Kategoriarkiv: NO

Nå mål i NO på olika sätt. Insekter.

Vi har jobbat på kring att nå målen kring vår pedagogiska planering insekterna i NO:n.

Här nedan är matrisen och progressionen som vi jobbar med kring temat.

skarmklippmatris-insekter

Så här ser vår PP-vägg ut:

img_4492.jpg

Från väggen kan vi plocka ner ord och bilder och träna på på mattan i klassrummet. Ett stöd för eleverna i arbetet.

Vi har jobbat med att kunna insektens kroppsdelar, söka fakta, skriva faktatexter, kunna flera olika insekter. Inlägg. Även där genom kommunikation och cirkelmodell.

Nu har vi gått över till livscykel och så småningom näringskedjan.

Eleverna har i förskoleklass även jobbat med livscykeln på fjärilen och på grodan så vi har helt enkelt hakat på det.

Våra arabisktalande elever får stöttning av vår modersmålspedagog dels under en lektion i veckan och dels lite på sin modersmålsundervisningslektion.

Dagens kommunikativa övning kring livscykeln var att beskriva bilder för varandra. Vi repeterade livscyklerna och tittade på att nästan alla insekternas livscykel är lika. Ägg, larv, puppa, insekt. Eleverna fick välja en insekt och beskriva bilderna för varandra, utan att säga det ämnesspecifika begreppet. Det skulle kompisarna som lyssnade göra. Så turades man om och bytte insekt. Det blev en träning i att beskriva och då inte – Jag ser en larv. Utan lite som gåtor… -Jag ser en vit avlång sak med lite ränder på.

img_4577.jpg

img_4574.jpg

Det här ligger kvar som en ”övning på mattan”. Dels så kan jag kolla av dem när tid finns på ett enkelt sätt och dels kan de träna med en kompis på att beskriva.

Efter det skulle eleverna göra bläddror och gemensamt fyllde vi i den första bläddran om myrans livscykel som är bekant och som vi skrivit och läst faktatext om. Vi pratade om och använde oss av tidsorden först, sen, sedan och till slut.

img_4572.jpg

Sedan fick de fylla i en blank bläddra. Rita på luckorna och skriva bakom. De fick då ta en annan insekt, som fanns stöttning i med bilderna på mattan, eller något annat som också har livscykel… Mycket roligt! Det blev gräset och hästens och spindelns livscykel.

img_4575.jpg

img_4576.jpg

Beskrivande genren – faktatexter börjar ta form á la cirkelmodellen.

PP-väggen om vårt nuvarande NO-projekt om insekter. Valet av tema är grundat i elevernas intresse och progression från förskoleklassen. I fsk jobbade de nämligen både med grodyngel och fjärilar så djur och småkryp hade barnen förkunskaper om och speciellt livscykeln med ägg, larv, puppa. Perfekt!

Vi började med att närläsa om myran. Resultatet av det kan ni se hänga här på tavlan. Eleverna skrev den gången meningar helt utifrån orden de strukit under i texten så jobbade vi med delarna på insekten. Se blogginlägget om det arbetet här:

Närläsning av faktatext.

Vi fortsatte nästa tillfälle med att titta på en film från SLI.se om insekter. Sedan introducerade jag 6-fältaren. Vi fyllde tillsammans i en 6-fältare på tavlan med bara stödord för att sedan gemensamt kunna skriva en gemensamt faktatext. Vi gjorde hela meningar av stödorden och får då också tillfälle att prata om punkt, kommatecken, styckeindelning.

Den texten vi skrev gemensamt skrev jag ut så alla elever fick var sitt exemplar. Idag har vi jobbat med den texten för den kommer att vara läsläxa nästa vecka. Vi har strukit under alla ”insekter” med en färg och alla ”och” med en annan. Vi har ritat en myra och skrivit in kroppsdelarna på myran på våra papper. Innan den blir läsläxa kommer de att träna på att läsa den så klart även om vi nu har läst den gemensamt många gånger under arbetets gång. (När vi läser och stryker under blir det också en träning mot målet i svenska att kunna skillnad mellan ord och mening. Eleverna hjälper mig att läsa en mening i taget och då är det ju till punkt det gäller. )

img_4476.jpg

img_4480.jpg

För att alla ska vara säkra och kunna träna på insekternas kroppsdelar så är det så klart en av övningarna på mattan den här veckan.

Som ordbild den här veckan har eleverna bl.a. ordet ”är”. Idag på dator-passet blev det där för, istället för att skriva ”vi är”-meningar, är meningar om insekter…

img_4477.jpg

img_4482.jpg

Vi jobbar också med siffran 5 den här veckan och en klurighet med siffran fem är ju att göra staket, ni vet 4 streck och ett streck över som när man räknar poäng i brännboll… 😉 Så på onsdag ska de få träna på det. De ska ut på skolgården och undersöka vilken insekt som flest gillar. Fråga och räkna med staket så vi kan räkna ihop med 5-skutt i klassrummet sedan. Övning i muntlig interaktion för dagen.

vilken-insekt-gillar-du-bast

Närläsning av faktatext.

Vi har fortsatt arbetet med insekter. Sist i skogen så hittade vi en faslig massa myror med 3 benpar som var fokus för våra ögon den gången. När vi jobbade vidare i klassrummet så tänkte jag att vi skulle kika närmare på myran. Jag valde en lättläst text om myran och vi jobbade gemensamt med texten med närläsning a´la i Anna Kayas film om cirkelmodellen som ni ser här under.

Just den närläsning som jag syftar på startar 16 minuter in i filmen.

Vi jobbade som sagt med texten om myran. Vi pratade om texten och strök under viktiga ord. De viktiga orden skulle de sedan försöka använda i sin NO-bok. Den här gången skrev vi för hand. Några valde att skriva enbart några av orden vi strök under andra utmanade sig genom att skriva meningar om orden. Vi jobbade också med myrans kroppsdelar. Nästa besök i skogen ska nämligen handla om hur insekternas kroppar ser ut och förhoppningsvis kommer vi till kontentan att insekterna har en 3-delad kropp så som t.ex. myran.

Titta på Annas film! Den är väldigt tydlig och bra.

Vi pratade om vad en faktatext är, tittade på bilderna och funderade kring dem. I förskoleklassen hade grupperna fjärilslarver och grodyngel så begreppen ägg, larv, puppa var bekanta för eleverna och något de kände igen.

Vi hjälptes som sagt åt att läsa och jag sa t.ex. på nästa rad kan vi läsa hur många myror som kan bo i en myrstack. Så läste vi tillsammans och följde med fingret så gott det gick och hittade ha projektorn och dokumentkameran också rätt ord att stryka över.

Våra första faktatexter… Arbetet fortsätter… 🙂

Återgivande genren introducerar i åk 1 mha I-Movie.

Idag har jag introducerat den återgivande genren i min etta.



Efter vårt besök i skogen i onsdags, när vi tittade på hur många benpar djuren i skogen hade, så gjorde vi en gemensam tabell i klassen.

Vi pratade vidare om vad vi hade gjort i skogen. Vi tittade letade insekter med lupp, kollade på bl.a. rönnen och andra träd och såg att de började vissna, letade årstidsbilder som vi lärare satt upp i träden och som sagt gjort tabell. Vi funderade över vad vi gjorde först, sedan, efter det och till slut.

Sedan fick barnen berätta i I-Movie.

Jag var beredd på att det skulle bli en mycket rörig lektion när det var första gången vi gjorde detta, men det gick mycket bättre än väntat. Ibland gäller det bara att kasta sig ut helt enkelt. 🙂

Vi tränade samarbete, att samsas, muntlig kommunikation och att återberätta bl.a. men idag slapp de att skriva. 🙂

Under veckan har vi också kopplat matte och No med att trä upp 20 rönnbär på en tråd, jobbat med par på olika sätt benpar, bladpar (rönnen), memory och siffran 2. Se tidigare blogginlägg.  Vi har också sjungt om rönnen från Majas alfabetssånger. Därav har en pojk berättat på filmen om att är det mycket rönnbär på hösten så blir det en kall vinter.

Jag ser att filmerna ser ut att vara samma men det är faktiskt två olika… 😉

 

Sortera, förklara hur du tänkt, problemlösning. Vecka 2 i matten.

Då var vecka 2 och avsnitt två i Livet i mattelandet igång.

Vi började i måndags med att titta på Livet i mattelandet. Avsnittet handlar om siffran 2 och begreppen sortera, fler och färre, hel och halv. Här under ser ni min planering.

lektionspassstruktur

matte avsnitt 2

Efter att vi tittat på avsnittet så hade vi genomgång kring siffran 2. Den är svår att forma. Eftersom det är lite formning i boken så fick barnen träna på tavlan en gång. Under genomgången pratade vi också om par. Vad har vi par av? Pysslet den här veckan var att måla och klippa ut ett par strumpor likadana. Som repetition från förra veckan pratade vi om mönster som kan finnas på strumpor, prickiga, randiga, rutiga m.m. Dessa strumpor kan vi sedan ha att träna sortering med.


Övningen på mattan har varit att sortera knappar. Eleverna har fått sortera knappar på kluriga sätt och sedan förklara/redovisa hur de tänkt. Vi konstaterade att man kunde sortera utifrån antal hål, färg, storlek, form och mönster. Vi tittade också på om vi hade lika många av några eller om några var fler eller kanske färre.


Imorgon är det dags för lektion 2, den gröna på planeringen ovan. Imorgon ska vi ha problemlösningstillfället. För första gången ska vi lösa problem och rita hur vi tänkt för att förklara. Återigen handlar det om strumpor… Vi ska använda metoden EPA (enskilt, par, alla) på första uppgiften. Andra uppgiften får de lösa med bordsgrannen.

problemlösn par

När man löst problemen får man spela spel men där handlar det också om par. Flest par vinner – memory. Jag har plockat ihop lite memory med siffror och antal, gemener och versaler och rimord.

I matteboken, Favoritmatematik, har vi jobbat/kommer jobba med sidorna 18-21 som handlar om siffran 2 och sidorna 26-29 som har fokus på fler och färre och lika många.

Veckan avlutas med att vi i samband med besök i vår naturruta undersöker antal benpar på insekter vi hittar och för in det i en tabell.

benpar i skogen

Alla genrer på samma gång.

Tre år går fort. Det börjar bli dags att släppa mina kära elever vidare på nya äventyr. Dags att avsluta påbörjade arbeten och då även vårt arbete kring att skriva i olika genrer.

Vi har under en period jobbat med livscykler och haft både fjärilar och grodyngel i klassrummet. Vi har dokumenterat utvecklingen  och jämfört deras stadier. Vi har pysslat och målat. Djuren är utsläppta och även det arbetet skulle vi sammanfatta tänkte jag. Så jag slog ihop dessa två projekt.


Eleverna fick nu välja ett djur och en genre att skriva kring. Jag satte fram alla våra genrer som vi jobbat med och repeterade dem lite. Vissa genrer jobba vi mer med än andra så det var bra med en liten repetition. Sedan fick de som sagt väja, hann de flera så var det helt ok så klart. De fick också välja redovisningsform. En utmaning var också att försöka få med flera genrer i samma text. T.ex. om man valde att skriva en narrativ text så kunde man ändå försöka få med fakta. Eller om man skrev en beskrivande text så kunde man kombinera det med en återberättande text som beskrev hur vi har skött om våra djur. Vad som hända först, sedan, därefter osv.


Det blev texter av många olika slag och även olika sätt att redovisa. Det blev narrativa texter med grodor i huvudrollen som samtidigt beskrev deras livscykel. Det blev Power Point presentationer med fakta om fjärilar. Det blev instruerande texter om hur man gör ett av de pyssel vi gjorde m.m.  🙂


 

 

 

 

 

Uppleva skolan, magi eller magnetism.

Utifrån vårt forntidstema har vi blivit inspirerade att prata och undersöka olika metaller, så nu när vi gick in på tidsperioden järnåldern så blev intresset stort för magnetismen.

Vi tittade tidigare i veckan på en film om hur man utvinner järn i naturen. Vi samlade fakta och i dag började jag med att lägga till att det finns järn i jordens kärna bland dessa fakta. Det kanske man kan ha nytta av att kunna under lektionens undersökningar….

Så idag var det dag att undersöka det här med magnetism. Fram med magneterna och testa lite. Vi pratade om begreppen attrahera och repellera. Sedan begav vi oss till slöjdsalen. Det var nämligen lite dåligt med metaller att undersöka i vårt klassrum men i träslöjdsalen fanns mässig skruvar, sågar, hammare och aluminiumbitar m.m. Mycket spännande. Det gällde också att kunna verktygen som slöjdläraren pratar om.


Eleverna fick en slags labrapport-mall framför sig. De skulle då välja 3 olika saker i slöjdsalen som de ville undersöka. Sedan fick de gissa. ”Hur tror du det kommer gå?” En tes. Sedan var det bara att prova. De fick skriva hur de gjorde och på slutet reflektera över varför det blev som det blev.

Labbrapportsmallen.

 

Plåtbiten visade sig inte vara en plåtbit..
Plåtbiten visade sig inte vara en plåtbit…

Sedan gick vi tillbaka till klassrummet igen och provade några andra experiment. Ni ser några exempel på bilderna och är ni intresserade av alla finns de på länken här under.

Magnetismexperiment.


Vi pratade om kompass, pluspoler och minuspoler. Varför vänder sig kompassnålen mot norr? Liksom vår magnetiska nål på korken i vattnet… Nästan magi. Eller hur var det nu med jordens kärna?


Att uppleva magnetismen!

”Det är lite spännande med magnetism” som en pojk sa. 🙂

Förhoppningsvis vet också alla nu vad järn är och några kanske kan berätta ganska mycket om järn inför vårt fortsatta arbete med järnåldern.

Tipsar också redan nu om ett radioprogram från UR:s serie Vem vet vad? Vi startar måndag morgon med att lyssna på det.

Vem vet vad? magnetism.

magnetism

Bronsåldern. För att kunna beskriva måste vi ha begreppen.

Då har vi dragit igång nästa tidsperiod i forntidsarbetet. Bronsåldern. Men vad är brons? Det måste vi reda ut först. Vad vet vi om brons? – Bronsmedalj. – Det är en metall. Vad är metaller? Vi satte oss på mattan och tittade lite närmare på metaller. De leder elektricitet, en del är magnetiska, de glänser. Kanske är det lättare att komma ihåg om man får uppleva metall och brons.

 

Eleverna testar om koppar, som är en del av brons tillsammans med tenn, leder ström.

Vi fortsatten med att titta på en film om bronsåldern från SLI. Eleverna fick sedan i par skriva ner vad de fick reda på om bronsåldern i filmen. Man kunde ta hjälp av de ämnesspecifika begreppen för att komma ihåg. Tidsperiod, Bostad, Klädsel, Boskap, Redskap och Övrigt. Jag satte mig och hjälpte de nyanlända som behöver stöttning och hjälp att hitta orden på svenska. Vi tog hjälp av bilderna från PP-väggen. Vi behöver kunna vissa ord för att så småningom nå målet:

  • Beskriva hur olika människor levde under de olika tidsperioderna.

 

Från PP-väggen ang bronsåldern.
PP-väggen – Forntiden.

Sedan sammanfattade vi vad vi lärt oss i en stor 6-fältare. Den kan vi sedan använda oss av när vi ska nå målet att jämföra tidsperioderna eftersom vi också skrev 6-färltare med stenåldern.

  • Jämföra livet då och nu.

  

Nytt för bronsåldern blir skriftspråket vilket också är ett mål vi ska nå. Därför kommer begreppet Skriftspråk in i 6-fältaren som ett måste under övrigt.

  • Beskriva hur man kan se spår av forntiden både i natur och i språk och litteratur. T.ex. ha kunskap om hur skriftspråket såg ut.

Som aktivitet gjorde vi hällritningar.

Moderna hällristningar eller från bronsåldern?

Men än så länge tränar vi, bedömningen kommer senare.

Argumenterande genre och Livet i bokstavslandet

 

Idag har vi kopplat ihop vårt arbete med vår senaste pedagogiska planering, Hultsfreds historia, med genrepedagogik och stavningsregler.

Vi jobbar som sagt med Hultsfreds historia och pratar om hur samhället  var för hundra år sedan och hur det har ändrat sig under de här åren.

Vi tittade på kulspetspennan igår för en flicka i klassen hade pennor från förr med sig till skolan. Idag fortsatte vi med andra uppfinningar genom åren.


Men allra först började vi med att titta på Livet i bokstavlandet, programmet om Tankar. Jag kopplade uppfinningar till smarta tankar och ville att eleverna idag skulle skriva ordet tänka på olika sätt. Vi pratade om hur man böjer ordet och att de i sin skrivuppgift sedan skulle använda ordet på rätt sätt så mycket som möjligt.


Jag hade listat några av uppfinningarna som kommit till under dessa år och eleverna fick i par välja vilken uppfinning som de vill skriva en argumenterande text om. Vi repeterade hur det var man skulle tänka när man skriver en argumenterande text. Vi tittade på en modelltext som jag skrivit. Sedan fick de skriva sin text.

IMG_2857.JPG

IMG_2856.JPG

 


  

För de elever som tyckte uppgiften var lätt var utmaningen idag att hitta på fler argument och inte helt följa modelltexten. Eftersom vi inte jobbat med argumenterande texter jättemycket så gav jag dem ändå ”börjor” till meningarna.

 

Progression – Utmaningsmål #lärlabbet

Så spännande att titta på Lärlabbet och höra på diskussionerna i programmet och alla kloka tankar. Precis som Johan jobbar jag mycket med matriser och jag tänkte att jag nu i anslutning vill blogga om hur jag jobbar med dem på ett tydligt sätt i undervisningen med eleverna så att eleverna blir delaktiga i progressionen.

Har ni inte sett hela programmet så finns det att se på länken här.

Vi jobbar ju med mål i undervisningen men eftersom alla elever har olika förutsättningar och ligger på olika nivå är det viktigt att så många elever som möjligt, så ofta som möjligt ligger i utvecklingszonen. Lagom stöd, lagom utmaning. Jag vill medvetandegöra för eleverna vad det är var och en kämpar för att nå som nästa steg och för att synliggöra stegen så brukar jag gentemot eleverna prata om att försöka sig på utmaningsmålen. T.ex. när vi skrev deckare så var målet för många i klassrummet att skriva med ”röd tråd” dvs med inledning, problem, lösning och slut, att ha stor bokstav och punkt på rätt ställen och att skriva läsligt. Men för flera i klassen så är det här lätt. De behöver en ny utmaning! Då var utmaningen här att försöka använda de ämnesspecifika begreppen på rätt sätt i sin berättelse. När vi jobbade med deckare så var det orden vittne, bevis och motiv. Ord som vi pratat om då vi läst modelltexter.

Det ska inte vara en slump om eleverna når målet. Det är ett riktat arbete vi gör tillsammans. 

Skolforum bild 2

När vi arbetade med kroppen så var ett av grundmålen att kunna hjärna, hjärta och lungor. Veta var de sitter i kroppen och vad de gör i kroppen. Flera av eleverna kunde detta fort och för de var utmaningen att lära sig fler fakta om dessa organ, kunna fler organ i kroppen och kanske veta vad några gör. För att nå ännu högre så kan de försöka förklara och fundera kring hur de hör ihop och hjälps åt i kroppen. Under de här lektionerna så jobbar jag väldigt riktat med de elever som är nya i Sverige för att ”tjata” begreppen i grundmålet och att de tränar på att förklara vad de gör. Eftersom alla elever vet om vari progressionen är så uppmanar jag dem att utmana sina kunskaper och har uppgifter där tanken är att försöka utmana sig själv och sina samarbetskompisar. T.ex. Gruppuppgifter med att göra planscher om sinnerna och leta mer fakta, välja ut fakta, rita bilder för att förtydliga m.m.

IMG_2544.JPG

IMG_2622.JPG

Förstås kopplar vi till vilken förmåga som vi jobbar med. Under den här lektionen jobbar vi med att berätta och beskriva för varandra vad vi vet kring kroppen. Vi förbereder oss inför gruppuppgifterna.

Är ni mer intresserade av mitt arbetssätt så titta gärna på min föreläsning på IKT-cafét.