Kategoriarkiv: Kooperativt lärande

Synliggöra samarbetet under nya läsåret.

Taggad inför nytt läsår och nya möjligheter att utveckla undervisningen tillsammans med elever.

Under sommaren har jag läst Grundbok i kooperativt lärande och inspirerats.

Nu är det dags att synliggöra och tydliggöra vad jag menar när jag vill att eleverna samarbetar! Jag har tidigare jobbat mycket för att synliggöra mål för eleverna kopplat till kunskapskrav genom mina PP-väggar och jag tänker att jag på samma sätt vill förklara och tydliggöra för eleverna vad samarbete innebär.

Samarbete och grupparbete är för mig en viktig del i undervisningen då jag vill att eleverna ska använda sitt språk så mycket som möjligt under mina lektioner, nu hoppas jag kunna ge eleverna redskap för att lyckas bättre med samarbetet.

I mitt lilla rum ska nu dessa planscher upp:

Länk till planscherna.

Jag har valt dessa samarbetsfärdigheter att börja med och de  ska plastas in så att de lätt kan plockas ner och läggas på bordet där eleverna sitter. Eleverna ska få varsin grön, gul och röd lapp. För jag tänker att de inte bara ska pryda min klassrumsvägg för att påminna, utan vi ska även kunna utvärdera hur samarbetet har fungerat under lektionen. Grön betyder att eleven tycker att den samarbetsfärdigheten har fungerat bra, gul – så där och röd att det inte fungerat. Så skapar vi möjligheter att fundera kring varför samarbetet har fungerat (feedup) och vi kan också diskutera hur vi kan göra för att det ska bli ännu bättre (feedforward).

Jag har också, efter att ha blivit inspirerad av boken, tänkt att utveckla mitt trafikljus inför läsårsstarten. Tanken med trafikljuset var att visa eleverna vilken röstvolym jag vill att de använder i klassrummet. Det funkar ganska bra men tänker att om jag förtydligar ytterligare a´la kooperativt så blir det ännu tydligare för eleverna. Så nu kommer trafikljuset att få lite bilder och ord…

 

Länk till Samtalsvolym-dokument.

En väldigt läsvärd bok som inspirerat mig mycket. Rekommenderas varmt. Under året kommer säkert fler inlägg på temat. 

 

Sista träffen i SKUA-utbildningen kring planeringar och så reflektionssemenarium.

 

Då har jag genomfört en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt här i kommunen. Tanken är att alla som jobbar i Hultsfreds kommun ska vara insatta i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi hade en stor satsning där all pedagogisk personal deltog läsåret 2014-15 i samarbete med Nationellt centrum för andraspråk, så har jag nu genomfört första uppsamlingsheatet för personal som blivit anställda i kommunen efter det eller av annan anledning inte deltog 14-15.

Det har varit ett spännande år och mycket lärorikt för mig och förhoppningsvis för deltagarna. När vi nu träffades för sista träffen så backade vi bandet…

Vi har haft 5 stora träffar med olika fokus. Mellan varje träff så har deltagarna fått uppgifter att genomföra och läsa i Gibbons Stärk språket stärk lärandet. Vid ett tillfälle mellan de stora träffarna, de sk mellanträffarna så har deltagarna i sina basgrupper träffat förstelärararna i kommunen. Där har de handletts eller redovisat någon uppgift med efterföljande diskussioner m.m.

För intresserade finns åhörarkopiorna på länken här. 

Power point för träff 5. 

Men så var det alltså nu den sista träffen. Till träffen hade deltagarna med sig lektions- aktivitetsplaneringar. Efter lite repetition så fick de nu kollegiehandleda själva, utan FL stöd. I förhoppning att de i sina arbetslag i framtiden tar sig tiden att diskutera kring upplägg av undervisning och planering. Av samma anledning valde jag den här gången att bryta de basgrupper som de under alla andra tillfällen samlats i, då med pedagoger från olika verksamheter och enheter. Nu satt de istället med pedagoger från samma enhet och samma stadie.

Till mellanträffen så hade deltagarna genomför elevintervjuer som de tillsammans med förstelärarna samtalade kring. Jag hade tills idag sammanställt intervjuerna och delgav mina tankar. En av de svåraste frågorna angående elevinflytande valde jag att lyfta och visa på hur jag jobbar kring det med mina sk. PP-väggar.

Nedan finns en liten film som förklarar hur jag jobbar med mina PP-väggar och målmedvetet med eleverna.

Sedan var det dags för reflektionsseminarium för deltagarna. 30 min individuellt skrivande utifrån frågeställningarna, sedan gruppsamtal kring det skrivna för att efter det fylla på med eventuella ytterligare tankar som dök upp under samtalet.

Nu väntar spännande läsning och sammanställning av hela SKUA-insatsen!

Sista dryga halvtimmen ägnade vi åt att blicka framåt. Deltagarna fick tillverka planscher med fokus på vilka modeller, aspekter och aktiviteter de kommer att använda i undervisningen?  Och vilka förändringar de kommer att göra? Planscherna ska sättas upp i personalrummen ute på enheterna så att kollegor som tidigare gått på SKUA-utbildning via NC påminns och förhoppningsvis inspireras.

Tack till alla deltagare som tålmodigt ställt upp i olika workshops, utmanat sig på olika sätt genom att filma och delge varandra och andra uppgifter som både har varit tidskrävande och ibland utanför bekvämlighetszonen. Och tack för att ni helt enkelt ibland bara suttit och lyssnat, vilket kan vara nog så krävande varma sena måndagseftermiddagar! Och så tack för många fina ord. Det här äventyret har varit utmanande även för mig, en helt ny erfarenhet som jag nu går stärkt ur mycket tack vare er!! Kramar!!

 

Som ett sista litet tips så har vi i utbildningen på en mellanträff och i andra SKUA-insatser i kommunen läst Glassexemplet: Skillnaden mellan traditionell undervisning och kooperativt lärande. Ett mycket bra exempel på elevaktiva arbetssätt i praktiken! Har ni inte läst det så gör det! 🙂

Språkutvecklande ”efter-arbete” kring stenåldern med I-pad som verktyg

Eleverna i åk 2 har nu börjat jobba med forntiden och framför oss har vi så småningom en järnåldersdag tillsammans med Kalmar Länsmuseum som väntar.

Mina elever, som jag möter i SvA-undervisning en gång i veckan, har tidigare haft studiehandledning på modersmålet kring stenåldern, jobbat i klassrummen, för att nu efterarbeta tillsammans med mig. Tyvärr har jag inte någon studiehandledare med mig på de här tillfällena men vi efter-arbetar på svenska och på modersmålet men med stöd av varandra. Vi lyfter vad olika ord även heter på t.ex. arabiska som de flesta av eleverna pratar och de kan då också hjälpa varandra. Vi gör vad vi kan och har stödmaterialet, utdrag och länk här nedan, i åtanke iaf.

Utdrag ur Skolverkets stödmaterial kring studiehandledning på modersmålet.

 

Stödmaterialet Studiehandledning på modersmålet. 

Förmågorna som är väldigt viktiga kring temat är att kunna beskriva och jämföra t.ex. tidsåldrarna. Så det är det vi jobbar för fullt för att träna.

Vi började lektionen med att titta på bilder från stenåldern. I par fick de sedan berätta för varandra vad de visste om stenåldern. Bara prata, inte skriva. När de pratat en stund samlade vi ihop vad de pratat om i grupperna och gjorde en gemensam mindmap utifrån bilderna.

Efter skulle orden sorteras utifrån de ämnesspecifika begreppen. Två och två igen fick de tillsammans resonera kring vilken färg de olika orden de tidigare skrivit skulle ha. De konstaterade att en del av orden fick ha flera färger. Dessa begrepp använder de i klasserna för att skriva faktatexter kring de olika åldrarna. Men hos mig sorterade vi utifrån dem för att sedan kunna beskriva och berätta om åldern istället för att skriva.

Vi avslutade lektionen på samma sätt som vi startade. Två och två igen! Berätta om stenåldern med det uttalade målet att kunna berätta och beskriva mer den här gången. Den här gången spelade vi också in varandra på I-paden. Fördelen med att spela in film är det är att eleverna ofta tar många tagningar för att det blir något som de inte är nöjda över vilket innebär flera träningar. I annat fall så spelar de in varandra och lyssnar på sina egna och kompisen filmer och då i alla fall får höra berättandet flera gånger. Språk- och kunskapsutvecklande! Så är det alltid, som jag upplever det, motiverande och roligt att använda digitala verktyg! 🙂

SKUA-utb träff 4 Läsa och Padlet

Då har jag haft den fjärde träffen i kommunens SKUA-utbildning. Den här gången med fokus på att läsa, läsa på ett andra språk. I utbildningen använder vi Gibbons Stärk språket, stärk lärandet som litteratur.

Till den här sk stora träffen, då vi är 44 deltagare, skulle deltagarna ha med sig en läslogg på kapitlet som rör skriva. Detta eftersom deltagarna alltid läser kapitlet efter att de fått förförståelse från de stora träffarna. Den förra stora träffen handlade om att skriva på ett andraspråk. Efter uppvärmnings-aktiviteten var det just dessa vi tog tag i i en Workshop á la kooperativt lärande. För att koppla lite till digitaliseringen som är på gång på många håll i kommunen så valde jag att den här gången att deltagarna skulle använda Padlet och då lägga in tankarna som kom upp i grupperna kring läsloggarna där.

Vi fortsatte sedan på samma Padlet-tema under alla workshops som tillfället innefattade. Det gjorde att alla tankar från alla grupper blev synliga för alla och användbara i det fortsatta arbetet.

 

Till mellanträffen, då deltagarna i sina basgrupper möter förstelärarna i kommunen, skulle de ha gjort One shot-videos. Dessa visade de för varandra och samlade begrepp under redovisningarna som sedan prioriterades. Det fördes diskussioner kring viktiga begrepp att tänka på i planeringsarbetet. Dessa har jag lagt in på vår Padlet så att deltagarna kan hitta dem och använda dem till nästa uppgift.

Till den femte och  sista träffen i SKUA-utbildningen ska deltagarna ha gjort lektions- aktivitetsplaneringar. Då kan tankarna som uppkom vid det här tillfället och under förra mellanträffen vara användbara. Därför finns de nu som sagt på vår gemensamma digitala anslagstavla, Padlet-tavla från tillfället. Den varianten av Padlet som vi använde här var Shelf. Där kan grupperna enkelt kommentera en fråga, eller rubrik.

För att sedan samla länkarna som deltagarna behöver för att göra uppgifterna tills nästa tillfälle så har jag istället valt att göra en Padlet-wall. Jag tänker att Padlet med sina varianter är en användbart verktyg på många sätt. Därför vill jag tipsa om just detta här på bloggen men också till mina deltagare och kollegor.

Eftersom jag också är arbetslagsledare på Lindblomskolan och vi nu på allvar går in i digitaliseringsarbetet så har jag såklart gjort en Padlet med länkar som vi ska använda på arbetslagstiden på tisdag nästa vecka:

Padlet – digitalisering. 

 

Förutom att göra lektions- aktivitetsplanering så ska deltagarna intervjua elever tills mellanträffen. Ska bli spännande att få ett elevperspektiv på SKUA-insatserna som pågått i kommunen i några år nu. Hur upplever eleverna lektionerna i skolan? Hur upplever eleverna fritids? Intervjuunderlagen finns också på Padlet Wall med länkarna.

 

SKUA-utbildning, inlägg från tidigare träffar:

Träff 1.

Träff 2.

Träff 3.

SKUA-utbildning träff 2 kring stöttning, tala och lyssna.

Jag genomför en utbildning för nyanställda i kommunen kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Här ser ni innehållet och Powerpointen från den andra träffen med fokus på Stöttning och tala/lyssna. Deltagarna är 48 stycken och indelade i 8 basgrupper. Alla deltagare har Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet, så det är mycket till den boken som jag hänvisar. Mellan de stora träffarna som jag håller i så har förstelärarna mellanträffar med var sin basgrupp.

De stora träffarna innehåller en blandning av föreläsning och workshops. Dessutom får de uppgifter att genomföra tills mellanträffar och till de stora träffarna.

 

Här nedan ligger länkarna som jag länkat till i Powerpointen:

Puzzelmaker

Flerspråkighet som resurs.

Kooperativt.com

 

Inför nästa träff som handlar om att skriva och bl.a. cirkelmodellen vill jag att deltagarna har tittat på filmen om cirkelmodellen av Anna Kaya:

SKUAutveckling med reviderad läroplansimplementering för fritids.

Då var vi igång med ett andra ”spår” i kommunen. Jag håller i nätverket för fritids under året. Dessa pedagoger har tidigare gått en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt när NC var i kommunen och gjorde en satsning med all vår pedagogiska personal. Mitt uppdrag är nu att fördjupa och hålla i arbetet med pedagogerna. De som är anställda på sista tiden går även på min SKUA-utbildning för nyanställda.

Pedagogerna ska ut och observera kollegor. För att även i samma arbete börja implementera den nya läroplanen för fritidshemmet så kommer vi i arbetet också att koppla till den.

Tidigare när vi i kommunen har genomfört observationer med olika pedagog-grupper så har vi bestämt att vi ska titta på talutrymmet. Med fritids, för att då jobba mer med läroplanen, så får de själva välja något som de är intresserade av att undersöka i sin verksamhet. Det ska dock vara kopplat till det prioriterade målet som på alla enheter handlar om att utveckla den kommunikativa förmågan.

 

Här finns Power pointen som jag använde:

Vi hann inte riktigt att diskutera klart i verksamhetsgrupperna kring vad de valde så det fortsätter på enheterna och vi fångar upp det på träff 2. Jag hörde diskussioner om att undersöka om alla elever är delaktiga i diskussioner, grupparbeten. Vad innebär delaktiga? Om vi tittar i läroplanen så står det där om att eleverna ska kunna uttrycka tankar och åsikter, ställa frågor. De som inte säger så mycket i stora samlingen pratar de i mindre grupper? I förlängningen tänker jag – hur kan vi pedagoger stötta eleverna att bli mer delaktiga i kommunikationen? Ett sätt kanske kan vara kooperativa roller vilket pedagogerna också fick prova på lite under träffen.

Det här var första träffen av 3. Nästa träff ska pedagogerna ha med sig en planering av en lärande aktivitet. Då ska de ha kollegiehandledning tillsammans med förstelärare och koppla planeringarna till läroplanen och hur man kan stötta språkutvecklande på bästa sätt. Den sista träffen innebär kollegiehandledning kring observationsprotokollen. Vad kan vi se, vilka slutsatser kan vi dra, hur kan vi jobba vidare och skruva för att möta alla elever på ett bättre sätt?

Kooperativa roller i ASL-arbetet

Dags för första läsläxan. I min grupp jobbar vi med Svenskbiten. Det första kapitlet i A2-boken heter Erik skriver. I kapitlet skriver Erik om sin mamma på datorn.

Vi förberedde parläsningen gemensamt genom att jag läste högt och sedan körläste vi. Jag har kopierat sidan för att eleverna skulle kunna styrka över bestämda ord med överstrykningspenna för att underlätta läsandet, men också för att träna lite extra på sökläsning. Vi ritade också miniatyr-bilder till meningarna om vad mamman kan efter att vi tittat på orden på I-paden.

(Vet inte hur jag skulle bära mig åt utan dokumentkameran. En fantastisk uppfinning!)

Efter förarbetet så var det dags att parläsa. Men innan själva läsningen fick de 2 och 2 skanna tillhörande QR-kod (vilken de också såklart får med hem) och lyssna på texten igen när jag läser och följer med fingret. Efter de lyssnat då fick de börja läsa 2 och 2.

Efter läsningen så var det deras tur att skriva om sin mamma på datorn. 2 och 2 igen. Ett problem som uppstår hos mig ibland när vi skriver på datorn är att samarbetet kring textskrivandet blir helt enkelt att de turas om och skriver var sin mening. Jag vill få till samarbetet på ett bättre sätt. Då gick tankarna på kooperativa roller. Så idag fick en vara berättare och berätta för sekreteraren om sin mamma och sekreteraren skrev och sedan bytte de roller. Nu förstod alla vad jag menade och samarbetade kring skrivandet, inte bara turades om. Toppen!

Nu är de redo för att träna sin läsläxa på egen hand hemma! Lite extra stöd mha QR-kod också om det behövs.

 

SKUA-utbildningens första träff

Då var vi igång…

Första träffen av 5 är nu gjord. Vi är igång med utbildningen av kommunens nyanställda kring Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. 

48 deltagare från förskoleklass till årskurs 6-pedagoger skulle lära känna varandra i sina basgrupper. Men vi började i storsamling där även deltagarna från högstadiet och gymnasiet var med. Därav är vi 4 kursledare på första sliden.

Vi genomförde t.ex. aktiviteten Hillary för att lära känna varandra lite bättre.

Jag kommer att träffa deltagarna i 5 stora träffar under hela läsåret. Däremellan träffas man i mellanträffar där förstelärarna är med och handleder, stöttar och kör lite workshops. Mellan de stora träffarna ska deltagarna läsa och göra uppgifter. Läsningen syftar till att förbereda inför nästa stora träff. T.ex. kommer nästa stora träff handla om tala, lyssna och då ska deltagarna ha läst kapitlet som handlar om det. Till nästa gång är det ingen direkt uppgift med någon elevgrupp utan istället ska de lyssna på ett avsnitt ur radioprogrammet Lärarrummet under mellanträffen och reflektera tillsammans kring det. Annars är tanken att uppgifterna ska bygga vidare på det som den stora träffen handlat om. Så efter nästa träff kommer deltagarna att få prova på någon tala,lyssna-aktivitet med en elevgrupp.

Vi provade på Progressiv brainstorming för att reda ut funderingar kring språk, kommunikation och stöttning m.m.

Det kollegiala lärandet är mycket viktigt i den här utbildningen! Vi hjälps åt och gör varandra bra. 

 

Motivera och inspirera utvecklingsarbete kring SKUA med pedagogerna i Hultsfred.

Jag har jag dragit igång, lite på allvar, med min andra del i min tjänst. Jag jobbar nämligen 50% som kursledare kring språk- och kunskapsutvecklande arbete i Hultsfreds kommun. Idag har jag varit på ytterskolans ”På hemmaplan” för att inspirera och motivera kring våra utvecklingsinsatser med SKUA-arbetet. Jag har lagt in power point-presentationen som jag använde på Slideshare och finns att bläddra i här under.

 

Jag börjar med att dra bakgrund och varför vi ska genomföra detta utvecklingsarbete. Vi kommer att jobba i lite olika spår. Flera av pedagogerna i kommunen har redan varit med i en stor satsning som vi hade för något år sedan då Nationellt centrum för andraspråk kom till Hultsfred och genomförde en SKUA-utbildning med alla pedagoger i kommunen. Nu har det tillkommit flera lärare sedan dess och det är dessa jag ska sätta in i SKUA-tänket på en SKUA-utbildning med 5 stora träffar och mellanträffar så förstelärarna hjälper till att stötta, handleda och genomföra lite workshops med deltagarna i olika grupper. På bloggen kan ni följa det här arbetet. Vi drar igång redan på torsdag så efter det kommer en djupare förklaring kring tänket och upplägget kring det arbetet.

De pedagoger som redan har gått NC-utbildningen kommer istället att fördjupa och hålla i sina SKUA-kunskaper genom att observera talutrymme i varandras klassrum. Detta kommer också förskoleklasslärarna och fritidspedagogerna göra i sina nätverk och då innebär det att de kommer att besöka över skolgränserna, samtidigt kommer vi att kika närmare på den reviderade kursplanen som berör dessa verksamheter.

För att inspirera och motivera använde jag mig av ett par strukturer från kooperativt lärande. Skratt och klapp från ”high fives” hördes under föreläsningen. Härligt! Även vuxna gillar kooperativt lärande… 😉

Observation talutrymme. Vi drar slutsatser. Träff 3 i det kollegiala lärandet.

Kring vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu under terminen har genomfört observationer i varandras klassrum med fokus på talutrymmet. Vi har nu haft alla våra 3 planerade träffar och sista träffen handlade om att dra slutsatser utifrån vad vi sett under våra observationer.

Träff 1 Observation talutrymme

Träff 2 Kollegial handledning av planeringar. 

Vi har jobbat med kollegiehandledning kring planeringar under träff 2 och vi jobbar på samma sätt kring observationsprotokollen under träff 3. Samma arbetsgång som tidigare, som vi känner igen och som vi kommer att jobba vidare kring utifrån reflektionerna. Observationerna och utvecklingsarbetet kring det har nämligen , enligt reflektionerna, varit mycket lyckat. Bara positiva reflektioner kring att detta är viktigt och att vi borde göra observationer oftare vilket så art glädjer.

Slutsatserna kring observationerna kom i flera grupper att handla om hur vi skulle kunna skruva på undervisningen och även stötta talutrymme i grupparbete t.ex. Hur talutrymme fördelas i klassrum resp. grupper? Pratar eleverna om det vi tror att de pratar om? Pratar och resonerar eleverna och med dem som vi tror att de jobbar tillsammans med? Hur kan vi stötta kring det? Vi pratade om hur vi kan stötta kring planeringar under träff 2 men nu handlar det om hur vi kan stötta kring grupparbeten.

Gibbons skriver:

Alla i gruppen är engagerade. Klarar vi det i våra klassrum? 

Vi tar in lite ny input med Kagan som forskare och kooperativt lärande som inspirationskälla.

 

Vi pratar om att fördela roller för att engagera elever i grupparbeten och så pratar vi om olika muntliga interaktionsövningar som kan underlätta. EPA är en metod som slagit väldigt väl ut i många av våra klassrum på skolan men jag ville öppna ögonen för att det finns så många fler att använda sig av.

På kooperativt.com finns lite småfilmer som visar några av de olika strukturerna som man kan använda sig av i klassrummet men det finns så klart också exempel på Youtube:

För att visa hur exempel på hur lärare kan leda samtal genom att t.ex. använda börjor eller eleverna som resurser för varandra hade jag också med skolverkets film från Sara Persons klassrum om att samtala om text.

Utifrån reflektionerna så är lärarna intresserade av att titta närmare på det här i sina klassrum. Hur ser det ut i mitt klassrum och hur kan jag skruva min undervisning för att fler elever ska lyckas? 

Vi ser fram emot en spännande höst då utvecklingsarbetet fortsätter!

Senare satt jag också på träff kring nationella proven. Redogörelse kring hur proven i år såg ut och vilka lärdomar lärarna som genomfört dem gjort. Det känns som vi genom det här utvecklingsarbetet är på rätt väg även där för att förbättra elevernas resultat genom att vi lärare ger eleverna möjlighet att träna förmågor kring att resonera, argumentera, kunna ställa frågor och uttrycka sin åsikt. Det får eleverna möjlighet att träna på i våra klassrum på Lindblomskolan om vi lyckas anamma Kagans tankar i våra klassrum och se till att vi har engagerade elever i våra grupparbeten, det tror och hoppas jag i alla fall. För det handlar ju ändå också om att förbättra resultat!

Vill passa på att, kring det här arbetet med kollegial handledning, rekommendera boken nedan. Konkreta metoder kring hur man kan jobba med handledning i ett kollegialt lärande.