Kategoriarkiv: Nyanlända

Vi beskriver varandra elevaktivt

Efter att ha tränat på att beskriv sig själva och varandra på olika sätt. Varje dag som en kooperativ rutin och även mha olika spel bl.a. ”Vem där” med klassfoton. På länken här kan ni läsa hur vi jobbat med det.

Så har eleverna nu skrivit beskrivningar på sina kompisar i klasserna. Jag var det dags att gå par-promenad och tillsammans med axelkompisen klura ut vem som har beskrivits. 1-22 skrev på ett papper och sedan gick de runt i klassrummet och resonerande med varandra. Så härlig lyssning när de läser och funderar på svenska och hjälps åt och förklarar varför de tänker som de tänker delvis på svenska men också när det behövs på arabiskan.

Min nästa grupp som påbörjat sina beskrivningar fick också gå par-promenaden. Deras syfte med promenaden var så klart samma som gruppen innan med att träna på orden, läsa och förstå, resonera på svenska. Men även fick de tydligt märka hur en bra beskrivning kan vara och vad som är viktigt att tänka på när de själva sen gör klart sina beskrivningar.

Vi löser korsord och tränar svenska muntligt.

Med hjälp av widget online så har jag gjort bilder med påskord. På stödbilderna finns ord och bild och de har eleverna inputen framför sig. Sedan turas de om att förklara en remsa med tre bilder på. På remsorna står det istället siffror under bilderna vilket visar var på korsordet ordet ska stå.

Eleverna turas sedan om att förklara och att fylla i korsordet. En rensa var sedan byte.

Korsordet har jag gjort på: http://puzzlemaker.discoveryeducation.com/CrissCrossSetupForm.asp

Här finns länk till mitt korord.

Mina Widget bilder.

Rita mitt påskbord.

I mitt gäng med sva-elever har vi nu tränat på påskord men då i samband med höger och vänster som vi jämför med begreppen ”höger om” och ”vänster om”.

Jag började med att gemensamt läsa en text med en bild om ett påskfirande. Vi partade och skrev orden som fanns på påskbordet på bilden.

Därefter hade jag förberett mitt påskbord och jag försökte beskriva för eleverna så noga jag kunde så att eleverna hade chansen att rita likadant på deras tomma bord.

Så var det dags för eleverna att rita sina påskbord. Dessa som de sedan skulle beskriva för sin axelkompis. Och då använda prepositionerna som vi gemensamt pratat om insamlandet med mitt påskbord.

Som ytterligare stöttning gjorde jag bilder i Widget online kring de påskord som vi valt att använda den här gången och passade på att även ta med några mer vanliga ord som behövs repeteras för de som inte kommit lika långt i sitt arbete med det svenska ordförrådet.

En trevlig övning där det blev mycket muntlig interaktion.

Försöker hålla vardagen så vanlig som möjligt

Det är verkligen konstiga tider just nu. Vi kämpar på för att hålla vardagen så vanlig som möjligt. Flera elever i mina SvA-grupper är hemma men vi gör vad vi kan för att hålla igång rutinerna.

Som en rutin för att jobba med kooperativt lärande i klassrummet varje dag på ett återkommande sätt så skapade jag rutinen att varje dag presentera dagen. På de små whitebordsen i klassrummet så skrev eleverna stödord kring frågorna:

1. Vad är det för dag idag?

2. Vad var det för dag igår?

3. Vad är det för dag i morgon?

4. Vilken månad är det?

5. Vad är det för datum? Skriv på två sätt om du kan.

6. Vad är klockan? Skriv på två sätt om du kan.

Sedan skulle eleverna utifrån det presentera dagen för axelkompisen och sedan gick vi varvet runt i klassen.

Allteftersom vi jobbat med olika delar så har vi lagt på frågor och varit noga med formuleringarna. T.ex. så ska man månaden är… och Datumet är…

På sista tiden har vi jobbat mycket med att beskriva personer men kläder och hår m.m. Vem där-spelet är toppen. Jag har plastat in alla korten så varje deltagare har ett “papper” man tänker på en och ställer ja och nej-frågor. Eleven får sedan kryssa över de som de kan utesluta för att till slut komma fram till vilken person det är. Tyvärr är det inte kläder med på Vem där-spelet så därför plastade jag också in klassfoton och spelade då likadant men då även med att beskriva kläderna.

Vi jobbar en del med Palin. Men för att träna och hitta olika sätt att repetera orden för att de ska sitta så har jag också gjort om Palinövningarna till “Beskriva-spel“. Eleven tar ett kort och de andra i gruppen (ca 3) ställer frågor till korthållaren. Jag ger börjor: Har man det på händerna/fötterna/kroppen? Är den prickig/blå/randig osv. Beroende på vilka bilder vi jobbar med så klart.

Tyvärr nu så är det många elever hemma. Men i ett försök att nå om inte alla så iaf några så har jag lagt sista veckornas undervisning på att försöka träna eleverna på att skriva “presentera dagen”-delen via Teams hemma. Jag har lagt en uppgift där till eleverna som de fortsätter att skriva i varje dag om de måste vara hemma. Glädjande nog så är det flera som nu har lyckats och vi kan på så sätt iaf ha någon slags kommunikation. Jag kan ge lite daglig feedback och höra hur de har det. Är man hemma så har jag lagt på några frågor. Så klart har vi tränat dessa i skolan och de har också fått med stöttnings-papper för att kunna på egen hand.

7. Hur är vädret? Hur många grader är det?

8. Beskriv dina kläder med färg och mönster.

9. Vad har du ätit idag? Skriv och berätta om något du ätit under dagen.

10. Berätta om din dag.

a. Först…

b. Sedan….

c. Efter det….

d. Sen…

e. Där efter…

Det kooperativa blir lite lidande i dessa tider men eleverna har fått med sig lite memory-kort hem som man kan spela ett vanligt memory med så klart men det går lika bra med “beskriva-spelet” för de har också facit på memory som då går att använda så att de iaf har möjlighet att kommunicera på svenska och träna sin svenska hemma. Så kommunicerar de med mig. Vi chattar via Teams vilket gör en lärare mycket glad i dessa tider. All kommunikation är bra just nu. Alla tillfällen att träna svenskan är bra. Jag tänker att även om det inte blir så mycket nya genomgångar för dessa elever så har de iaf möjlighet att nöta och repetera det som vi nu jobbat med.

Tipsar också om widget online som just nu är gratis. Widget använder jag mycket som ni ser ovan i stöttnings-papperna, memory t.ex.

Korsspråkande kring barrträd

Då har vi jobbat igenom tre barrträd och tänker nu gå vidare i lärandet kring Sverige i åk 4. Till min hjälp för att förmedla kunskaper till mina arabisktalande elever har jag haft modersmålspedagogen på skolan.

Eleverna har i början av varje lektion lyssnat och tittat på våra små filmer på svenska och arabiska om varje träd som varit enkla för eleverna att hitta tack vare våra QR-koder. Såklart tas de också hem så de kan lyssna och prata om dem hemma.

För att underlätta, då vi inte har så många I-pads att scanna QR-koder med utan har vagndatorer att låna till klassrummen, så fick jag hjälp av IT-pedagogen för att det på datorerna skulle ligga en QR-läsare. Den vi har som nu ligger att hämta på våra datorer i Microsoft store om man klickar på Hultsfreds kommuns appar heter QR Code for Windows 10. (Kanske bara intressant för oss som jobbar i kommunen) 🙂

De har använt sina kunskaper som de lyssnat in, ihop med att vi tillsammans läst texten och använt överstrykningspenna för att markera viktiga ord, för att kunna svara på frågor på texten efter läsningen och lyssningen. Efter det har eleverna skrivit på datorn med talsyntes. Försökt skriva egna meningar av orden som vi markerat och pratat om.

Så var det dags för sammanfattningslektionen. Vi gjorde då den kooperativa strukturen “stafetten”. Eleverna fick stå på ett led och rita eller skriva det de kunde om de tre träd vi pratat om. Kunde man inte komma på något fick man ta hjälp av gruppen och till slut sina anteckningar från tidigare lektioner.

Därefter så fick eleverna förbereda för sin filminspelning. De fick tre olikfärgade papper och skulle sortera bilder och meningar på rätt papper. Efter det var det dag att träna på att läsa och berätta för att tillslut kunna spela in sin film där de redovisar sina kunskaper om träden.

Här finns ett exempel:

Skapar minnen för att lära mer om Sverige och i läsinlärningen

Jag tror på att aktivera eleverna på så sätt att vi skapar minnen för att lättare komma ihåg det vi lärt vid ett senare tillfälle.

Tillsammans med min grupp i 4:an, där man i klasserna nu jobbar med Sverige på olika sätt och även åker till Tigerstad på ett besök i skogen, så jobbar vi i min grupp med var vi bor i Sverige och vad som finns i Sverige/hur Sverige ser ut.

Vi jobbar bl.a. för att de ska kunna barr-träd och löv-träd och kunna namnge och ha faktakunskaper om träden i Sverige. Vi jobbar med kartkunskaper samtidigt.

Första lektionen vi hade kring detta hade jag gömt en kompass någonstans i klassrummet. Jag stannade gruppen utanför klassrummet och visade att de skulle försöka hitta kompassen som jag gömt. Fågel, fisk eller mittemellan? På deras platser låg det en karta över vårt klassrum där norr var markerat med en röd pil. När kompassen (som jag valt just för att de ska träna på ordet) var funnen så skrev vi tillsammans i vilket väderstreck som den fanns. Så ut med alla elev igen och så började vi om igen. Vi tränade på så sätt in väderstreckens namn.

Utifrån denna start så jobbar jag sedan vidare lite olika i de två grupper som jag undervisar i 4:an. En grupp jobbar vi målmedvetet för att de ska ha strategier för att kunna jobba och hänga med i boken och undervisningen i klassrummet. Medan jag i den andra gruppen inte har kommit lika långt i språkutvecklingen och där vardagsspråket fortfarande prio och försöker då anpassa undervisningen så att det ändå är inom samma tema men med ett mer vardagsnära språk.

Nästa tillfälle var fokus på vad finns det i Sverige? Vi tittade på kartan och sedan, för att skapa minnen, fick eleverna känna vad som finns mycket av i norra Sverige. Stoppa ner handen i en påse och känna…. Barr! -Ja barr-skog vad har det för färg på kartan? Väster? – Sten! – Japp. Berg! Söder? – Löv. Och så avslutade vi med kartongen i öster där det fanns vatten som skulle symbolisera kust. Mycket skratt och fniss och ansiktsuttryck som visade spänning, helt i min smak.

Sedan fick eleverna var sin tom karta. De skulle måla med rätt färger men fick också tejpa fast exempel för att komma ihåg. Vänern och Vättern var inte utritade så för att komma ihåg dem och deras form berättade jag om jätten/trollet som kastade iväg Öland och Gotland så att sjöarna bildades. Eleverna fick skriva vad de lärt sig idag innan de gick tillbaka till sina klasser.


Vi börjar nästa lektion med att fundera på vad vi gjorde sist. Påsarna och sticken i fingrarna är lätta att komma ihåg. I bikupor (parsamtal) fick eleverna tillsammans komma ihåg förra lektionen. Variera mellan arabiska och svenska för att alla ska förstå och komma ihåg.

Jag tar fram påsen med barrträd och vi känner igen. Hur känns och ser barr ut? två och två-prat. Vad heter barr på arabiska? osv.

Idag är det nämligen fokus på barrträdet för min “vardagsspråks-grupp”. Idag – Tallen!

Jag har förberett tillsammans med vår modersmålslärare i arabiska en tall-text. Jag läser på svenska och han på arabiska. Jag har lånat ihop lite I-pads på skolan så att eleverna 2 och 2 kan lyssna på filmen via QR-koden som sitter vid texten.

Sedan när-läser jag. Jag visar bara en rad i taget. T.ex. på nästa rad kommer jag att läsa om var tallen tycker om att växa. “Tallen tycker om att växa där det är ljust.” Var tycker tallen om att växa? och så jobbar vi oss igenom texten. Vi stryker under av mig utvalda ord under tiden och de använder de sedan för att svara på frågorna i paren som också finns på pappret.

Texten men QR-koden skickar jag också hem så att de kan visa och berätta hemma vad de jobbat med idag.

Alla tillsammans, den här gången, försöker vi skriva hela meningar av de överstrukna orden. Jag skriver eleverna säger och skriver sedan av men har så klart utrymme att formulera egna meningar. Alla har kommit olika långt och jobba i sin utvecklingszon. Nästa vecka kör vi på typ samma sätt kring granen med små steg mot att bli mer självständiga i arbetet alá cirkelmodellen.

Min andra grupp som kommit längre i sina språkliga kunskaper jobbar jag på ett liknande sätt med men då utifrån deras läromedel. Vi läser tillsammans, funderar över vad det stod och stryker över ord som vi sedan använder för att på egen hand skriva egna meningar. Vi gör en tankekarta kring Sverige som vi bygger på för att visa allt vi lärt oss och eleverna jobbar i Power Point för att visa sina kunskaper. Där kan de skriva och göra snygga presentationer men sedan också träna på att läsa sin text och spela in sitt tal vilket jag gillar. Vi tränar på så sätt läsningen flera gånger och även att använda de ämnesspecifika begreppen fler, fler gånger för att inspelningarna ska bli riktigt bra och tydliga.

På tal om att skapa minnen för att komma ihåg så var jag också ute och balanserade med några elever idag. De har svårt att komma ihåg vokalerna och nu gör jag ett nytt annat försök än att bara traggla läsa, läsa… Mitt eget praxis-alafabet! När man balanserar högt så blir känslan -OOOooooOOOooo!!! Den ville jag ha kapp på idag för att komma ihåg hur man formar munnen och hur bokstaven O låter. De fick en O-läxa med O-ord och med den ett bokmärke som ni ser en stor variant av på bilden. Det sitter också nu en komihåg-lapp, likadan som bokmärket på deras bänk i sitt ordinarie klassrum. Jag känner mig hoppfull iaf. Ser med spänning fram emot att se om det fungerar. Jag älskar mitt jobb!! Nästa vecka blir det Åå och då tänker jag ha med ett gäng riktigt gosiga gosedjur… -Åhhh, så söta!

Skapa stöttning för att fler ska kunna jobba självständigt

Jag handleder just nu en lärare och i hennes klass så upplevde som, som många andra att hon inte räckte till. Det var så många elever som behövde hjälp att hon inte hann med. T.ex. jobbar hennes FBK-grupp med vokaler en lektion i veckan. De jobbar i häften osm hon tagit fram till dem. Jättebra för våra vokaler är ju absolut något klurigt för många av våra flerspråkiga elever. Vi pratade om det och tills nästa tillfälle då jag skulle komma till klassen förberedde jag ett stöttningsmaterial.

Eleverna fick jobba i par och klippa och klistra ord och bilder som hade med vokalen U att göra som jag klippt och klistrat just från deras U-häfte. Flera av eleverna jobbade just med U-häftet men det hjälpte också eleverna som jobbade i andra häften då flera av bilderna återkommer.

Efter en stunds jobbande så skickade jag ut spioner. Min nya favoritroll från kooperativt lärande! Spionen smyger runt utan att störa. Inte prata eller röra utan bara titta på de andra grupperna och sedan gå tillbaka till sin kompis. Läsa, komma ihåg, berätta för kompisen och sedan lägga ordet rätt. Flera elever är ovana vid att man får tjuvkika på andra men det är ju toppen att använda kompisarna som hjälp speciellt med en sån här uppgift där inget direkt ska förklaras utan men helt enkelt behöver hjälp med vad ordet heter på svenska. Eleverna blir resurser för varandra vilket hjälper både elever och lärare. Win, win.

Det enskilda arbetet flöt sedan på bra. Eleverna tog hjälp av sina stöttningsplanscher och kunde då jobba med att repetera orden i sina häften.

Innan vi gick ut på rast avslutade vi med att skuggläsa orden. Jag läser högt och eleverna i kör efter mig.

En trevlig lektion utan stressade lärare. 🙂

SKUA med larver

Larverna är på väg och det är dags att förbereda eleverna inför att leveransen ska komma. I sva-gruppen som jag jobbar med så måste vi först och främst reda ut vad det faktiskt är. Vi reder först och främst ut fjärilens livscykel och vad de olika stadierna heter och jämför, på ett väldigt förenklat sätt för att inte tappa fokus från fjärilslarverna, med människans livscykel. 😉

Vi försöker också med hjälp av varandra reda ut vad de olika stadierna heter på arabiska som i gruppen är det huvudsakliga modersmålet. Detta så klart också för att fler i gruppen ska ha lättare att förstå vad vi faktiskt pratar om. Det stöd-pappret som de anteckningarna ger sätter vi också upp så att alla kan läsa och titta på det i korridoren och ta hjälp av, lära kompisar m.m.

Hur många har sett en larv? Hur många har känt på en larv? Hur känns dem? Hur ser de ut?

I klasserna innan den här lektionen har de läst ett papper med frågor kring larverna. Några krångliga ord och vårt arbete under den här lektionen blir att efter-arbeta texten. Vad har de förstått?

Vi läser texten ett stycke i taget. Första stycket berättar om hur larven efter några dagar eller veckor, beroende på vilken sorts larv det är, kläcks ur ägget och kommer ut. Jag har skrivit frågan: När kläcks ägget? på pappret som här sitter på tavlan men som eleverna har likadana hos sig. Vi läser texten med frågan i huvudet några gånger tills flera händer kommer upp i luften. Någon säger “efter någon vecka” en annan fyller på ” ett par dagar”. Jag skriver på tavlan och reder ut vad betyder “ett par”?

Sedan läser vi vidare stycke två som kortfattat berättar om att larven ömsar hud. Jag har skrivit 3 frågor där: Hur många gånger ömsar den hud? Vad betyder det? Varför ömsar den hud? På samma sätt försöker vi tillsammans på svenska, arabiska och teatergester reda ut vad det betyder. Jag skriver och eleverna skriver korta anteckningar.

Sista stycket handlar om att rovdjur så som fåglar gärna äter upp larverna och hur larverna har “utvecklat sitt utseende” för att inte bli uppätna. Några är taggiga, andra har starka färger och några kamouflerar sig. Jag frågar “Hur gör larverna för att fåglarna inte ska äta upp dom?” Repeterar frågan och läser texten och så har de mina teckningar längst ner på pappret som stöd. Och vad tänker fåglarna? Jag skriver, eleverna skriver anteckningar.

Innan de sedan ska börja skriva sina egna texter om vad de vet om larverna så gör vi den kooperativa strukturen Hör vi ihop. Jag delar ut bilderna som vi pratat om och de ska fråga varandra om bilden de håller i handen. –– Är din bild …..? Står det på tavlan som stöd ifall man tycker det är svårt att formulera en fråga då är det lätt att lägga till så man kan fråga om en färg eller en form t.ex. När man hittat sin kompis så ställer man sig längs väggen i paren. Jag tipsar om att stå axel mot axel för att ljudvolymen inte ska bli för hög. Då kommer örat närmare kompisens mun.

Bilderna kan vi sedan återanvända för att repetera det vi tränat idag t.ex. i ett memoryspel eller så.

Sedan är det dags att utifrån anteckningarna vi tillsammans gjort formulera meningar om larverna.

Underbara texter som man blir glad av! 🙂

Vi jobbar med kroppen och provar Popplet.

Idag stod blod, hjärta och lungor på schemat. 

Vi började med att göra en gemensam tankekarta. Vad vet vi om dessa delar? Hjärtat, blodet och lungorna. Till vår hjälp hade jag en arabisktalande pedagog.

Vi har tittat på filmer och tittat på torson med kroppsdelar som finns på skolan. Mycket spännande! Så har vi experimenterat med kroppen och upplevt pulsen som slår snabbare när vi rör på oss, legat på golvet och känt bröstkorgen höjas och sänkas när lungorna fylls och tittat på händerna efter att en hand har varit sträckt upp mot taket och en ner mot golvet. En hand blir röd och fylld med blod och en vitare.

Efter experimenterandet så återvände vi till vår gemensamma tankekarta igen och kunde fylla på lite fler kunskaper.

Därefter så läste vi gemensamt text ur NO-boken och strök under viktiga ord. Så fyllde vi på igen.

Den här gången hade jag gjort en lucktext som eleverna två och två fick jobba med att fylla i, med hjälp av boktexten. Lite beroende på hur långt eleverna är i så utmanar jag dem att skriva fler meningar på egenhand mha vår gemensamma tankekarta.

Efter det här arbetet så hoppas jag att de har lite grunder för att kunna hänga med delvis i klassrummet sedan.

Efter lunch så har jag ett annat gäng elever. Nu efter deras lektion tillsammans med klassen kring samma tema. Då provade jag för första gången Popplet som är ett verktyg för att skriva digitala tankekartor. Eftersom vi har datavagnar till vårt förfogande så gick vi in på Popplet hemsidan där jag loggade in som mig. Dessa elever fick 2 och 2 skriva egna tankekartor över vad de uppfattat från lektionen i klassen.

Efter det fick de lyssna på texten från NO-boken via Inläsningstjänst och sedan fylla på sina Popplets. Då satt jag också med runt bordet och stöttade i med frågor för att locka ut kunskaperna.

Efter det fick de mha talsyntes skriva hela meningar av stödorden på Poppleten. Då även sortera meningarna så att alla hjärta-meningar kommer på ett ställe osv.

Jag gillade Popplet som verktyg men jag var lite besviken över att det inte gick att klistra in bilder från t.ex. Pixabay vilket eleverna gillar mycket. (Kanske bero på mig men jag lyckades inte.) Det går om man i förväg har valt och sparat bilder i en mapp på datorn men det är u lite krångligt… När jag nu har testat på I-paden så går det där på ett enkelt sätt att fotografera och lägga in bilderna på så sätt i tankekartan iaf. En nackdel på min skola i det fallet är dock att då krånglar det till sig med utskrifterna och jag måste då maila till mig och skriva ut för att få ut tankekartan på papper. Det finns för- och nackdelar med allt… 

Beräkna tid.

Hur mycket var klockan för en halvtimme sedan, hur mycket är klockan om en kvart? Kan vara knepiga frågor som även ställer kvar på språket. 

Dels måste man ha koll på själva kockan, dels klock-begreppen kvart, halvtimme, timme och dels om en kvart är framåt eller bakåt i tiden. Så det jobbade vi med nu.

Eleverna fick var sin påse med stora klockkort med frågor på som skulle paras ihop med små klockkort med bara klockor på. Så klart jobbar de två och två. En ställer frågor och visar första klockan, kompisen ställer sin klocka likadant som bilden och säger vad klockan är. Sedan läser “läsaren” nästa fråga, kompisen ställer sin klocka – svarar och hittar rätt kort. Allt med stöd av matteverktyget.

På länken här finns innehållet i påsen. 🙂

Matteverktyg

När man jobbar med att beräkna tid är det jättebra att eleverna har klockor som man skruvar på dvs där visarna följer med. Inte egengjorda där timvisaren kan hamna var som helst när man flyttar på minutvisaren. Detsamma anser jag när vi sedan går på digital tid!

När korten är ihop parade visade det sig att det blev två klockor över… Eleverna fick då i uppgift att göra “liknande uppgifter“. Något som jag anammat efter mattelyft-satsningen och som jag ofta gör i undervisningen.

Eleverna skriver var sin liknande uppgift som kompisen sedan får lösa.

För att träna vidare och befästa har jag gjort ett häfte med fler liknande uppgifter som eleverna kan träna i klassrummen. SÅ får de också med sina matteverktyg till klassrummen som stöd.

Om ni är intresserade av att läsa om tänket kring mina matteverktyg finns det förklarat på det här blogginlägget:

Ta med insatserna i klassrummet.