Kategoriarkiv: Skolutveckling

Stötta elevernas kommunikativa förmåga? Kooperativt – SKUA Mellanträff i Hultsfred

Efter att ha haft en stor träff med all pedagogisk personal F-6 i kommunen kring kooperativt lärande och elevaktiva arbetssätt då jag tillsammans med förstelärarna anordnade workshops på temat var det nu dags för att gå på djupet i diskussionerna i våra verksamheter i mellanträffarna.

Inför träffen hade deltagarna observerat i varandras klassrum. Dels för att få syn på hur andra jobbar med kooperativa strukturer, ”tvingas” prova på någon kooperativ struktur men också för att titta lite närmade på de effekter som kooperativt lärande sägs ge.

De hade med sig sina T-kort som de fyllt i under observationen och vi började mellanträffarna med att gå laget runt för att se vad vi sett och hört alternativt vad vi inte sett eller hört.

Fokusdiskussionen på mellanträffen vad hur kan vi stötta elevernas utveckling av den kommunikativa förmågan, som också går att koppla till många av våra prioriterade mål på våra enheter. För att djupdyka lite extra och att få hjälp med att vända perspektiven och diskussionerna lite så hade jag inför den här sittningen träffat elevhälsan och spec-lärarna. Jag tipsade om kap 4 ”Delaktighet, elevaktivitet och inkludering” från Grundboken i kooperativt lärande och satte in dem i syftet och tankarna med träffen. Så den här gången var de insatta och utspridda i olika arbetslag. I dessa ”inför-träffar” tipsades det också om artikel med spec-perspektivet:

För att igen belysa att det här inte är något helt nytt för oss så kopplade vi också till Gibbons-bok som vi har utgått mycket från i vårt SKUA-arbete i kommunen vilket innebär att de flesta pedagoger, för att inte säga alla, har denna bok. Som del i kapitel 2 eller 3 beroende på upplaga så har Gibbons med en del i boken vars underrubriker går att använda som en slags checklista för lyckade/effektiva grupparbeten.

Utifrån Timperleys enkla med bra frågeställningar kan jag sammanfatta diskussionerna som genomfördes runt om i våra verksamheter:

  • Vad borde vi fortsätta med?
  • Vad borde vi utveckla?
  • Vad borde vi sluta med?

Många kloka tankar om undervisning, hur vi möter våra elever för att lyckas ännu bättre. Kanske tar vi samarbetsfärdigheterna för självklara i vår undervisning i lite för stor omfattning? Hur gör man när man är delaktigt, när man turas om eller man lyssnar aktivt? Vad innebär det för mig och vad innebär det för dig och framför allt vad innebär det för eleverna? Tydlighet i instruktioner. Synliggöra för eleverna. Kanske kan rollerna hjälpa till att få fler aktiva i grupparbeten och även utveckla de som redan är verbalt starka vidare? Hur påverkar gruppsammansättningar och lärmiljöer våra samarbeten i klassrummet? Motivationshöjande – elevinflytande? Samplanering – samverkan mellan lärare?

Som sagt många tankar och funderingar som lyftes! Nu jobbar vi vidare…

Snart väntar reflektionsseminarium för deltagarna men innan dess så gör vi om en favorit i repris… alla ska ha intervjuat minst var sin elev utifrån givna frågor som ska påminna oss om SKUA-arbetet. Spännande att se hur eleverna upplever undervisningen! Ett förhoppningsvis återkommande utvärderingsarbete i kommunen. 🙂

Glad påsk!

SKUA och Kooperativt lärande ”syskon i samma familj”. 3:e delen av utvecklingsarbetet i Hultsfred.

Då var vi inne på del 3 i vårt utvecklingsarbete i Hultsfred. Vi har i tidigare delar jobbat med sambedömning där vi kopplade arbetet kring Bygga svenska-materialet och så del två kring digitaliseringen. Den här gången var det kooperativt lärande som stod på agendan, något som pedagogerna själva lyft som ett arbetssätt som de vill fördjupa sig i vilket så klart är perfekt då det går väldigt hand i hand med SKUA-arbetet.

Jag hade en halv studiedag till mitt förfogande och tillsammans med förstelärarna förberedde vi två workshops som deltagarna skulle få del av under dagen detta planerat utifrån att jag varit på 2-dagars wokshop kring kooperativt lärande som Jennie Wilson och Niclas Fohlin höll i och boken Grundbok i kooperativt lärande.

Men jag började dagen med att visa på likheterna mellan SKUA och kooperativt lärande utifrån en artikel från pedagog Malmö. Vi gör ju redan mycket bra vi ska förfina bara. 😉

Under uppstarten jämförde vi också traditionell undervisning gentemot kooperativt. Deltagarna fick titta på fyra bilder och i par diskutera vilken av bilderna som skulle bort vilket följdes av handuppräckning. Ett få-tal blev hörda. Vid nästa uppsättning av fyra-bilder och diskussion i par om vilken som skulle bort så fick deltagarna först prata med en sk axelkompis och sedan med en sk ögonkompis för att sedan återkomma till sin första kompis och planera för vilket svar som var tokigast. Den som var född först på året av paret var beredd på att meddela parets svar. Tillslut tackade de för samarbetet. Detta för att påvisa skillnaden mellan de två.

Deltagarna hade också tills studiedagen fått läsa dels inledningen till Grundboken och dels ”glassexemplet” som belyser skillnaderna i de två sätten att lägga upp undervisningen på. Men jag belyste också det kooperativa som ett komplement till den traditionella undervisningen. Att använda samarbete när det stärker lärandet!

Dagen följde med 2 workshops som sagt. Vid den ena belystes grundprinciperna och vid den andra strukturer och grupparbetet. Vid workshopen kring grundprinciperna fick deltagarna bl.a. vika flygplan med bara en hand så att paret var ”positivt ömsesidigt beroende” av varandra som just är en av grundprinciperna.

En del i det som enligt forskningen som KL bygger på finns i fungerande grupparbeten tillsammans med ”Eget ansvar”, ”Lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion”, ”Samarbetsfärdigheter” och ”3F- feedback, feedup och feedforward”. Deltagarna fick också ”Bygga en triangel” av påståenden kring samarbetsfärdigheter. Vilken/vilka samarbetsfärdigheter är viktigast att börja med i en elevgrupp? Dessa påståenden som vi använde oss av finns i det digitala materialet (bland mycket annat bra) till boken Kooperativt lärande i praktiken. Genom den övningen tränade vi också andra principer så som positivt ömsesidigt beroende och eget ansvar.

Vi jobbade också en del med att slumpa frågan under workshopen dels för att det kan vara ett alternativ till den traditionella handuppräckningen och också del av ett första steg att börja med kring att få till kooperativa inslag i sin undervisning. Men också för att också lyfta tankar kring detta med att slumpa…

I den andra workshopen så jobbades det med strukturer och grupper. Deltagarna fick titta på och läsa struktur-korten som också finns i digitala materialet i ”Kooperativt lärande i praktiken”. De fick para i hop arbetsområde och strukturkort och fundera på hur de själva skulle kunna jobba med strukturen i sin klass/elevgrupp.

De jobbade också med strukturen ”Hör vi ihop?” där de helt enkelt skulle hitta sin kompis med motsvarande spelkort genom att gå runt och ”high fiva” och fråga kluriga frågor till andra i rummet för att ta reda på om den hade rätt kort utan att fråga rakt ut. När man väl hittar sin kompis så blir man ju väldigt glad för ofta har man frågat ganska många innan man väl lyckas hitta den. Detta gör att vi kan påtala känslan av att bli vald och att kompisen blir glad för att hitta just mig. Vi lyfte också ljudvolymen genom att deltagarna efter en stund blev avbrutna och fick stå axel mot axel med den som de pratade med. Munnen kommer då närmare kompisens öra och man behöver inte prata så högt. Dessutom fick i lärgrupperna hitta på en rörelse som skulle ske sittande utan ljud som skulle genomföras när gruppen gjort ett bra jobb och för att tacka varandra för ett gott samarbete. För forskning säger att om en elev känner tillhörighet så anstränger den sig mer något som KL också tar fasta på.

Det var iaf ett urval av vad workshopsen innehöll… 🙂

Innan vi avslutade dagen så återsamlades vi och deltagarna fick då som vanligt i vårt utvecklingsarbete en uppgift till den kommande mellanträffen då deltagarna sitter tillsammans med sina arbetslag och jobbar vidare tillsammans. Men för att förbereda uppgiften vi började med att prata om att lyssna aktivt vad innebär det? Hur gör man?

Hur syns det och hur hörs det att man lyssnar aktivt? Många kloka förslag kom in och vi listade alla förslag på ett stort T-kort. Detta blir ju till slut som en stöttningsaffisch för eleverna för att hjälpa dem att bli goda lyssnare.

Uppgiften till deltagarna var nämligen att använda just ett T-kort och gå till en kollega som genomför något slags kooperativt arbete. Dels för att observera ett annat klassrum, elevgrupp och lärares arbete, dels för att inspireras kring kooperativa arbetssätt men också för att titta efter effekterna som kooperativt arbetssätt sägs ge.

Nu väntar snart spännande mellanträffar ute på enheterna där vi ska delge varandra tankar utifrån våra observationer.

För att ytterligare fördjupa diskussionerna kring hur detta arbetssätt kan stötta elevernas kommunikativa förmåga som är del i målet för den här delen av utvecklingsinsatsen är också spec-lärare och elevhälsa påkopplad på mellanträffen. Hur tänker vi kring/lyfter spec-perspektivet i ett förbyggande arbete i klassrummen?

Digitalisering och SKUA. Del 2 i utvecklingsarbetet i Hultsfred

Då var vi inne på del 2 i utvecklingsarbetet här i kommunen. Året då SKUAn går in i det övriga utvecklingsarbetet och inte längre är ett eget spår. Den här gången går det ihop med det pågående arbetet kring att implementera digitaliseringen i våra verksamheter.

Vi har under förra veckan genomfört 2 träffar med all vår pedagogiska personal i kommunens förskoleklass-6 verksamhet. Så på måndagen var 4-6 pedagogerna och grundsärkolans personal på workshops, tisdagen F-3 + grundsär och fredagen var formad för våra fritidspedagoger.

Till den här träffen så hade jag bett våra IT-pedagog och våra IT-inspiratörer om hjälp. Jag träffade dem under hösten och berättade om mina tankar. Jag ville att de skulle sprida det som de t.ex. sett på SETT (de besökte SETT-mässan under våren) och dela med sig av tips om bra verktyg som de använder och gillar men då lyfta det språk- och kunskapsutvecklande så klart. Också efter tanken att man kan inte fråga efter något som man inte vet finns. Som lite stöd och något att samla oss kring så hade jag valt ut ett stycke ur Hülya Basarans bok ”Nyanlända elever i mitt klassrum, språkutveckling med digitala resurser” Där förklarar hon varför hon anser att det är bra att använda digitala resurser i undervisningen. Hon fördjupar sig i begreppen multimodalitet, kreativitet, flerspråkighet, individualisering, återkoppling, digital kompetens, digital delaktighet och inkludering.

IT-inspiratörerna läste och ansåg att detta borde alla läsa. Så inför träffen läste deltagarna så att de kom med förförståelse inför träffen. Inspiratörerna hade sedan grupperat dessa rubriker och utformat 3 workshops är pedagogerna skulle få prova på olika digitala resurser. På varje workshop fanns tydliga instruktioner men så kunde man ju också få hjälp av våra duktiga IT-inspiratörer om så behövdes. Om inte annat så kunde man tillsammans med dem resonera kring när och hur man kan använda dessa verktyg? Varför det skulle kunna vara bra och en resurs i verksamheterna?

På fredagen då vi mötte fritidspedagogerna så hade innehållet workshop 2 bytts mot I-Movie och Kahoot.

Så klart har vi satt upp mål för träffarna och för att börja jobba mot målet så får deltagarna en uppgift tills vi träffas nästa gång i den så kallade ”mellanträffen”. Samtalen vid mellanträffarna kommer att ha fokus på delmålet för digitaliseringsträffarna, vi ska ge varandra verktygen att fortsätta det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med koppling till digitaliseringen men vi kommer också att lägga fokus på hur det här kan stötta våra elever vidare i lärandet.

Vid mellanträffarna sitter vi i kollegiala samtal och den här gången så är det då fokus på deltagarnas lektionsplaneringar som de haft i uppgift att göra och ta med till träffen. I vanliga fall på mellanträffarna så sitter vi i arbetslagen men den här gången så ska vi sitta i blandade grupper fast på varje enhet sk ”spår” där även fritids nu är med i samma träff. Hur ser våra planeringar ut? Hur tänker du och hur tänker jag? Vi kan i de här sammanhangen tipsa om konkreta verktyg och lektioner som man tycker funkat bra eller mindre bra. Vi kopplar också till läroplanen för att titta en extra gång på vad det står i de reviderade delarna. Men också koppla ihop det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med digitaliseringen. Hur kan dessa digitala resurser stötta våra elever vidare i lärandet flerspråkiga eller inte? Lärande kring digital teknik och utveckla digitala förmågor men också lärandet i stort men mha digitala resurser och verktyg, kan det underlätta lärandet? Så vi repeterar stöttningsbegreppet och Gibbons men kopplar också till den text av Hülya som deltagarna läst. När hon pratar om inkludering så skriver hon ”De resurser som gynnar eleverna i behov av särskilt stöd gynnar alla elever.” Precis som vi kring SKUAn pratar om att nyanlända elevers lärande har blivit alla elevers lärande. Kanske kan också de digitala möjligheterna underlätta för undervisning och samverkan?

Hur mycket ska vara med?

Jag fick frågan och har fått den förr när jag jobbat med lektionsplaneringar. Så av den anledningen så har jag gjort en slags mall som jag använder mig av då och då. När jag förra året genomförde SKUA-utbildningar så utformade jag denna som stöd för mina deltagare när de just undrade detta.

På länken finns dokumentet ifall någon mer vill använda:

Lektionsplanering

På mellanträffen kommer nu pedagogerna mötas av våra förstelärare. De kommer vara samtalsledare och jobba med kollegial handledning som de tidigare också jobbat med i liknande sittningar. Vi hoppas på ett kollegialt lärande och delande där processen och diskussionerna är det viktiga! Vi är alla på vår egna och gemensamma lärande resa.

Vid varje träff kräver jag in reflektioner på olika sätt. En jätteviktig del för det fortsatta arbetet. Då inte bara från deltagarna utan även från samtalsledare, workshopsledare som varit bidragande i arbetet. Även rektorerna få på sitt sätt reflektera kring insatserna som görs. Men allt kring reflektionsarbetet får bli ett eget blogginlägg så småningom…

SKUAn fortsätter in i det övriga utvecklingsarbetet

Då har vi dragit igång med utvecklingsarbetet läsåret 1819 på riktigt.

Vi har tidigare i höst tagit fram nya priomål för läsåret ute på skolorna för att de ska löpa som en röd tråd genom hela läsårets utvecklingsarbete och så nu, förra veckan, hade vi de första stora träffarna kring det första temat nämligen Sambedömning. Något som i utvärderingar, analyser och reflektioner lyfts på alla enheter som något vi måste jobba mer med. Då jag driver detta och mitt jobb på halvtid är att fortsätta att implementera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på alla enheter och arbetslag så lade vi fokus på Bygga svenska-materialet. Något som också skolverket vill att alla lärare som möter nyanlända elever ska känna till.

Då vi inte har samma uppdrag kring bedömning så ser skolans och fritidspedagogernas träffar lite olika ut. De har också olika uppgifter inför de kommande Mellanträffarna. Upplägget kan synas i Power pointsen nedan.

Under de stora träffarna sitter vi i blandade tvärgrupper med pedagoger från de olika enheterna, som i vanliga fall inte träffas så ofta. Pga hanterbarhet, eftersom vi blir väldigt många, så har jag också delat på dem i två grupper F-3 och 4-6 och så fritids på en egen träff. På skolans träffar så börjar och slutar jag medan förstelärarna i 1-6 är samtalsledare för tvärgrupperna. På fritids träff så håller jag i hela träffen, alla sitter i en stor sal men är placerade i grupper om ca 6 deltagare.

För att underlätta för förstelärarna så har jag gjort ”kit” åt dem och vi träffas också och går igenom hur jag tänkt upplägget ett par gånger inför den stora träffen.

förstelärar-kit

På mellanträffen får de tillsammans med arbetslagsledarna göra det de sett och hört viktigt för just sitt arbetslag och koppla till sitt priomålsarbete. t.ex. har då förskoleklassen möjlighet att bedöma utifrån sitt nya kartläggningsmaterial, någon skola med få /inte flerspråkiga elever kan använda något annat bedömningsmateriel t.ex. nationella provens bedömningspunkter eller utifrån bedömningsportalens bedömningar i olika ämnen eller något annat. Detta är något som också kommit upp i utvärderingar och reflektioner, att det är bra att sitta i blandade grupper men det är också viktigt att få sitta tillsammans med sina kollegor och göra om (om det behövs) till sin verksamhet. Så det försöker jag möta med det här upplägget. Precis om med förstelärarna så presenterar jag upplägget för mellanträffarna och förbereder dem på deras roll i arbetet.

Vid de stora ringarna på den ”överskådliga bilden” högst upp så sitter det två små ringar också. Ambitionen och tanken med det är att jag ska försöka få till så att det kommer in lite av de andra delarna i alla träffar. Så t.ex. nu under Sambedömningstillfällena så kommer deltagarna också att få prova på några/någon kooperativ övning men också lite digitalt. Det kooperativa inslaget under de här träffen var ”speeddating” för att lära känna varandra lite i tvärgrupperna. Det digitala inslaget är att deltagarna ”tvingas” in och prova Teams som vår kommun använder sig av men där all personal ännu inte riktigt fått vanan och sett fördelarna med att använda det. Förhoppningen under året är att de får prova på och själva då ser fördelarna och vilja fortsätta använda det för att förenkla i sin vardag. I uppgift har också deltagarna att filma en sekvens där elever utför något som sedan ska bedömas på mellanträffen för skolans deltagare. Medan fritids ska undersöka hur det är att vara elev på vår skola, dokumentera på olika sätt och sedan göra en ”one-shot”-video över elevens dag. På mellanträffen ska de tillsammans i arbetslagen fundera över vad de egentligen ser. De undersökande pedagogerna kan ha språkliga glasögon på sig, värdegrunds-glasögon och eller organisatoriska glasögon. Filmerna ska inför mellanträffen delas med arbetslaget på Teams.

speeddating

Så klart försöker jag hela tiden lägga in SKUA-inspirerade inslag i träffarna så att de är pedagog-aktiva under träffarna. Minimera sitta och lyssna. T.ex. har jag för skolan använt start-övningen som finns på skolverkets hemsida.

Här under finns mina Power Points för tillfällena.

Här på bloggen finns även hur vi jobbade under förra året, klicka på ”Skolutveckling” i menyraden så kommer alla inlägg kring det.

Kraft, påverkan, lärande till görande och släpp boxarna – Dag 1 Symposium 18

De här orden sammanfattar min första dag på Symposium 2018.

Under den avslutande föreläsningen tillsammans med serietecknare Nick Souansis på länk från San Fransico fick vi rita ett seriemönster och över den första dagen. När jag på eget bevåg skrev några ord i serierutorna så blev det just dessa KRAFT, PÅVERKAN, LÄRANDE TILL GÖRANDE och SLÄPP BOXARNA.

Dagen började med att vi lyssnade på Qarin Franker och då i en oerhört kraftfull föreläsning då hon tillsammans med teatergruppen #verket ville påtala barnens kraft. Hur förvaltar vi barnens kraft som vi lärare får förvalta? Hon pratade om förhållningssätt och poängterade kring ömsesidig respekt, meningsfullhet och användbarhet, men också delaktighet och ansvar. Kring det lyfte hon att man istället för G som i gris skulle använda G som i Google och F som i Facebook. Något som finns i elevernas egna fickor och som de fort känner till oavsett bakgrund och ser dagligen. Hon pratade om Litteracitet som var temat för året på symposiet. Hon visade på Freebody och Lukes forskning. Att vi i skolan ofta jobbar mycket kring den tekniska delen av litteraciteten men glömmer eller inte jobbar lika mycket med de kulturella och kritiska bitarna.

 

 

Q pratade om att läsning handlar om att använda olika strategier för att förstå. Vi använder visuella ledtrådar, icke visuella ledtrådar och kontextuella ledtrådar.

 

Workshopen med Mariana Sellgren och Kristina Aldén handlade egentligen om ”Muntlig interaktion och kunskap om multimodala resurser i skolans digitala miljö” och vi jobbade mycket med att analysera multimodala bilder i grupper men det jag tar med mig förutom ett jättebra och strukturerat arbetssätt just kring multimodala bilder är ordet påverkan. De berättade att forskning visar att ensamarbetet har ökat i klassrummen. Även om pedagogerna tänker och planerar för grupparbete så är det oftast en i gruppen som styr upp arbetet och ev gör hela/stora delar av arbetet. Grupparbetet blir ändå ensamarbete. Mina tankar rusar då iväg mot det kooperativa arbetssättet dess strategier och roller… Hur som helst tittade vi på Derek Sivers under ett TED-talk.

Och i ett givande samtal tillsammans med nya vänner från olika delar av Sverige hamnade vi i ledarskap, ”följare” och ev ”stoppare”. Vi tänkte att man kunde använda filmen med elever i t.ex. värdegrundsarbetet. Hur känner sig de här olika rollerna och hur påverkas vi av varandra?

Efter lunch gick jag och lyssnade på Josefine Nilsson som berättade om sin doktorsavhandling. Det handlade om lärares möjligheter till lärande. ”Vi vet vad som är bra förutsättningar för flerspråkiga elever men vi kämpar med att skapa förutsättningarna trots stora satsningar”. Vad är det som gör att lärandet inte blir till görande i elevgrupperna i så stor utsträckning som man skulle tänka/önska? Men i sina intervjuer  konstaterar hon bl.a.  att det är väldigt svårt att göra saker när man inte förstår varför man bör göra det? Mina tankar rusar här till Timperley och vikten av att pedagogerna som ska kompetensutveckla själva måste se det som viktigt själva och som Josefine sa förstå varför. Hon skiljer på kompetensutveckling och lärares faktiska lärande.

Vi slutade som sagt dagen med Nick Souansis. En härlig föreläsning som gav oss en annan vinkel på kunskap. Han sa att om man är bra på matte så kommenteras man som smart men om man är en duktig tecknare är man talangfull. Han jämförde serier med hundens luktsinne. En hund kan lukta sig till vilka som varit på ett visst ställe tidigare, vid flera tillfällen tidigare. Han drog kopplingen till serien för den kan man läsa i flera lager, olika sätt att se på saker. I serier sker handlingen i sekvenser men man kan heller inte låta bli att läsa hela bilden samtidigt. Serier kan vara ett sätt att organisera sina tankar vilket han då testade på oss då vi fick rita vår seriesekvens över dagen som en sammanfattning och reflektion. Han uppmanade oss också att tänka utanför boxarna i skolan. Måste alla skriva i typsnitt Arial storlek 12 eller kan man tänka utanför boxen kanske tyder det till och med på flera dimensioner av tankar… ännu smartare? 

Länk till flera av Nicks fantastiska serier och kring det som jag nämnt ovan. 

Min inte lika fantastiska… men jag bjuder på den. 😉

SKUA-insatserna in i utvecklingsarbetet i övrigt, Hålla i och hålla ut!

Då är vi igång med utvecklingsarbetet för F-6 i kommunen. Planeringen pågår för fullt.

Mitt uppdrag som språk- och kunskapsutvecklare i kommunen innebär att hålla i och hålla ut det språk och kunskapsutvecklande arbetet i kommunen.

Av den anledningen har mitt främsta mål varit att inte ha SKUA-insatserna som fristående insatser utan jag tänker, för att just kunna hålla i och hålla ut så måste SKUAn in i det övriga utvecklingsarbetet. Precis som vi hoppas att det ska bli en naturlig del i det vardagliga skolarbetet så måste det bli en naturlig del i det vardagliga utvecklingsarbetet.

Under tidigare år har vi genomfört SKUA-utbildning för nyanställda, observerat talutrymme och observerat med egna kriterier och kopplat till priomålsarbetet. (Vad ser vi att vi behöver utveckla i vårt arbetslag utifrån måluppfyllelse och analyser? Hur kan det synas på eleverna? Vad kan vi titta efter?). Detta arbete har genomförts med förstelärarnas hjälp på de olika skolenheterna i kommunen och på nätverksträffar för förskoleklass och fritids.

I år satsar vi på att samverka mellan enheterna. Alla ska vara med som vanligt. Men samtidigt skapar vi möjligheter att ”göra om” det vi ser, hör och läser till sin verksamhet och vardag i de sk mellanträffarna.

De stora bollarna är stora träffar då vi sitter i tvärgrupper, blandade grupper från olika enheter. Vad gör ni, hur gör vi? Möjligheter att delge varandra.

Sambedömning och kooperativa arbetssätt har mycket kommit från pedagogerna. I utvärderingar och analyser kan jag se och läsa att det finns ett intresse och att pedagogerna känner ett behov av detta. Jag väljer att i sambedömningen lyfta in Bygga svenska-materialet som vi behöver känna till men det finns också möjlighet att i mellanträffen jobba med annan bedömning. T.ex. vill våra förskoleklasslärare titta närmare på sitt nya kartläggningsmaterial. Fritids får ta med av tala/lyssna delen i Bygga svenska men kommer också att i uppgiften ha fokus på elevernas hela dag i skolan. Hur är det att vara elev hos oss?

Pedagogerna frågar också efter digitalisering-tema eftersom de vet att vi måste uppdatera oss där i och med läroplansförändringarna.  Men i digitaliseringsdelen kommer vi också att lyfta SKUAn. Vad innebär t.ex. programmering och hur kan vi lyfta det språkutvecklande arbetet i det? Vilka möjligheter har vi med våra digitala verktyg att stötta våra elever på olika sätt? Tillsammans med kommunen IT-pedagog och IT-inspiratörerna ska vi delge pedagogerna vad som finns. Det är svårt att fråga efter något som man inte vet finns tänker jag.

Elevaktiva arbetssätt, SKUAn och kooperativt lärande går ju hand i hand. Syskon i samma familj som jag läste från Pedagog Malmö. Jag tänker att här ligger fokus på hur kan vi stötta eleverna kring det kommunikativa. Grupparbetsstrukturer. Vi ska prova på olika delar ur det kooperativa lärandet med dess strukturer och roller.

Men under alla de stora träffarna och en del mellanträffar kommer pedagogerna att stöta på de anda delarna dvs under t.ex. sambedömningstillfället kommer deltagarna att stöta på någon kooperativ struktur och även lite digitala inspel.

Så avslutas allt med en utvärderingsträff så att vi kan ta med oss visdomarna från kollegiet för att fortsätta utvecklas och göra utvecklingsarbetet ännu bättre nästa år.

Förhoppningsvis kommer det också att vara roligt på vägen! Följ gärna vår resa här på bloggen. 🙂

”Vad har du tänkt lära dina elever idag? Varför?”

 

 

Ann S. Pihlgren

Tips om föreläsning från UR samtiden! 

Ann S. Pihlgren hänvisar i sin föreläsning, som jag blivit tipsad om, bl.a. till Neil Postman. Han menar att man ska titta sig i spegeln på morgonen och fråga sig – Vad har du tänkt lära dina elever idag? och sedan -Varför det? Kan man då inte svara på det så ska man låta bli att göra det. Föreläsningen riktar sig mot fritidshemmet men jag tänker i mitt egna utvecklingsarbete behöver jag kunna mer om fritids för att vi ska kunna samverka på riktigt. Men också mycket som jag kan ta till mig i mitt arbete som lärare i skolan. Hon säger många kloka saker så jag hoppas att många har tid att lyssna eller tar sig tid kanske… 😉

På länken här är ett klipp som jag på ca 1 min där hon just pratar om den didaktiska frågan ”varför” och kopplar till Postman.

Hon säger som sagt många kloka saker och lyfter bl.a. arbetet med förmågorna i skolan och på fritids. I skolan jobbar vi så mycket med ”The big five”, nästan så vi glömmer bort de övriga förmågorna sk icke-kognitiva förmågorna. Detta kan fritids och att det är ett exempel på något som samverkan skulle kunna formas runt. Hon tipsar om hur man kan använda dessa övriga förmågor som observationsunderlag, analysera utifrån och användas vid utvecklingssamtal. 

Jag hoppas så klart att alla hinner se hela föreläsningen så därför har jag länkat den här: Föreläsningen i sin helhet. 

 

En annan intressant del i föreläsningen är ”bak-exemplen”. Hur förhåller vi oss till lärande? Hur medvetna är vi kring lärandet? Tittar vi efter lärandet? ”Undervisning spelar roll!” De finns på ett klipp här om ni följer länken. 

 

Hon pratar också om att hitta former för att samverka genom att göra grovplaneringarna för läsåret och hitta gemensamma punkter där samverkan kan ske. Mycket intressant! Vi kanske kan konstatera att mer gemensam planeringstid är svårt att få till men kan vi hitta lösningar för det?

 

Sista träffen i SKUA-utbildningen kring planeringar och så reflektionssemenarium.

 

Då har jag genomfört en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt här i kommunen. Tanken är att alla som jobbar i Hultsfreds kommun ska vara insatta i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi hade en stor satsning där all pedagogisk personal deltog läsåret 2014-15 i samarbete med Nationellt centrum för andraspråk, så har jag nu genomfört första uppsamlingsheatet för personal som blivit anställda i kommunen efter det eller av annan anledning inte deltog 14-15.

Det har varit ett spännande år och mycket lärorikt för mig och förhoppningsvis för deltagarna. När vi nu träffades för sista träffen så backade vi bandet…

Vi har haft 5 stora träffar med olika fokus. Mellan varje träff så har deltagarna fått uppgifter att genomföra och läsa i Gibbons Stärk språket stärk lärandet. Vid ett tillfälle mellan de stora träffarna, de sk mellanträffarna så har deltagarna i sina basgrupper träffat förstelärararna i kommunen. Där har de handletts eller redovisat någon uppgift med efterföljande diskussioner m.m.

För intresserade finns åhörarkopiorna på länken här. 

Power point för träff 5. 

Men så var det alltså nu den sista träffen. Till träffen hade deltagarna med sig lektions- aktivitetsplaneringar. Efter lite repetition så fick de nu kollegiehandleda själva, utan FL stöd. I förhoppning att de i sina arbetslag i framtiden tar sig tiden att diskutera kring upplägg av undervisning och planering. Av samma anledning valde jag den här gången att bryta de basgrupper som de under alla andra tillfällen samlats i, då med pedagoger från olika verksamheter och enheter. Nu satt de istället med pedagoger från samma enhet och samma stadie.

Till mellanträffen så hade deltagarna genomför elevintervjuer som de tillsammans med förstelärarna samtalade kring. Jag hade tills idag sammanställt intervjuerna och delgav mina tankar. En av de svåraste frågorna angående elevinflytande valde jag att lyfta och visa på hur jag jobbar kring det med mina sk. PP-väggar.

Nedan finns en liten film som förklarar hur jag jobbar med mina PP-väggar och målmedvetet med eleverna.

Sedan var det dags för reflektionsseminarium för deltagarna. 30 min individuellt skrivande utifrån frågeställningarna, sedan gruppsamtal kring det skrivna för att efter det fylla på med eventuella ytterligare tankar som dök upp under samtalet.

Nu väntar spännande läsning och sammanställning av hela SKUA-insatsen!

Sista dryga halvtimmen ägnade vi åt att blicka framåt. Deltagarna fick tillverka planscher med fokus på vilka modeller, aspekter och aktiviteter de kommer att använda i undervisningen?  Och vilka förändringar de kommer att göra? Planscherna ska sättas upp i personalrummen ute på enheterna så att kollegor som tidigare gått på SKUA-utbildning via NC påminns och förhoppningsvis inspireras.

Tack till alla deltagare som tålmodigt ställt upp i olika workshops, utmanat sig på olika sätt genom att filma och delge varandra och andra uppgifter som både har varit tidskrävande och ibland utanför bekvämlighetszonen. Och tack för att ni helt enkelt ibland bara suttit och lyssnat, vilket kan vara nog så krävande varma sena måndagseftermiddagar! Och så tack för många fina ord. Det här äventyret har varit utmanande även för mig, en helt ny erfarenhet som jag nu går stärkt ur mycket tack vare er!! Kramar!!

 

Som ett sista litet tips så har vi i utbildningen på en mellanträff och i andra SKUA-insatser i kommunen läst Glassexemplet: Skillnaden mellan traditionell undervisning och kooperativt lärande. Ett mycket bra exempel på elevaktiva arbetssätt i praktiken! Har ni inte läst det så gör det! 🙂

Påfylld med inspiration men…

Lägger upp fötterna efter två fantastiskt inspirerande dagar på SETT.

Så mycket roligt och bra som jag sett, så mycket tänkvärt jag hört och så mycket inspirerande och motiverande jag har fått prova på. Mitt Twitter flöde är fullt med kloka citat från föreläsare som jag tar med mig in i mina uppdrag som lärare, kursledare, förstelärare, arbetslagsledare. Ska bli så roligt att prova på mina elever, deltagare och kollegor.

Kolla gärna in mitt twitterflöde.

Men så kommer vi till MEN…

Hur det än är så måste vi ha verktyg! Tyvärr är det få på min skola vilket vi säkert inte är ensamma om. Vi ser och förstår fördelarna med att jobba digitalt med eleverna inte minst för att, som verkligen har poängterats under SETT-dagarna, ge alla elever samma chans att lyckas i skolan. Jag tänker att det borde vara en valfråga istället för mobil-förbud…. Vi vill ha fler digitala verktyg inte färre…

Vi trodde oss i början av en föreläsning vara tvungna att lämna in våra mobiler. Skräcken steg i lokalen. Vi började överväga att gå… Anders Enström pratade bl.a. om att skapa goda relationer.

Blir glad att se att viljan finns bland mina kollegor. I en helt ovetenskaplig undersökning, som jag gjorde i tisdags när vi i kollegiet provade på Plickers ( som vi förövrigt valde för att just visa på bra alternativ som finns för oss som har få verktyg) så visades

 

det just detta, en vilja.

Jacob Möllstam pratade under sin föreläsning om att det är viktigt att vi lyckas fånga in tjejerna i digitaliseringen, vi har svårt att locka till våra makerspace t.ex.. Han jämförde det med att vi bara skulle ha låtit killar lära sig skriva. Så viktig är digitaliseringen, utvecklingen kommer ju inte att gå tillbaka… En demokratisk rättighet…

Blandade bilder från mässan, förutom de som finns på twitter:

I morgon väntar återträff med språk- och kunskaps-utvecklar-kollegorna runt om i Sverige. Ett annat sätt att skapa samma chans för alla elever att lyckas i våra klassrum. Men det ena utesluter verkligen inte det andra! 🙂

 

SKUA-utb träff 4 Läsa och Padlet

Då har jag haft den fjärde träffen i kommunens SKUA-utbildning. Den här gången med fokus på att läsa, läsa på ett andra språk. I utbildningen använder vi Gibbons Stärk språket, stärk lärandet som litteratur.

Till den här sk stora träffen, då vi är 44 deltagare, skulle deltagarna ha med sig en läslogg på kapitlet som rör skriva. Detta eftersom deltagarna alltid läser kapitlet efter att de fått förförståelse från de stora träffarna. Den förra stora träffen handlade om att skriva på ett andraspråk. Efter uppvärmnings-aktiviteten var det just dessa vi tog tag i i en Workshop á la kooperativt lärande. För att koppla lite till digitaliseringen som är på gång på många håll i kommunen så valde jag att den här gången att deltagarna skulle använda Padlet och då lägga in tankarna som kom upp i grupperna kring läsloggarna där.

Vi fortsatte sedan på samma Padlet-tema under alla workshops som tillfället innefattade. Det gjorde att alla tankar från alla grupper blev synliga för alla och användbara i det fortsatta arbetet.

 

Till mellanträffen, då deltagarna i sina basgrupper möter förstelärarna i kommunen, skulle de ha gjort One shot-videos. Dessa visade de för varandra och samlade begrepp under redovisningarna som sedan prioriterades. Det fördes diskussioner kring viktiga begrepp att tänka på i planeringsarbetet. Dessa har jag lagt in på vår Padlet så att deltagarna kan hitta dem och använda dem till nästa uppgift.

Till den femte och  sista träffen i SKUA-utbildningen ska deltagarna ha gjort lektions- aktivitetsplaneringar. Då kan tankarna som uppkom vid det här tillfället och under förra mellanträffen vara användbara. Därför finns de nu som sagt på vår gemensamma digitala anslagstavla, Padlet-tavla från tillfället. Den varianten av Padlet som vi använde här var Shelf. Där kan grupperna enkelt kommentera en fråga, eller rubrik.

För att sedan samla länkarna som deltagarna behöver för att göra uppgifterna tills nästa tillfälle så har jag istället valt att göra en Padlet-wall. Jag tänker att Padlet med sina varianter är en användbart verktyg på många sätt. Därför vill jag tipsa om just detta här på bloggen men också till mina deltagare och kollegor.

Eftersom jag också är arbetslagsledare på Lindblomskolan och vi nu på allvar går in i digitaliseringsarbetet så har jag såklart gjort en Padlet med länkar som vi ska använda på arbetslagstiden på tisdag nästa vecka:

Padlet – digitalisering. 

 

Förutom att göra lektions- aktivitetsplanering så ska deltagarna intervjua elever tills mellanträffen. Ska bli spännande att få ett elevperspektiv på SKUA-insatserna som pågått i kommunen i några år nu. Hur upplever eleverna lektionerna i skolan? Hur upplever eleverna fritids? Intervjuunderlagen finns också på Padlet Wall med länkarna.

 

SKUA-utbildning, inlägg från tidigare träffar:

Träff 1.

Träff 2.

Träff 3.