Kategoriarkiv: Åk 3

Ny elev! så här kollar jag av kunskaperna.

Det vanligaste för oss på vår skola nu är att vi tar emot elever från andra kommuner. Elever med utländsk bakgrund som varit i Sverige i ett antal år och tagit del av svenska skola och undervisning. Så klart har vi inskrivningssamtal och pratar med familjen om skolbakgrunden men för att lite få en blick över vad eleven kan gentemot vad den kommer att möta i undervisningen hos oss så gör jag en slags avstämning.

Eftersom det så klart är otroligt olika så har jag gjort en pärm med material vars olika delar är kopplade mot de olika avstämningspunkterna för elever med kort eller ingen skolbakgrund ur Bygga svenska. Materialet är plockat dels från bedömningsstödet för lågstadiet och dels från God läsutveckling. Lundberg och Herrlin (2014). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.

Avstämningspunkterna är följande:

Men jag börjar med Tala-delen! Ett bra sätt att börja tycker jag och då har jag något att utgå ifrån när jag fortsätter att välja var vi startar med läsa/skriva-delarna. Den tillhör inte avstämningspunkterna men är ju en del av Bygga svenska-materialet. Jag har använt skolgårdsbilderna och sekvensbilderna men det finns även skogsbilder på bedömningsportalen.

Efter tala delen så börjar jag med läsa/skriva och då har jag som sagt utifrån avstämningspunkterna (som ni såg ovan) samlat ihop material så att vi kan få en liten bild av elevernas kunskaper. Jag hoppar så klart i materialet för det är så klart lätt för vissa men svårare för andra. Alla gör så klart INTE allt. Jag gör en bedömnings längs vägen. Här nedan har jag nu länkat materialet under varje punkt. Det är scannat så det är av varierad kvalitet men jag tänker att man ser hur jag tänkt. Man kan ju välja annat liknande material att jobba med.

LÄSA OCH SKRIVA

LÄSA (AVKODA OCH FÖRSTÅ)

SKRIVA (PÅ DIGITALT VERKTYG OCH FÖR HAND) Här lägger jag igen småorden som finns i första delen för att inte glömma att noga kolla av vokalljuden. Diktera för eleverna, du läser och de skriver. Förutom det använder jag skriva-materialet med Teo och Tanja. Här har jag avstämningspunkterna utskrivna så att jag inte glömmer att kolla av någon del när vi ändå håller på och skriver.

En del som inte är med i avstämningspunkterna men som jag också kollar av är hörförståelsen. Högläsning i bedömningsstödet.

Utöver det ovan nämnda så kollar jag också av lite muntlig matte. (Bedömningsstöd från Bedömningsportalen) Eleverna kommer att hamna i matteundervisning näst intill direkt och här får jag en bild över några begrepp och ramsräkning m.m.

Dessutom pratar vi lite engelska och det är plockat utifrån bedömningsstödet på Bedömningsportalen. Något som också eleverna möter snabbt. Av tidsbrist så är det främst muntlig engelska som jag kollar av. Rekommenderar dock även de andra delarna av engelskan i bedömningsstödet läsa, skriva, lyssna om man känner att det finns tid och ork!

Så klart är det flexibilitet som gäller. Allt beror ju på eleven som sitter framför mig. Hur mycket eleven orkar med. Så klart kan det här vara på fler tillfällen!

Mina bästa sommarpresent-tips!

Det är ju roligt att ge något till eleverna på självaste skolavslutningen. Helst något som leder till lärande tänker jag.

Två av mina favoriter som vi gett eleverna är tärningsspel och kortleksspel. Ena året var det 6 tärningar i en liten presentpåse med regelhäfte där det finns regler men också QR-koder som också visar små filmer på hur spelet går till. För att riktigt vara på den säkra sidan så är det att föredra att inför skolavslutningen spela lite tärning i skolan och kanske just några ur häftet, utan så klart att de vet att det är ur presenten. Då blir de sugna att lära familj och vänner under sommaren. Det andra året blev det liknande men med kortlek istället.

På länkarna finns regelhäftet för utskrift.

Spela tärning i sommar!

Ett uppslga ur regelboken.

Spela kort i sommar!

Skapa stöttning för att fler ska kunna jobba självständigt

Jag handleder just nu en lärare och i hennes klass så upplevde som, som många andra att hon inte räckte till. Det var så många elever som behövde hjälp att hon inte hann med. T.ex. jobbar hennes FBK-grupp med vokaler en lektion i veckan. De jobbar i häften osm hon tagit fram till dem. Jättebra för våra vokaler är ju absolut något klurigt för många av våra flerspråkiga elever. Vi pratade om det och tills nästa tillfälle då jag skulle komma till klassen förberedde jag ett stöttningsmaterial.

Eleverna fick jobba i par och klippa och klistra ord och bilder som hade med vokalen U att göra som jag klippt och klistrat just från deras U-häfte. Flera av eleverna jobbade just med U-häftet men det hjälpte också eleverna som jobbade i andra häften då flera av bilderna återkommer.

Efter en stunds jobbande så skickade jag ut spioner. Min nya favoritroll från kooperativt lärande! Spionen smyger runt utan att störa. Inte prata eller röra utan bara titta på de andra grupperna och sedan gå tillbaka till sin kompis. Läsa, komma ihåg, berätta för kompisen och sedan lägga ordet rätt. Flera elever är ovana vid att man får tjuvkika på andra men det är ju toppen att använda kompisarna som hjälp speciellt med en sån här uppgift där inget direkt ska förklaras utan men helt enkelt behöver hjälp med vad ordet heter på svenska. Eleverna blir resurser för varandra vilket hjälper både elever och lärare. Win, win.

Det enskilda arbetet flöt sedan på bra. Eleverna tog hjälp av sina stöttningsplanscher och kunde då jobba med att repetera orden i sina häften.

Innan vi gick ut på rast avslutade vi med att skuggläsa orden. Jag läser högt och eleverna i kör efter mig.

En trevlig lektion utan stressade lärare. 🙂

SKUA med larver

Larverna är på väg och det är dags att förbereda eleverna inför att leveransen ska komma. I sva-gruppen som jag jobbar med så måste vi först och främst reda ut vad det faktiskt är. Vi reder först och främst ut fjärilens livscykel och vad de olika stadierna heter och jämför, på ett väldigt förenklat sätt för att inte tappa fokus från fjärilslarverna, med människans livscykel. 😉

Vi försöker också med hjälp av varandra reda ut vad de olika stadierna heter på arabiska som i gruppen är det huvudsakliga modersmålet. Detta så klart också för att fler i gruppen ska ha lättare att förstå vad vi faktiskt pratar om. Det stöd-pappret som de anteckningarna ger sätter vi också upp så att alla kan läsa och titta på det i korridoren och ta hjälp av, lära kompisar m.m.

Hur många har sett en larv? Hur många har känt på en larv? Hur känns dem? Hur ser de ut?

I klasserna innan den här lektionen har de läst ett papper med frågor kring larverna. Några krångliga ord och vårt arbete under den här lektionen blir att efter-arbeta texten. Vad har de förstått?

Vi läser texten ett stycke i taget. Första stycket berättar om hur larven efter några dagar eller veckor, beroende på vilken sorts larv det är, kläcks ur ägget och kommer ut. Jag har skrivit frågan: När kläcks ägget? på pappret som här sitter på tavlan men som eleverna har likadana hos sig. Vi läser texten med frågan i huvudet några gånger tills flera händer kommer upp i luften. Någon säger ”efter någon vecka” en annan fyller på ” ett par dagar”. Jag skriver på tavlan och reder ut vad betyder ”ett par”?

Sedan läser vi vidare stycke två som kortfattat berättar om att larven ömsar hud. Jag har skrivit 3 frågor där: Hur många gånger ömsar den hud? Vad betyder det? Varför ömsar den hud? På samma sätt försöker vi tillsammans på svenska, arabiska och teatergester reda ut vad det betyder. Jag skriver och eleverna skriver korta anteckningar.

Sista stycket handlar om att rovdjur så som fåglar gärna äter upp larverna och hur larverna har ”utvecklat sitt utseende” för att inte bli uppätna. Några är taggiga, andra har starka färger och några kamouflerar sig. Jag frågar ”Hur gör larverna för att fåglarna inte ska äta upp dom?” Repeterar frågan och läser texten och så har de mina teckningar längst ner på pappret som stöd. Och vad tänker fåglarna? Jag skriver, eleverna skriver anteckningar.

Innan de sedan ska börja skriva sina egna texter om vad de vet om larverna så gör vi den kooperativa strukturen Hör vi ihop. Jag delar ut bilderna som vi pratat om och de ska fråga varandra om bilden de håller i handen. –– Är din bild …..? Står det på tavlan som stöd ifall man tycker det är svårt att formulera en fråga då är det lätt att lägga till så man kan fråga om en färg eller en form t.ex. När man hittat sin kompis så ställer man sig längs väggen i paren. Jag tipsar om att stå axel mot axel för att ljudvolymen inte ska bli för hög. Då kommer örat närmare kompisens mun.

Bilderna kan vi sedan återanvända för att repetera det vi tränat idag t.ex. i ett memoryspel eller så.

Sedan är det dags att utifrån anteckningarna vi tillsammans gjort formulera meningar om larverna.

Underbara texter som man blir glad av! 🙂

Inre berättelser/bilder för ”kom ihåg”-läxor

En framgångsfaktor som jag gärna delar med mig av till andra föräldrar och lärare är vikten att skapa inre bilder och ibland till och med inre berättelser är att memorera ”kom ihåg”-läxorna. Det har som sagt varit en stor framgångsfaktor för mina egna barn när det är dags för veckans ord, glosor eller vad det kan vara. Kanske kan tipset hjälpa något mer barn i kampen kring att komma ihåg som vi hade i början.


Nyckeln som gick och de försvunna NN:en. Skatten som består av gyllene TT och det är orättvist att en får båda TT:en. Hunden som skäller på en hund som gnäller. Det är jobbigt att bära på två tunga B osv. Det här tanke sättet där vi oftast försöker få in skälva stavningen i bilderna har hjälpt min flicka att komma ihåg mycket bättre. Från att ha kämpat hårt med sina ord till att vi nu ritar och pratar och sedan tränar ett par gånger och de sitter. Det har blivit en otrolig skillnad faktiskt!

Pojken med skjortan skyndar iväg och tappar J:et på vägen. Schampoot bubblar iväg med bokstäver… C försvinner i shorts och S försvinner från Choklad.

Ibland funkar det också att vi bara sorterar dem i högar men ändå med en liten story… ”Samhället misstänker någon och skickar räddningstjänsten.” ”Det finns en brottsplats i kommunen”… t.ex.

Vi jobbar med kroppen och provar Popplet.

Idag stod blod, hjärta och lungor på schemat. 

Vi började med att göra en gemensam tankekarta. Vad vet vi om dessa delar? Hjärtat, blodet och lungorna. Till vår hjälp hade jag en arabisktalande pedagog.

Vi har tittat på filmer och tittat på torson med kroppsdelar som finns på skolan. Mycket spännande! Så har vi experimenterat med kroppen och upplevt pulsen som slår snabbare när vi rör på oss, legat på golvet och känt bröstkorgen höjas och sänkas när lungorna fylls och tittat på händerna efter att en hand har varit sträckt upp mot taket och en ner mot golvet. En hand blir röd och fylld med blod och en vitare.

Efter experimenterandet så återvände vi till vår gemensamma tankekarta igen och kunde fylla på lite fler kunskaper.

Därefter så läste vi gemensamt text ur NO-boken och strök under viktiga ord. Så fyllde vi på igen.

Den här gången hade jag gjort en lucktext som eleverna två och två fick jobba med att fylla i, med hjälp av boktexten. Lite beroende på hur långt eleverna är i så utmanar jag dem att skriva fler meningar på egenhand mha vår gemensamma tankekarta.

Efter det här arbetet så hoppas jag att de har lite grunder för att kunna hänga med delvis i klassrummet sedan.

Efter lunch så har jag ett annat gäng elever. Nu efter deras lektion tillsammans med klassen kring samma tema. Då provade jag för första gången Popplet som är ett verktyg för att skriva digitala tankekartor. Eftersom vi har datavagnar till vårt förfogande så gick vi in på Popplet hemsidan där jag loggade in som mig. Dessa elever fick 2 och 2 skriva egna tankekartor över vad de uppfattat från lektionen i klassen.

Efter det fick de lyssna på texten från NO-boken via Inläsningstjänst och sedan fylla på sina Popplets. Då satt jag också med runt bordet och stöttade i med frågor för att locka ut kunskaperna.

Efter det fick de mha talsyntes skriva hela meningar av stödorden på Poppleten. Då även sortera meningarna så att alla hjärta-meningar kommer på ett ställe osv.

Jag gillade Popplet som verktyg men jag var lite besviken över att det inte gick att klistra in bilder från t.ex. Pixabay vilket eleverna gillar mycket. (Kanske bero på mig men jag lyckades inte.) Det går om man i förväg har valt och sparat bilder i en mapp på datorn men det är u lite krångligt… När jag nu har testat på I-paden så går det där på ett enkelt sätt att fotografera och lägga in bilderna på så sätt i tankekartan iaf. En nackdel på min skola i det fallet är dock att då krånglar det till sig med utskrifterna och jag måste då maila till mig och skriva ut för att få ut tankekartan på papper. Det finns för- och nackdelar med allt… 

Beräkna tid.

Hur mycket var klockan för en halvtimme sedan, hur mycket är klockan om en kvart? Kan vara knepiga frågor som även ställer kvar på språket. 

Dels måste man ha koll på själva kockan, dels klock-begreppen kvart, halvtimme, timme och dels om en kvart är framåt eller bakåt i tiden. Så det jobbade vi med nu.

Eleverna fick var sin påse med stora klockkort med frågor på som skulle paras ihop med små klockkort med bara klockor på. Så klart jobbar de två och två. En ställer frågor och visar första klockan, kompisen ställer sin klocka likadant som bilden och säger vad klockan är. Sedan läser ”läsaren” nästa fråga, kompisen ställer sin klocka – svarar och hittar rätt kort. Allt med stöd av matteverktyget.

På länken här finns innehållet i påsen. 🙂

Matteverktyg

När man jobbar med att beräkna tid är det jättebra att eleverna har klockor som man skruvar på dvs där visarna följer med. Inte egengjorda där timvisaren kan hamna var som helst när man flyttar på minutvisaren. Detsamma anser jag när vi sedan går på digital tid!

När korten är ihop parade visade det sig att det blev två klockor över… Eleverna fick då i uppgift att göra ”liknande uppgifter”. Något som jag anammat efter mattelyft-satsningen och som jag ofta gör i undervisningen.

Eleverna skriver var sin liknande uppgift som kompisen sedan får lösa.

För att träna vidare och befästa har jag gjort ett häfte med fler liknande uppgifter som eleverna kan träna i klassrummen. SÅ får de också med sina matteverktyg till klassrummen som stöd.

Om ni är intresserade av att läsa om tänket kring mina matteverktyg finns det förklarat på det här blogginlägget:

Ta med insatserna i klassrummet. 

Vi skriver med bokstavlandet

Jag har tidigare jobbat med läsläran Livet i bokstavslandet och gillar deras ordväggsord och samtalsbilder.

Redan när jag jobbade med materialet då jag hade klass så laminerade jag ordväggsorden men klippte isär ord och bild, så att det blev som ett plockmaterial som eleverna dessutom kunde rätta själva mha boken. Nu har jag plockat fram dessa igen.

 

Jag jobbar med några elever som behöver lite extra träning i ordkunskap och att skriva. Eleverna fick sortera ord och bild och lägga korten rätt. Sedan plockade vi fram datorerna och med hjälp av talsyntes formulerade de hela meningar.

Vi skrev ut och klippte isär meningarna och parade sedan ihop igen med bilderna för att klistra in dem i vår bok. En träning i att läsa och förstå det egenskrivna.

 

Eftersom vi nu har börjat jobba med kroppen i klasserna så valde jag kapitlet ”Det kommer blod”.

Helt enkel ett tips på ett användningsområde kring läseboken som man ju skulle kunna jobba vidare kring om man har tid, lust och möjlighet. 🙂

Vad är egentligen viktigast?

Valarbetet fortsätter…

Idag jobbade vi med partierna. Vad tycker de olika partierna är viktigt kanske viktigast? Jag har studiehandledare med mig på den här lektionen vilket underlättar mycket. Det blev flera frågor och funderingar som vi tillsammans kunde hjälpas åt att reda ut. Vi pratade om hur viktigt det är att kunna komma överens för att det ska bli det bästa för Sverige precis som det är för oss i skolan. Ibland blir det inte precis som jag vill men det kan bli bra ändå och man får hitta vägar för att samarbeta och det måste politikerna också.

När vi rett ut vad partierna tycker är viktiga frågor så fick eleverna prioritera vad de tycker är viktigast att prioritera för Sveriges bästa. Eleverna fick blanda svenska och arabiska för att kunna uttrycka sina åsikter. Vi samlade ihop och jämförde våra svar. Vi tyckte inte precis lika men vi har respekt för att man kan tycka olika.

 

Sedan kopplade vi över till vad som är viktigt för en bra skola. Vi samlade tankar på tavlan och sedan fick eleverna prioritera. Vad är viktigast för dig? Utifrån stödorden som listades i tabellen så formulerade eleverna meningar. Ett stort arbetsområde just nu i allt skrivarbete i mina sva-grupper, att ”formulera hela meningar utifrån stödord”. Vi förbereder oss inför nationella prov och måluppfyllelse så klart.

Tidsorden känner de igen sedan tidigare.

På eftermiddagen då jag har en lite mindre grupp utvecklar vi det språkutvecklande tänket genom att dessutom spela in vårt arbete på film. Träna, filma, lyssna skapar flera tillfällen då vi ytterligare får träna, komma ihåg och förstå. Trevliga små filmer blir det också…

Då hann vi också träna på och filma vad partierna tycker är viktigt för Sverige:

”Hitta rätt” och så återberätta vår val-promenad.

Idag värmde vi upp SO-lektionen med att ”Hitta rätt”.

Förra gången pratade vi om statsministern och regeringen så fortsättningen blev att titta på vilka andra som vill bestämma i Sverige, vilka vi kan rösta på.

Vi tittade gemensamt på partiledarna och dess symboler. Vi beskrev personer tillsammans och jag skrev på tavlan, t.ex. ljust hår, röd slips, svart kavaj, vit skjorta osv. Vi beskrev också symbolerna på samma sätt. Sedan fick eleverna var sitt kort men fick inte visa för någon utan skulle beskriva bilden med ord. Bilderna var från ett valmemory som vi hittade i en FB-grupp, finns på länken här.

Efter uppvärmningen så började vi jobba med målet för dagen att skriva en återberättande text om vår val-promenad från förra veckan. Detta för att träna och kunna lite olika begrepp men framför allt valaffisch eftersom eftermiddagens uppgift i klasserna var att hitta på partier i grupper och göra valaffischer.

Eleverna fick bilder som de 2 och 2 skulle lägga i rätt ordning. De fick också några tidsord att placera ut. Sedan gick vi igenom tillsammans och jag skrev nyckelord vid rätt bilder på tavlan. Vi beskrev promenaden flera gånger i hela meningar innan de fick hämta datorerna. 2 och 2 började de sedan skriva sina återberättande texter och formulera hela meningar utifrån nyckelorden.

Det sista så fick de också träna på att berätta om promenaden för att till slut spela in på I-paden.

Vi tränar språket både muntligt och skriftligt.

Vi mjukstartade med att beskriva partiledarna och partiernas symboler idag. Det gör vi igen nästa gång. Vi ska pratar vidare om deras huvudfrågor nästa vecka och funderar och resonerar kring vad som är viktigast och varför…