Kategoriarkiv: Läseboken: Livet i bokstavslandet

Första dagen och första ASL-lektionen

Nu har vi dragit igång skolan och de två första dagarna för våra nya ettor är till ända. Det har varit namnskyltsmålande och ett besök i blåbärsskogen.

Första dagen gjorde vi också födelsedagshalsband. Halsband som eleverna får när de fyller år.

Eftersom jag vill lära känna alla dessa glada barn lite bättre gjorde de också en ”Här är jag”-uppgift. Så att jag vet alla viktiga saker som favoritmat, favoritfärg m.m. 😉

img_4289.jpg

Här finns Här är jag-pappret om någon vill använda det.

Här är jag
Idag hade jag också min första ASL-lektion med gruppen. Vi jobbar nämligen med att känna igen barnens namn. Mitt eget så klart men också mina kompisars. Så idag, i halvklass, fick eleverna logga in på datorn och lista namn. Jag hade satt namnen på klasskompisarna på tavlan så barnen kunde gå och hämta det namn de skulle skriva. Så klart satt de två och två och hjälptes åt. Måste säga att det värmer ett lärarhjärta när de sitter och verkligen ljudar och funderar tillsammans. En pojk i klassen uttryckte – Jag älskar skolan! när vi skulle plocka ihop. Mycket nöjd över att få ha jobbat med datorn. 😉 Härliga ungar!! 🙂

Fortsättning följer kring arbetet med namnen… En sammanfattning kring hela arbetsgången med namnen och avsnitt 1 i Livet i bokstavlandet kommer snart.

Läsläxa med föräldrasamverkan. Övningslådor klara för nötning av begrepp på mattan.

Då var vi redo för skolstart på måndag. Idag förbereddes läseböckerna så att både elever och föräldrar lätt kan se vad vi jobbar för att lära oss.

På insidan av pärmen sitter kommentarslappen, där vi vill att föräldrarna kommenterar hur det gått med lästräningen under veckan och där också vi kommenterar. På nästa sida finns det moln med mål som vi ska lära oss i samband med läsningen, saker att tänka på och även ev som hjälp för att skriva kommentarer. På nästa sida sitter alfabetet och hur man formar bokstäverna på rätt sätt. (På bilden här ligger det bredvid.) Där kommer vi färglägga bokstäverna som vi jobbar med allt eftersom. Så har vi bokmärket med fram och baksida. På framsidan sitter matrisen för läsning. Hur vi ska jobba för att utvecklas i läsförståelse och att läsa med flyt. På den andra sidan sitter figurerna från en läsande klass. Något att använda sig av för läsförståelsen. Den lilla påsen kommer vi att fylla på med ordbilderna.

Moln.

Bokmärkesframsida.

I min lektionsplanering så skriver jag om olika övningar som vi kommer att jobba med på mattan. Nu är det förberett med den här veckans övningar i både svenska och i matte och lagt dem i lådor. Målet i svenskan är att känna igen sitt namn och kunna några kompisars namn. I matten kommer vi att jobba med att känna igen symbolerna för siffrorna.

planering bokstavlandet version2
Lektionsplanering svenska

 

Övningslådan i svenska innehållande klasskompisarnas namn och foto. Alfabetets bokstäver.

Vi kommer att para ihop rätt namn med rätt bild. Prata om vilken bokstav man har först resp sist. Hur många bokstäver jag har i mitt namn. Vilka som har lika första bokstav, sista bokstav och antal. Barnen får vara med och fundera kring om man kan sortera på andra sätt? Lägga sitt namn med bokstäverna, andras namn. m.m.

Övningslådan i matte. Symboler av lite olika slag och något mattetal och en kortlek.

Här ser ni min kladdiga planering för första avsnittet i bokstavlandet där vi kommer jobba med alfabetet och namn. Jag ser dock att jag tänkt om redan nu på en av övningarna som nu alltså kommer att vara att para ihop kompis med rätt namn. Men vi ska forma bokstäver med kroppen! 🙂

img_4274.jpg

Tillhörande matten har jag påbörjat en ”vägg” i klassrummet med siffrorna och deras symboler.

img_4280.jpg

Motorikskåp!

Då känner jag mig någorlunda klar med mitt motorikskåp. Tanken är att vi nu i 1:an ska träna motorik på andra sätt än att forma bokstäver och siffror, måla och klippa. Jag har, inspirerad av den digitala boken #gilla_lära_språk, hittat på lite andra övningar att träna motorik på. Jag tänker också att jag delvis genom detta skåp minskar glappet i övergången mellan förskoleklass och årskurs 1.

Här nedan ser ni min planering i svenska. De blåa passen är kopplade till bokstavsarbetet. Då Livet i bokstavslandet, som är läromedlet som jag kommer att jobba med, oftast går igenom 2 bokstäver i varje kapitel och att jag vill ha läsläxa varje vecka, så har jag lagt in två bokstavsgenomgångar i veckan. (Detta har jag ändrat sedan förra inlägget kring planeringen i svenska.) Det gröna passet har med läsläxan att göra med boksamtal och läsförståelse, och det oranga är ”jobba klart-lektion” som jag förmodligen kommer att samverka med jobba-klart i matten.

planering bokstavlandet version2

På länken här under finns planeringen i sin helhet för ett av avsnitten och lite mer exempel på vad utmaning och övningar innebär.

Livet i bokstavslandet avsnitt 2.

Där det står motorik kommer vi dels ha lite pyssel t.ex. mandala, bokmärken, klippa och klistra. Och dels alltså motorikövningar från motorikskåpet.

Här får man träna på att:

  • knäppa knappar på en skjorta
  • knyta skor
  • skruva ihop skruvar och muttrar
  • fläta med plastband
  • pussla ord med bokstavspussel
  • pärla på en piprensare
  • pussla
  • skriva bokstav eller mönster med piggpluttar
  • skriva bokstav med plus-plus
  • skriva bokstäver med stora eller små multikuber
  • skriva bokstäver eller mönster med hammare, spik och former
  • Skriva bokstäver  med gummiband och geobärde

Så klart kan man forma och använda motorikuppgifterna till andra former än bokstäverna men vill uppmuntra till att ha en tanke och ett mål med övningarna så jag tyckte att bokstäverna var aktuella, just nu iaf.

Tanken är att eleverna en och en eller i par hämtar en av lådorna och tränar på uppgiften, sedan plockar de isär allt igen och lägger tillbaka i skåpet.

PP-väggar Matte och Svenska nästan klara. Elevinflytande väntar…

Höstterminen närmar sig och tankarna på skola, undervisning och planering börjar rulla igång igen.

En spännande höst med nytt läromedel, ASL (Att skriva sig till läsning) och inte minst nya elever och föräldrar och en och annan ny kollega. 😉

Planeringsstrukturer kring Svenska och Matte med utgång från Livet i bokstavslandet och Livet i mattelandet kan ni läsa i de två tidigare inläggen. Sitter och klurar på lite finjusteringar innan det kommer fler klara lektionsplaneringar här på bloggen.

Nu är dock PP-väggarna (Pedagogiska planerings-väggar, mitt sätt att synliggöra de pedagogiska planeringarna för eleverna) nästan klara. Klara så långt som jag kan utan mina elever. Elevinflytandet väntar…

De konkretiserade målen sitter nu på väggen med förtydligande bilder/saker. Nytt för den här gången är att några av målen har andra färger. De blå meningarna visar vad vi jobbar mot i förlängningen, nästa nivå. De symboliserar utmaningsmål, kan man säga. Det är inte en godkänd nivå utan lite svårare men ändå något som vi kommer att jobba mot under höstterminen. I svenskan t.ex. har jag blå markerat målet ”Skriva berättelser med inledning, problem, lösning och slut” detta eftersom detta ligger som nivå C i bedömningsstödet på Bedömningsprotalen. För nivå A och B så är kravet att ”Eleven prövar att skriva för att kommunicera” resp. ”Eleven skriver text för att kommunicera”. Men jag vill ändå ha med det målet för det är det vi siktar mot och det är tydligt och konkret, något som eleverna känner till. Vi jobbar med 4-rutan för att tydliggöra tankestrukturen med berättelseskrivandet och det är något som eleverna redan börjat jobba med i förskoleklassen. (I menyraden längst upp finns en flik med 4-rutan, om du är intresserad av att läsa mer kring det arbetet.)

Här på länkarna finns meningarna ifall någon är intresserad av att använda dem.

Konkretiserade mål svenska

Konkretiserade mål matte.

Nu väntar som sagt  elevinflytandet. Barnen ska få tycka till kring hur vi ska jobba för att nå de här målen. Fundera kring hur man lär sig egentligen! (Metakognitiva förmågan) Vad och hur måste vi göra i skolan för att vi ska lära oss allt detta? Kanske kan man också jobba med det hemma eller på fritids, hur i så fall?

motto

De konkretiserade målen använder vi så småningom i vardagen i undervisningen. Vi plockar fram dem på tavlan när vi ska jobba med dem som en påminnelse om vad det är vi jobbar för att nå… Fortsättning från vardagen kommer så klart här på bloggen.

Planeringsstruktur svenska. ASL, Livet i bokstavslandet.

Då har jag försökt likt i matten att göra en form av planeringsstruktur i svenskan i min blivande åk 1. Vi kommer att jobba med läsläran Livet i bokstavlandet och så klart också titta på programmen från UR.

Livet-i-bokstavslandet

Måste också tipsa om lärarhandledningen som finns till programmen på URs hemsida. Med tips och idéer och sångtexterna.

Jag har omarbetat mina gamla alignmentplaneringar som jag använd i 3:an och ”bantat ner dem”. Jag har en i skriva, en i läsa och en i tala.

Alignment skriva.

Alignment läsa.

Alignment tala.

Jag har gjort en matris av dem. I matrisen har jag haft med stegen från bedömningsportalens bedömningsstöd.

Bed portalen

Så klart är nya kunskapskravet med tänket och i alignmentplaneringen för läsa och tala är det markerat med kursivstil.

Matris svenska och svenska som andraspråk.

Utifrån detta har jag nu också försökt göra en planeringsstruktur. Mitt exempel här är gjort på Livet i bokstavslandets avsnitt 2 eftersom första avsnittet handlar om alfabetet och det är i avsnitt 2 som bokstavsinlärningen startar med bokstäverna indelade i par. Jag ska som sagt även använda Livet i bokstavslandets läslära och försöker också att koppla på ASL-tänket.

planeringsstruktur svenska

Molnen högst upp ska symbolisera målen som vi jobbar mot. De kommer att finnas på PP-väggen i klassrummet som vi kan plocka fram för att förtydliga vilka mål vi ska nå.

Våra elever är vana från förskoleklassen att jobba med tecken som stöd vilket vi tänker att vi ska fortsätta med. Fick tips om an hemsida för att träna på tecken. Spread the sign.

Här under är lektionsplanering. 3 lektionspass markerade i olika färger. I mitt tänk nu så känns det här som ett bra upplägg men det återstår ju att se om det håller, annars måste jag så klart tänka om. 🙂 Där man kan se den glada gubben betyder att jag som lärare finns och stöttar. Det betyder att eleverna måste försöka hjälpa varandra med pysseldelarna till att börja med. Två spår i undervisningen.  Det kommer vi så klart att behöva träna på så det är inte säkert att det funkar hel perfekt i början av ettan men ambitionen finns och med lite hjälp i klassrummet vissa lektioner hoppas jag att få det att funka ganska snart. Jag har också en halvklasslektion i veckan som jag tänker att jag kan utnyttja till detta arbete om det krävs i början.

Planeringsstruktur svenska del 2

Övningarna tänker jag att jag både plockar från lärarhandledningen till läsläran och från lärarhandledningen till programmen.

Arbetet på mattan gäller främst de elever som behöver stöttningen i språket. Samtidigt måste de som kan ljuden och ev läsa och skriva utmanas för att utvecklas ytterligare. (Ofta blir dock fler elever sugna på att plocka med sakerna på mattan och så klart får de också det då.) Två spår i undervisningen:

Två vägar mot samma mål

Så att föräldrarna tillsammans med mig ska kunna stötta sina barn i läsläxa-träningen hemma och veta vad vi siktar mot har jag börjat med en baksida till bokmärket som vi ska göra. Det är egentligen bara en del av matrisen men om det finns på bokmärket så blir det mer synligt tänker jag…

Baksida bokmärke

Finns på länk här om man vill använda det.

Den här lilla filmsnutten från Livet i bokstavslandet kan vara lite trevlig att visa föräldrar kring att läsa med flyt, ljudningsstrategi och att kunna rätta sig själv…

 

 

 

Fortsättning följer till hösten…. 🙂

 

 

 

 

Besök av blivande 1:or. Följ mitt arbete kring läseboken Livet i bokstavslandet till hösten.

I veckan hade jag besök av mina blivande elever. Ivriga, glada och härliga barn som med spritt i hela kroppen längtar efter att börja skolan. Härligt! Ett mycket viktigt uppdrag för mig blir att ”sprittet” håller i sig läääänge.

Under besöket fick barnen plocka upp lite saker ur en påse. Saker som i kommer att använda under nästa år. Linjal, kulram, miniräknare, tärning, spelkort, bokstäver, hörlurar till datorn m.m. Och så vår blivande läsebok: Livet i bokstavslandet.

 

img_3733.jpg
Eleverna fick sedan rita en pusselbit från skolplus.se som vi delat i tre bitar. I den ena skulle de rita deras familj, i den andra vad de gillar och i den största tredje skulle de skriva sitt namn. Måla och klippa ut. Bra övning där jag kunde gå och prata med barnen om vad de gillar och om vad deras mamma och pappa och ev syskon heter. Ett och annat husdjur kom också med. Det visade sig också vilka som kunde skriva för många valde att skriva namnen på några av familjemedlemmarna. Så kunde jag ockå titta på finmotoriken och klippandet.

Ska bli spännande även för mig att börja med en ny läslära. Några av eleverna kommer att använda den röda boken och några den gröna. Ljudning tränas liksom helordsläsning tillsammans med bildstöd. Jag har tidigare använt filmerna och skrivit meningar på datorn utifrån men till hösten kör vi ”fullt ut” med läseboken också. Roligt och inspirerande att försöka koppla mitt målmedvetna tänk och undervisning med delar av Att Skriva sig till Läsning kopplar till Livet i bokstavslandet.

Hoppas ni vill följa mitt arbete på bloggen under hösten.

 

Här kan ni läsa ett smakprov från lärarhandledningen till Livet i bokstavlandet.

Utdrag från Liber.se om tankarna och upplägget kring läromedlet:

ӁRSKURS 1

1 – TV
Även Livet i Bokstavslandet för åk 1 har sin utgångspunkt i tv-programmen.

2 – Digital intro
Läraren samlar klassen för genomgång vid den interaktiva skrivtavlan/projektorn med Digital Intro. Här förbereds eleverna för den egna läsningen och uppgifterna i arbetsboken.

Digital intro innehåller laborationer med språkets byggstenar, både för F-klass och åk 1, vilket gör det möjligt att anpassa undervisningen efter barnens nivå.

3 – Läsebok
Efter det gemensamma arbetet läser eleverna i sina läseböcker på två nivåer.

– Nivå grön är för de barn som är på väg att knäcka läskoden.

– Nivå röd har mer text och är för de elever som har knäckt läskoden och läser ljudstridig stavning.

Böckerna består av 16 kapitel och följer samma teman och bokstavsgång som de 16 tv-programmen.

De sista kapitlen består av faktatexter som knyter an till bokens teman. De här texterna är tänkta för elever som läser med visst flyt, men kan också läsas gemensamt och/eller högt för att eleverna redan från start ska få möta olika typer av texter.

4 – Arbetsbok
Eleverna jobbar i arbetsboken.

Till varje avsnitt/kapitel finns övningar som tränar de aktuella bokstäverna och bokstavsljuden, grammatik/språk- och ordkunskap, samt läförståelseuppgifter med inferensfrågor.

5 – Lärarhandledning
Lärarhandledningen för åk 1 innehåller tips för arbetet med den interaktiva skrivtavlan, läseböckerna och arbetsboken. Här finns också diagnoser, underlag för textsamtal och kopieringsunderlag.”

 

 

Vi avslutade besöket med att läsa om när härliga Sune börjar skolan.

img_3732.jpg

 

Vi alla ser fram emot hösten, men först hoppas vi på ett riktigt härligt sommarlov!