Kategoriarkiv: Skolutveckling
Digital kompetens i Hultsfreds kommun.
För att synliggöra progressionen kring digital kompetens kopplat till våra styrdokument och utifrån de digitala resurser som vi har i vår kommun har jag tagit fram en digitaliseringsplan för vår F-6 + fritids verksamhet. Jag jobbar också för att få till en liknande för grundsärskolan men den är tyvärr inte klar ännu. Digitaliseringsplanen blir kanske heller aldrig klar, den kommer att behöva revideras varje år. Utvecklingen inom digitala resurser förändras i rasande takt och så kommer det ju också revideringar i läroplanen framöver.
”Digital kompetens i Hultsfreds kommun F-6” är uppdelad i två dokument. Ett som är den lodräta-varianten är själva digitaliseringsplanen. Vad ska finnas med i undervisningen och vad har vi till vårt förfogande i vår kommun? Detta är uppdelat i ett antal rubriker:
De sista två rubrikerna är påbörjade men ska finjusteras med fler resurser och mer exakthet kring bedömningsdelarna.
Vid varje ”ska” för de olika stadierna så ser den uppmärksamme att det är siffror i parenteser. Dessa har kopplingar till det andra dokumentet i ”Digital kompetens i Hultsfreds kommun F-6”. Det dokumentet som istället är i vågrätt läge är underlaget för digitaliseringsplanen. Där hittar man kopplingarna till våra styrdokument. Vad står det egentligen i det centrala innehållet som har lett till formuleringarna i våra ”ska”? Det kan t.ex. i ämnet matematik se ut som på bilden nedan. Färgerna markerar vilken rubrik som det centrala innehållet är kopplat till och sedan då även genom siffermarkeringarna vilket ”ska”.
Det här var i stora drag hur jag tänkt kring vår digitaliseringsplan som är tanken ska vara ett stöd för våra pedagoger i det digitala arbetet. Det står mer kring andra kopplingar i läroplanens olika delar och även till de fyra aspekterna kring digital kompetens som genomsyrar hela läroplanen och för den intresserad så finns båda dokumenten i sin helhet på länkarna här under.
Digital kompetens i Hultsfreds kommun F-6, Digitaliseringsplanen.
Min variant av Bygga svenska
Jag och lärare som jag ska samarbeta med kring mina sva-elever upplever att Bygga svenska-materialet kan vara svårt att tyda och även att göra begripligt för elever och föräldrar. Därav kom det sig att jag gjorde en variant som jag tycker är mer lättarbetad och lättare att kommunicera kring. Det är såklart inte så att alla jobbar och tycker som jag men det är ett alternativ iaf som jag tänker att jag kan dela med mig av.
För att underlätta mitt arbete så har jag länkat och gjort QR-koder till bedömningsstödet. Jag använder mig främst av observationspunkterna men i samtal och i samverkan med andra pedagoger så pratar vi också kring de inledande beskrivningarna och undervisningsexemplen.
Jag färgar då hur långt jag bedömer att eleven kommit i sin utveckling, en ny färg för varje termin. Det kan se ut så här t.ex.
Varje del (Läsa, skriva, tala och lyssna) har tre sidor i min variant. Det börjar med de inledande beskrivningarna där jag markerat ord som jag anser vara ”vägledande”, sedan kommer då observationspunkterna som ni ser ovan och till sist kommer då exempel på undervisning och stöttning. Det är bara att tala och lyssna har samma inledande beskrivningar och lektionsexempel så de är delvis hopslagna.
Digitalisering fritids med kooperativa inslag
Tanken är att vi under året ska utarbeta en progressionsplan kring digitaliseringen i ett F-6 perspektiv. Vi måste därför skapa nuläge! Vad gör ni i nuläget? Idag var det fritids i fokus.
Vi började med att repetera de 4 aspekterna och se kopplingen till läroplanen. Vad står det i läroplanen kring digitalisering? Så försökte vi också reda ut vad dessa digitala begrepp som står i läroplanen och som vi använder oss av betyder är, som tänker är kring dem utifrån kommentarmaterialet ”Få syn på digitaliseringen” . De fick först läsa det centrala innehållet för fritids på egen hand och stryka över ord som har med digitaliseringen att göra. Sedan fick de i grupper para ihop ord med rätt förklaring.
Sedan fick de i den kooperativa strukturen ”mötas på mitten” fundera kring hur de i nuläget jobbar med digital kompetens bland eleverna. Först fundera själva och sedan formulera tillsammans och koppla till någon eller flera av aspekterna och /eller det centrala innehållet.
Jag hade också tagit med vad eleverna i de olika årskurserna säger att de gör kring digitala verktyg i sina klasser. Hur möter vi varandra skola fritids, kan vi samverka kring digital kompetens? Och hur kan vi tänka kring progressionen… Vad gör vi med de minsta eleverna och hur ökar vi progressionen efter hand?
Nu väntar samma sak för skolan. Sedan får jag tillsammans med IT-pedagogen i kommunen och ledningsgrupperna fundera kring om vi kan få till en likvärdighet i kommunen.
Nytt utvecklingsår i Hultsfred! Skua-Fördjupning i ämnen med digitala resurser, kooperativt lärande
Nu har jag varit ute på våra enheter här i Hultsfred och presenterat årets utvecklingsarbete. Men för att göra det visade jag först mina ”styrdokument”. Det jag har att förhålla mig till i min planering av utvecklingsarbetet. Det är förvaltningens långsiktiga plan till 20/21 ut vilken jag valt de mål som främst berör mitt arbete i kommunen.
Så är det också den övergripande sammanställningen av kvalitetsdokumentationen och målsättningarna formulerade där.
Dessutom har vi frågat vad eleverna säger. I slutet av förra terminen så genomförde pedagogerna elevintervjuer med SKUA-fokus på frågorna. Dessa har ju sammanställts och några av dem fick pedagogerna titta på i en variant av den kooperativa strukturen sant eller falskt. men istället för sant eller falskt fick man lägga elevsammanställningarna för de olika frågorna på alternativen:
Elevsvaren redovisades i ordmoln och staplar och med valda citat på små lappar och sedan var det bara för pedagogerna i smågruppper att börja sortera…. Väckte det någon tanke eller var det som vi tänkte???
Det fanns också en fråga om digitala resurser som vi kommer att återkomma till på kommande träff.
Förra läsårets utvecklingsarbete sammanfattades också i ett reflektionsseminarium där pedagogerna fick sitta och skriva i ca 20 min och reflektera kring året som gått. Detta hade jag också sammanfattat för att presentera vad jag kunde ringa in kring vad pedagogerna tyckte var positivt med det gångna årets utvecklingsarbete i plus-tecken format och vad de anser vara nästa steg i pilar. Vilket ju precis som våra reflektioner utifrån elevernas svar ligger till grund för hur vi tänker kan vara lämpligt att jobba vidare.
Pedagogerna gjorde vid reflektionsseminariets tillfälle också framåtblickar i arbetslagen. Vi tog hjälp av Microsoft whiteboard som finns på våra elevdatorer.
Vi tyckte oss se att en fördjupning ville pedagogerna ha. Djupdyka och t.ex. titta närmare hur man kan jobba i ett ämne – ämnesfördjupning. Jobba vidare kring kooperativt som många gillar och är nyfikna på och även få fördjupa sig kring hur digitala verktyg kan vara resurser i vårt arbete och likvärdighet och progression i tänker där. Hur vi jobbar vidare och för in ett spec-tänk lyftes också liksom hur vi kan hitta en likvärdighet i hur vi följer nyanlända elevers lärande i ett F-6-perspektiv i kommunen. Likvärdighet är en av 5 rubriksättningar i plan 20/21 och det är centralt i vårt utvecklingsarbete som jag driver.
Så kommande år kommer att se ut så här:
Pedagogerna kommer att träffas i ämnesgrupper vid 4 tillfällen med start vecka 40. Då vi skapar nuläge kring digitala resurser med tanke på likvärdighet och progression. Så skapar vi också nuläge kring hur vi följer nyanlända elevers lärande och samlar ihop tankar kring hur vi kan jobba vidare för en likvärdighet även där. Nu med fokus i ett av pedagogerna valt ämne. Detta för att jag tillsammans med IT-pedagog, rektorer och ledningsgrupper ska kunna komma vidare mot likvärdigheten i kommunen.
Pedagogerna kommer också att vid första träffen välja en digital resurs/verktyg att fördjupa sig/sin undervisning kring. Den kommer de att få ta ansvar för att prova på och på föreslagna sätt ta hjälp av andra för att utveckla sin undervisning kring för att i slutet på läsåret kunna del med sig i ett kollegialt delande av sina nyvunna kunskaper kring resursen.
Likaså kommer ämnesgruppen att få dela med sig av sina tankar, reflektioner och lärdomar till kollegor som under året suttit i andra ämnesgrupper. För vi är ju många som undervisar i flera ämnen och därför kan vara intresserade av hur de tänk i de grupperna. Men även om man inte undervisar i andra ämnen så kan det vara motiverande att höra hur andra jobbar kring kooperativt lärande och med stöttning i språk i alla ämnen ta till sig av valda delar för att kunna göra om till sin verksamhet, som det ju väldigt ofta innebär när man är och lyssnar på andra.
För att vi i slutet på året igen ska kunna reflektera kring vårt lärande som lärare vilket vi så klart hoppas mynnar i elevers lärande så har vi formulerat målsättningar för året.
Nu hoppas vi på ett spännande och lärorikt utvecklingsår i Hultsfred!
Stötta elevernas kommunikativa förmåga? Kooperativt – SKUA Mellanträff i Hultsfred
Efter att ha haft en stor träff med all pedagogisk personal F-6 i kommunen kring kooperativt lärande och elevaktiva arbetssätt då jag tillsammans med förstelärarna anordnade workshops på temat var det nu dags för att gå på djupet i diskussionerna i våra verksamheter i mellanträffarna.
Inför träffen hade deltagarna observerat i varandras klassrum. Dels för att få syn på hur andra jobbar med kooperativa strukturer, ”tvingas” prova på någon kooperativ struktur men också för att titta lite närmade på de effekter som kooperativt lärande sägs ge.
De hade med sig sina T-kort som de fyllt i under observationen och vi började mellanträffarna med att gå laget runt för att se vad vi sett och hört alternativt vad vi inte sett eller hört.
Fokusdiskussionen på mellanträffen vad hur kan vi stötta elevernas utveckling av den kommunikativa förmågan, som också går att koppla till många av våra prioriterade mål på våra enheter. För att djupdyka lite extra och att få hjälp med att vända perspektiven och diskussionerna lite så hade jag inför den här sittningen träffat elevhälsan och spec-lärarna. Jag tipsade om kap 4 ”Delaktighet, elevaktivitet och inkludering” från Grundboken i kooperativt lärande och satte in dem i syftet och tankarna med träffen. Så den här gången var de insatta och utspridda i olika arbetslag. I dessa ”inför-träffar” tipsades det också om artikel med spec-perspektivet:
För att igen belysa att det här inte är något helt nytt för oss så kopplade vi också till Gibbons-bok som vi har utgått mycket från i vårt SKUA-arbete i kommunen vilket innebär att de flesta pedagoger, för att inte säga alla, har denna bok. Som del i kapitel 2 eller 3 beroende på upplaga så har Gibbons med en del i boken vars underrubriker går att använda som en slags checklista för lyckade/effektiva grupparbeten.
Utifrån Timperleys enkla med bra frågeställningar kan jag sammanfatta diskussionerna som genomfördes runt om i våra verksamheter:
- Vad borde vi fortsätta med?
- Vad borde vi utveckla?
- Vad borde vi sluta med?
Många kloka tankar om undervisning, hur vi möter våra elever för att lyckas ännu bättre. Kanske tar vi samarbetsfärdigheterna för självklara i vår undervisning i lite för stor omfattning? Hur gör man när man är delaktigt, när man turas om eller man lyssnar aktivt? Vad innebär det för mig och vad innebär det för dig och framför allt vad innebär det för eleverna? Tydlighet i instruktioner. Synliggöra för eleverna. Kanske kan rollerna hjälpa till att få fler aktiva i grupparbeten och även utveckla de som redan är verbalt starka vidare? Hur påverkar gruppsammansättningar och lärmiljöer våra samarbeten i klassrummet? Motivationshöjande – elevinflytande? Samplanering – samverkan mellan lärare?
Som sagt många tankar och funderingar som lyftes! Nu jobbar vi vidare…
Snart väntar reflektionsseminarium för deltagarna men innan dess så gör vi om en favorit i repris… alla ska ha intervjuat minst var sin elev utifrån givna frågor som ska påminna oss om SKUA-arbetet. Spännande att se hur eleverna upplever undervisningen! Ett förhoppningsvis återkommande utvärderingsarbete i kommunen. 🙂
Glad påsk!
SKUA och Kooperativt lärande ”syskon i samma familj”. 3:e delen av utvecklingsarbetet i Hultsfred.
Då var vi inne på del 3 i vårt utvecklingsarbete i Hultsfred. Vi har i tidigare delar jobbat med sambedömning där vi kopplade arbetet kring Bygga svenska-materialet och så del två kring digitaliseringen. Den här gången var det kooperativt lärande som stod på agendan, något som pedagogerna själva lyft som ett arbetssätt som de vill fördjupa sig i vilket så klart är perfekt då det går väldigt hand i hand med SKUA-arbetet.
Jag hade en halv studiedag till mitt förfogande och tillsammans med förstelärarna förberedde vi två workshops som deltagarna skulle få del av under dagen detta planerat utifrån att jag varit på 2-dagars wokshop kring kooperativt lärande som Jennie Wilson och Niclas Fohlin höll i och boken Grundbok i kooperativt lärande.
Men jag började dagen med att visa på likheterna mellan SKUA och kooperativt lärande utifrån en artikel från pedagog Malmö. Vi gör ju redan mycket bra vi ska förfina bara. 😉
Under uppstarten jämförde vi också traditionell undervisning gentemot kooperativt. Deltagarna fick titta på fyra bilder och i par diskutera vilken av bilderna som skulle bort vilket följdes av handuppräckning. Ett få-tal blev hörda. Vid nästa uppsättning av fyra-bilder och diskussion i par om vilken som skulle bort så fick deltagarna först prata med en sk axelkompis och sedan med en sk ögonkompis för att sedan återkomma till sin första kompis och planera för vilket svar som var tokigast. Den som var född först på året av paret var beredd på att meddela parets svar. Tillslut tackade de för samarbetet. Detta för att påvisa skillnaden mellan de två.
Deltagarna hade också tills studiedagen fått läsa dels inledningen till Grundboken och dels ”glassexemplet” som belyser skillnaderna i de två sätten att lägga upp undervisningen på. Men jag belyste också det kooperativa som ett komplement till den traditionella undervisningen. Att använda samarbete när det stärker lärandet!
Dagen följde med 2 workshops som sagt. Vid den ena belystes grundprinciperna och vid den andra strukturer och grupparbetet. Vid workshopen kring grundprinciperna fick deltagarna bl.a. vika flygplan med bara en hand så att paret var ”positivt ömsesidigt beroende” av varandra som just är en av grundprinciperna.
En del i det som enligt forskningen som KL bygger på finns i fungerande grupparbeten tillsammans med ”Eget ansvar”, ”Lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion”, ”Samarbetsfärdigheter” och ”3F- feedback, feedup och feedforward”. Deltagarna fick också ”Bygga en triangel” av påståenden kring samarbetsfärdigheter. Vilken/vilka samarbetsfärdigheter är viktigast att börja med i en elevgrupp? Dessa påståenden som vi använde oss av finns i det digitala materialet (bland mycket annat bra) till boken Kooperativt lärande i praktiken. Genom den övningen tränade vi också andra principer så som positivt ömsesidigt beroende och eget ansvar.
Vi jobbade också en del med att slumpa frågan under workshopen dels för att det kan vara ett alternativ till den traditionella handuppräckningen och också del av ett första steg att börja med kring att få till kooperativa inslag i sin undervisning. Men också för att också lyfta tankar kring detta med att slumpa…
I den andra workshopen så jobbades det med strukturer och grupper. Deltagarna fick titta på och läsa struktur-korten som också finns i digitala materialet i ”Kooperativt lärande i praktiken”. De fick para i hop arbetsområde och strukturkort och fundera på hur de själva skulle kunna jobba med strukturen i sin klass/elevgrupp.
De jobbade också med strukturen ”Hör vi ihop?” där de helt enkelt skulle hitta sin kompis med motsvarande spelkort genom att gå runt och ”high fiva” och fråga kluriga frågor till andra i rummet för att ta reda på om den hade rätt kort utan att fråga rakt ut. När man väl hittar sin kompis så blir man ju väldigt glad för ofta har man frågat ganska många innan man väl lyckas hitta den. Detta gör att vi kan påtala känslan av att bli vald och att kompisen blir glad för att hitta just mig. Vi lyfte också ljudvolymen genom att deltagarna efter en stund blev avbrutna och fick stå axel mot axel med den som de pratade med. Munnen kommer då närmare kompisens öra och man behöver inte prata så högt. Dessutom fick i lärgrupperna hitta på en rörelse som skulle ske sittande utan ljud som skulle genomföras när gruppen gjort ett bra jobb och för att tacka varandra för ett gott samarbete. För forskning säger att om en elev känner tillhörighet så anstränger den sig mer något som KL också tar fasta på.
Det var iaf ett urval av vad workshopsen innehöll… 🙂
Innan vi avslutade dagen så återsamlades vi och deltagarna fick då som vanligt i vårt utvecklingsarbete en uppgift till den kommande mellanträffen då deltagarna sitter tillsammans med sina arbetslag och jobbar vidare tillsammans. Men för att förbereda uppgiften vi började med att prata om att lyssna aktivt vad innebär det? Hur gör man?
Hur syns det och hur hörs det att man lyssnar aktivt? Många kloka förslag kom in och vi listade alla förslag på ett stort T-kort. Detta blir ju till slut som en stöttningsaffisch för eleverna för att hjälpa dem att bli goda lyssnare.
Uppgiften till deltagarna var nämligen att använda just ett T-kort och gå till en kollega som genomför något slags kooperativt arbete. Dels för att observera ett annat klassrum, elevgrupp och lärares arbete, dels för att inspireras kring kooperativa arbetssätt men också för att titta efter effekterna som kooperativt arbetssätt sägs ge.
Nu väntar snart spännande mellanträffar ute på enheterna där vi ska delge varandra tankar utifrån våra observationer.
För att ytterligare fördjupa diskussionerna kring hur detta arbetssätt kan stötta elevernas kommunikativa förmåga som är del i målet för den här delen av utvecklingsinsatsen är också spec-lärare och elevhälsa påkopplad på mellanträffen. Hur tänker vi kring/lyfter spec-perspektivet i ett förbyggande arbete i klassrummen?
Digitalisering och SKUA. Del 2 i utvecklingsarbetet i Hultsfred
Då var vi inne på del 2 i utvecklingsarbetet här i kommunen. Året då SKUAn går in i det övriga utvecklingsarbetet och inte längre är ett eget spår. Den här gången går det ihop med det pågående arbetet kring att implementera digitaliseringen i våra verksamheter.
Vi har under förra veckan genomfört 2 träffar med all vår pedagogiska personal i kommunens förskoleklass-6 verksamhet. Så på måndagen var 4-6 pedagogerna och grundsärkolans personal på workshops, tisdagen F-3 + grundsär och fredagen var formad för våra fritidspedagoger.
Till den här träffen så hade jag bett våra IT-pedagog och våra IT-inspiratörer om hjälp. Jag träffade dem under hösten och berättade om mina tankar. Jag ville att de skulle sprida det som de t.ex. sett på SETT (de besökte SETT-mässan under våren) och dela med sig av tips om bra verktyg som de använder och gillar men då lyfta det språk- och kunskapsutvecklande så klart. Också efter tanken att man kan inte fråga efter något som man inte vet finns. Som lite stöd och något att samla oss kring så hade jag valt ut ett stycke ur Hülya Basarans bok ”Nyanlända elever i mitt klassrum, språkutveckling med digitala resurser” Där förklarar hon varför hon anser att det är bra att använda digitala resurser i undervisningen. Hon fördjupar sig i begreppen multimodalitet, kreativitet, flerspråkighet, individualisering, återkoppling, digital kompetens, digital delaktighet och inkludering.
IT-inspiratörerna läste och ansåg att detta borde alla läsa. Så inför träffen läste deltagarna så att de kom med förförståelse inför träffen. Inspiratörerna hade sedan grupperat dessa rubriker och utformat 3 workshops är pedagogerna skulle få prova på olika digitala resurser. På varje workshop fanns tydliga instruktioner men så kunde man ju också få hjälp av våra duktiga IT-inspiratörer om så behövdes. Om inte annat så kunde man tillsammans med dem resonera kring när och hur man kan använda dessa verktyg? Varför det skulle kunna vara bra och en resurs i verksamheterna?
På fredagen då vi mötte fritidspedagogerna så hade innehållet workshop 2 bytts mot I-Movie och Kahoot.
Så klart har vi satt upp mål för träffarna och för att börja jobba mot målet så får deltagarna en uppgift tills vi träffas nästa gång i den så kallade ”mellanträffen”. Samtalen vid mellanträffarna kommer att ha fokus på delmålet för digitaliseringsträffarna, vi ska ge varandra verktygen att fortsätta det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med koppling till digitaliseringen men vi kommer också att lägga fokus på hur det här kan stötta våra elever vidare i lärandet.
Vid mellanträffarna sitter vi i kollegiala samtal och den här gången så är det då fokus på deltagarnas lektionsplaneringar som de haft i uppgift att göra och ta med till träffen. I vanliga fall på mellanträffarna så sitter vi i arbetslagen men den här gången så ska vi sitta i blandade grupper fast på varje enhet sk ”spår” där även fritids nu är med i samma träff. Hur ser våra planeringar ut? Hur tänker du och hur tänker jag? Vi kan i de här sammanhangen tipsa om konkreta verktyg och lektioner som man tycker funkat bra eller mindre bra. Vi kopplar också till läroplanen för att titta en extra gång på vad det står i de reviderade delarna. Men också koppla ihop det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med digitaliseringen. Hur kan dessa digitala resurser stötta våra elever vidare i lärandet flerspråkiga eller inte? Lärande kring digital teknik och utveckla digitala förmågor men också lärandet i stort men mha digitala resurser och verktyg, kan det underlätta lärandet? Så vi repeterar stöttningsbegreppet och Gibbons men kopplar också till den text av Hülya som deltagarna läst. När hon pratar om inkludering så skriver hon ”De resurser som gynnar eleverna i behov av särskilt stöd gynnar alla elever.” Precis som vi kring SKUAn pratar om att nyanlända elevers lärande har blivit alla elevers lärande. Kanske kan också de digitala möjligheterna underlätta för undervisning och samverkan?
Hur mycket ska vara med?
Jag fick frågan och har fått den förr när jag jobbat med lektionsplaneringar. Så av den anledningen så har jag gjort en slags mall som jag använder mig av då och då. När jag förra året genomförde SKUA-utbildningar så utformade jag denna som stöd för mina deltagare när de just undrade detta.
På länken finns dokumentet ifall någon mer vill använda:
På mellanträffen kommer nu pedagogerna mötas av våra förstelärare. De kommer vara samtalsledare och jobba med kollegial handledning som de tidigare också jobbat med i liknande sittningar. Vi hoppas på ett kollegialt lärande och delande där processen och diskussionerna är det viktiga! Vi är alla på vår egna och gemensamma lärande resa.
Vid varje träff kräver jag in reflektioner på olika sätt. En jätteviktig del för det fortsatta arbetet. Då inte bara från deltagarna utan även från samtalsledare, workshopsledare som varit bidragande i arbetet. Även rektorerna få på sitt sätt reflektera kring insatserna som görs. Men allt kring reflektionsarbetet får bli ett eget blogginlägg så småningom…
SKUAn fortsätter in i det övriga utvecklingsarbetet
Då har vi dragit igång med utvecklingsarbetet läsåret 1819 på riktigt.
Vi har tidigare i höst tagit fram nya priomål för läsåret ute på skolorna för att de ska löpa som en röd tråd genom hela läsårets utvecklingsarbete och så nu, förra veckan, hade vi de första stora träffarna kring det första temat nämligen Sambedömning. Något som i utvärderingar, analyser och reflektioner lyfts på alla enheter som något vi måste jobba mer med. Då jag driver detta och mitt jobb på halvtid är att fortsätta att implementera språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på alla enheter och arbetslag så lade vi fokus på Bygga svenska-materialet. Något som också skolverket vill att alla lärare som möter nyanlända elever ska känna till.
Då vi inte har samma uppdrag kring bedömning så ser skolans och fritidspedagogernas träffar lite olika ut. De har också olika uppgifter inför de kommande Mellanträffarna. Upplägget kan synas i Power pointsen nedan.
Under de stora träffarna sitter vi i blandade tvärgrupper med pedagoger från de olika enheterna, som i vanliga fall inte träffas så ofta. Pga hanterbarhet, eftersom vi blir väldigt många, så har jag också delat på dem i två grupper F-3 och 4-6 och så fritids på en egen träff. På skolans träffar så börjar och slutar jag medan förstelärarna i 1-6 är samtalsledare för tvärgrupperna. På fritids träff så håller jag i hela träffen, alla sitter i en stor sal men är placerade i grupper om ca 6 deltagare.
För att underlätta för förstelärarna så har jag gjort ”kit” åt dem och vi träffas också och går igenom hur jag tänkt upplägget ett par gånger inför den stora träffen.
På mellanträffen får de tillsammans med arbetslagsledarna göra det de sett och hört viktigt för just sitt arbetslag och koppla till sitt priomålsarbete. t.ex. har då förskoleklassen möjlighet att bedöma utifrån sitt nya kartläggningsmaterial, någon skola med få /inte flerspråkiga elever kan använda något annat bedömningsmateriel t.ex. nationella provens bedömningspunkter eller utifrån bedömningsportalens bedömningar i olika ämnen eller något annat. Detta är något som också kommit upp i utvärderingar och reflektioner, att det är bra att sitta i blandade grupper men det är också viktigt att få sitta tillsammans med sina kollegor och göra om (om det behövs) till sin verksamhet. Så det försöker jag möta med det här upplägget. Precis om med förstelärarna så presenterar jag upplägget för mellanträffarna och förbereder dem på deras roll i arbetet.
Vid de stora ringarna på den ”överskådliga bilden” högst upp så sitter det två små ringar också. Ambitionen och tanken med det är att jag ska försöka få till så att det kommer in lite av de andra delarna i alla träffar. Så t.ex. nu under Sambedömningstillfällena så kommer deltagarna också att få prova på några/någon kooperativ övning men också lite digitalt. Det kooperativa inslaget under de här träffen var ”speeddating” för att lära känna varandra lite i tvärgrupperna. Det digitala inslaget är att deltagarna ”tvingas” in och prova Teams som vår kommun använder sig av men där all personal ännu inte riktigt fått vanan och sett fördelarna med att använda det. Förhoppningen under året är att de får prova på och själva då ser fördelarna och vilja fortsätta använda det för att förenkla i sin vardag. I uppgift har också deltagarna att filma en sekvens där elever utför något som sedan ska bedömas på mellanträffen för skolans deltagare. Medan fritids ska undersöka hur det är att vara elev på vår skola, dokumentera på olika sätt och sedan göra en ”one-shot”-video över elevens dag. På mellanträffen ska de tillsammans i arbetslagen fundera över vad de egentligen ser. De undersökande pedagogerna kan ha språkliga glasögon på sig, värdegrunds-glasögon och eller organisatoriska glasögon. Filmerna ska inför mellanträffen delas med arbetslaget på Teams.
Så klart försöker jag hela tiden lägga in SKUA-inspirerade inslag i träffarna så att de är pedagog-aktiva under träffarna. Minimera sitta och lyssna. T.ex. har jag för skolan använt start-övningen som finns på skolverkets hemsida.
Här under finns mina Power Points för tillfällena.
Här på bloggen finns även hur vi jobbade under förra året, klicka på ”Skolutveckling” i menyraden så kommer alla inlägg kring det.
Kraft, påverkan, lärande till görande och släpp boxarna – Dag 1 Symposium 18
De här orden sammanfattar min första dag på Symposium 2018.
Under den avslutande föreläsningen tillsammans med serietecknare Nick Souansis på länk från San Fransico fick vi rita ett seriemönster och över den första dagen. När jag på eget bevåg skrev några ord i serierutorna så blev det just dessa KRAFT, PÅVERKAN, LÄRANDE TILL GÖRANDE och SLÄPP BOXARNA.
Dagen började med att vi lyssnade på Qarin Franker och då i en oerhört kraftfull föreläsning då hon tillsammans med teatergruppen #verket ville påtala barnens kraft. Hur förvaltar vi barnens kraft som vi lärare får förvalta? Hon pratade om förhållningssätt och poängterade kring ömsesidig respekt, meningsfullhet och användbarhet, men också delaktighet och ansvar. Kring det lyfte hon att man istället för G som i gris skulle använda G som i Google och F som i Facebook. Något som finns i elevernas egna fickor och som de fort känner till oavsett bakgrund och ser dagligen. Hon pratade om Litteracitet som var temat för året på symposiet. Hon visade på Freebody och Lukes forskning. Att vi i skolan ofta jobbar mycket kring den tekniska delen av litteraciteten men glömmer eller inte jobbar lika mycket med de kulturella och kritiska bitarna.
Q pratade om att läsning handlar om att använda olika strategier för att förstå. Vi använder visuella ledtrådar, icke visuella ledtrådar och kontextuella ledtrådar.
Workshopen med Mariana Sellgren och Kristina Aldén handlade egentligen om ”Muntlig interaktion och kunskap om multimodala resurser i skolans digitala miljö” och vi jobbade mycket med att analysera multimodala bilder i grupper men det jag tar med mig förutom ett jättebra och strukturerat arbetssätt just kring multimodala bilder är ordet påverkan. De berättade att forskning visar att ensamarbetet har ökat i klassrummen. Även om pedagogerna tänker och planerar för grupparbete så är det oftast en i gruppen som styr upp arbetet och ev gör hela/stora delar av arbetet. Grupparbetet blir ändå ensamarbete. Mina tankar rusar då iväg mot det kooperativa arbetssättet dess strategier och roller… Hur som helst tittade vi på Derek Sivers under ett TED-talk.
Och i ett givande samtal tillsammans med nya vänner från olika delar av Sverige hamnade vi i ledarskap, ”följare” och ev ”stoppare”. Vi tänkte att man kunde använda filmen med elever i t.ex. värdegrundsarbetet. Hur känner sig de här olika rollerna och hur påverkas vi av varandra?
Efter lunch gick jag och lyssnade på Josefine Nilsson som berättade om sin doktorsavhandling. Det handlade om lärares möjligheter till lärande. ”Vi vet vad som är bra förutsättningar för flerspråkiga elever men vi kämpar med att skapa förutsättningarna trots stora satsningar”. Vad är det som gör att lärandet inte blir till görande i elevgrupperna i så stor utsträckning som man skulle tänka/önska? Men i sina intervjuer konstaterar hon bl.a. att det är väldigt svårt att göra saker när man inte förstår varför man bör göra det? Mina tankar rusar här till Timperley och vikten av att pedagogerna som ska kompetensutveckla själva måste se det som viktigt själva och som Josefine sa förstå varför. Hon skiljer på kompetensutveckling och lärares faktiska lärande.
Vi slutade som sagt dagen med Nick Souansis. En härlig föreläsning som gav oss en annan vinkel på kunskap. Han sa att om man är bra på matte så kommenteras man som smart men om man är en duktig tecknare är man talangfull. Han jämförde serier med hundens luktsinne. En hund kan lukta sig till vilka som varit på ett visst ställe tidigare, vid flera tillfällen tidigare. Han drog kopplingen till serien för den kan man läsa i flera lager, olika sätt att se på saker. I serier sker handlingen i sekvenser men man kan heller inte låta bli att läsa hela bilden samtidigt. Serier kan vara ett sätt att organisera sina tankar vilket han då testade på oss då vi fick rita vår seriesekvens över dagen som en sammanfattning och reflektion. Han uppmanade oss också att tänka utanför boxarna i skolan. Måste alla skriva i typsnitt Arial storlek 12 eller kan man tänka utanför boxen kanske tyder det till och med på flera dimensioner av tankar… ännu smartare?
Länk till flera av Nicks fantastiska serier och kring det som jag nämnt ovan.
