Kategoriarkiv: Genrepedagogik

Närläsning av faktatext.

Vi har fortsatt arbetet med insekter. Sist i skogen så hittade vi en faslig massa myror med 3 benpar som var fokus för våra ögon den gången. När vi jobbade vidare i klassrummet så tänkte jag att vi skulle kika närmare på myran. Jag valde en lättläst text om myran och vi jobbade gemensamt med texten med närläsning a´la i Anna Kayas film om cirkelmodellen som ni ser här under.

Just den närläsning som jag syftar på startar 16 minuter in i filmen.

Vi jobbade som sagt med texten om myran. Vi pratade om texten och strök under viktiga ord. De viktiga orden skulle de sedan försöka använda i sin NO-bok. Den här gången skrev vi för hand. Några valde att skriva enbart några av orden vi strök under andra utmanade sig genom att skriva meningar om orden. Vi jobbade också med myrans kroppsdelar. Nästa besök i skogen ska nämligen handla om hur insekternas kroppar ser ut och förhoppningsvis kommer vi till kontentan att insekterna har en 3-delad kropp så som t.ex. myran.

Titta på Annas film! Den är väldigt tydlig och bra.

Vi pratade om vad en faktatext är, tittade på bilderna och funderade kring dem. I förskoleklassen hade grupperna fjärilslarver och grodyngel så begreppen ägg, larv, puppa var bekanta för eleverna och något de kände igen.

Vi hjälptes som sagt åt att läsa och jag sa t.ex. på nästa rad kan vi läsa hur många myror som kan bo i en myrstack. Så läste vi tillsammans och följde med fingret så gott det gick och hittade ha projektorn och dokumentkameran också rätt ord att stryka över.

Våra första faktatexter… Arbetet fortsätter… 🙂

Vi bäddar för narrativa genren med att beskriva Egenskaper #Livetibokstavlandet

Så har vi jobbat med andra avsnittet i Livet i bokstavlandet och jobbat med kapitel 2 i läseboken med samma namn. Vi har jobbat med bokstäverna L och E under två veckor. Läseboken och programmen är upplagda så att varje avsnitt berör två bokstäver och eftersom vi är precis i början av bokstavsarbetet så har jag valt att dela på läsläxan hem och även valt att jobba med en bokstav i taget, en vecka i taget. Dels för att jag inte ska stressa ihjäl mig men också så klart för att hinna befästa.

 planering bokstavlandet version2

li-bl-avsnitt-2

Första veckan jobbade vi med bokstaven L och läste de första sidorna i kapitlet. I den gröna läseboken är det ljudning med och det är största fokus på att få alla att förstå ljudningen nu. För att kunna träna ännu mer hemma på just ljudningen med de här eleverna så kompletterar vi Livet i bokstavlandet grön med Läsinlärning i 7 steg.

Resterande två sidor sparar vi till vecka nummer två och bokstaven E. Då eleverna också får med ”mappen” hem. I mappen finns ord/meningar som de själva har skrivit på datorn i sina skrivarpar.

 

img_4352.jpg

 

img_4351.jpg

Varje vecka i samband med ny läsläxa jobbar vi med ljudanalys på mattan. Jag har plockat fram bilder och vi lyssnar tillsammans om ljudet i fråga hörs i början, i mitten eller i slutet.

Så jobbar vi med ordbilderna. Tränar på att känna igen dem utan att ljuda.

Så klipper vi i tidningar och själva letar bilder där ljudet ingår i. Detta klistrar vi in i bokstavboken. Förra gången när jag hade en etta så skrev vi nogranna, fina, ordentliga bokstäver i den boken. Nu är det mest för att nöta hur de ser ut och träna på att skriva bokstaven lite iaf. Jag visar hur det är tänkt att man ska forma bokstaven men jag rättar utan lägger istället mer energi på att eleven ska förklara för mig hur de har tänkt kring bilderna de klippt ut och var i ordet ljudet hörs.

Övningen den här veckan blev memory. Jag kopplade ihop svenska och matten (siffran två och par). Vi spelade memory med versaler och gemener.

Till bokstaven L listade vi L-ord i våra skrivarpar vid datorerna. Så skrev vi meningar kring ordbilderna. Det var det pappret som sedan sattes i mappen och blev läxa till vecka 2. Vid vårt andra dator-pass pratade vi om egenskaper vi har. Som koppling till bokstaven E men också för att börja bädda för att kunna beskriva mer i inledningarna när vi börjar skriva narrativa texter, berättelser. Jag tänker att vi ska försöka bygga vidare på det sättet eftersom eleverna redan i förskoleklassen har jobbat med att skriva berättelser i 4-rutan dvs. med inlednings, problem, lösning och slut.

img_4368.jpg
Eftersom de skriver i skrivarpar även här så får de stryka över de meningar som stämmer på dem själva eller som de har skrivit.

Pysslet var att klippa och pussla ihop en elefant och ett lejon.

 

Föräldramötet förra veckan la jag stor vikt vid att förklara för föräldrarna hur det är tänkt kring läsläxan. Hur jag vill att de tränar på ljudning hemma och hur jag vill att det tränas på ordbilderna hemma. Vi pratade om progressionen kring läsningen både kring läsa med flyt och läsförståelse. Även tänket kring ASL arbetet och att vi inte lägger lika mycket vikt på att forma bokstäverna helt rätt men att känna igen dem både gemener och versaler.

Än så länge kör vi en bokstav i taget och delar på läsläxan men det kan ändras så småningom, när både eleverna och jag blivit varma i kläderna och vi har fått med alla på ljudningståget… 😉

Återgivande genren introducerar i åk 1 mha I-Movie.

Idag har jag introducerat den återgivande genren i min etta.



Efter vårt besök i skogen i onsdags, när vi tittade på hur många benpar djuren i skogen hade, så gjorde vi en gemensam tabell i klassen.

Vi pratade vidare om vad vi hade gjort i skogen. Vi tittade letade insekter med lupp, kollade på bl.a. rönnen och andra träd och såg att de började vissna, letade årstidsbilder som vi lärare satt upp i träden och som sagt gjort tabell. Vi funderade över vad vi gjorde först, sedan, efter det och till slut.

Sedan fick barnen berätta i I-Movie.

Jag var beredd på att det skulle bli en mycket rörig lektion när det var första gången vi gjorde detta, men det gick mycket bättre än väntat. Ibland gäller det bara att kasta sig ut helt enkelt. 🙂

Vi tränade samarbete, att samsas, muntlig kommunikation och att återberätta bl.a. men idag slapp de att skriva. 🙂

Under veckan har vi också kopplat matte och No med att trä upp 20 rönnbär på en tråd, jobbat med par på olika sätt benpar, bladpar (rönnen), memory och siffran 2. Se tidigare blogginlägg.  Vi har också sjungt om rönnen från Majas alfabetssånger. Därav har en pojk berättat på filmen om att är det mycket rönnbär på hösten så blir det en kall vinter.

Jag ser att filmerna ser ut att vara samma men det är faktiskt två olika… 😉

 

Boktips, gratis att ladda ner: #gilla_lära_språk

Måste tipsa om den lättillgängliga och lättlästa #gilla_lära_språk. Länken här går till recensionen på pappasappar.se. Boken är gratis att ladda ner på Itunes.

En mycket inspirerande bok om den tidiga läs- och skrivutvecklingen, och även tala-lyssna-utvecklingen. Ska man som jag börja jobba med ASL så är detta en inspirerande bok att läsa. Att jobba med digitala verktyg i skolan i samband med läs- och skrivinlärning. Och genom att jobba med digitala verktyg kring bedömningen av tala kan vi nu ”fånga det talade språket”. ”Vi kan bedöma och dokumentera något som tidigare skulle bedömas i ögonblicket”.

I boken finns flera tips på olika appar som kan vara stöttande på olika sätt i klassrummet. Dels för att stötta elever som behöver stöttning, dels som stöd för bedömning men också tips på hur vi kan utmana i klassrummet. Anki Demred Klinga och Ida Söderman skriver i boken ”De digitala verktygen kan fungera som möjliggörare, men det är själva uppgiften som är motivationsskapande.” Klokt tycker jag. Att slänga fram en I-pad hjälper föga, pedagogiken bakom uppgifterna som är grejen.

Hela aligmentänket som de tar upp i boken gillar jag också, det är grunden till mina pedagogiska planeringar. ”Alignmentplanering innebär att det finns en samstämmighet mellan mål, undervisning och bedömning där de olika delarna samspelar och förstärker varandra.” Eleverna ska veta vart de ska, hur de ska ta sig dit.

Jag fastnade också för de motoriska träningstipsen. Något som jag ska anamma i mitt klassrum till hösten. Förberedelserna har redan börjat.

Vi ska träna på att knyta skor, knäppa knappar, pärla på piprensare, skruva på muttrar, sy i hålpapper, sortera knappar med tång/pincett, pussla, plus-plusa m.m. Har som sagt bara börjat samlandet… 😉

Alla genrer på samma gång.

Tre år går fort. Det börjar bli dags att släppa mina kära elever vidare på nya äventyr. Dags att avsluta påbörjade arbeten och då även vårt arbete kring att skriva i olika genrer.

Vi har under en period jobbat med livscykler och haft både fjärilar och grodyngel i klassrummet. Vi har dokumenterat utvecklingen  och jämfört deras stadier. Vi har pysslat och målat. Djuren är utsläppta och även det arbetet skulle vi sammanfatta tänkte jag. Så jag slog ihop dessa två projekt.


Eleverna fick nu välja ett djur och en genre att skriva kring. Jag satte fram alla våra genrer som vi jobbat med och repeterade dem lite. Vissa genrer jobba vi mer med än andra så det var bra med en liten repetition. Sedan fick de som sagt väja, hann de flera så var det helt ok så klart. De fick också välja redovisningsform. En utmaning var också att försöka få med flera genrer i samma text. T.ex. om man valde att skriva en narrativ text så kunde man ändå försöka få med fakta. Eller om man skrev en beskrivande text så kunde man kombinera det med en återberättande text som beskrev hur vi har skött om våra djur. Vad som hända först, sedan, därefter osv.


Det blev texter av många olika slag och även olika sätt att redovisa. Det blev narrativa texter med grodor i huvudrollen som samtidigt beskrev deras livscykel. Det blev Power Point presentationer med fakta om fjärilar. Det blev instruerande texter om hur man gör ett av de pyssel vi gjorde m.m.  🙂


 

 

 

 

 

Självskattning och bedömning! Strukturen och tänket kring elevnära pedagogiska planeringar.


Då avslutar vi  vårt arbete med den pedagogiska planering forntiden.

Alignment planering Forntiden.

Matris Forntiden

Vi har jobbat med den pedagogiska planeringen. (Jag har själv inte skrivit just den pedagogiska paneringen till det här arbetsområdet så därför lägger jag inte upp den). Men min undervisning ligger mycket till grund i den, alignmentplaneringen och matrisen.

Matrisen hjälper mig att leda lärande för de elever som jobbar för att nå mer än godtagbara kunskaper á la skolverkets omdömesblankett. I den planerar jag hur jag ska leda eleverna för att utvecklas mot nästa steg. När jag gör den i förväg har jag lättare att göra bedömningarna i slutet på arbetsområdet. Vilka har jobbat mot den högre nivån och vilka har nått hela vägen. Vad kräver jag för att göra bedömningen att eleverna nått mer än godtagbara kunskaper?

Eleverna har varit med och bestämt hur vi ska jobba för att nå målen, elevinflytande. De fick komma med förslag och några har slagit in och andra inte.

IMG_3165.JPG

Det resulterade till slut i en PP-vägg kring forntiden. Under arbetes gång har vi fyllt på med bildstöd och ord och begrepp.

IMG_3403.JPG

 

Vi har skrivit faktatexter och då använt en 6-fältare som stöttning.

6-fältare Forntiden.

Vi jobbar då med målen. Plockar fram dem för att tydliggöra att vi jobbar mot att nå mål och plockar tillbaka dem i slutet på lektionen och funderar på om vi kommit närmare. (Målen är de konkretiserade målen från alignmentplaneringen.)

 

Vi jobbar på olika sätt för att nå målen. Två vägar mot samma mål. Några av eleverna sitter jag på mattan med efter genomgång och parar i hop ord och bild eller pratar om en text eller samtalar om en bild för att t.ex. jobba för att nå målet beskriva de olika tidsperioderna.

Två vägar mot samma mål

IMG_3401.JPG   IMG_3399.JPG  IMG_3400.JPG

Så har vi jobbat på men så idag var det alltså dags att börja avsluta. Vi kom till ett bedömningstillfälle.

image

Bedömning Forntiden.

Eleverna får då försöka att visa sina kunskaper för mig. De får ett papper med moln där de ska självskatta sina kunskaper. Rita molnen utefter hur de själva ligger till gentemot att nå målen. Samtidigt sak de skriva vad de kan kring målet. Frågorna är formulerade för att locka dem till att försöka skiva så de når den högre nivån. Idag har eleverna bara börjat och tänker själva kring vad de vet, Enskilt. När de funderat klart och anser sig vara klara får de utifrån sina anteckningar prata i Par. Då går jag runt och lyssnar och ställer frågor för att så hur mycket de kan resonera och analysera. Sedan tar vi det Alla tillsammans. Enligt EPA-modellen. Jag kan sedan göra min bedömning och har dokumentation som gör att jag känner mig säkrare i min bedömning,

Efter detta för jag inte min bedömning i vår plattform Infomentor. Sedan återstår bara för mig att analysera min undervisning. Hur har det gått för mina elever? Varför? Hur kan jag skruva på min undervisning för att det ska gå ännu bättre?

alalys censur
Exemplet på bilden är från en tidigare pedagogisk planering Hultsfreds historia. Jag har tagit bort siffror med tanke på sektrestessen.

Vill du läsa mer om hur jag jobbat med olika lektioner, pyssel och mot olika mål så finns allt här på bloggen.

Vikingatiden. Film som redovisningsform. Motivation!

När vi nu i slutet på järnåldern och forntidsarbetet gick in och började prata lite mer om vikingatiden så har eleverna fått jobba på ett lite annat sätt. Vi hade ledsnat på att skriva faktatexter i vanlig form så nu introducerade jag I-Movie och Power Point som verktyg i skrivandet. Mycket uppskattat och motivationsskapande. Tack vare Office mix kunde vi också spela in ljud till våra power point-presentationer. Det skulle också funka via Screencast-o-matik.

Eleverna har fått samla fakta från hemsidan Unga fakta. Så har de fått planera sitt arbete i en tom 6-fältare. Vilka 6 slides eller bilder vill ni ha med i er presentation? Vad ska de handla om? Vilken fakta ska stå med?

Vi jobbar mot målet: (mfl)



Tack vare Unga faktas pyssel gjorde vi också vikingabyar.


Vi har också tillsammans antecknat fakta allt eftersom vi titta på serien Odens rike från UR.


  
Odens rike. Från UR.

Unga Fakta.

Här under ser ni två elevexempel från de olika verktygen vi använt.

Power Point med Office mix:

I-Movie:


Eleverna har jobbat för fullt. Skrivit, googlar, tränat och spelat in. Tränat mycket svenska och repeterat alla fakta flera, flera gånger.

– Måste man gå på rast?

När jag kommer ner till klassrummet igen med kaffekoppen i handen är det full koncentration i klassrummet och full aktivitet. Det här måste vi göra oftare slår mig!

Tittade på en föreläsning med Bosse Larsson. Han sa ”Vi kan inte skapa motivation men vi kan skapa motivationsskapande situationer.” Jag tänker att digital teknik kan vara en väg.

Tack för inspiration Hulya Basaran!  

#I drömmarnas värld. Nästa steg, måla med ord.

Kap 5 i I drömmarnas värld handlar om att huvudpersonen kommer och gör planer för hur han/hon ska hjälpa sin vän i drömmarnas värld.

Tankarna dunkar och bankar kring hur huvudpersonen ska kunna hjälpa så vi pratar om stavnings reglerna för ng-ljudet med fokus på nk-stavningen. Vi tittar på Livet i bokstavslandet för att samla ord.

 

Vid nästa tillfälle, då vi ska börja skrivandet, pratar vi om hur vi ska kunna måla med ord i våra texter. Vi pratar om adverb och adjektiv. Vi sätter upp nya planscher på vår begreppsvägg och justerar vår checklista för berättelseskrivande.



På länken här finns planeringen för skrivprojektet I drömmarnas värld. Jag har också jobbat med det som ett matteprojekt som också finns här på bloggen.

Vi har tagit ett nytt steg i berättelseskrivandet och det finns tankestrukturer i klassrummet att ta hjälp av i vårt fortsatta arbete vidare inför slutkapitlet och vidare berättelseskrivande. 🙂

Lärar-återkoppling och elev-”återkoppling” i arbetet mot mål.

Vi fortsätter arbetet kring forntiden med att samla fakta kring järnåldern. Tillsammans antecknar vi allt vi lär oss allt eftersom. Vi har tittat på sammanlagt två filmer vid två olika tillfällen som vi antecknat på vårt gemensamma anteckningspapper.


Idag har vi läst i vår SO-bok och fortsatt att göra frågor till våra forntidsspel. Nu kompletterade vi alltså med frågor om järnåldern. Så spelade de igen så klart. De lär sig massor!!

Vid arbetet med bronsåldern så gjorde vi en gemensam 6-fältare som eleverna skrev texter själva utifrån. Den här gången ska vi ta nästa steg. Faktatexterna kring bronsåldern ligger på väntan för att bli återkopplade till eleverna så att de vet vad de ska tänka på tills den här gången. Nu är det tänkt att eleverna på egen hand ska fylla i en 6-fältare och kunna skriva sin faktatext.

För att ha en större chans att göra sitt bästa och komma ihåg allt som man ska tänka på när man skriver sin faktatext har jag gjort en checklista även för fakta texter. Har också en när vi skriver berättelser nämligen. Jag kollar själv av först och sedan ber jag också en kompis hjälpa till att ”rätta”. Har jag använt de ämnesspecifika begreppen? Hur är det med punkter och stora bokstäver? Stycken, tror du jag delat in dem rätt?

Checklista faktatext.

IMG_3448.JPG


Det återstår att se om de kan utveckla sitt faktaskrivande efter allt vårt arbete kring järnåldern. Eftersom vi även fördjupat oss i metallerna vi jobbat med blir utmaningen att även skriva några fakta kring det.

Tillsammans ska vi nå målen:

  • Kunna använda en tidslinje och kunna tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Även dåtid, nutid och framtid.
  • Beskriva hur olika människor levde under de olika tidsperioderna.
  • Beskriva hur man kan se spår av forntiden både i natur och i språk och litteratur. T.ex. ha kunskap om hur skriftspråket såg ut.
  • Söka information från olika källor. Fundera över källkritik.
  • Jämföra livet då och nu.
  • Skriva faktatexter och använda bilder till.

Uppleva skolan, magi eller magnetism.

Utifrån vårt forntidstema har vi blivit inspirerade att prata och undersöka olika metaller, så nu när vi gick in på tidsperioden järnåldern så blev intresset stort för magnetismen.

Vi tittade tidigare i veckan på en film om hur man utvinner järn i naturen. Vi samlade fakta och i dag började jag med att lägga till att det finns järn i jordens kärna bland dessa fakta. Det kanske man kan ha nytta av att kunna under lektionens undersökningar….

Så idag var det dag att undersöka det här med magnetism. Fram med magneterna och testa lite. Vi pratade om begreppen attrahera och repellera. Sedan begav vi oss till slöjdsalen. Det var nämligen lite dåligt med metaller att undersöka i vårt klassrum men i träslöjdsalen fanns mässig skruvar, sågar, hammare och aluminiumbitar m.m. Mycket spännande. Det gällde också att kunna verktygen som slöjdläraren pratar om.


Eleverna fick en slags labrapport-mall framför sig. De skulle då välja 3 olika saker i slöjdsalen som de ville undersöka. Sedan fick de gissa. ”Hur tror du det kommer gå?” En tes. Sedan var det bara att prova. De fick skriva hur de gjorde och på slutet reflektera över varför det blev som det blev.

Labbrapportsmallen.

 

Plåtbiten visade sig inte vara en plåtbit..
Plåtbiten visade sig inte vara en plåtbit…

Sedan gick vi tillbaka till klassrummet igen och provade några andra experiment. Ni ser några exempel på bilderna och är ni intresserade av alla finns de på länken här under.

Magnetismexperiment.


Vi pratade om kompass, pluspoler och minuspoler. Varför vänder sig kompassnålen mot norr? Liksom vår magnetiska nål på korken i vattnet… Nästan magi. Eller hur var det nu med jordens kärna?


Att uppleva magnetismen!

”Det är lite spännande med magnetism” som en pojk sa. 🙂

Förhoppningsvis vet också alla nu vad järn är och några kanske kan berätta ganska mycket om järn inför vårt fortsatta arbete med järnåldern.

Tipsar också redan nu om ett radioprogram från UR:s serie Vem vet vad? Vi startar måndag morgon med att lyssna på det.

Vem vet vad? magnetism.

magnetism