Kategoriarkiv: Läsförståelse

Vi bäddar för narrativa genren med att beskriva Egenskaper #Livetibokstavlandet

Så har vi jobbat med andra avsnittet i Livet i bokstavlandet och jobbat med kapitel 2 i läseboken med samma namn. Vi har jobbat med bokstäverna L och E under två veckor. Läseboken och programmen är upplagda så att varje avsnitt berör två bokstäver och eftersom vi är precis i början av bokstavsarbetet så har jag valt att dela på läsläxan hem och även valt att jobba med en bokstav i taget, en vecka i taget. Dels för att jag inte ska stressa ihjäl mig men också så klart för att hinna befästa.

 planering bokstavlandet version2

li-bl-avsnitt-2

Första veckan jobbade vi med bokstaven L och läste de första sidorna i kapitlet. I den gröna läseboken är det ljudning med och det är största fokus på att få alla att förstå ljudningen nu. För att kunna träna ännu mer hemma på just ljudningen med de här eleverna så kompletterar vi Livet i bokstavlandet grön med Läsinlärning i 7 steg.

Resterande två sidor sparar vi till vecka nummer två och bokstaven E. Då eleverna också får med ”mappen” hem. I mappen finns ord/meningar som de själva har skrivit på datorn i sina skrivarpar.

 

img_4352.jpg

 

img_4351.jpg

Varje vecka i samband med ny läsläxa jobbar vi med ljudanalys på mattan. Jag har plockat fram bilder och vi lyssnar tillsammans om ljudet i fråga hörs i början, i mitten eller i slutet.

Så jobbar vi med ordbilderna. Tränar på att känna igen dem utan att ljuda.

Så klipper vi i tidningar och själva letar bilder där ljudet ingår i. Detta klistrar vi in i bokstavboken. Förra gången när jag hade en etta så skrev vi nogranna, fina, ordentliga bokstäver i den boken. Nu är det mest för att nöta hur de ser ut och träna på att skriva bokstaven lite iaf. Jag visar hur det är tänkt att man ska forma bokstaven men jag rättar utan lägger istället mer energi på att eleven ska förklara för mig hur de har tänkt kring bilderna de klippt ut och var i ordet ljudet hörs.

Övningen den här veckan blev memory. Jag kopplade ihop svenska och matten (siffran två och par). Vi spelade memory med versaler och gemener.

Till bokstaven L listade vi L-ord i våra skrivarpar vid datorerna. Så skrev vi meningar kring ordbilderna. Det var det pappret som sedan sattes i mappen och blev läxa till vecka 2. Vid vårt andra dator-pass pratade vi om egenskaper vi har. Som koppling till bokstaven E men också för att börja bädda för att kunna beskriva mer i inledningarna när vi börjar skriva narrativa texter, berättelser. Jag tänker att vi ska försöka bygga vidare på det sättet eftersom eleverna redan i förskoleklassen har jobbat med att skriva berättelser i 4-rutan dvs. med inlednings, problem, lösning och slut.

img_4368.jpg
Eftersom de skriver i skrivarpar även här så får de stryka över de meningar som stämmer på dem själva eller som de har skrivit.

Pysslet var att klippa och pussla ihop en elefant och ett lejon.

 

Föräldramötet förra veckan la jag stor vikt vid att förklara för föräldrarna hur det är tänkt kring läsläxan. Hur jag vill att de tränar på ljudning hemma och hur jag vill att det tränas på ordbilderna hemma. Vi pratade om progressionen kring läsningen både kring läsa med flyt och läsförståelse. Även tänket kring ASL arbetet och att vi inte lägger lika mycket vikt på att forma bokstäverna helt rätt men att känna igen dem både gemener och versaler.

Än så länge kör vi en bokstav i taget och delar på läsläxan men det kan ändras så småningom, när både eleverna och jag blivit varma i kläderna och vi har fått med alla på ljudningståget… 😉

Lyssnatips Våffelhjärtat #barnradion

Måste bara tipsa om underbara Våffelhjärtat som finns på Sverigesradio.se. En helt underbar bok av Maria Parr som Ulla Skog läser.

Under sommaren lyssnade jag tillsammans med mina egna barn snart 7 och 10 år och då gillade den jättemycket. Idag började jag lyssna med min åk 1:a och en spontan reaktion redan idag var med en lite förvånad ton på rösten: – Den var ju bra! 🙂 Och han har rätt, det är den verkligen!!

Ett tips är att visa bilderna för varje avsnitt för eleverna. Det kan underlätta ”lyssnandet”. 

våffelhjärtat

 

Ett boktips till som jag verkligen rekommenderar att läsa i klasserna är böckerna om den Underbara familjen Kanin av Jonna Björnstjerna. I dag lästa jag Sagan om den underbara familjen Kanin och godistrollet. Vi hade tidigare på dagen gått igenom skolans ordningsregler och gjort klassrumsregler och då kommit in på ordet respekt. Boken slutar med att godistrollet varit elak för att han ville ha respekt… Boken fångar verkligen barnen och är lätt att läsa med inlevelse för oss vuxna. 🙂 Även de andra böckerna om familjen kanin har sensmoral att fortsätta diskutera kring. Toppen!

 

Godistrollet

Elevinflytandet blir verklighet.

Måste bara tipsa om spel-idén som mina elever tyckte att vi skulle göra under arbetet med forntiden.

När de fick vara med och bestämma hur vi skulle nå målen kring forntiden, i uppstarten av den pedagogiska planeringen, så kom idéen om att göra ett forntidsspel. Nu har vi flera spel igång!

IMG_3165.JPG

Vi har under en tid jobbat mycket med Reportern från En läsande klass och tränat på att ställa frågor. Vi har också använt oss av Lässugen. På bloggen finns några lektionsupplägg och frågeställningar kring Lässugen. Forntidsspelat var ett toppen tillfälle för att träna på att skriva frågor på ytan från faktatexter.

Eleverna har fått skriva frågor och svar kring sten- och bronsålder, det är så långt vi har kommit, på kort och sedan fick de göra spelplaner och skriva regler (instruerande genren).

Så härligt att höra eleverna ställa frågor som – Hur längre varade bronsåldern i Norden? – Lätt! Tusen år. Funkar jättebra för båda spåren i undervisningen. De som behöver stöd med språket kan ändå svara på frågorna de har varit med och skrivit. Jag tänker att utmaningen för andra är att byta spel med en annan grupp då måste de läsa reglerna och svara på frågor som andra har skrivit.

Vi fyller på med frågor allt eftersom vi jobbar vidare med andra tidsperioder.

Eleverna tränar på en massa fakta, kommunicera med varandra, jobba med instruerande text och läsförståelse!

Mycket rolig idé från eleverna. Tur att jag alltid frågor dem!!

På filmen här finns hur jag lägger upp arbetet kring mina pedagogiska planeringar. Eleverna är alltid med och bestämmer hur vi ska nå målen.

 

Två undervisningsvägar mot samma mål. Läsförståelse.

Idag jobbade jag med läsförståelse mha Lässugen och Reportern fast i min klass. Där jag försöker möta alla mina elever och utmana dem på deras nivå. För att detta ska gå måste jag synliggöra och tydliggöra målen. Vad förväntar jag mig att de ska klara? Vari ligger utmaningen för de som vill utmana sig och tycker att grunduppgiften är lätt. Samtidigt måste jag undervisa och stötta mina nyanlända som behöver stöd i att hitta ord och begrepp på svenska för att kunna uttrycka sig och förstå.

Två vägar mot samma mål, Lektionsupplägg:

Två vägar mot samma mål

Vi började med att se ett avsnitt ur Lässugen, den här gången om Sigrid och Natten. Jag hade förberett frågor på olika nivåer så att eleverna fick exempel på hur jag tänkte mig med frågorna. De fick titta på pappret och försöka svara på frågorna och hitta på andra frågor. Här finns dokumentet om du vill använda det.

Sigrid och Natten

Sedan var det dags för genomgång av nya läsläxan. Vi läste texten tillsammans i hela gruppen, pratade om texten. Sedan ville jag att eleverna skulle försöka skriva frågor på den texten.

Jag tänker att jag måste jobba på två vägar mot samma mål, eller i två spår i undervisningen! Idag ska vi nå målet att skriva frågor på en text. Att jobba med reportern som en lässtrategi. Grundnivån var att skriva frågor ”på ytan”. Dvs den som ska svara på frågorna måste kunna hitta svaret i texten. Utmaningen var att prova på även de två andra nivåerna. ”Under ytan” dvs man kan lista ut svaren utifrån texten och ”på djupet” ställa frågor som kopplar till personliga händelser eller andra upplevelser kanske från något man läst eller sett.


För att det ska vara möjligt för några av mina nyanlända att klara målet måste de få stöttning. Så dem samlade jag på mattan. Vi läste texten tillsammans en litet stycke i taget och mha frågeorden som start försökte vi formulera frågor. Så klart var det olika svårt för olika elever eftersom vi tack och lov är olika. Vi försökte hjälpas åt men fick också förenkla lite ytterligare med att titta på en bild och försöka ställa frågor till bilden. Vad ser vi på bilden? Kan vi forumlera frågor utifrån vad vi ser?


Jag släpper eleverna på mattan en stund och de får tillsammans försöka formulera frågor utifrån bilderna eller texten. Jag går runt och stöttar majoriteten av eleverna som i par sitter och klurar på sina frågor och försöker få till frågor på olika nivåer.

Vi sammanfattar lektionen. Hur är det att ställa frågor? Svårt lätt? Vad har vi lärt oss? Har vi kommit närmare att klara det?

En del visar att de antar utmaningen och funderar på frågor på flera nivåer. En del klarar att skriva frågor på ytan vilket var målet och nöjer sig med det för det är tillräckligt utmanande. En del jobbar med stöttning för att komma närmare målet. Förhoppningen är att de blir mer och mer självständiga och så småningom klarar att formulera frågor själva och nå målet, använda lässtrategier och förstå vad de läser.

Jag kan säga att det absolut inte är tyst i mitt klassrum. Vi tränar på att interagera, använda språket och att samarbeta. Vi jobbar för att hålla samtalstonen på en lagom nivå. Tyvärr är grupprum en bristvara på vår skola så det är svårt att sprida ut sig, det blir bubbligt men det är ett måste för att utvecklas kring alla förmågorna.

Min lilla film om mitt målmedvetna undervisningssätt:

Vi tränar läsförståelse mha Lässugen och reportern.

Lässugen bild

Då var sportlovet slut och planringen inför veckan som kommer har börjat. I morgon ska vi fortsätta att jobba med läsförståelse mha Lässugen och reportern i min läsgrupp. Lässugen från UR och reportern från En läsande klass.


Vi ska titta på Lässugen från UR, avsnittet med Sagan om det röda äpplet. Det är andra avsnittet för oss. På inlägget här kan ni läsa om hur vi jobbade med det första avsnittet. Progressionen tills i morgon blir att eleverna får hjälpa till att försöka hitta på frågor, tillsammans i gruppen. Så efter vi har tittat på avsnittet så kommer vi att sätta oss på mattan och kika på boken och bilderna tillsammans en gång till. Jag har förberett frågor också på de olika nivåerna. Målet är att de kan hitta på frågor på ytan men vi pratar om de andra också och är det någon som kan hitta på frågor under ytan och frågor på djupet så är det såklart jättebra.

Lässugen sagan om det röda äpplet
Bilden från Marie Trapps blogg. http://marietrapp.blogspot.se/search?q=l%C3%A4ssugen

Vi kommer att ta hjälp av våra frågeord så klart:

Frågeord

 

 

Före, under, efter läsning. #NC

Vi har jobbat med läsförståelse. Planen var att läsa en text som var kopplad till arbetet med forntiden. Texten heter Varghunden. Eftersom vi i Hultsfred har en satsning tillsammans med Nationellt centrum för andra språk och ska därigenom göra vissa övningar så hashtagar jag NC. Det här blev min uppgift Före, under och efter läsning. Lite cirkelmodell….

Vi började med att ta reda på fakta kring vargen, bygga upp kunskap. Vi fyllde i en 6-fältare och skrev en faktatext utefter stödorden och de ämnesspecifika begreppen från 6-fältaren. Jag ville att majoriteten av mina elever skulle använda sig av de ämnesspecifika begreppen på rätt sätt i sin faktatext. Kunna använda dem. För att kunna sätta in dem i meningar behövde man kunna böja dem och det pratade vi så klart om. De nyanlända skulle fylla i 6-fältaren på rätt sätt men sedan fanns inga krav på att använda dem på rätt sätt. Men många provade så klart! 🙂

6-fältare djur

 


  
Måste också tipsa om ett tips som jag fick från mina elever. De ville rita av en varg mha en hemsida som heter Dragoart.com. Där får man steg får man steg för steg hur man ska rita.

Efter det jobbade vi vidare med att repetera Läsfixarna. Svårast, som mina elever tycker, är reportern. Så vi fördjupade oss i repotern. Vi tittade på Lässugen med Amanda och Eva Röse, Jag rymmer. Jag stannade och frågade frågor på ytan, under ytan och på djupet. Här finns de frågor jag frågade, har gjort samma upplägg i min läsgrupp och finns i ett tidigare inlägg.

Eleverna fick texten framför sig och Stjärnläsar-bladet från En läsande klass. (På länken kommer du till alla olika sorters arbetsblad och mycket användbara blad klara att skriva ut och använda!) De skulle då fylla i spågumman, vad de tror att texten kommer att handla om innan läsningen. Skriva upp ”svåra” ord som nu var ganska lätta för de allra flesta eftersom vi gjort ”förarbetet”, (detektiven), skriva frågor till texten (repotern), och stanna på något ställe och förutspå vad som kommer att hända (spågumman), under läsningen. Efter läsningen ska de sammanfatta texten (cowboyen). Måla en bild (konstnären). Vi kommer att jobba vidare med repotern i vårt fortsatta arbete delvis eftersom eleverna ville att vi skulle göra spel och Då-tidsfrågor när vi planerade upp PP-arbetet kring Forntiden.

Anledningen till att det står berätta högt upp på tavlan är att jag använt den strategin mycket när vi har läst. Läs ett litet stycke och sedan berätta! Funkar lika bra även vid lästal och problemlösning i matten som vid läsning av faktatexter och skönlitterär eller vad man nu har framför sig. 

 

Efter vi jobbat med texten mha läsfixarna så fick eleverna skriva en efterlysning på vargen som försvinner i berättelsen. Vi pratade om vad en efterlysning är, syftet, vad är viktigt att finnas med? Mycket skojigt! 🙂

 

Klädsel funkade på en efterlysning av mig men inte på en varg tyckte vi.

Vi kopplar de olika genrerna, vad är skillnaden? Vi kopplar forntidsarbetet med läsförståelsearbetet. Man skulle ju önskat att vi kunde har känt och klämt på en varg men vi fick nöja oss med att googla bilder på varg för att få en upplevelse i det här fallet…

När jag ändå håller på och tipsar om allt möjligt och på tal om att skolan måste vara en upplevelse så måste jag också tipsa om Bodil Jönssons underbara lilla föreläsning om hennes arbete med läsinlärningen. Kom att tänka på henne när jag besökte en kollega i åk 1. Så roligt det är med bokstavsinlärningen. Skolan måste vara en upplevelse! Det måste vi jobba för i alla åldrar. Har du 22 minuter över på är Bodil ett måste, man blir så glad! 🙂

Lässugen – läsförståelsestrategier

Lässugen bild

 

Har ni sett på Lässugen? Jag har en liten grupp där vi jobbar med läsförståelse och i veckan nu så tog vi in Lässugen i undervisningen. Vi har i gruppen jobbat med läsfixarna från En läsande klass på olika sätt men den här dagen fokuserade vi på Reportern. Att ställa frågor på texten. Dels gör flickan och gästen det medans de läser men jag ställde också frågor. Vid ett tillfälle stannade jag filmen och ställde frågor och så några till när filmen var slut. Jag blev inspirerad av Marie Trapps inlägg på UR pedagogerna blogg.

Bara att prata om varför serien heter lässugen… Jag använde några av Maries frågor och gjorde några extra. Vi pratade om frågorna och funderade. Nästa vecka ska vi läsa en text och tillsammans  göra frågor. Vi tränar på att ställa frågor på text för att utveckla läsförståelsen. Jag vill ge eleverna redskap för att förstå det de läser. Hur gör man för att förstå vad man läser? Vi pratar om att ställa frågor är ett sätt att kolla om man förstår vad man läser. Vi har också jobbat med att läsa ett litet stycke och berätta om vad det stod, läsa flera gånger, dela på ord för att förstå m.m. Det är lika viktigt att eleverna själva förstår vad vi jobbar mot och varför vi gör och tränar på det vi gör i klassrummet, tänker jag.

Lässugen

Frågor, Lässugen, Jag rymmer.

 

Kommunikativ förmåga, muntlig interaktion – Kropp och hälsa. 

Vi fortsätter att jobba med kroppen och hälsan och det börjar närma sig slutet på temat.

Idag tittade vi på en film, Kött på benen från SVTs öppet arkiv. Vi såg på programmet som handlar om matens väg i kroppen, eller hur det blir bajs som de säger.

Efter filmen sammanfattade vi vad de hade sagt i filmen. Hur var det med matens väg i kroppen? Vi skrev upp lite stödord och en kroppsbild på tavlan. Inspirerad av Mecki ( Monica Söderström Lareu) från Nationellt Centrum för andraspråk, som nu gör en satsning med oss här i Hultsfreds kommun, så fick eleverna nu i par berätta om matens väg. Jag hjälpte till med en start mening, ”Först stoppar jag en köttbulle i munnen…” sedan fick de ta hjälp av bilderna och orden på tavlan för att berätta om köttbullens väg. Utmaningen  för de som tyckte att det var lätt var att berätta lite mer om vad som händer vid varje del av vägen. t.ex. Man tuggar maten i munnen och saliven blandar sig med maten, köttbullen knådas i matstrupen…

Mecki pratade med oss om vikten att i varje lektion träna på att kommunicera och muntlig interaktion. Jag har svårt att få till det varje lektion men försöker i alla fall att utveckla min undervisning kring detta och har det ofta i tanken. I alla fall göra det ett par gånger om dagen är det första målet. Att träna den språkliga förmågan i klassen, det kommer jag att göra mer!

 


Eftersom det börjar närma sig slutet på temat så ska vi också börja sammanfatta våra kunskaper. Eleverna fick i uppdrag att i grupper skapa affischer om olika delar av kroppen. Samarbeta, prata och resonera kring vad de kunde kring områdena. En grupp fick skelett och muskler, en annan matens väg, hälsa – vad som behövs för att vi ska må bra, hjärna hjärta lungor, sinnena. De skriva ner det de kan om sitt område. Använda bilder som jag kopierat och använda boken för att kolla lite extra.

Nästa gång ska de läsa texterna i boken och skriva några fler fakta som de får reda på av texten. Vi har jobbat med strategin att läsa ett stycke i boken och sedan berätta vad det stod. Detta har vi gjort i helklass tidigare. Nästa gång vill jag som sagt att de gör på samma sätt i sina grupper.

Efter det är planen att de ska träna inför sina redovisningar och sedan redovisa för sina kompisar. Muntlig interaktion i grupparbete. Ett styrt lärande med flera delar där vi tränar på den språkliga förmågan är tanken. 🙂
  
  

PP i svenska år 3

3 pedagogiska planeringar har blivit 1 PP-vägg.

Skriva, läsa och tala.

Min planering börjar med att jag gör alignmentmallar. Här hittar ni mina som ni vill kika skriva, läsa och tala.

Jag gör matriser och funderar över vilka nivåer som undervisningen kommer innehålla. Innan jag sedan färdigställer PP:n får eleverna vara med och tycka till vad undervisningen ska innehålla. Den här gången gjorde vi på lite annat vis. Vi gjorde skriva och tala tillsammans i helklass men läsa gjorde vi med EPA, enskilt, par, alla. Något eleverna uppskattade och tyckte var lättare. De funderade först själva sedan satt de 2 och 2 och till sist alla tillsammans och skrev upp idéerna på tavlan. Eleverna var delade i halvklass vid detta tillfälle så därför blev det två bilder på läsa här nedan. De två olika gruppernas tankar.

Vi kopplade till den metakognitiva förmågan och funderade över hur man lär sig läsa? Hur lärde du dig läsa? Vad är nästa steg för dig för att lära dig läsa ännu bättre?

De färdiga PP:erna med matriser finns att läsa här:

Skriva

Läsa

Tala

Eleverna gör självbedömningar i målböcker då jag tycker att matriserna är lite för komplicerade än så länge. De målar molnen beroende på hur långt de tycker de kommit. Jag har då matrisen som stöd för mitt tänk när jag vägleder eleverna i sitt målande.

Målboks sidan för PP:erna finns här:

Skriva

Läsa

Tala

IMG_2312.JPG

 

IMG_2315.JPG

IMG_2317.JPG

IMG_2318.JPG

IMG_2319.JPG