Då har vi jobbat igenom tre barrträd och tänker nu gå vidare i lärandet kring Sverige i åk 4. Till min hjälp för att förmedla kunskaper till mina arabisktalande elever har jag haft modersmålspedagogen på skolan.
Eleverna har i början av varje lektion lyssnat och tittat på våra små filmer på svenska och arabiska om varje träd som varit enkla för eleverna att hitta tack vare våra QR-koder. Såklart tas de också hem så de kan lyssna och prata om dem hemma.
För att underlätta, då vi inte har så många I-pads att scanna QR-koder med utan har vagndatorer att låna till klassrummen, så fick jag hjälp av IT-pedagogen för att det på datorerna skulle ligga en QR-läsare. Den vi har som nu ligger att hämta på våra datorer i Microsoft store om man klickar på Hultsfreds kommuns appar heter QR Code for Windows 10. (Kanske bara intressant för oss som jobbar i kommunen) 🙂
De har använt sina kunskaper som de lyssnat in, ihop med att vi tillsammans läst texten och använt överstrykningspenna för att markera viktiga ord, för att kunna svara på frågor på texten efter läsningen och lyssningen. Efter det har eleverna skrivit på datorn med talsyntes. Försökt skriva egna meningar av orden som vi markerat och pratat om.
Så var det dags för sammanfattningslektionen. Vi gjorde då den kooperativa strukturen ”stafetten”. Eleverna fick stå på ett led och rita eller skriva det de kunde om de tre träd vi pratat om. Kunde man inte komma på något fick man ta hjälp av gruppen och till slut sina anteckningar från tidigare lektioner.
Därefter så fick eleverna förbereda för sin filminspelning. De fick tre olikfärgade papper och skulle sortera bilder och meningar på rätt papper. Efter det var det dag att träna på att läsa och berätta för att tillslut kunna spela in sin film där de redovisar sina kunskaper om träden.
Jag tror på att aktivera eleverna på så sätt att vi skapar minnen för att lättare komma ihåg det vi lärt vid ett senare tillfälle.
Tillsammans med min grupp i 4:an, där man i klasserna nu jobbar med Sverige på olika sätt och även åker till Tigerstad på ett besök i skogen, så jobbar vi i min grupp med var vi bor i Sverige och vad som finns i Sverige/hur Sverige ser ut.
Vi jobbar bl.a. för att de ska kunna barr-träd och löv-träd och kunna namnge och ha faktakunskaper om träden i Sverige. Vi jobbar med kartkunskaper samtidigt.
Första lektionen vi hade kring detta hade jag gömt en kompass någonstans i klassrummet. Jag stannade gruppen utanför klassrummet och visade att de skulle försöka hitta kompassen som jag gömt. Fågel, fisk eller mittemellan? På deras platser låg det en karta över vårt klassrum där norr var markerat med en röd pil. När kompassen (som jag valt just för att de ska träna på ordet) var funnen så skrev vi tillsammans i vilket väderstreck som den fanns. Så ut med alla elev igen och så började vi om igen. Vi tränade på så sätt in väderstreckens namn.
Utifrån denna start så jobbar jag sedan vidare lite olika i de två grupper som jag undervisar i 4:an. En grupp jobbar vi målmedvetet för att de ska ha strategier för att kunna jobba och hänga med i boken och undervisningen i klassrummet. Medan jag i den andra gruppen inte har kommit lika långt i språkutvecklingen och där vardagsspråket fortfarande prio och försöker då anpassa undervisningen så att det ändå är inom samma tema men med ett mer vardagsnära språk.
Nästa tillfälle var fokus på vad finns det i Sverige? Vi tittade på kartan och sedan, för att skapa minnen, fick eleverna känna vad som finns mycket av i norra Sverige. Stoppa ner handen i en påse och känna…. Barr! -Ja barr-skog vad har det för färg på kartan? Väster? – Sten! – Japp. Berg! Söder? – Löv. Och så avslutade vi med kartongen i öster där det fanns vatten som skulle symbolisera kust. Mycket skratt och fniss och ansiktsuttryck som visade spänning, helt i min smak.
Sedan fick eleverna var sin tom karta. De skulle måla med rätt färger men fick också tejpa fast exempel för att komma ihåg. Vänern och Vättern var inte utritade så för att komma ihåg dem och deras form berättade jag om jätten/trollet som kastade iväg Öland och Gotland så att sjöarna bildades. Eleverna fick skriva vad de lärt sig idag innan de gick tillbaka till sina klasser.
Vi börjar nästa lektion med att fundera på vad vi gjorde sist. Påsarna och sticken i fingrarna är lätta att komma ihåg. I bikupor (parsamtal) fick eleverna tillsammans komma ihåg förra lektionen. Variera mellan arabiska och svenska för att alla ska förstå och komma ihåg.
Jag tar fram påsen med barrträd och vi känner igen. Hur känns och ser barr ut? två och två-prat. Vad heter barr på arabiska? osv.
Idag är det nämligen fokus på barrträdet för min ”vardagsspråks-grupp”. Idag – Tallen!
Jag har förberett tillsammans med vår modersmålslärare i arabiska en tall-text. Jag läser på svenska och han på arabiska. Jag har lånat ihop lite I-pads på skolan så att eleverna 2 och 2 kan lyssna på filmen via QR-koden som sitter vid texten.
Sedan när-läser jag. Jag visar bara en rad i taget. T.ex. på nästa rad kommer jag att läsa om var tallen tycker om att växa. ”Tallen tycker om att växa där det är ljust.” Var tycker tallen om att växa? och så jobbar vi oss igenom texten. Vi stryker under av mig utvalda ord under tiden och de använder de sedan för att svara på frågorna i paren som också finns på pappret.
Texten men QR-koden skickar jag också hem så att de kan visa och berätta hemma vad de jobbat med idag.
Alla tillsammans, den här gången, försöker vi skriva hela meningar av de överstrukna orden. Jag skriver eleverna säger och skriver sedan av men har så klart utrymme att formulera egna meningar. Alla har kommit olika långt och jobba i sin utvecklingszon. Nästa vecka kör vi på typ samma sätt kring granen med små steg mot att bli mer självständiga i arbetet alá cirkelmodellen.
Min andra grupp som kommit längre i sina språkliga kunskaper jobbar jag på ett liknande sätt med men då utifrån deras läromedel. Vi läser tillsammans, funderar över vad det stod och stryker över ord som vi sedan använder för att på egen hand skriva egna meningar. Vi gör en tankekarta kring Sverige som vi bygger på för att visa allt vi lärt oss och eleverna jobbar i Power Point för att visa sina kunskaper. Där kan de skriva och göra snygga presentationer men sedan också träna på att läsa sin text och spela in sitt tal vilket jag gillar. Vi tränar på så sätt läsningen flera gånger och även att använda de ämnesspecifika begreppen fler, fler gånger för att inspelningarna ska bli riktigt bra och tydliga.
På tal om att skapa minnen för att komma ihåg så var jag också ute och balanserade med några elever idag. De har svårt att komma ihåg vokalerna och nu gör jag ett nytt annat försök än att bara traggla läsa, läsa… Mitt eget praxis-alafabet! När man balanserar högt så blir känslan -OOOooooOOOooo!!! Den ville jag ha kapp på idag för att komma ihåg hur man formar munnen och hur bokstaven O låter. De fick en O-läxa med O-ord och med den ett bokmärke som ni ser en stor variant av på bilden. Det sitter också nu en komihåg-lapp, likadan som bokmärket på deras bänk i sitt ordinarie klassrum. Jag känner mig hoppfull iaf. Ser med spänning fram emot att se om det fungerar. Jag älskar mitt jobb!! Nästa vecka blir det Åå och då tänker jag ha med ett gäng riktigt gosiga gosedjur… -Åhhh, så söta!
Larverna är på väg och det är dags att förbereda eleverna inför att leveransen ska komma. I sva-gruppen som jag jobbar med så måste vi först och främst reda ut vad det faktiskt är. Vi reder först och främst ut fjärilens livscykel och vad de olika stadierna heter och jämför, på ett väldigt förenklat sätt för att inte tappa fokus från fjärilslarverna, med människans livscykel. 😉
Vi försöker också med hjälp av varandra reda ut vad de olika stadierna heter på arabiska som i gruppen är det huvudsakliga modersmålet. Detta så klart också för att fler i gruppen ska ha lättare att förstå vad vi faktiskt pratar om. Det stöd-pappret som de anteckningarna ger sätter vi också upp så att alla kan läsa och titta på det i korridoren och ta hjälp av, lära kompisar m.m.
Hur många har sett en larv? Hur många har känt på en larv? Hur känns dem? Hur ser de ut?
I klasserna innan den här lektionen har de läst ett papper med frågor kring larverna. Några krångliga ord och vårt arbete under den här lektionen blir att efter-arbeta texten. Vad har de förstått?
Vi läser texten ett stycke i taget. Första stycket berättar om hur larven efter några dagar eller veckor, beroende på vilken sorts larv det är, kläcks ur ägget och kommer ut. Jag har skrivit frågan: När kläcks ägget? på pappret som här sitter på tavlan men som eleverna har likadana hos sig. Vi läser texten med frågan i huvudet några gånger tills flera händer kommer upp i luften. Någon säger ”efter någon vecka” en annan fyller på ” ett par dagar”. Jag skriver på tavlan och reder ut vad betyder ”ett par”?
Sedan läser vi vidare stycke två som kortfattat berättar om att larven ömsar hud. Jag har skrivit 3 frågor där: Hur många gånger ömsar den hud? Vad betyder det? Varför ömsar den hud? På samma sätt försöker vi tillsammans på svenska, arabiska och teatergester reda ut vad det betyder. Jag skriver och eleverna skriver korta anteckningar.
Sista stycket handlar om att rovdjur så som fåglar gärna äter upp larverna och hur larverna har ”utvecklat sitt utseende” för att inte bli uppätna. Några är taggiga, andra har starka färger och några kamouflerar sig. Jag frågar ”Hur gör larverna för att fåglarna inte ska äta upp dom?” Repeterar frågan och läser texten och så har de mina teckningar längst ner på pappret som stöd. Och vad tänker fåglarna? Jag skriver, eleverna skriver anteckningar.
Innan de sedan ska börja skriva sina egna texter om vad de vet om larverna så gör vi den kooperativa strukturen Hör vi ihop. Jag delar ut bilderna som vi pratat om och de ska fråga varandra om bilden de håller i handen. –– Är din bild …..? Står det på tavlan som stöd ifall man tycker det är svårt att formulera en fråga då är det lätt att lägga till så man kan fråga om en färg eller en form t.ex. När man hittat sin kompis så ställer man sig längs väggen i paren. Jag tipsar om att stå axel mot axel för att ljudvolymen inte ska bli för hög. Då kommer örat närmare kompisens mun.
Bilderna kan vi sedan återanvända för att repetera det vi tränat idag t.ex. i ett memoryspel eller så.
Sedan är det dags att utifrån anteckningarna vi tillsammans gjort formulera meningar om larverna.
Vi började med att göra en gemensam tankekarta. Vad vet vi om dessa delar? Hjärtat, blodet och lungorna. Till vår hjälp hade jag en arabisktalande pedagog.
Vi har tittat på filmer och tittat på torson med kroppsdelar som finns på skolan. Mycket spännande! Så har vi experimenterat med kroppen och upplevt pulsen som slår snabbare när vi rör på oss, legat på golvet och känt bröstkorgen höjas och sänkas när lungorna fylls och tittat på händerna efter att en hand har varit sträckt upp mot taket och en ner mot golvet. En hand blir röd och fylld med blod och en vitare.
Efter experimenterandet så återvände vi till vår gemensamma tankekarta igen och kunde fylla på lite fler kunskaper.
Därefter så läste vi gemensamt text ur NO-boken och strök under viktiga ord. Så fyllde vi på igen.
Den här gången hade jag gjort en lucktext som eleverna två och två fick jobba med att fylla i, med hjälp av boktexten. Lite beroende på hur långt eleverna är i så utmanar jag dem att skriva fler meningar på egenhand mha vår gemensamma tankekarta.
Efter det här arbetet så hoppas jag att de har lite grunder för att kunna hänga med delvis i klassrummet sedan.
Efter lunch så har jag ett annat gäng elever. Nu efter deras lektion tillsammans med klassen kring samma tema. Då provade jag för första gången Popplet som är ett verktyg för att skriva digitala tankekartor. Eftersom vi har datavagnar till vårt förfogande så gick vi in på Popplet hemsidan där jag loggade in som mig. Dessa elever fick 2 och 2 skriva egna tankekartor över vad de uppfattat från lektionen i klassen.
Efter det fick de lyssna på texten från NO-boken via Inläsningstjänst och sedan fylla på sina Popplets. Då satt jag också med runt bordet och stöttade i med frågor för att locka ut kunskaperna.
Efter det fick de mha talsyntes skriva hela meningar av stödorden på Poppleten. Då även sortera meningarna så att alla hjärta-meningar kommer på ett ställe osv.
Jag gillade Popplet som verktyg men jag var lite besviken över att det inte gick att klistra in bilder från t.ex. Pixabay vilket eleverna gillar mycket. (Kanske bero på mig men jag lyckades inte.) Det går om man i förväg har valt och sparat bilder i en mapp på datorn men det är u lite krångligt… När jag nu har testat på I-paden så går det där på ett enkelt sätt att fotografera och lägga in bilderna på så sätt i tankekartan iaf. En nackdel på min skola i det fallet är dock att då krånglar det till sig med utskrifterna och jag måste då maila till mig och skriva ut för att få ut tankekartan på papper. Det finns för- och nackdelar med allt…
I klasserna har eleverna jobbat med lekplatsfysik i ett litet tema. För att träna på begreppen så tog vi hjälp av studiehandledaren i arabiska och funderade och tränade på dessa 3-4 begrepp.
Vi tittade på filmer från UR om Gnomen. En film om tyngdkraft och en om friktion. Efter varje film provade vi det som testas i filmen. Gummiband och gem kring tyngdkraft. Varje elevpar har två gummiband, ett i varje hand. De försöker få fast olika saker som de sedan känner eller ser att jorden drar olika mycket i.
I filmen kring friktion kollar de vad som glider bäst, suddigum eller som vi en glasspinne. Så klart fick de också prova andra saker i klassrummet. Var är det mest friktion respektive minst friktion?
Som stöd har jag bett studiehandledaren i arabiska att även skriva begreppen på arabiska som ni kan se på stöttningsplanscherna på översta bilden. Så har jag också försökt skriva hur man uttalar de arabiska orden med svenska bokstäver så att jag kan försöka mig på att uttala för att hjälpa eleverna om det skulle behövas vid ett annat tillfälle då studiehandledaren inte är i tillgänglig. Alla elever kan inte läsa på arabiska.
Vi sorterade sedan bilder. Alla par fick de 3 stöttningsplanscherna och sedan ett gäng små bilder med olika fenomen så som skoskav, gunga, enhjuling m.m. som de sedan i paren fick sortera till rätt stöttningsplansch.
Det begrepp som de är mest bekanta med, mycket från idrotten, är balans. Vi tittade på en kort filmäven om det för att sedan gå ut på skolgården och försöka få balans på gungbrädan. Sedan var det dags för rast med möjlighet att balansera vidare… 🙂
Då var vi inne på bronsåldern i forntidsarbetet. Men vad är då brons? Av mina elever var det ett fåtal som kunde säga att det var en metall, men vad är en metall? Jag ville att eleverna skulle få lite erfarenheter av metall. Jag var och lånade lite olika metaller av slöjdlärar-Uffe och så skulle vi undersöka om olika ämnen ledde elektricitet och huruvida de var magnetiska. Eftersom järn och järnåldern står på tur så jämförde vi när vi sammanfattade lektionen. Varför bytte man? Varför började man använda järn istället för brons? Vi kände på hur mjukt tennet (en del av bronset) mot det hårda järnet.
Eftersom det finns en hel del svåra ord så använde vi google translate för att översätta till modersmålet. Superbra att man på bl.a. arabiska kan få ordet uppläst. Också bra att det arabiska ordet skrivs med arabisktext men även med våra bokstäver. Elevernas uppgift var att försöka skriva på modersmålet, kunde man inte på arabiska så kunde man skriva med de bokstäver som de nu är vana vid. Eftersom vi nu också läser engelska, och en del av eleverna även använder sin engelska mycket, så kunde man välja att även översätta till det eller såklart annat språk, eller rita en bild för att komma ihåg.
Nästa lektion handlade om bronsåldern. De har tidigare jobbat med bronsåldern i klasserna så vår uppgift är att sammanfatta och träna på att berätta och beskriva åldern.
Lektionen börjar med att de i par får 4 minuter att berätta om bronsåldern, de har då ett papper med bilder från åldern framför sig.
Sedan sammanfattar vi vad som sagts i paren gemensamt. Eleverna skriver det vi säger på sina papper.
Efter det sorterar vi orden med färger.
I klassrummen använder de rubrikerna för att skriva faktatexter men hos mig skriver vi inte under de här lektionerna utan tränar på att berätta på svenska helt enkelt. När vi sorterat orden i färger får de träna och spela in på i-Padsen. Tanken är att färgerna ska göra lättare att berätta med röd tråd. En del klarar att berätta och spela in allt kring bronsåldern. De klarar att berätta dvs inte bara läsa orden utan fylla ut meningarna. Medan andra spelar in en färg i taget. Vissa har svårt att uttrycka hela meningar utan det blir mest orden. Men vi utmanar och jobbar på våra nivåer för att hela tiden komma längre. Jag försöker pusha och stötta, utmana och modellera för att vi eleverna ska utvecklas på deras nivå. Filmerna är egentligen inte viktiga, det är processen. Dock ger de mig en bra chans att höra alla elevers språkutveckling i lugn och ro efter lektionen.
Jag vill också slå ett slag för Symwriter. I kommunen har vi ett fåtal licenser men verkligen ett bra verktyg. När eleven skriver så kommer bilder upp som stöd. En elev som jag möter har det på sin dator och skrev den här texten om bronsåldern.
Då var vi framme vid fjärde fasen i cirkelmodellen kring att skriva faktatexter om våra hemländer.
Vi startade temat med att gemensamt hjälpas åt att skriva om Sverige. Vi läste texter och fyllde i vår 6-fältare om länder. Sorterade ord i rätt fält. Vi hjälptes sedan åt att formulera hela meningar utifrån orden i fälten. Vi skrev i Power Point och för att få till lite extra språkutveckling så fick eleverna spela in sina röster till varje slide. Allt kring hur vi jobbat finns i de tidigare inläggen här nedan.
Nu var det dags för eleverna att använda sina kunskaper som de lärt sig under Sverige-arbetet. De fick nu skriva om sina hemländer på samma sätt som vi jobbat med Sverige. En ny 6-fältare som de två och två fick försöka fylla i utifrån en faktatext ur en lärobok kring landet. Jag blev nästan lite förvånad över hur lite jag behövde hjälpa till för att hitta fakta som skulle fyllas i i de olika fälten. Otroligt duktiga! Cirkelmodellen är toppen, tänker jag. 🙂 Och när det kom till att jobba med Power point och spela in ljud var det heller inga problem redan andra gången. (När vi jobbar vidare ska jag visa dem alla roliga animeringar m.m. som finns i Power Point. :-))
Dessa böcker som jag lånat från mellanstadiet har vi använt oss av. Bra kartor med bilder som förtydligar vad som finns i landet. Inte nyaste versionerna men har funkat… 😉
Vi jobbar hårt med att formulera hela meningar utifrån ord i flera sammanhang med mina elever som läser SvA, och de ligger så klart på olika nivåer kring just detta mål. En del rättar jag svenskan med ordföljd och ändelser väldigt noga. Andra behöver stöd av meningarna som vi formulerade kring Sverige för att sedan skriva liknande. Därför skrev jag ut en Power Point-presentation om Sverige och satte upp på tavlan så de kunde gå och söka stöd där ifall de behövde. Jag vill att de så mycket som möjligt ska kunna söka stöd i klassrummet utan att fråga mig och behöva vänta på att jag ska komma med svaren.
Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!
Nu blir det QR-koder som skickas hem så att eleverna kan visa sina familjer deras fina arbete och så ska det bli filmvisning i klassrummen. 🙂
För att öka läsförståelse och kunna svara på frågor på text i olika sammanhang inte minst t.ex. i bedömningsstödet och nationella prov så småningom… är det viktigt att kunna sökläsa. Lista ut vilka som är nyckelord ur en fråga och kunna leta upp dem i en text för att kunna hitta och svara på en fråga. Jag kopplar sökläsandet till reportern…
Dagens NO-lektion handlade om att sökläsa. Vi jobbar med vårblommor och djupdyker, i varje fält i vår förenklade variant av 6-fältare, 4-fältaren. Den här gången handlade det om FÖREKOMST. Vad betyder det? Går det att lista ut med detektiven genom att dela på ordet? Nja… Vad som kommer först, var en idé från en elev som vi jobbade vidare kring. Vi tänkte om lite till NÄR blomman blommar först. Och VAR blomman blommar helst.
Eleverna skulle fylla i månadernas namn på blombladen. Sökläsa för att hitta när blomman blommar först och måla månaden. Sökläsa vidare för att hitta var blomman blommar helst och skriva det i en hel mening på raderna. Eleverna behöver här inte läsa hela texten utan försöka hitta någon månads namn och så tipsade jag om att försöka hitta ordet växer för att hitta var blomman just växer.
Imorgon fortsätter sökläsandet kring läsläxan men då vill jag att de läser och försöker komma ihåg ordet de letar efter. Först läsa ett ord på pappret. Försöka hålla ordet i minnet och stanna när man hittar ordet. Då försöka återberätta vad man läst för kompisen. Sedan byter man och kompisen läser till nästa ord och försöker återberätta. Jag tänker lite som strukturen Turas om på kooperativt.comeller Rally coach som det heter på engelska.
Den som inte läser och återberättar. Stöttar, uppmuntrar och hjälper till om det behövs.
Jag kanske då får läge att introducera ännu en roll i grupparbeten i klassen nämligen UPPMUNTRAREN.
Bilden hämtad från kooperativt.com
Jag är noga med att eleverna tränar på att berätta och inte läsa igen. Något som jag ofta också använder till lästal i matten när en elev ber om hjälp. Läs för mig. Bra. Berätta vad det stod. Vad ska vi göra?
Dagen idag fylldes av läsfixarna. Vi pratar om att använda oss av strategier och läsfixarna synliggör strategier på ett bra sätt. Men de behöver inte ”bara” användas vid läsning!
Vi började dagen med att jag läste högt nästa kapitel i vår högläsningsbok Pippi Långstrump. Dagen kapitel heter Pippi är sakletare och hamnar i slagsmål. Under tiden som jag läser vill jag att barnen försöker se inre bilder av hur det skulle kunna se ut när Pippi är sakletare och annat som händer i kapitlet. Men då fick vi också reda ut vad sakletare kan vara och vad är slagsmål? Vi använde detektiven och delade upp ordet!
När jag läst klart tränar vi på att ”dra kopplingar” mha olika frågeställningar som jag ställer. Till första kapitel så fick eleverna fundera kring hur det kan vara att bo ensam så som Pippi gör. Hur skulle det vara?
Den här gången ville jag att de skulle fundera kring när man får ta något som man hittar och när man inte får det. Vi hade en givande diskussion innan vi började skriva. Vi hade lite olika åsikter om när man får ta och inte? Får man ta pengar man hittar t.ex. ? Jag försöker modellera hur jag tänker och vilka kopplingar som jag drar. Har jag varit med om något eller påminner det här mig om något?
Nästa lektion var matte. Då handlade det också om strategier! Addition över 10-tals övergång. Vi har tidigare jobbat med strategin ”Börja med knytnäven”. Se min lilla filmsnutt här under.
Men nu introducerade jag en ny strategi där man ska använda 10-kompisarna och fylla ut till 10 och sedan lägga på resten. Båda sätten funkar bra och vi är olika och måste träna på flera strategier för att upptäcka vilken som funkar bäst för mig, pratade vi om.
Vi pratade också då om att försöka se 20-rutan som en inre bild eller fingrarna med 10-kompisarna för att kunna använda strategin utan att använda fingrarna. Även om vi inte målar egna bilder så använder vi strategin att se bilder. Den här gången la vi bilderna med vårt plockmateriel. Vi plockade med våra 20-rutor som finns med till vårt läromedel Favoritmatematik och la pluttar och skrev på mattespråk tillsammans på tavlan.
Sista lektionen var idag NO. Vi skulle djupdyka i 4-fältarens första ruta – Utseende. Vad betyder det? Kan vi ta detektiven till hjälp för att förstå? Vi delar på ordet igen!
Barnen fick sedan meningar där de olika vårblommornas blad beskrivs, bilder på vårblommorna och blommornas namn på lappar. De skulle i par sortera dem rätt. Vilken blomma kan det vara som har rosettlika blad som växer direkt från marken? Vilken blomma har flikiga 3-delade blad? osv.
Den här gången fick barnen rollerna Berättare och Materialförvaltare från kooperativt.com. Berättaren läste och såg till att båda förstod vad det stod på lappen och materialförvaltaren hade ordning på lapparna.
När grupperna började bli klara sammanfattade vi tillsammans. Vi började med att skriva vad blommorna heter och använde då igen detektiven. Varför heter snödroppe snödroppe? Kan man lista ut vilken som är pärlhyacint? Men det funkar inte på alla t.ex. krokus… och resonemang kring det. Sedan hjälptes vi åt att sätta meningarna rätt. Därefter listade vi ord som beskriver bladen.
När bladen var klara gick vi över till kronbladen. Eleverna skulle nu försöka hitta på beskrivande meningar för kronbladen. Tidigare har de näst intill bara beskrivit vilken färg kronbladen har nu fick de försöka hitta någon liknelse eller på något annat sätt beskriva även formen av kronbladen.
De skrev sina beskrivande meningar och kalkylerade sedan av en bild på en blomma. Den skulle vara så exakt som det bara gick.
Inför att repetera årstider när vi bytte årstid för ett tag sedan så villa jag kolla av vad eleverna kan. Jag vet att de jobbat med årstiderna även i förskoleklassen, men vad kommer de ihåg?
Jag delade in eleverna i 4 grupper med varsin penna i handen men alla i gruppen hade samma färg på pennan. Varje grupp hade alltså sin egen färg att skriva med. Inspirerad av facebooksidan Kooperativt lärande, så fördelade jag ut roller till gruppdeltagarna. En försågs med ett lekband och var då ordfördelare (ordförande) och fördelade ordet i gruppen. Alla andra var den här första gången sekreterare och skrev på deras gemensamma papper.
I varje grupp fick de ett A3-papper med en årstid på. De fick 5 minuter på sig att tillsammans skriva vad de visste om den årstiden som de hade framför sig.
När tiden var ute. Bytte man ordfördelare och tog också ett skutt till nästa papper men behöll pennorna, hade man varit på höst så skulle man till vinter-pappret. Då fick man börja med att läsa vad den tidigare gruppen skrivit och sedan 5 nya minuter att skriva dit med sin grupps färg vad de mer kunde komma på kring årstiden.
Så byter man roll och årstid tills alla varit på alla papper.
Jag gick förstås runt och lyssnade på diskussionerna i grupperna och kunde ställa lite frågor till eleverna för att kolla av deras kunskaper.
Det här med att ge roller i gruppen var toppen, det skapar också en förståelse för våra klassråd och rollerna där som de lite känner till sen innan. Jag anser dock att det blev tydligare när vi nu arbetade med den här strukturen.
Jag tänker mig att vi vidare ska ren skriva meningarna, klippa isär dem och sedan sortera meningarna som ett nytt grupparbete. Vi ska se om de kan fundera kring vilken av deras meningar som tillhör vilken årstid. Jag tänker mig att samtalet ska hamna i resonemang kring ändelsen -are. t.ex. varmare, kallare. Jag upptäcker nämligen att de skrivit det är varmt resp kallt på flera årstider och även ljust och mörkt.
Detta resonemang tillhör också våra språkliga mål kring temat. De ska kunna jämföra årstiderna och då behöver vi reda ut dessa begrepp.
Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar!
