Kategoriarkiv: Åk 3

Intervjua statsministern.

Första Val-lektionen är genomförd. Med mycket rösta- och intervju-fokus.

Vi började med att rösta om vi skulle ta nya skrivböcker i år eller fortsätta i de gamla. Majoriteten ville att vi skulle ta nya böcker så då fick alla nya böcker. Flest vinner ju i en omröstning.

Vi gick igenom begrepp som rösta, val och jag pratade om vem/vilka som vann förra valet. Vi pratade om statsminister och andra ministrar som bestämmer i regeringen, Lyckligt lottad, som jag var den här lektionen, så hade jag hjälp av en arabisktalande kollega som kunde förklara begreppen så fler förstod.

Uppgiften för dagen var att träna på att formulera frågor med tanke på intervjuer som många ministrar och politiker gör nu. Så vi började med att titta på en intervju, när Lucy intervjuar statsministern Stefan Löfven.

Se klippet här. https://www.metro.se/artikel/lucys-val-här-intervjuar-lucy-7-stefan-löfven-och-lär-honom-att-shuffla 

Vi pratade om Lucys frågor och tittade på några av dem med projektorns hjälp. Vad betyder orden, vad svarade han och hur skriver man en fråga?

Sedan skulle eleverna formulera frågor till statsministern. Då röstade vi igen. Penna eller dator? Med ena gruppen vann pennan och i den andra datorn.

När ett antal frågor var formulerade bröt jag och istället för att fråga statsministern så frågade vi varandra frågorna. En elev läste en fråga och kastade bollen till en kompis runt bordet som fick svara. Alla fick fråga och svara några gånger. Sedan bytte vi böcker och svarade på varandras frågor även skriftligt.

I klasserna har de nu varit ute på valpromenad och tittat på valaffischer och besökt förtids-vallokalen. Så nästa vecka väntar att skriva återberättande text om promenaden. 

 

Valet 2018 PP-vägg

Då var första PP-väggen på plats redo för eleverna på måndag. Eller tja… vi väntar väl någon dag innan vi börjar jobba ordentligt men redo för torsdag i alla fall.. 😉

Eleverna börjar nu åk 3 och första temaområdet blir det högaktuella valet. De tidigare molnen som vi använt för elevernas självskattning m.m. är ju ”utvecklade” till trappor. Där första trappsteget är en godkändnivå men där vi jobbar oss upp och utmanar oss vidare trappsteg för trappsteg. Trappan finns på PP-väggen som ni ser ovan,  men eleverna får också var sitt häfte där de kan självskatta sina kunskaper när vi jobbat ett tag.

 

Eftersom jag jobbar främst med flerspråkiga elever så har jag försökt att göra bildstöd till de begreppen som vi kommer jobba med. Så bad jag vår studiehandledare och modersmålspedagog i arabiska att hjälpa mig med översättningen. (Tyvärr har jag ingen som kan hjälpa mig med översättningen till de andra språken.) Några av våra arabisktalande elever kan läsa på arabiska så de får hjälpa mig i klassrummet.

Dessa blir nu underlag till memory, domino eller andra spel så att vi kan repetera dem enkelt i klassrummet när det blir tid över. Men också som stöd på väggen, helt enkelt.

Så roligt att vara igång! 🙂

Här finns materialet om någon vill använda det:

Valet – Ämnesspecifika ord och begrepp, svenska och arabiska.

Valet – Trappan

 

Är du fundersam på vad jag menar med min PP-vägg så finns här under ett litet filmklipp som sammanfattar mina tankar kring det.

Synliggöra samarbetet under nya läsåret.

Taggad inför nytt läsår och nya möjligheter att utveckla undervisningen tillsammans med elever.

Under sommaren har jag läst Grundbok i kooperativt lärande och inspirerats.

Nu är det dags att synliggöra och tydliggöra vad jag menar när jag vill att eleverna samarbetar! Jag har tidigare jobbat mycket för att synliggöra mål för eleverna kopplat till kunskapskrav genom mina PP-väggar och jag tänker att jag på samma sätt vill förklara och tydliggöra för eleverna vad samarbete innebär.

Samarbete och grupparbete är för mig en viktig del i undervisningen då jag vill att eleverna ska använda sitt språk så mycket som möjligt under mina lektioner, nu hoppas jag kunna ge eleverna redskap för att lyckas bättre med samarbetet.

I mitt lilla rum ska nu dessa planscher upp:

Länk till planscherna.

Jag har valt dessa samarbetsfärdigheter att börja med och de  ska plastas in så att de lätt kan plockas ner och läggas på bordet där eleverna sitter. Eleverna ska få varsin grön, gul och röd lapp. För jag tänker att de inte bara ska pryda min klassrumsvägg för att påminna, utan vi ska även kunna utvärdera hur samarbetet har fungerat under lektionen. Grön betyder att eleven tycker att den samarbetsfärdigheten har fungerat bra, gul – så där och röd att det inte fungerat. Så skapar vi möjligheter att fundera kring varför samarbetet har fungerat (feedup) och vi kan också diskutera hur vi kan göra för att det ska bli ännu bättre (feedforward).

Jag har också, efter att ha blivit inspirerad av boken, tänkt att utveckla mitt trafikljus inför läsårsstarten. Tanken med trafikljuset var att visa eleverna vilken röstvolym jag vill att de använder i klassrummet. Det funkar ganska bra men tänker att om jag förtydligar ytterligare a´la kooperativt så blir det ännu tydligare för eleverna. Så nu kommer trafikljuset att få lite bilder och ord…

 

Länk till Samtalsvolym-dokument.

En väldigt läsvärd bok som inspirerat mig mycket. Rekommenderas varmt. Under året kommer säkert fler inlägg på temat. 

 

Få text uppläst med Office lens

Har just upptäckt en superbra sak med Office Lens. Smidigt och enkelt för eleverna att använda tänker jag.

För elever som har god läsförståelse men jobbigt med avkodning och flyt tänker jag att detta är perfekt. Eleven kan fota vilken text som t.ex. svårare faktatexter eller vad det kan vara. Välja avancerad läsare och då få texten uppläst. Det går att justera hastigheten på talsyntesen. Det som kan vara lite svårt är att förstå talsyntesen ibland, det blir ju lite robotröst där betoning och melodi kan bli lite konstig men ändå… 🙂

Appen
Fota texten du vill ha uppläst. Klicka på den röda bocken.
Välj ”Avancerad läsare”.

Dikteringsfunktion! :-)

Med risk för att vara sist på bollen så måste jag ändå slå ett slag för dikteringsfunktionen som nu finns i I-pads och I-phone. (Kanske även i andra digitala verktyg men det är dessa jag använder…)

Det borde ju finnas massor med användningsområde för detta!

Nu kan man snabbare skriva sina protokoll m.m. tänker jag. Skriva sms utan att trycka känns ju användbart så där i vardagen.

Ullis skriver på sin blogg precis hur man gör för att installera. 

Det går också att byta språk! Det skriver Logopeden i skolan hur man gör. 

Digitalthjärta.se har också en PDF på vilka kortkommandon som kan användas. 

 

 

Nu ska det bara sätta igång och användas på ett bra sätt i skolan!

Tipsa mig gärna om hur ni jobbar med den här funktionen med eleverna! Väldigt nyfiken.

Jag tänker mig att jag kommer att använda den när vi ska skriva gemensamma texter, när jag modellerar, då sitter eleverna ofta och väntar på att jag ska hinna skriva det som de säger eller vi tänker. Klassråd kanske…? Supereffektivt klassrum! 😉

Så finns det såklart möjlighet för fler elever att visa sina kunskaper för mig. Även om man har svårt för att skriva förhand och på datorn så finns nu också den här möjligheten förutom att spelas in, filmas osv. Man får ett papper i handen precis som de skrivande eleverna får. Toppen.

Här finns en film från skolverket med Hülya Basaran och Ivana Eklund om hur de jobbar med bl.a. den här funktionen i sin undervisning.

Vad har vi lärt oss egentligen? Progressiv brainstorming/karusellen

Som lite utvärdering nu sista dagarna så gjorde vi progressiv brainstorming, eller karusellen som den kallas i kooperativt lärande, kring några av våra ämnen i skolan. 

Vad har vi lärt oss? 

Vi delar upp oss i fyra olika grupper. Varje grupp har en speciell färg på pennan som de hela tiden tar med sig. Roller fördelas. Vi hade bara ordfördelare och sekreterare, en var ordfördelare och de andra sekreterare. Papyrerna med ämnet på fördelas på fyra olika platser i rummet. T.ex. gruppen med den röda pennan börjar att skriva vad de lärt sig i svenskan, de med gröna pennan på matte, bruna på engelska osv. När 5 minuter har gått så säger jag byte. Grupperna tar med sig pennorna och roterar medsols. Läser vad den tidigare gruppen skrivit och fyller på mer. 

Det är lite klurigt att hålla isär de olika ämnena men det spelar ju mindre roll. Mycket har vi lärt oss iaf. ?

Sommarpresent: Spela kort i sommar!

Sommarpresenten är under tillverkning…

Efter mycket kortspelande blir vår present en kortlek tillsammans med spelregler i ett häfte. De kortspel och patienser som vi spelat under året. Det finns också en QR-kod till en liten film där spelet spelas och förklaras så att det ska vara lättare att komma ihåg reglerna och förklara för föräldrarna i sommar.

Vi hoppas på mycket spel och roligt och samtidigt tränar vi en massa kunskaper och förmågor på samma gång. Vad de olika spelen syftar till att träna står också i häftet.. 😉

länkarna här under kan ni använda skriva ut kortspelen om ni önskar:

Kasino

7:an

Pyramiden

Kungen

Så här gör jag mina QR-koder:

Observation talutrymme. Vi drar slutsatser. Träff 3 i det kollegiala lärandet.

Kring vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu under terminen har genomfört observationer i varandras klassrum med fokus på talutrymmet. Vi har nu haft alla våra 3 planerade träffar och sista träffen handlade om att dra slutsatser utifrån vad vi sett under våra observationer.

Träff 1 Observation talutrymme

Träff 2 Kollegial handledning av planeringar. 

Vi har jobbat med kollegiehandledning kring planeringar under träff 2 och vi jobbar på samma sätt kring observationsprotokollen under träff 3. Samma arbetsgång som tidigare, som vi känner igen och som vi kommer att jobba vidare kring utifrån reflektionerna. Observationerna och utvecklingsarbetet kring det har nämligen , enligt reflektionerna, varit mycket lyckat. Bara positiva reflektioner kring att detta är viktigt och att vi borde göra observationer oftare vilket så art glädjer.

Slutsatserna kring observationerna kom i flera grupper att handla om hur vi skulle kunna skruva på undervisningen och även stötta talutrymme i grupparbete t.ex. Hur talutrymme fördelas i klassrum resp. grupper? Pratar eleverna om det vi tror att de pratar om? Pratar och resonerar eleverna och med dem som vi tror att de jobbar tillsammans med? Hur kan vi stötta kring det? Vi pratade om hur vi kan stötta kring planeringar under träff 2 men nu handlar det om hur vi kan stötta kring grupparbeten.

Gibbons skriver:

Alla i gruppen är engagerade. Klarar vi det i våra klassrum? 

Vi tar in lite ny input med Kagan som forskare och kooperativt lärande som inspirationskälla.

 

Vi pratar om att fördela roller för att engagera elever i grupparbeten och så pratar vi om olika muntliga interaktionsövningar som kan underlätta. EPA är en metod som slagit väldigt väl ut i många av våra klassrum på skolan men jag ville öppna ögonen för att det finns så många fler att använda sig av.

På kooperativt.com finns lite småfilmer som visar några av de olika strukturerna som man kan använda sig av i klassrummet men det finns så klart också exempel på Youtube:

För att visa hur exempel på hur lärare kan leda samtal genom att t.ex. använda börjor eller eleverna som resurser för varandra hade jag också med skolverkets film från Sara Persons klassrum om att samtala om text.

Utifrån reflektionerna så är lärarna intresserade av att titta närmare på det här i sina klassrum. Hur ser det ut i mitt klassrum och hur kan jag skruva min undervisning för att fler elever ska lyckas? 

Vi ser fram emot en spännande höst då utvecklingsarbetet fortsätter!

Senare satt jag också på träff kring nationella proven. Redogörelse kring hur proven i år såg ut och vilka lärdomar lärarna som genomfört dem gjort. Det känns som vi genom det här utvecklingsarbetet är på rätt väg även där för att förbättra elevernas resultat genom att vi lärare ger eleverna möjlighet att träna förmågor kring att resonera, argumentera, kunna ställa frågor och uttrycka sin åsikt. Det får eleverna möjlighet att träna på i våra klassrum på Lindblomskolan om vi lyckas anamma Kagans tankar i våra klassrum och se till att vi har engagerade elever i våra grupparbeten, det tror och hoppas jag i alla fall. För det handlar ju ändå också om att förbättra resultat!

Vill passa på att, kring det här arbetet med kollegial handledning, rekommendera boken nedan. Konkreta metoder kring hur man kan jobba med handledning i ett kollegialt lärande.

 

Skapa QR-koder. Ett verktyg för språkutveckling…

Har fått frågor om hur jag gör mina QR-koder så därav kommer här ett inlägg där jag förtydligar lite…

Gjorde helt enkelt en liten film:

Jag tänker att man kan använda dessa QR-koder på fler olika sätt:

Dels som en kompensatorisk väg för studiehandledning, då vi inte har tillräckligt många studiehandledare på skolan i likhet med många andra skolor tror jag. Jag kan på det här sättet kan ha ord och begrepp översatta på mina elevers språk i klassrummet som stödplanscher även om mina elever inte läser på sitt modersmål. Ett sorts korsspråkande.

Blogginlägg: Translanguaging med QR-kod.

Dels som en kontakt till föräldrarna då en flicka med arabiska som modersmål uttryckte att hennes föräldrar inte kunde läsa på svenska när vi skulle skicka hem veckobrevet.

Som påminnelse för eleverna vilket kortspel som är vilket och vilka regler som gäller för spelet i fråga.

Blogginlägg: Inspirerad av förskolan provade jag QR-koder…

Eller för att alla ska ha samma chans att lyckas med läsläxan. Att man ska kunna lyssna på läsläxan hemma för att på så sätt kunna träna och veta om man läser rätt även om man inte har svensk-läsande föräldrar hemma.

BLogginlägg: Lässtöd hemma mha QRkod

Planera med språkliga mål

Efter att för säkert femhundraelfte gången tittat på Anna Kayas 3 filmer om språkliga mål, som är så himla bra och som innehåller så mycket, var jag tvungen att samla ihop mina tankar. Vad är det hon säger egentligen och hur ska jag göra för att komma ihåg allt och få med alla delar i min undervisning?

Språkliga mål – vad och varför?

Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål?

Språkliga mål – hur börjar man?

Vad är det hon säger och hur gör jag detta konkret på ett smidigt sätt i min undervisning? Jag kom fram till att jag behövde bena ner hennes tankar till en tankestruktur, som jag kallar det när jag har liknande på eleverna. Hur ska jag tänka? Så måste alla delar vara med…

Efter många filmtittningar, pausande, antecknande och repriser så gjorde jag en tankestruktur kring planering av språkliga mål. Jag tänker att jag i samband med mina pedagogiska planeringar och arbetet kring dem med alignmentplanering och matris arbete också kan fylla i min planering kring språkliga mål.

planering-sprakliga-mal

Delen kring ord och begrepp har jag nog lyckats få in i mina ”vanliga” PP:er men känner att min undervisning kan utvecklas om jag lyfter de andra delarna för tanke när jag drar igång ett arbete.

Ska prova och se…

Vill ni också testa så finns dokumentet här:

Planering språkliga mål

Skriv gärna till mig hur ni tycker att det funkat om ni provar.