Kategoriarkiv: Skolutveckling

Translanguaging med QR-koders hjälp.

Kommer vi någonsin att ha tillräckligt med studiehandledning på vår skola? Förmodligen inte! Nihad Bunar pratar om att hitta kompensatoriska vägar när han intervjuas i Didaktorn…

Didaktorn – kunskapsbryggorna.

Jag var och blev inspirerad av förskolorna och har nu dragit igång att använda QR-koder på ett språkutvecklande sätt i min undervisning. Jag tänker att de ämnesspecifika begreppen som jag kräver att eleverna ska kunna använda sig av för att nå mål ska kunna finnas i klassrummet. Även för att göra modersmålen som finns i klassen viktiga och som en möjlighet för oss alla att lära sig.

Min egen dotter funderar inför sitt framtida språkval och undrar varför man inte får välja arabiska. ”Det har jag ju användning av”. Det finns intresse bland våra elever att lära sig kompisarnas språk. Bara för oss pedagoger att ta tag i saken och erbjuda det vi kan.

Vi precis gått in i tema ”Våren”. Så nu gjorde jag slag i saken och fångade de modersmålspedagoger som har språk i min klass. Albanska och arabiska. Så på stöttningsplanscherna på PP-väggen sitter det nu också QR-koder där man kan höra blommans delar på svenska – arabiska, svenska – albanska.

Det här med vårblommorna är lite klurigare eftersom det inte är självklart med vitsippa på alla modersmål och heller kanske inte de viktigaste att kunna. Men vår modersmålslärare i albanska fixade det och vi kunde i klassen idag lyssna på likheter mellan albanskan och svenskan. t.ex. krokus- ”saffran”, tulpan – ”tulipan”. Vi kunde dra kopplingar och se likheter mellan språken.

Delar av vår PP-vägg.


Göra QR-koder:

Jag filmar med kameran på I-paden och eftersom vi i kommunen har OneDrive tillgängligt så har jag laddat ner den appen. När jag då har filmat och klickar på ”dela-knappen” så har jag då OneDrive som val. Jag väljer den och väljer i vilken mapp jag vill lägga filmen så jag hittar den lätt.

Efter det använder jag datorn och letar reda på filmen i OneDriven. Jag trycker igång filmen och klickar sedan på hämta länk. Kopierar länken och klistrar in på hemsidan: SkapaQR-kod.nu. Sedan är det helt enkel att klistra in länken där och så har du din kod som kan användas som vilken bild som helst.

På I-paden som vi har i klassen så har jag laddat ner en gratisapp som heter QR-Reader.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Lindblomskolan som jag jobbar på är en skola med 565 elever, varav 34% är nyanlända. Vi har ca 30 olika språk och dialekter på skolan. Vi har studiehandledare i några av språken, men för få speciellt i arabsika. Vi är igång med diskussioner kring studiehandledning i förstelärargruppen, hur kan vi utveckla undervisningen kring studiehandledning? Så har vi pedagoger som går en utbildning kring studiehandledning, ”Att undervisa nyanlända elever – för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen”. Så det är ett spännande arbete som är igång. Vi är en skola på landsbygden vilket gör att det är svårt att rekrytera studiehandledare som jag förstår.

Kommer vår skola någonsin att kunna ha tillräckligt med studiehandledare? Hur gör vi annars…

Vi lyssnade på Didaktorns intervju med Nihad Bunar.

Han pratar om att hitta kompensatoriska vägar. Jag tror att det är viktigt för just vår skola. Vi kommer att ha svårt att hitta tillräckligt många studiehandledare helt enkelt, hur kan vi göra då??

Jag har läst stödmaterialet från skolverket, Studiehandledning på modersmålet.

Mina tankar efter det är bl.a.:

  • Vi måste använda kartläggningen som en grund för hur studiehandledningen ska läggas upp, mer än vi gör idag. Behövs studiehandledningen före, under och/eller efter lektionen för just eleven ifråga? Hur ska vi lägga upp en stöttande undervisning för eleven som individ?
  • Vi alla pedagoger behöver samverka! Vilka förväntningar har vi, vad tänker vi kring t.ex. kunskapskraven. Vad konkret är det som är en godkänd nivå i ett tema? Vet studiehandledaren om vad vi har tänkt? Har vi kommunicerat syftet med lektionen? Kanske kan matriser vara ett sätt att räta ut frågetecken som kan uppstå.
  • Jag tror också på att samverka kring ämnet modersmål. Att jag i klassrummet erbjuder eleverna att skriva, berätta på sitt modersmål så ofta som möjligt men absolut vid bedömningstillfällen! Ta hjälp av digitala verktyg. Så att vi inte bedömer svenska-kunskaperna istället för ämneskunskaperna!!
Både användandet och nyttan av att jobba med matriser och vikten av att samarbeta med studiehandledare och modesmålspedagoger var något som vi jobbat med kring vårt prioriterade mål i årskursen.

Kring vårt prioriterade mål på skolan, Eleverna ska utveckla en högre måluppfyllelse i kommunikativ förmåga i både tal och skrift., så utarbetade vi en matris i varje årskurs kring kommunikation kring ett tema som vi skulle jobba med. Vår blev så här:

Vi har också, i våra arbetslag, gjort våra egna HUR ska vi arbeta för att nå målen? Det kursiva är tankar under vår delanalys nu efter jul. Har vi gjort det vi sagt? :

·       Vi ska genomföra muntliga interaktionsövningar. Eleverna ska i grupper mha bilder och ord träna på att förklara, beskriva, berätta, resonera m.m. genom att kommunicera muntligt. Minst en gång varje dag. Det har vi verkligen gjort och det har blivit en del av vår vardagliga planering.

·       Skriva texter och i större utsträckning kunna visa sina kunskaper även på sitt modersmål i de språk där vi har modersmålspedagoger. Vi har gjort det 5-6 gånger under höstterminen.

·       Samverka med modersmålspedagoger kring texter och arbeten som eleverna gör i klasserna. Någon enstaka gång men vi kan bli bättre. Vi samplanerade t.ex. kring vårt upplägg kring 4-rutan med Amina. Vi ska försöka få igång planeringarna tillsammans med Amina och Dinore till att börja med. Malin vill att Dinore är med i klassrummet vid något skriv tillfälle för att stötta en elev att komma igång med skrivandet på albanska.

·       Använda digitala verktyg för att stärka den muntliga kommunikationen. Sätta ord på det vi gör t.ex. genom återberättande. Vi har gjort det någon enstaka gång under terminen men kan bli bättre.

·       Sambedöma tillsammans med modersmålspedagogerna kring SvA och ämnet modersmål. Samla dokumentation (både skriftlig och muntlig mha I-pad eller dator) i klasserna som vi kan använda till sambedömningen där eleverna i klassrummen jobbat med både svenska A och modersmålet parallellt. I slutet av varje termin. Vi har gjort bedömningsstödet och då har de arabisktalande eleverna fått göra det tillsammans med Amina. Cissi och Amina bedömer eleverna i No och So under studiehandledningslektionerna.

·       Använda bildstöd för att förstärka språket. Det är vi bra på. Vi använder mycket bilder. Vi arbetar språkutvecklande och har fokus på att underlätta språkligt för eleverna mha bilder och ord.

 

Vi har också delutvärderat matrisen och funderat kring hur vi har lyckats. Här är en del av utvärderingen.

Allt är inte perfekt och vi kan bli bättre på flera punkter men det som är bra är att vi har sett det nu. Vi vet vad som är bra och vad som kan bli bättre. Diskussionerna vi hade kring vår delutvärdering gör att vi tar steg i vår egen utveckling som lärare och hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att möta våra elever på ett bättre sätt. Förändra för att förbättra..

(Jag menar inte här att visa något slags facit! Vi kan säkert bli bättre på att utvärdera. Jag har bara lagt med urklippet för att visa något kring de diskussioner vi hade och menar inte att vi är klara, det är ett arbete under utveckling, men jag ser vilka vinster det ger vår verksamhet. Man måste våga försöka och träna för att bli bättre! det här är ett utvecklingssteg som vi tagit och som jag är mycket stolt över att vi tagit)

Analysera mera i vardagen!!

 

Jag har också analyserat andra matriser…

I svenska och svenska som andraspråk upptäckte jag där att jag inte mötte mina flerspråkiga elever på ett bra sätt för att nå målet kring tala:

”Jag tänker att jag också kring tala skulle behöva modersmålspedagoger som hjälp. Det är främst eleverna som läser utifrån SVA som inte når målen kring tala och det beror på att de inte kan svenska tillräckligt bra dels för att tillgodogöra sig högläsningen men också att kunna och fråga, kommentera, berätta och följa instruktioner. Jag tänker också att det ofta sker i helklass. Där kanske inte dessa elever känner sig bekväma pga sina språkförbistringar. Tror att fler skulle klara sig bättre om man satt i en mindre grupp ev utifrån språkkunskaper till att börja med och läste och talade om bilder och text tillsammans. Kan vara svårt att få till i en klassrumsmiljö där elever har så olika förförståelse och det krävs en lärare för att leda samtalet. Kanske är dessa mål viktiga att jobba med just i våra FBK-verksamheter. Jag tänker att genom att läsa och resonera kring olika texter och bilder i grupper tillsammans med lärare kan lära sig mycket av det svenska språket.” (utdrag ur mina anteckningar från min analys av matrisen i svenska och svenska som andraspråk)

Jag kan sätta fingret på vad jag behöver hjälp med och kan gå och be om hjälp från andra pedagoger så vi kan göra en omfördelning av resurser. Jag kan prata med lärarna i förberedelseklassen då ett par av mina elever gick delvis i fbk.

Kanske gör analyserandet och utvärderandet att vi hittar våra kompensatoriska vägar i våra egna verksamheter.

Kanske kan vi iaf så syn på vad vi skulle behöva och lättare kan sätta fingret på att just det här behöver vi för att lyckas bättre.

Nyårslöfte: Peppa varandra ute i skolvärlden!

2017

Nytt år, nya möjligheter!

 

Då var det snart dags att kicka igång en ny termin. Dels för mina ettor men också för mig som lärare, arbetslagsledare, förstelärare och nu också kursledare. Jag har under hösten, och fortsätter även under kommande termin, utbildat mig via nationellt centrum för andraspråk för att driva språkutvecklande arbetssätt vidare i vår kommun. Vi alla i Hultsfreds kommun hade så kloka ledare att vi ALLA pedagoger fick möjligheten att riktat jobba ihop med NC under ett läsår. NC kom till oss vid några tillfällen och vi skulle läsa, genomföra uppgifter och delge varandra kollegialt mellan dessa träffar. Nu går jag tillsammans med 3 kollegor en vidareutbildning kring detta för att vi ska kunna driva NC-satsningen vidare som kursledare i kommunen. Mycket spännande och roligt uppdrag som kommer att ta en del av min tid, vilket gör att jag inte kommer att undervisa riktigt lika mycket som tidigare vilket ev också kommer att märkas här på bloggen… Men jag hoppas att ni är intresserade och vill fortsätta följa mig, inte bara i undervisningssituationer nu alltså, utan också kring att leda kollegialt lärande tillsammans med mina kollegor.

Nyårsöfte: Peppa uppåt, framåt, vidare!

Jag är stolt över min kommun och dess satsningar på riktigt. Jag är stolt över mina kollegor och chefer och allt arbete de lägger ner och driv att utvecklas vidare. Jag är stolt över mina elever och jag är stolt över mitt eget arbete och utveckling. Jag kan konstatera att jag har gjort misstag och tabbar genom mina lärarår. Saker som jag nu kan tänka kring – Hur tänkte jag där? Det var inte av illvilja mot eleverna eller föräldrar eller kollegor eller andra som kan tycka saker. Jag gjorde det jag trodde var rätt där och då. Jag har gjort misstag men då och då stannat upp. Läst något nytt, sett något som förändrat mitt synsätt, gjort att jag utvecklats vidare och idag känner mig stolt över, framför allt, mig utveckling. Det är det som är det viktigaste tänker jag. Att vi fortsätter utvecklas!

Jag skulle önska att vi alla kunde avlägga något slags nyårslöfte till varandra. Att peppa uppåt, framåt, vidare! Inte trycka neråt, bakåt! Jag får en liten klump i magen när jag läser hur vi lärare emellan delar, kommenterar och trycker ner på undervisningsexempel som man tycker är förfärliga, urdåliga och allt annat man kan tycka. Alla får tycka men man behöver inte säga det, dela det, kommentera det på internet. Så försöker iaf jag uppfostra mina barn och elever. Man måste inte säga det som sårar. Även om det inte är just mitt inlägg eller mitt misstag i undervisningen som trycks ner på så tänker jag att det skapar en otrygghet. Nej, lyft goda exempel, uppmana till utveckling och ställ frågor som utvecklar, lyfter, peppar och driver framåt. Det är iaf mitt nyårslöfte nu när jag går in i min roll att driva kollegialt lärande med mina kollegor. Lyft varandra, peppa varandra. Alla gör misstag. Vi måste våga prova nytt, kasta oss ut ibland, kanske misslyckas, prova igen och lyckas för att utvecklas. Annars kan det bli att vi bara står där och det är farligare!!

personutveckling

Bild tagen från www.coachamig.nu

 

Analysera mera i vardagen så vi inte fastar!

Lyft goda exempel och ställ utvecklande frågor!

Var nyfikna, vetgiriga! Vad har vi att förhålla oss efter och vad säger forskningen. Våga prova, börja med små steg och utvärdera.

 

God fortsättning!!

Därför är vissa skolor bättre än andra.

Måste bara tipsa om Ulf Blossing och hans forskning och ett klipp på Youtube. ”Därför är vissa skolor bättre än andra.” Samverkan och anpassning av undervisning, kortfattat. Se klippet.

På vår skola kommer det här vara del i vårt priomål, som är under formuleringsprocess. Pedagogerna har varit med och funderat kring vad som är nästa steg för oss efter att vi ”backat bandet” och utvärderat vårt gamla prioriterade mål. Vi kom fram till att fortsätta utveckla den språkinriktade undervisningen och att samverkan var nästa steg för oss kring det.

Vi tittade på Blossings klipp förra ALM-träffen och gjorde ett nuläge. Hur samverkar vi idag? Dvs vi gjorde ”Var är vi?”- delen i kvalitetshjulet här under. Mellan ”hur blev det?” och ”var är vi?” förde vi inte lite input i form av Blossing alltså. Så att vi inte hamnar i samma mål, utan ny input, nytt fokus. Vi kommer även att läsa hans svenska förord i Timperleys bok ”Det professionella lärandets inneboende kraft.”

kvalitetshjul

Bilden har blivit lite tilltryckt men är tagen från Skolverket. Ett stödmateriel som heter Kvalitetsarbete i praktiken.