Kategoriarkiv: Genrepedagogik

Åk 2, Att skriva sig till läsning, Genrepedagogik, IT, Målmedveten undervisning, NO, Nyanlända, Pedagogisk planering, SKUA

Cirkelmodell och digitala verktyg som stöd för att skriva texter om våra hemländer.

25 mars, 2018 malincarlsson Lämna en kommentar

Då var vi framme vid fjärde fasen i cirkelmodellen kring att skriva faktatexter om våra hemländer.

Vi startade temat med att gemensamt hjälpas åt att skriva om Sverige. Vi läste texter och fyllde i vår 6-fältare om länder. Sorterade ord i rätt fält. Vi hjälptes sedan åt att formulera hela meningar utifrån orden i fälten. Vi skrev i Power Point och för att få till lite extra språkutveckling så fick eleverna spela in sina röster till varje slide. Allt kring hur vi jobbat finns i de tidigare inläggen här nedan.

Läs tidigare inlägget på temat:

Planering kring sva-tema Mitt land

Skriver och spelar in våra faktatexter i Power point

Nu var det dags för eleverna att använda sina kunskaper som de lärt sig under Sverige-arbetet. De fick nu skriva om sina hemländer på samma sätt som vi jobbat med Sverige. En ny 6-fältare som de två och två fick försöka fylla i utifrån en faktatext ur en lärobok kring landet. Jag blev nästan lite förvånad över hur lite jag behövde hjälpa till för att hitta fakta som skulle fyllas i i de olika fälten. Otroligt duktiga! Cirkelmodellen är toppen, tänker jag. 🙂 Och när det kom till att jobba med Power point och spela in ljud var det heller inga problem redan andra gången. (När vi jobbar vidare ska jag visa dem alla roliga animeringar m.m. som finns i Power Point. :-))

Dessa böcker som jag lånat från mellanstadiet har vi använt oss av. Bra kartor med bilder som förtydligar vad som finns i landet. Inte nyaste versionerna men har funkat… 😉

6-fältare mall länder.

Vi jobbar hårt med att formulera hela meningar utifrån ord i flera sammanhang med mina elever som läser SvA, och de ligger så klart på olika nivåer kring just detta mål. En del rättar jag svenskan med ordföljd och ändelser väldigt noga. Andra behöver stöd av meningarna som vi formulerade kring Sverige för att sedan skriva liknande. Därför skrev jag ut en Power Point-presentation om Sverige och satte upp på tavlan så de kunde gå och söka stöd där ifall de behövde. Jag vill att de så mycket som möjligt ska kunna söka stöd i klassrummet utan att fråga mig och behöva vänta på att jag ska komma med svaren.

Bilderna som eleverna använt i sina filmer är tagna från gratis bild-sidan Pixabay. Rekommenderas också varmt!

Nu blir det QR-koder som skickas hem så att eleverna kan visa sina familjer deras fina arbete och så ska det bli filmvisning i klassrummen. 🙂

Åk 2, Att skriva sig till läsning, Genrepedagogik, Målmedveten undervisning, Nyanlända

Vi återberättar med stöttning och utmaning.

18 december, 2017 malincarlsson Lämna en kommentar

Förra veckan var det lucia-firande för skolan.

Men vad var det vi gjorde egentligen? Att återberätta vad vi gjorde på luciadagen, dagen efter, var uppgiften.

Vi började med att klippa och sortera. I vilken ordning tänker ni i paret att bilderna ska ligga? Efter en stunds resonerande klistrade vi fast bilderna gemensamt. Sedan plockade vi fram expertorden. Funderade igen i par kring vilket ord som skulle ligga vart. Gick igenom tillsammans och klistrade fast.

Så var det dags att skriva i par. Den som sitter vid datorn skriver det kompisen säger. Om den anser att det är något som ska ändras måste de prata om det tillsammans.

Vi använde en mall att klistra allt på och överst på mallen stod också lite fler stödord, nämligen tidsorden som de använder ute i sina klasser, först, sen, sedan, efter det, dessutom, till slut osv. Jag uppmanade till att försöka sig på att använda dem på ett varierat sätt och när jag gick runt så försökte jag utmana de som jag tycker ligger på steg 2, 3 ungefär i Bygga svenska att använda dem. Jag poängterade också och hjälpte dem att böja orden till preteritum när det behövdes. För de som inte kommit till steg 2 ännu stöttade jag kring att skriva hela meningar och använda expertorden som vi limmat fast vid rätt bild.

Jag kunde efter lektionen slut snabbt anteckna vid min lektionsplanering vilka som själva klarade att böja och vilka jag behövde stötta. Det är väldigt snabba och slarvigt antecknade lektionsplanering och utvärdering men fyller sin funktion… 😉

Detta skrivandet kring samma tema fungerar jättebra i mina grupper med spridning på den språkliga förmågan. Jag kan utmana och stötta fast alla jobbar mot samma mål och med samma uppgift. Att använda datorerna med talsyntes gör också att resonemanget och diskussionerna kring stavning hela tiden är igång. De hjälper och rättar varandra och datorn ger direkt feedback.

Som extrauppgift, om man blir klar, har jag gjort Plural-memory. När vi gjorde en diagnos i årskursen visade det sig att flera av våra sva-elever har svårt för bl.a. på plural-ändelserna, så klart. Det är verkligen en svår del i vårt svenska språk. Det här memoryt är i bestämd form och reglerna är svåra att hålla isär och tänka på. Jag tänker att vi måste träna mycket på det här och många av mina elever måste helt enkelt lära sig hur det ska låta genom att träna mycket och ofta. Just det här memoryt det blandade ord som böjs lite olika just för att visa på att det finns flera olika ändelser som visar att det är flera. En stöttningslapp följer med spelet så att de kan leta reda på ordet och se om det är flera träd eller bara ett de ska hitta på bilden om de får upp ordet träden.

Genrepedagogik, Kooperativt lärande, Nyanlända, Skolutveckling

SKUA-utbildning träff 2 kring stöttning, tala och lyssna.

15 november, 2017 malincarlsson 1 kommentar

Jag genomför en utbildning för nyanställda i kommunen kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Här ser ni innehållet och Powerpointen från den andra träffen med fokus på Stöttning och tala/lyssna. Deltagarna är 48 stycken och indelade i 8 basgrupper. Alla deltagare har Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet, så det är mycket till den boken som jag hänvisar. Mellan de stora träffarna som jag håller i så har förstelärarna mellanträffar med var sin basgrupp.

De stora träffarna innehåller en blandning av föreläsning och workshops. Dessutom får de uppgifter att genomföra tills mellanträffar och till de stora träffarna.

SKUA Träff 2 introduktion för nyanställda; stöttning, tala, lyssna slideshare from Malinspplugg

Här nedan ligger länkarna som jag länkat till i Powerpointen:

Puzzelmaker

Flerspråkighet som resurs.

Kooperativt.com

Inför nästa träff som handlar om att skriva och bl.a. cirkelmodellen vill jag att deltagarna har tittat på filmen om cirkelmodellen av Anna Kaya:

Åk 1, Genrepedagogik, Matematik

Fortsättning på signalord. Vi skriver räknehändelser med genretänk.

29 mars, 2017 malincarlsson 3 kommentarer

Idag kom fortsättningen på signalordslektionerna.

Blogg inlägg:

Genretänk i matten… Vilka ord signalerar vilket räknesätt?

Vi har haft två signalordslektioner, även om jag bara bloggat om ett.

Bedömningsstödet, som vi gör nu i åk 1, visade att vi inte jobbat tillräckligt mycket med räknehändelser. Det måste vi ändra på!

Idag började vi med att repetera signalorden. Eleverna skulle markera genom att dra streck vilket ord som signalerade vilket räknesätt.

Vi jobbade enligt EPA. Först tänkte eleverna själva. Sedan fick de förklara hur de tänkt i paren. Till sist tog vi det alla tillsammans. Mycket nyttigt för vi hamnade i diskussioner kring att några av orden kunde signalera båda räknesätten. Vi pratade också om skillnaden mellan ger och får, vem är det addition för och vem är det subtraktion för?

Som extra, i väntan på att alla skulle bli klara, försökte eleverna hitta på fler signalord. Klurigt, men sammanlagt var ett ord de kom på i alla fall.

Under signalordslektionerna har eleverna löst olika textuppgifter där orden ingår så alla har löst räknehändelser eller textuppgifter inför den här lektionen då vi ska skriva egna uppgifter. Så jag tänker att vi har förberett oss både genom att läsa modelltexter och hitta viktiga ord för just genren räknehändelser…

Sedan gick vi på huvuduppgiften för dagen. Att skriva egna räknehändelser.

Jag hade gjort en mall som vi först hjälptes åt att fylla i. Alla tillsammans.

I ovalen klistrade vi in ett tal, 5+7.

Jag ritade och vi pratade lite extra om hur man ritar i matten. Tydligt men inte jättenoga…

Sedan skrev vi en händelse kring talet tillsammans och tillslut skulle vi formulera en fråga. Vilket är ganska svårt i 7-års åldern. Jag bestämde ett startord för att hjälpa till.

HUR…

(Dokumentkameran är ett superbra verktyg i mitt klassrum.)

Efter att vi gjort en räknehändelse tillsammans så fick de göra en liknande uppgift i paren. Istället för 5+7 fick de nu 6+6.

Lite allteftersom blev eleverna klara och då gjorde vi den sista räknehändelsen för dagen. De fick då fundera kring ett subtraktionstal. Här fick jag gå runt och hjälpa till lite speciellt kring hur man skulle rita när det var subtraktion.

Vi hoppade sedan fram lite i Favoritmatematikboken och gjorde ett par sidor problemlösning.

Vill också tipsa om dessa kort. Rita – Räkna heter dem. Är osäker på tillverkar i skrivande stund men finns i olika nivåer och var perfekta som fortsättning för de snabba.

Dagen fortsatte på fråge-temat när vi jobbade med vårblommorna och eleverna fick då ställa ja- och nej-frågor för att lista ut vilken blomma som kompisen tänkte på. De hade bilder på blommorna på bänken framför sig.

Och vi fortsätter också i morgon med att skriva frågor på bilderna som hör till läsläxan.

Nu hänger vi i med reportern…

Åk 1, Genrepedagogik, Målmedveten undervisning, Nyanlända, Pedagogisk planering, SO, The big five

Lärarmål: jobba varierat, aktiverande och stöttande i undervisning. Här So-tema.

8 mars, 2017 malincarlsson Lämna en kommentar

Vi har under en tid jobbat kring ett tema om att flytta i världen. Vi startade temat genom att i grupper fundera på vad vi vet om världen. Eleverna skrev och vi funderade sedan tillsammans.

Utifrån vår pedagogiska planering så har jag jobbat fram en matris. Här har jag dock hoppat över nivå 2. En besparing i arbetsbelastning kan man säga för att jag främst använder mig av nivå 1 och nivå 3 i min bedömning, nivå 2 blir liksom vägen mot nivå 3. Matrisen är ett viktigt redskap för mig som lärare nr jag planerar min undervisning. Hur stöttar jag och hur utmanar jag eleverna? Hur ska jag lägga upp undervisningen för att leda lärandet mot nästa nivå?

Eleverna får också vara med och tänka till kring våra konkretiserade mål från PP-väggen kring hur vi ska jobba för att nå målen. Vi pratar också om att det är viktigt att visa sina kunskaper och hur man kan göra det.

Ett mål har varit att kunna beskriva varför människor flyttar och hur det kan påverka barn och familjer. Vi funderade tillsammans på varför man flyttar och många av oss i klassen hade erfarenheter av att flytta och kunde berätta om hur det var.

Vi läste berättelser om att flytta och vi skrev också egna berättelser där någon flytt skulle ingå.

Som läxa hade eleverna att intervjua en vuxen med frågor kring flyttande. Vilket också var ett mål, ”att göra enkla undersökningar”. Så här i efterhand har känner jag att jag skulle ha gett eleverna fler tillfällen att hitta på egna frågor t.ex. till varandra för att ge dem chansen att nå den högre nivån kring målet. I samtal kring våra erfarenheter kring att flytta blev det lite sporadiska frågor men är det något jag ska bedöma så borde jag ha undervisat kring det bättre tänker jag. Analys av min undervisning! Förändra för att förbättra.

Kring att känna till världskartan, världsdelar och väderstreck har vi bl.a. plockat med ett självrättande materiel. Placera världsdelarna rätt. Vänd och titta om du gjort rätt. Vi utvecklade också genom att när vi pratat om väderstrecken försöka beskriva för varandra var världsdelarna ligger. T.ex. jag tänker på världsdelen som ligger söder om Europa.

Vi har också pratat om vad färgerna på kartan betyder.

Vi har också tagit in modersmålet i undervisningen. Vad heter världsdelarna och väderstrecken på arabiska och albanska.

Eleverna har gjort sina egna världskartor och placerat stjärnor på viktiga platser i världen för dem.

Så måste vi så klart veta var vi bor nu. Det här materialet hittade vi i någon facebookgrupp.

Vi har också fått reda på mer om världsdelarna genom djuren som bor där. Tittat på filmer och läst texter om djur i andra världsdelar. Vi har skrivit faktatexter med stöttning av en 4-fältare och placerat ut dem i världen.

Efter det skrev vi argumenterande texter kring något favoritdjur i världen.

Det var allra första gången som vi skrev argumenterande texter så vi började med grunden. Jag visade en modelltext och så fick eleverna använda ”börjor”, klippa ut och klistra in eller skriva av.

Min elev som har albanska som modersmål fick, med stöd av vår modersmålspedagog, att skriva sin argumenterande text på albanska. Vi läste upp våra texter för varandra.

Nu har eleverna fått självbedöma sina kunskaper kring temat på målboksbladet.

Flytta-temat har varit en del av den pedagogiska planeringen kring Värdegrund.

Nu återstår för mig att gå igenom hur eleverna tyckt att det gått själva men vi gjorde också en liten kontroll genom en slags sittande tipspromenad med 1 x 2- frågor. Dessa ska jag så klart också titta på och så göra en bedömning i matriserna. Sedan ska jag analysera min undervisning. Vad kunde jag gjort bättre för att ha lyckats ännu bättre med mina elever?

Åk 1, Genrepedagogik, Matematik

Genretänk i matten… Vilka ord signalerar vilket räknesätt?

15 februari, 2017 malincarlsson 3 kommentarer

Nu börjar vi jobba lite smått med textuppgifter i matematiken. Vi pratar också om att kunna skriva på mattespråk på utvecklingssamtalen. Men hur gör man då? Vilka ord är viktiga kring textuppgifterna?

Jag tittade på ett filmklipp när jag kikade lite på webbdelen av kartläggningen för nyanlända. Som kursledare för språk och kunskapsutvecklande arbetssätt här i kommunens 1-6 verksamheter så kikade jag in på den 4:e modulen, resultat-delen. Här tittade jag bl.a. på filmen kring matematik.

Här pratar lärarna om signalord i matematiken. Superbra! Klart vi måste gå igenom signalorden för att kunna veta. Jag måste undervisa kring det som jag bedömer… inte ta saker för givet!

Så idag har vi läst gemensam text. Textuppgifter. Tittat på vilka ord som gör att man kan veta vilket räknesätt man ska använda när man sedan ska skriva på mattespråk. Vilka ord är de viktiga och signalerar för oss vilket räknesätt jag ska använda?

Jag valde ut 4 att börja med: får, tillsammans, fler och färre. Fler och färre eftersom vi jobbat med dem och det blev lite repetition.

Mha dokumentkameran så läste vi texten gemensamt. Ringade in signalorden och skrev på mattespråk.

Sedan samlade jag mina elever som behöver språkstöd på mattan och vi repeterade en gång till. Tog hjälp av pengar och pratade om får och tillsammans. Sedan hjälptes vi åt att lösa resterande uppgifter som skulle klistras in i matteskrivböckerna.

Repeterade orden och ringade in vilket räknesätt ordet signalerade.

De andra eleverna fick två och två sätta igång och läsa, ringa in signalord och skriva på mattespråk i sina matteskrivböcker.

Som utmaning fick de också hitta på egna uppgifter där de använde de signalord som vi gått igenom idag.

Två spår i undervisningen vilket gjorde att alla hade chansen att lyckas.

Vi fyllde på vår mattebegreppsvägg med en plansch med signalord som kommer att bli fler med tiden…

Tillägg:

Jag har fått reaktioner på att jag likställer färre med subtraktion och tillsammans med addition. Ledsen att jag upprör! Så jag vill förklara mina tankar kring det.

Jag reflekterade också under lektionen att jag färre i dagens uppgift likställs med subtraktion vilket jag är väldigt medveten om att det inte alltid gör.

Jag valde att ha med de begreppen för att vi har jobbat med dem ett tag. När vi har pratat kring dem och eleverna och förklarat för varandra och mig kring bedömningsstödet så använder de begrepp som mindre, räkna neråt, backa m.m. typ subtraktion. Så idag körde vi vidare kring det. Det här var absolut första gången som vi pratade om vilka ord som är viktiga signalord. Den här gången blev färre = – och tillsammans = +. Jag är dock medveten om att det inte alltid är så och det är något som jag kommer att jobba vidare kring. Jag lovar!!

Att jag valde att på pappret på mattan, med gula ord, markera räknesätt var för att mina elever som behöver stöd i svenskan skulle ha lättare att hitta orden i sina uppgifter och komma ihåg hur man skulle tänka. Jag pratade dock inte med dem om att det inte alltid är så att färre är subtraktion och tillsammans addition, det kanske jag skulle ha gjort men gjorde den här bedömningen idag.

Det jag ville lyfta med dagens lektion var att det finns viktiga signalord i matten. Mina elever går som sagt i åk 1 och jag ville använda begrepp som vi jobbat med och som de kände igen. Därav valen. Det innebär inte att ni som läser inlägget behöver välja just dessa utan välj vilka ni vill och där ni befinner er i undervisningen och jobba vidare utifrån det sedan. Men lyft signalord i matten!

Kände att det var viktigt att skriva dit det här sista så jag inte uppmanar till felaktiga pedagogiska och matematiska uppgifter. 🙂

Åk 1, Genrepedagogik, Nyanlända, The big five

Muntlig interaktion i dagboksskrivandet.

30 januari, 2017 malincarlsson Lämna en kommentar

Varje måndagsmorgon skriver vi dagbok. Berätta om något du gjort i helgen!

I genrepedagogikens anda så har vi börjat att skriva med tidsord, det är ju en slags återberättande text. Ganska svårt i början men vi tränar för fullt.

Jag hjälper till och modellerar min text. En händelse som jag har gjort i helgen. Men jag börjar med att rita! Sedan får eleverna gissa vad de tror att jag har gjort. Idag var det lätt tyckte dem. – Fiskat! Men en flicka sa – Pimlat. Båda är rätt och vi pratade om vad som är skillnaden.

Det är svårt att få med alla i helklassdiskussioner tycker jag. Det är gärna samma som svarar och berättar och som alltid räcker upp handen. Ibland tar jag elever iaf som får svara men jag försöker och hitta på övningar där jag får fler aktiva för att alla ska träna den muntliga interaktionen. Så precis som jag fick eleverna också rita först och sedan gå till någon klasskompis och fråga om han eller hon kan gissa vad jag gjort i helgen. Alla blir då delaktiga och måste prata med en kompis.

Gibbons skriver:

”Forskning kring andraspråksutveckling visar tydligt att mycket beror på hur samtalen i klassrummet läggs upp för att elever framgångsrikt ska tillägna sig andraspråket.”

Sedan får de också skriva, så som jag gjorde på tavlan. Försök använd tidsorden och så glöm inte punkt och mellanrum mellan orden. Mål från PP-väggen som plockar fram. Dessa kör hårt med nu för att skriva läsligt.

Åk 1, Genrepedagogik, Målmedveten undervisning, NO, Pedagogisk planering, The big five

Nå mål i NO på olika sätt. Insekter.

27 oktober, 2016 malincarlsson 1 kommentar

Vi har jobbat på kring att nå målen kring vår pedagogiska planering insekterna i NO:n.

Här nedan är matrisen och progressionen som vi jobbar med kring temat.

Så här ser vår PP-vägg ut:

Från väggen kan vi plocka ner ord och bilder och träna på på mattan i klassrummet. Ett stöd för eleverna i arbetet.

Vi har jobbat med att kunna insektens kroppsdelar, söka fakta, skriva faktatexter, kunna flera olika insekter. Inlägg. Även där genom kommunikation och cirkelmodell.

Nu har vi gått över till livscykel och så småningom näringskedjan.

Eleverna har i förskoleklass även jobbat med livscykeln på fjärilen och på grodan så vi har helt enkelt hakat på det.

Våra arabisktalande elever får stöttning av vår modersmålspedagog dels under en lektion i veckan och dels lite på sin modersmålsundervisningslektion.

Dagens kommunikativa övning kring livscykeln var att beskriva bilder för varandra. Vi repeterade livscyklerna och tittade på att nästan alla insekternas livscykel är lika. Ägg, larv, puppa, insekt. Eleverna fick välja en insekt och beskriva bilderna för varandra, utan att säga det ämnesspecifika begreppet. Det skulle kompisarna som lyssnade göra. Så turades man om och bytte insekt. Det blev en träning i att beskriva och då inte – Jag ser en larv. Utan lite som gåtor… -Jag ser en vit avlång sak med lite ränder på.

Det här ligger kvar som en ”övning på mattan”. Dels så kan jag kolla av dem när tid finns på ett enkelt sätt och dels kan de träna med en kompis på att beskriva.

Efter det skulle eleverna göra bläddror och gemensamt fyllde vi i den första bläddran om myrans livscykel som är bekant och som vi skrivit och läst faktatext om. Vi pratade om och använde oss av tidsorden först, sen, sedan och till slut.

Sedan fick de fylla i en blank bläddra. Rita på luckorna och skriva bakom. De fick då ta en annan insekt, som fanns stöttning i med bilderna på mattan, eller något annat som också har livscykel… Mycket roligt! Det blev gräset och hästens och spindelns livscykel.

Åk 1, Att skriva sig till läsning, Faktatexter, Genrepedagogik, Målmedveten undervisning, NO, Nyanlända, Pedagogisk planering, The big five

Beskrivande genren – faktatexter börjar ta form á la cirkelmodellen.

3 oktober, 2016 malincarlsson 6 kommentarer

PP-väggen om vårt nuvarande NO-projekt om insekter. Valet av tema är grundat i elevernas intresse och progression från förskoleklassen. I fsk jobbade de nämligen både med grodyngel och fjärilar så djur och småkryp hade barnen förkunskaper om och speciellt livscykeln med ägg, larv, puppa. Perfekt!

Vi började med att närläsa om myran. Resultatet av det kan ni se hänga här på tavlan. Eleverna skrev den gången meningar helt utifrån orden de strukit under i texten så jobbade vi med delarna på insekten. Se blogginlägget om det arbetet här:

Närläsning av faktatext.

Vi fortsatte nästa tillfälle med att titta på en film från SLI.se om insekter. Sedan introducerade jag 6-fältaren. Vi fyllde tillsammans i en 6-fältare på tavlan med bara stödord för att sedan gemensamt kunna skriva en gemensamt faktatext. Vi gjorde hela meningar av stödorden och får då också tillfälle att prata om punkt, kommatecken, styckeindelning.

Den texten vi skrev gemensamt skrev jag ut så alla elever fick var sitt exemplar. Idag har vi jobbat med den texten för den kommer att vara läsläxa nästa vecka. Vi har strukit under alla ”insekter” med en färg och alla ”och” med en annan. Vi har ritat en myra och skrivit in kroppsdelarna på myran på våra papper. Innan den blir läsläxa kommer de att träna på att läsa den så klart även om vi nu har läst den gemensamt många gånger under arbetets gång. (När vi läser och stryker under blir det också en träning mot målet i svenska att kunna skillnad mellan ord och mening. Eleverna hjälper mig att läsa en mening i taget och då är det ju till punkt det gäller. )

För att alla ska vara säkra och kunna träna på insekternas kroppsdelar så är det så klart en av övningarna på mattan den här veckan.

Som ordbild den här veckan har eleverna bl.a. ordet ”är”. Idag på dator-passet blev det där för, istället för att skriva ”vi är”-meningar, är meningar om insekter…

Vi jobbar också med siffran 5 den här veckan och en klurighet med siffran fem är ju att göra staket, ni vet 4 streck och ett streck över som när man räknar poäng i brännboll… 😉 Så på onsdag ska de få träna på det. De ska ut på skolgården och undersöka vilken insekt som flest gillar. Fråga och räkna med staket så vi kan räkna ihop med 5-skutt i klassrummet sedan. Övning i muntlig interaktion för dagen.

4-rutan, Åk 1, Att skriva sig till läsning, Genrepedagogik

B som i berättelser

21 september, 2016 malincarlsson 1 kommentar

Vårt arbete kring bokstaven Bb har, förutom den vanliga ljudanalysen och det andra bokstavsarbetet i olika böcker, handlat om att börja skriva berättelser.

Målet:

Skriva berättelse med inledning, problem, lösning och slut.

Eftersom vi jobbar med siffran 3 också den här veckan valde jag att börja detta arbete med att läsa sagan om Guldlock och de tre björnarna och letade efter saker som det var tre av i sagor. Pratade om att vi kanske kunde några fler sagor där siffran tre var tydlig t.ex. Bockarna Bruse, Tre små grisarna.

Efter det skrev vi en gemensam saga. Vi började med att lägga upp planen mha en 4 ruta. Vad skulle finnas i inledningen, vad var problemet, hur skulle det lösa sig och hur skulle vår berättelse sluta.

Vi höll nästan planen när vi sedan började skriva gemensamt. Jag skrev och barnen fick säga vad jag skulle skriva samtidigt såg de texten växa fram på projektorn. Igenkänningsfaktorn till De 3 små grisarna blev väldigt uppenbara men vi körde på med det. Efter vi skrivit klart fick eleverna, efter lite vägledning, försöka rita vad som var inledningen, problemet och slutet. Som stöttning för de nysvenska eleverna fick de titta på ett litet klipp av de 3 små grisarna på I-paden.

Vi repeterade också de bokstäver vi gått igenom genom att leta efter dem i den text vi skrivit och färga dem i olika färger.

Vid nästa tillfälle läste vi små böcker om Max och Rolf som modelltexter. Jag hade förberett 4 bilder från varje bok och efter att jag läst så fick eleverna funder kring vilken bild som var inledning, problem, lösning och slut och berätta kring bilden.

Sedan var det dags för eleverna att skriva. De fick hjälpas åt om de ville eller skriva egna. Många valde att skriva egna. Den här gången skrev och ritade de i ett vikt papper, dvs en 4-ruta. Helt utan kvar på formning eller korrekthet. Helt efter deras förmåga. Härlig iver och härlig stolthet över sina berättelser blev det. Det är ju ett underbart ljud i en etta-frökens öron när de sitter och ljudar och funderar suddar, ljudar igen och skriver. Fantastiskt! Detta händer ju oavsett om man skriver på datorn eller inte. Det blir inte rött under om de skriver fel och det tyckte jag var bra i det här fallet för ibland fastnar de i datorskrivandet i att det är rött under orden. (Kanske skulle jag stänga av rättstavningsfunktionen på datorn… 🙂 ) Många barn har ju oftare lättare för att skriva än att läsa. Därav tanken kring att skriva sig till läsning… även om jag alltså i mitt klassrum även skriver med pennan ibland, men utan krav på korrekthet som sagt.

Efter att de gjort klar sina 4-rutan planeringar så fick de skriva på datorn om de ville. De elever som kan forma meningar kan jag här utmana att försöka skriva någon mening till för varje ruta.

Min uppfattning är att de mha 4-rutan skriver helt på deras nivå. Jag kan lätt utmana och ge dem feedback och formativ bedömning muntligt. Nästa gång vi ska skriva kikar vi på den förra berättelsen och funderar kring vad som var bra och vad som kan göras bättre.

Min tanke har varit att jobba enligt cirkelmodellen med den narrativa genren. Vill ni läsa mer kring detta så finns mycket att läsa på Nationellt centrum för andraspråks hemsida. Finns också filmer på Youtube bl.a. har jag gjort ett par själv kring mitt arbete med 4-rutan för något år sedan och kring faktatexter, beskrivande genren kopplat till läsfixarna. Det är som sagt något år sedan de gjordes så en del har ändrats men många tankar ligger till grund där. Filmen om faktatexter är från när mina förra elever gick i åk 2.

Malins PPlugg