans träffar så börjar och slutar jag medan förstelärarna i 1-6 är samtalsledare för tvärgrupperna. På fritids träff så håller jag i hela träffen, alla sitter i en stor sal men är placerade i grupper om ca 6 deltagare.

För att underlätta för förstelärarna så har jag gjort ”kit” åt dem och vi träffas också och går igenom hur jag tänkt upplägget ett par gånger inför den stora träffen.

förstelärar-kit

På mellanträffen får de tillsammans med arbetslagsledarna göra det de sett och hört viktigt för just sitt arbetslag och koppla till sitt priomålsarbete. t.ex. har då förskoleklassen möjlighet att bedöma utifrån sitt nya kartläggningsmaterial, någon skola med få /inte flerspråkiga elever kan använda något annat bedömningsmateriel t.ex. nationella provens bedömningspunkter eller utifrån bedömningsportalens bedömningar i olika ämnen eller något annat. Detta är något som också kommit upp i utvärderingar och reflektioner, att det är bra att sitta i blandade grupper men det är också viktigt att få sitta tillsammans med sina kollegor och göra om (om det behövs) till sin verksamhet. Så det försöker jag möta med det här upplägget. Precis om med förstelärarna så presenterar jag upplägget för mellanträffarna och förbereder dem på deras roll i arbetet.

Vid de stora ringarna på den ”överskådliga bilden” högst upp så sitter det två små ringar också. Ambitionen och tanken med det är att jag ska försöka få till så att det kommer in lite av de andra delarna i alla träffar. Så t.ex. nu under Sambedömningstillfällena så kommer deltagarna också att få prova på några/någon kooperativ övning men också lite digitalt. Det kooperativa inslaget under de här träffen var ”speeddating” för att lära känna varandra lite i tvärgrupperna. Det digitala inslaget är att deltagarna ”tvingas” in och prova Teams som vår kommun använder sig av men där all personal ännu inte riktigt fått vanan och sett fördelarna med att använda det. Förhoppningen under året är att de får prova på och själva då ser fördelarna och vilja fortsätta använda det för att förenkla i sin vardag. I uppgift har också deltagarna att filma en sekvens där elever utför något som sedan ska bedömas på mellanträffen för skolans deltagare. Medan fritids ska undersöka hur det är att vara elev på vår skola, dokumentera på olika sätt och sedan göra en ”one-shot”-video över elevens dag. På mellanträffen ska de tillsammans i arbetslagen fundera över vad de egentligen ser. De undersökande pedagogerna kan ha språkliga glasögon på sig, värdegrunds-glasögon och eller organisatoriska glasögon. Filmerna ska inför mellanträffen delas med arbetslaget på Teams.

speeddating

Så klart försöker jag hela tiden lägga in SKUA-inspirerade inslag i träffarna så att de är pedagog-aktiva under träffarna. Minimera sitta och lyssna. T.ex. har jag för skolan använt start-övningen som finns på skolverkets hemsida.

Här under finns mina Power Points för tillfällena.

Här på bloggen finns även hur vi jobbade under förra året, klicka på ”Skolutveckling” i menyraden så kommer alla inlägg kring det.

Vi jobbar med kroppen och provar Popplet.

Idag stod blod, hjärta och lungor på schemat. 

Vi började med att göra en gemensam tankekarta. Vad vet vi om dessa delar? Hjärtat, blodet och lungorna. Till vår hjälp hade jag en arabisktalande pedagog.

Vi har tittat på filmer och tittat på torson med kroppsdelar som finns på skolan. Mycket spännande! Så har vi experimenterat med kroppen och upplevt pulsen som slår snabbare när vi rör på oss, legat på golvet och känt bröstkorgen höjas och sänkas när lungorna fylls och tittat på händerna efter att en hand har varit sträckt upp mot taket och en ner mot golvet. En hand blir röd och fylld med blod och en vitare.

Efter experimenterandet så återvände vi till vår gemensamma tankekarta igen och kunde fylla på lite fler kunskaper.

Därefter så läste vi gemensamt text ur NO-boken och strök under viktiga ord. Så fyllde vi på igen.

Den här gången hade jag gjort en lucktext som eleverna två och två fick jobba med att fylla i, med hjälp av boktexten. Lite beroende på hur långt eleverna är i så utmanar jag dem att skriva fler meningar på egenhand mha vår gemensamma tankekarta.

Efter det här arbetet så hoppas jag att de har lite grunder för att kunna hänga med delvis i klassrummet sedan.

Efter lunch så har jag ett annat gäng elever. Nu efter deras lektion tillsammans med klassen kring samma tema. Då provade jag för första gången Popplet som är ett verktyg för att skriva digitala tankekartor. Eftersom vi har datavagnar till vårt förfogande så gick vi in på Popplet hemsidan där jag loggade in som mig. Dessa elever fick 2 och 2 skriva egna tankekartor över vad de uppfattat från lektionen i klassen.

Efter det fick de lyssna på texten från NO-boken via Inläsningstjänst och sedan fylla på sina Popplets. Då satt jag också med runt bordet och stöttade i med frågor för att locka ut kunskaperna.

Efter det fick de mha talsyntes skriva hela meningar av stödorden på Poppleten. Då även sortera meningarna så att alla hjärta-meningar kommer på ett ställe osv.

Jag gillade Popplet som verktyg men jag var lite besviken över att det inte gick att klistra in bilder från t.ex. Pixabay vilket eleverna gillar mycket. (Kanske bero på mig men jag lyckades inte.) Det går om man i förväg har valt och sparat bilder i en mapp på datorn men det är u lite krångligt… När jag nu har testat på I-paden så går det där på ett enkelt sätt att fotografera och lägga in bilderna på så sätt i tankekartan iaf. En nackdel på min skola i det fallet är dock att då krånglar det till sig med utskrifterna och jag måste då maila till mig och skriva ut för att få ut tankekartan på papper. Det finns för- och nackdelar med allt…