Kategoriarkiv: IT

Prov i samhällskunskap för elever som läser efter sVa. Visa ämneskunskaper inte nödvändigtvis skrivförmåga.

Mina elever har under en period jobbat kring temat Samhälle, ekonomi och jobb. Jag har utifrån årskursens pedagogiska planering planerat min undervisning för att möta mina elever som läser svenska som ett andraspråk i att klara av att lära sig målen som är satta. Vilka begrepp kommer att vara centrala i arbetsområdet för att kunna visa sina kunskaper och hur skapar jag en överblick över området så att det är lättare för eleverna att ta till sig kunskaperna.

De centrala begreppen för området är samma som för de alla elever i årskursen men vi måste jobba med dem mer och använder då också Widget Online för att få fler ”krokar” för eleverna att hänga upp begreppen på. Det första vi gjorde var att eleverna fick orden med tillhörande bilder och förklaringarna på olika kort som de sedan två och två skulle försöka para ihop. Kan vi några begrepp från tidigare arbeten? Kan vi hitta några ord i förklaringarna som gör att jag kan gissa vilka som hör ihop, för en del här är svåra? Man fick också skicka ut ”spioner” som tittade hur andra grupper gjort och då också fråga hur de tänkt.

Gemensamt limmade vi dem sedan på vikta A3 papper som också gick att vika ytterligare en gång för att ha möjligheten att träna hemma på bilderna och förklaringarna.

För att skapa en helhetsbild för eleverna så ritar jag ofta mina bilder. Som kartor. Vi har en tom som vi tillsammans under genomgången fyller på. Denna får eleverna sedan med sig hem för att kunna träna på. På vårt Team så lägger jag också en liten film där de kan lyssna på mig när jag förklarar de olika begreppen och hur de hör ihop. Det som jag vill att de ska kunna!

För det är det här som är det som de ska kunna! De ska kunna förklara begreppen och i dess sammanhang. Men de behöver inte kunna läsa flytande inte heller kommer det vara något krav på skrivförmågan när de till slut ska visa sina kunskaper för mig. De ska kunna berätta. Det är inflöde och utflöde av den muntliga förmågan som vi i So och No-ämnena jobbar för när de är hos mig. Att kunna förklara och berätta.

Därför tränar vi just på att förklara och berätta under mina lektioner. Vi spelar spel. En fråga som en kompis läser om du hamnar på en gul markering och stå över ett kast om du hamnar på en röd. (Ett tidigare arbetsområde har vart att skriva instruerande texter. Vi tittade på spelregler och skrev gemensamt regler om SO-spelet innan de i grupper fick tillverka egna spel om kroppen)

Vi förhör varandra på berättandet.

Själva bedömningen och provet gick sedan till så att de utifrån ”blindkartan” som de hela tiden jobbat efter skulle skriva alla begrepp som de kom ihåg. Markera dem med färg så att de blev synliga sedan fick de var sin dator där de muntligt skulle spela in när de berättade om begreppen och kartan. Eleverna är sedan tidigare vana med att spela in i Power point (som vi använde den här gången) för det är något som vi gör för att just träna den muntliga förmågan dock har jag tidigare aldrig använt det vid ett bedömningstillfälle. Det gick åt många grupprum för att alla skulle kunna sitta själva men vi klarade det och det är ett arbetssätt som jag kommer vilja fortsätta erbjuda mina elever att visa sina kunskaper på.

När de fick tillbaka provet så fanns en QR-kod så att de hemma kunde lyssna på hur väl de presterat. Här är ett exempel på hur det kunde låta: Samhälle, ekonomi och jobb – OneDrive (sharepoint.com)

Som utmaning hade de också med vissa frågor som resten av årskursen hade med på sitt prov. Mer resonerande frågor där de också fick möjlighet att visa sina kunskaper mot högre måluppfyllelse. Den delen var dock skriftlig.

Digital kompetens i Hultsfreds kommun.

För att synliggöra progressionen kring digital kompetens kopplat till våra styrdokument och utifrån de digitala resurser som vi har i vår kommun har jag tagit fram en digitaliseringsplan för vår F-6 + fritids verksamhet. Jag jobbar också för att få till en liknande för grundsärskolan men den är tyvärr inte klar ännu. Digitaliseringsplanen blir kanske heller aldrig klar, den kommer att behöva revideras varje år. Utvecklingen inom digitala resurser förändras i rasande takt och så kommer det ju också revideringar i läroplanen framöver.

”Digital kompetens i Hultsfreds kommun F-6” är uppdelad i två dokument. Ett som är den lodräta-varianten är själva digitaliseringsplanen. Vad ska finnas med i undervisningen och vad har vi till vårt förfogande i vår kommun? Detta är uppdelat i ett antal rubriker:

De sista två rubrikerna är påbörjade men ska finjusteras med fler resurser och mer exakthet kring bedömningsdelarna.

Två sidor som visar på hur själva planen ser ut.

Vid varje ”ska” för de olika stadierna så ser den uppmärksamme att det är siffror i parenteser. Dessa har kopplingar till det andra dokumentet i ”Digital kompetens i Hultsfreds kommun F-6”. Det dokumentet som istället är i vågrätt läge är underlaget för digitaliseringsplanen. Där hittar man kopplingarna till våra styrdokument. Vad står det egentligen i det centrala innehållet som har lett till formuleringarna i våra ”ska”? Det kan t.ex. i ämnet matematik se ut som på bilden nedan. Färgerna markerar vilken rubrik som det centrala innehållet är kopplat till och sedan då även genom siffermarkeringarna vilket ”ska”.

Det här var i stora drag hur jag tänkt kring vår digitaliseringsplan som är tanken ska vara ett stöd för våra pedagoger i det digitala arbetet. Det står mer kring andra kopplingar i läroplanens olika delar och även till de fyra aspekterna kring digital kompetens som genomsyrar hela läroplanen och för den intresserad så finns båda dokumenten i sin helhet på länkarna här under.

Digital kompetens i Hultsfreds kommun F-6, Digitaliseringsplanen.

Underlag för Digitalkompetens i Hultsfreds kommun F-6.

Försöker hålla vardagen så vanlig som möjligt

Det är verkligen konstiga tider just nu. Vi kämpar på för att hålla vardagen så vanlig som möjligt. Flera elever i mina SvA-grupper är hemma men vi gör vad vi kan för att hålla igång rutinerna.

Som en rutin för att jobba med kooperativt lärande i klassrummet varje dag på ett återkommande sätt så skapade jag rutinen att varje dag presentera dagen. På de små whitebordsen i klassrummet så skrev eleverna stödord kring frågorna:

1. Vad är det för dag idag?

2. Vad var det för dag igår?

3. Vad är det för dag i morgon?

4. Vilken månad är det?

5. Vad är det för datum? Skriv på två sätt om du kan.

6. Vad är klockan? Skriv på två sätt om du kan.

Sedan skulle eleverna utifrån det presentera dagen för axelkompisen och sedan gick vi varvet runt i klassen.

Allteftersom vi jobbat med olika delar så har vi lagt på frågor och varit noga med formuleringarna. T.ex. så ska man månaden är… och Datumet är…

På sista tiden har vi jobbat mycket med att beskriva personer men kläder och hår m.m. Vem där-spelet är toppen. Jag har plastat in alla korten så varje deltagare har ett ”papper” man tänker på en och ställer ja och nej-frågor. Eleven får sedan kryssa över de som de kan utesluta för att till slut komma fram till vilken person det är. Tyvärr är det inte kläder med på Vem där-spelet så därför plastade jag också in klassfoton och spelade då likadant men då även med att beskriva kläderna.

Vi jobbar en del med Palin. Men för att träna och hitta olika sätt att repetera orden för att de ska sitta så har jag också gjort om Palinövningarna till ”Beskriva-spel”. Eleven tar ett kort och de andra i gruppen (ca 3) ställer frågor till korthållaren. Jag ger börjor: Har man det på händerna/fötterna/kroppen? Är den prickig/blå/randig osv. Beroende på vilka bilder vi jobbar med så klart.

Tyvärr nu så är det många elever hemma. Men i ett försök att nå om inte alla så iaf några så har jag lagt sista veckornas undervisning på att försöka träna eleverna på att skriva ”presentera dagen”-delen via Teams hemma. Jag har lagt en uppgift där till eleverna som de fortsätter att skriva i varje dag om de måste vara hemma. Glädjande nog så är det flera som nu har lyckats och vi kan på så sätt iaf ha någon slags kommunikation. Jag kan ge lite daglig feedback och höra hur de har det. Är man hemma så har jag lagt på några frågor. Så klart har vi tränat dessa i skolan och de har också fått med stöttnings-papper för att kunna på egen hand.

7. Hur är vädret? Hur många grader är det?

8. Beskriv dina kläder med färg och mönster.

9. Vad har du ätit idag? Skriv och berätta om något du ätit under dagen.

10. Berätta om din dag.

a. Först…

b. Sedan….

c. Efter det….

d. Sen…

e. Där efter…

Det kooperativa blir lite lidande i dessa tider men eleverna har fått med sig lite memory-kort hem som man kan spela ett vanligt memory med så klart men det går lika bra med ”beskriva-spelet” för de har också facit på memory som då går att använda så att de iaf har möjlighet att kommunicera på svenska och träna sin svenska hemma. Så kommunicerar de med mig. Vi chattar via Teams vilket gör en lärare mycket glad i dessa tider. All kommunikation är bra just nu. Alla tillfällen att träna svenskan är bra. Jag tänker att även om det inte blir så mycket nya genomgångar för dessa elever så har de iaf möjlighet att nöta och repetera det som vi nu jobbat med.

Tipsar också om widget online som just nu är gratis. Widget använder jag mycket som ni ser ovan i stöttnings-papperna, memory t.ex.

Korsspråkande kring barrträd

Då har vi jobbat igenom tre barrträd och tänker nu gå vidare i lärandet kring Sverige i åk 4. Till min hjälp för att förmedla kunskaper till mina arabisktalande elever har jag haft modersmålspedagogen på skolan.

Eleverna har i början av varje lektion lyssnat och tittat på våra små filmer på svenska och arabiska om varje träd som varit enkla för eleverna att hitta tack vare våra QR-koder. Såklart tas de också hem så de kan lyssna och prata om dem hemma.

För att underlätta, då vi inte har så många I-pads att scanna QR-koder med utan har vagndatorer att låna till klassrummen, så fick jag hjälp av IT-pedagogen för att det på datorerna skulle ligga en QR-läsare. Den vi har som nu ligger att hämta på våra datorer i Microsoft store om man klickar på Hultsfreds kommuns appar heter QR Code for Windows 10. (Kanske bara intressant för oss som jobbar i kommunen) 🙂

De har använt sina kunskaper som de lyssnat in, ihop med att vi tillsammans läst texten och använt överstrykningspenna för att markera viktiga ord, för att kunna svara på frågor på texten efter läsningen och lyssningen. Efter det har eleverna skrivit på datorn med talsyntes. Försökt skriva egna meningar av orden som vi markerat och pratat om.

Så var det dags för sammanfattningslektionen. Vi gjorde då den kooperativa strukturen ”stafetten”. Eleverna fick stå på ett led och rita eller skriva det de kunde om de tre träd vi pratat om. Kunde man inte komma på något fick man ta hjälp av gruppen och till slut sina anteckningar från tidigare lektioner.

Därefter så fick eleverna förbereda för sin filminspelning. De fick tre olikfärgade papper och skulle sortera bilder och meningar på rätt papper. Efter det var det dag att träna på att läsa och berätta för att tillslut kunna spela in sin film där de redovisar sina kunskaper om träden.

Här finns ett exempel:

Digitalisering fritids med kooperativa inslag

Tanken är att vi under året ska utarbeta en progressionsplan kring digitaliseringen i ett F-6 perspektiv. Vi måste därför skapa nuläge! Vad gör ni i nuläget? Idag var det fritids i fokus.

Power pointen som jag använda vid träffen.

Vi började med att repetera de 4 aspekterna och se kopplingen till läroplanen. Vad står det i läroplanen kring digitalisering? Så försökte vi också reda ut vad dessa digitala begrepp som står i läroplanen och som vi använder oss av betyder är, som tänker är kring dem utifrån kommentarmaterialet ”Få syn på digitaliseringen” . De fick först läsa det centrala innehållet för fritids på egen hand och stryka över ord som har med digitaliseringen att göra. Sedan fick de i grupper para ihop ord med rätt förklaring.

Sedan fick de i den kooperativa strukturen ”mötas på mitten” fundera kring hur de i nuläget jobbar med digital kompetens bland eleverna. Först fundera själva och sedan formulera tillsammans och koppla till någon eller flera av aspekterna och /eller det centrala innehållet.

Jag hade också tagit med vad eleverna i de olika årskurserna säger att de gör kring digitala verktyg i sina klasser. Hur möter vi varandra skola fritids, kan vi samverka kring digital kompetens? Och hur kan vi tänka kring progressionen… Vad gör vi med de minsta eleverna och hur ökar vi progressionen efter hand?

Nu väntar samma sak för skolan. Sedan får jag tillsammans med IT-pedagogen i kommunen och ledningsgrupperna fundera kring om vi kan få till en likvärdighet i kommunen.

Nytt utvecklingsår i Hultsfred! Skua-Fördjupning i ämnen med digitala resurser, kooperativt lärande

Nu har jag varit ute på våra enheter här i Hultsfred och presenterat årets utvecklingsarbete. Men för att göra det visade jag först mina ”styrdokument”. Det jag har att förhålla mig till i min planering av utvecklingsarbetet. Det är förvaltningens långsiktiga plan till 20/21 ut vilken jag valt de mål som främst berör mitt arbete i kommunen.

Så är det också den övergripande sammanställningen av kvalitetsdokumentationen och målsättningarna formulerade där.

Dessutom har vi frågat vad eleverna säger. I slutet av förra terminen så genomförde pedagogerna elevintervjuer med SKUA-fokus på frågorna. Dessa har ju sammanställts och några av dem fick pedagogerna titta på i en variant av den kooperativa strukturen sant eller falskt. men istället för sant eller falskt fick man lägga elevsammanställningarna för de olika frågorna på alternativen:


Elevsvaren redovisades i ordmoln och staplar och med valda citat på små lappar och sedan var det bara för pedagogerna i smågruppper att börja sortera…. Väckte det någon tanke eller var det som vi tänkte???


Det fanns också en fråga om digitala resurser som vi kommer att återkomma till på kommande träff.

Förra läsårets utvecklingsarbete sammanfattades också i ett reflektionsseminarium där pedagogerna fick sitta och skriva i ca 20 min och reflektera kring året som gått. Detta hade jag också sammanfattat för att presentera vad jag kunde ringa in kring vad pedagogerna tyckte var positivt med det gångna årets utvecklingsarbete i plus-tecken format och vad de anser vara nästa steg i pilar. Vilket ju precis som våra reflektioner utifrån elevernas svar ligger till grund för hur vi tänker kan vara lämpligt att jobba vidare.


Pedagogerna gjorde vid reflektionsseminariets tillfälle också framåtblickar i arbetslagen. Vi tog hjälp av Microsoft whiteboard som finns på våra elevdatorer.

Vi tyckte oss se att en fördjupning ville pedagogerna ha. Djupdyka och t.ex. titta närmare hur man kan jobba i ett ämne – ämnesfördjupning. Jobba vidare kring kooperativt som många gillar och är nyfikna på och även få fördjupa sig kring hur digitala verktyg kan vara resurser i vårt arbete och likvärdighet och progression i tänker där. Hur vi jobbar vidare och för in ett spec-tänk lyftes också liksom hur vi kan hitta en likvärdighet i hur vi följer nyanlända elevers lärande i ett F-6-perspektiv i kommunen. Likvärdighet är en av 5 rubriksättningar i plan 20/21 och det är centralt i vårt utvecklingsarbete som jag driver.

Så kommande år kommer att se ut så här:

Pedagogerna kommer att träffas i ämnesgrupper vid 4 tillfällen med start vecka 40. Då vi skapar nuläge kring digitala resurser med tanke på likvärdighet och progression. Så skapar vi också nuläge kring hur vi följer nyanlända elevers lärande och samlar ihop tankar kring hur vi kan jobba vidare för en likvärdighet även där. Nu med fokus i ett av pedagogerna valt ämne. Detta för att jag tillsammans med IT-pedagog, rektorer och ledningsgrupper ska kunna komma vidare mot likvärdigheten i kommunen.

Pedagogerna kommer också att vid första träffen välja en digital resurs/verktyg att fördjupa sig/sin undervisning kring. Den kommer de att få ta ansvar för att prova på och på föreslagna sätt ta hjälp av andra för att utveckla sin undervisning kring för att i slutet på läsåret kunna del med sig i ett kollegialt delande av sina nyvunna kunskaper kring resursen.

Likaså kommer ämnesgruppen att få dela med sig av sina tankar, reflektioner och lärdomar till kollegor som under året suttit i andra ämnesgrupper. För vi är ju många som undervisar i flera ämnen och därför kan vara intresserade av hur de tänk i de grupperna. Men även om man inte undervisar i andra ämnen så kan det vara motiverande att höra hur andra jobbar kring kooperativt lärande och med stöttning i språk i alla ämnen ta till sig av valda delar för att kunna göra om till sin verksamhet, som det ju väldigt ofta innebär när man är och lyssnar på andra.

För att vi i slutet på året igen ska kunna reflektera kring vårt lärande som lärare vilket vi så klart hoppas mynnar i elevers lärande så har vi formulerat målsättningar för året.

Nu hoppas vi på ett spännande och lärorikt utvecklingsår i Hultsfred!

Digitalisering och SKUA. Del 2 i utvecklingsarbetet i Hultsfred

Då var vi inne på del 2 i utvecklingsarbetet här i kommunen. Året då SKUAn går in i det övriga utvecklingsarbetet och inte längre är ett eget spår. Den här gången går det ihop med det pågående arbetet kring att implementera digitaliseringen i våra verksamheter.

Vi har under förra veckan genomfört 2 träffar med all vår pedagogiska personal i kommunens förskoleklass-6 verksamhet. Så på måndagen var 4-6 pedagogerna och grundsärkolans personal på workshops, tisdagen F-3 + grundsär och fredagen var formad för våra fritidspedagoger.

Till den här träffen så hade jag bett våra IT-pedagog och våra IT-inspiratörer om hjälp. Jag träffade dem under hösten och berättade om mina tankar. Jag ville att de skulle sprida det som de t.ex. sett på SETT (de besökte SETT-mässan under våren) och dela med sig av tips om bra verktyg som de använder och gillar men då lyfta det språk- och kunskapsutvecklande så klart. Också efter tanken att man kan inte fråga efter något som man inte vet finns. Som lite stöd och något att samla oss kring så hade jag valt ut ett stycke ur Hülya Basarans bok ”Nyanlända elever i mitt klassrum, språkutveckling med digitala resurser” Där förklarar hon varför hon anser att det är bra att använda digitala resurser i undervisningen. Hon fördjupar sig i begreppen multimodalitet, kreativitet, flerspråkighet, individualisering, återkoppling, digital kompetens, digital delaktighet och inkludering.

IT-inspiratörerna läste och ansåg att detta borde alla läsa. Så inför träffen läste deltagarna så att de kom med förförståelse inför träffen. Inspiratörerna hade sedan grupperat dessa rubriker och utformat 3 workshops är pedagogerna skulle få prova på olika digitala resurser. På varje workshop fanns tydliga instruktioner men så kunde man ju också få hjälp av våra duktiga IT-inspiratörer om så behövdes. Om inte annat så kunde man tillsammans med dem resonera kring när och hur man kan använda dessa verktyg? Varför det skulle kunna vara bra och en resurs i verksamheterna?

På fredagen då vi mötte fritidspedagogerna så hade innehållet workshop 2 bytts mot I-Movie och Kahoot.

Så klart har vi satt upp mål för träffarna och för att börja jobba mot målet så får deltagarna en uppgift tills vi träffas nästa gång i den så kallade ”mellanträffen”. Samtalen vid mellanträffarna kommer att ha fokus på delmålet för digitaliseringsträffarna, vi ska ge varandra verktygen att fortsätta det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med koppling till digitaliseringen men vi kommer också att lägga fokus på hur det här kan stötta våra elever vidare i lärandet.

Vid mellanträffarna sitter vi i kollegiala samtal och den här gången så är det då fokus på deltagarnas lektionsplaneringar som de haft i uppgift att göra och ta med till träffen. I vanliga fall på mellanträffarna så sitter vi i arbetslagen men den här gången så ska vi sitta i blandade grupper fast på varje enhet sk ”spår” där även fritids nu är med i samma träff. Hur ser våra planeringar ut? Hur tänker du och hur tänker jag? Vi kan i de här sammanhangen tipsa om konkreta verktyg och lektioner som man tycker funkat bra eller mindre bra. Vi kopplar också till läroplanen för att titta en extra gång på vad det står i de reviderade delarna. Men också koppla ihop det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med digitaliseringen. Hur kan dessa digitala resurser stötta våra elever vidare i lärandet flerspråkiga eller inte? Lärande kring digital teknik och utveckla digitala förmågor men också lärandet i stort men mha digitala resurser och verktyg, kan det underlätta lärandet? Så vi repeterar stöttningsbegreppet och Gibbons men kopplar också till den text av Hülya som deltagarna läst. När hon pratar om inkludering så skriver hon ”De resurser som gynnar eleverna i behov av särskilt stöd gynnar alla elever.” Precis som vi kring SKUAn pratar om att nyanlända elevers lärande har blivit alla elevers lärande. Kanske kan också de digitala möjligheterna underlätta för undervisning och samverkan?

Hur mycket ska vara med?

Jag fick frågan och har fått den förr när jag jobbat med lektionsplaneringar. Så av den anledningen så har jag gjort en slags mall som jag använder mig av då och då. När jag förra året genomförde SKUA-utbildningar så utformade jag denna som stöd för mina deltagare när de just undrade detta.

På länken finns dokumentet ifall någon mer vill använda:

Lektionsplanering

På mellanträffen kommer nu pedagogerna mötas av våra förstelärare. De kommer vara samtalsledare och jobba med kollegial handledning som de tidigare också jobbat med i liknande sittningar. Vi hoppas på ett kollegialt lärande och delande där processen och diskussionerna är det viktiga! Vi är alla på vår egna och gemensamma lärande resa.

Vid varje träff kräver jag in reflektioner på olika sätt. En jätteviktig del för det fortsatta arbetet. Då inte bara från deltagarna utan även från samtalsledare, workshopsledare som varit bidragande i arbetet. Även rektorerna få på sitt sätt reflektera kring insatserna som görs. Men allt kring reflektionsarbetet får bli ett eget blogginlägg så småningom…

Vi jobbar med kroppen och provar Popplet.

Idag stod blod, hjärta och lungor på schemat. 

Vi började med att göra en gemensam tankekarta. Vad vet vi om dessa delar? Hjärtat, blodet och lungorna. Till vår hjälp hade jag en arabisktalande pedagog.

Vi har tittat på filmer och tittat på torson med kroppsdelar som finns på skolan. Mycket spännande! Så har vi experimenterat med kroppen och upplevt pulsen som slår snabbare när vi rör på oss, legat på golvet och känt bröstkorgen höjas och sänkas när lungorna fylls och tittat på händerna efter att en hand har varit sträckt upp mot taket och en ner mot golvet. En hand blir röd och fylld med blod och en vitare.

Efter experimenterandet så återvände vi till vår gemensamma tankekarta igen och kunde fylla på lite fler kunskaper.

Därefter så läste vi gemensamt text ur NO-boken och strök under viktiga ord. Så fyllde vi på igen.

Den här gången hade jag gjort en lucktext som eleverna två och två fick jobba med att fylla i, med hjälp av boktexten. Lite beroende på hur långt eleverna är i så utmanar jag dem att skriva fler meningar på egenhand mha vår gemensamma tankekarta.

Efter det här arbetet så hoppas jag att de har lite grunder för att kunna hänga med delvis i klassrummet sedan.

Efter lunch så har jag ett annat gäng elever. Nu efter deras lektion tillsammans med klassen kring samma tema. Då provade jag för första gången Popplet som är ett verktyg för att skriva digitala tankekartor. Eftersom vi har datavagnar till vårt förfogande så gick vi in på Popplet hemsidan där jag loggade in som mig. Dessa elever fick 2 och 2 skriva egna tankekartor över vad de uppfattat från lektionen i klassen.

Efter det fick de lyssna på texten från NO-boken via Inläsningstjänst och sedan fylla på sina Popplets. Då satt jag också med runt bordet och stöttade i med frågor för att locka ut kunskaperna.

Efter det fick de mha talsyntes skriva hela meningar av stödorden på Poppleten. Då även sortera meningarna så att alla hjärta-meningar kommer på ett ställe osv.

Jag gillade Popplet som verktyg men jag var lite besviken över att det inte gick att klistra in bilder från t.ex. Pixabay vilket eleverna gillar mycket. (Kanske bero på mig men jag lyckades inte.) Det går om man i förväg har valt och sparat bilder i en mapp på datorn men det är u lite krångligt… När jag nu har testat på I-paden så går det där på ett enkelt sätt att fotografera och lägga in bilderna på så sätt i tankekartan iaf. En nackdel på min skola i det fallet är dock att då krånglar det till sig med utskrifterna och jag måste då maila till mig och skriva ut för att få ut tankekartan på papper. Det finns för- och nackdelar med allt… 

Bronsåldern. Men vad är brons?

Då var vi inne på bronsåldern i forntidsarbetet. Men vad är då brons? Av mina elever var det ett fåtal som kunde säga att det var en metall, men vad är en metall? Jag ville att eleverna skulle få lite erfarenheter av metall. Jag var och lånade lite olika metaller av slöjdlärar-Uffe och så skulle vi undersöka om olika ämnen ledde elektricitet och huruvida de var magnetiska. Eftersom järn och järnåldern står på tur så jämförde vi när vi sammanfattade lektionen. Varför bytte man? Varför började man använda järn istället för brons? Vi kände på hur mjukt tennet (en del av bronset) mot det hårda järnet.

Eftersom det finns en hel del svåra ord så använde vi google translate för att översätta till modersmålet. Superbra att man på bl.a. arabiska kan få ordet uppläst. Också bra att det arabiska ordet skrivs med arabisktext men även med våra bokstäver. Elevernas uppgift var att försöka skriva på modersmålet, kunde man inte på arabiska så kunde man skriva med de bokstäver som de nu är vana vid. Eftersom vi nu också läser engelska, och en del av eleverna även använder sin engelska mycket, så kunde man välja att även översätta till det eller såklart annat språk, eller rita en bild för att komma ihåg.

 

Nästa lektion handlade om bronsåldern. De har tidigare jobbat med bronsåldern i klasserna så vår uppgift är att sammanfatta och träna på att berätta och beskriva åldern.

Lektionen börjar med att de i par får 4 minuter att berätta om bronsåldern, de har då ett papper med bilder från åldern framför sig.

Sedan sammanfattar vi vad som sagts i paren gemensamt. Eleverna skriver det vi säger på sina papper.

Efter det sorterar vi orden med färger.

I klassrummen använder de rubrikerna för att skriva faktatexter men hos mig skriver vi inte under de här lektionerna utan tränar på att berätta på svenska helt enkelt. När vi sorterat orden i färger får de träna och spela in på i-Padsen. Tanken är att färgerna ska göra lättare att berätta med röd tråd. En del klarar att berätta och spela in allt kring bronsåldern. De klarar att berätta dvs inte bara läsa orden utan fylla ut meningarna. Medan andra spelar in en färg i taget. Vissa har svårt att uttrycka hela meningar utan det blir mest orden. Men vi utmanar och jobbar på våra nivåer för att hela tiden komma längre. Jag försöker pusha och stötta, utmana och modellera för att vi eleverna ska utvecklas på deras nivå. Filmerna är egentligen inte viktiga, det är processen. Dock ger de mig en bra chans att höra alla elevers språkutveckling i lugn och ro efter lektionen.

Jag vill också slå ett slag för Symwriter. I kommunen har vi ett fåtal licenser men verkligen ett bra verktyg. När eleven skriver så kommer bilder upp som stöd. En elev som jag möter har det på sin dator och skrev den här texten om bronsåldern.

 

Påfylld med inspiration men…

Lägger upp fötterna efter två fantastiskt inspirerande dagar på SETT.

Så mycket roligt och bra som jag sett, så mycket tänkvärt jag hört och så mycket inspirerande och motiverande jag har fått prova på. Mitt Twitter flöde är fullt med kloka citat från föreläsare som jag tar med mig in i mina uppdrag som lärare, kursledare, förstelärare, arbetslagsledare. Ska bli så roligt att prova på mina elever, deltagare och kollegor.

Kolla gärna in mitt twitterflöde.

Men så kommer vi till MEN…

Hur det än är så måste vi ha verktyg! Tyvärr är det få på min skola vilket vi säkert inte är ensamma om. Vi ser och förstår fördelarna med att jobba digitalt med eleverna inte minst för att, som verkligen har poängterats under SETT-dagarna, ge alla elever samma chans att lyckas i skolan. Jag tänker att det borde vara en valfråga istället för mobil-förbud…. Vi vill ha fler digitala verktyg inte färre…

Vi trodde oss i början av en föreläsning vara tvungna att lämna in våra mobiler. Skräcken steg i lokalen. Vi började överväga att gå… Anders Enström pratade bl.a. om att skapa goda relationer.

Blir glad att se att viljan finns bland mina kollegor. I en helt ovetenskaplig undersökning, som jag gjorde i tisdags när vi i kollegiet provade på Plickers ( som vi förövrigt valde för att just visa på bra alternativ som finns för oss som har få verktyg) så visades

 

det just detta, en vilja.

Jacob Möllstam pratade under sin föreläsning om att det är viktigt att vi lyckas fånga in tjejerna i digitaliseringen, vi har svårt att locka till våra makerspace t.ex.. Han jämförde det med att vi bara skulle ha låtit killar lära sig skriva. Så viktig är digitaliseringen, utvecklingen kommer ju inte att gå tillbaka… En demokratisk rättighet…

Blandade bilder från mässan, förutom de som finns på twitter:

I morgon väntar återträff med språk- och kunskaps-utvecklar-kollegorna runt om i Sverige. Ett annat sätt att skapa samma chans för alla elever att lyckas i våra klassrum. Men det ena utesluter verkligen inte det andra! 🙂