Kategoriarkiv: Åk 2

Mina bästa sommarpresent-tips!

Det är ju roligt att ge något till eleverna på självaste skolavslutningen. Helst något som leder till lärande tänker jag.

Två av mina favoriter som vi gett eleverna är tärningsspel och kortleksspel. Ena året var det 6 tärningar i en liten presentpåse med regelhäfte där det finns regler men också QR-koder som också visar små filmer på hur spelet går till. För att riktigt vara på den säkra sidan så är det att föredra att inför skolavslutningen spela lite tärning i skolan och kanske just några ur häftet, utan så klart att de vet att det är ur presenten. Då blir de sugna att lära familj och vänner under sommaren. Det andra året blev det liknande men med kortlek istället.

På länkarna finns regelhäftet för utskrift.

Spela tärning i sommar!

Ett uppslga ur regelboken.

Spela kort i sommar!

Skapa stöttning för att fler ska kunna jobba självständigt

Jag handleder just nu en lärare och i hennes klass så upplevde som, som många andra att hon inte räckte till. Det var så många elever som behövde hjälp att hon inte hann med. T.ex. jobbar hennes FBK-grupp med vokaler en lektion i veckan. De jobbar i häften osm hon tagit fram till dem. Jättebra för våra vokaler är ju absolut något klurigt för många av våra flerspråkiga elever. Vi pratade om det och tills nästa tillfälle då jag skulle komma till klassen förberedde jag ett stöttningsmaterial.

Eleverna fick jobba i par och klippa och klistra ord och bilder som hade med vokalen U att göra som jag klippt och klistrat just från deras U-häfte. Flera av eleverna jobbade just med U-häftet men det hjälpte också eleverna som jobbade i andra häften då flera av bilderna återkommer.

Efter en stunds jobbande så skickade jag ut spioner. Min nya favoritroll från kooperativt lärande! Spionen smyger runt utan att störa. Inte prata eller röra utan bara titta på de andra grupperna och sedan gå tillbaka till sin kompis. Läsa, komma ihåg, berätta för kompisen och sedan lägga ordet rätt. Flera elever är ovana vid att man får tjuvkika på andra men det är ju toppen att använda kompisarna som hjälp speciellt med en sån här uppgift där inget direkt ska förklaras utan men helt enkelt behöver hjälp med vad ordet heter på svenska. Eleverna blir resurser för varandra vilket hjälper både elever och lärare. Win, win.

Det enskilda arbetet flöt sedan på bra. Eleverna tog hjälp av sina stöttningsplanscher och kunde då jobba med att repetera orden i sina häften.

Innan vi gick ut på rast avslutade vi med att skuggläsa orden. Jag läser högt och eleverna i kör efter mig.

En trevlig lektion utan stressade lärare. 🙂

SKUA med larver

Larverna är på väg och det är dags att förbereda eleverna inför att leveransen ska komma. I sva-gruppen som jag jobbar med så måste vi först och främst reda ut vad det faktiskt är. Vi reder först och främst ut fjärilens livscykel och vad de olika stadierna heter och jämför, på ett väldigt förenklat sätt för att inte tappa fokus från fjärilslarverna, med människans livscykel. 😉

Vi försöker också med hjälp av varandra reda ut vad de olika stadierna heter på arabiska som i gruppen är det huvudsakliga modersmålet. Detta så klart också för att fler i gruppen ska ha lättare att förstå vad vi faktiskt pratar om. Det stöd-pappret som de anteckningarna ger sätter vi också upp så att alla kan läsa och titta på det i korridoren och ta hjälp av, lära kompisar m.m.

Hur många har sett en larv? Hur många har känt på en larv? Hur känns dem? Hur ser de ut?

I klasserna innan den här lektionen har de läst ett papper med frågor kring larverna. Några krångliga ord och vårt arbete under den här lektionen blir att efter-arbeta texten. Vad har de förstått?

Vi läser texten ett stycke i taget. Första stycket berättar om hur larven efter några dagar eller veckor, beroende på vilken sorts larv det är, kläcks ur ägget och kommer ut. Jag har skrivit frågan: När kläcks ägget? på pappret som här sitter på tavlan men som eleverna har likadana hos sig. Vi läser texten med frågan i huvudet några gånger tills flera händer kommer upp i luften. Någon säger ”efter någon vecka” en annan fyller på ” ett par dagar”. Jag skriver på tavlan och reder ut vad betyder ”ett par”?

Sedan läser vi vidare stycke två som kortfattat berättar om att larven ömsar hud. Jag har skrivit 3 frågor där: Hur många gånger ömsar den hud? Vad betyder det? Varför ömsar den hud? På samma sätt försöker vi tillsammans på svenska, arabiska och teatergester reda ut vad det betyder. Jag skriver och eleverna skriver korta anteckningar.

Sista stycket handlar om att rovdjur så som fåglar gärna äter upp larverna och hur larverna har ”utvecklat sitt utseende” för att inte bli uppätna. Några är taggiga, andra har starka färger och några kamouflerar sig. Jag frågar ”Hur gör larverna för att fåglarna inte ska äta upp dom?” Repeterar frågan och läser texten och så har de mina teckningar längst ner på pappret som stöd. Och vad tänker fåglarna? Jag skriver, eleverna skriver anteckningar.

Innan de sedan ska börja skriva sina egna texter om vad de vet om larverna så gör vi den kooperativa strukturen Hör vi ihop. Jag delar ut bilderna som vi pratat om och de ska fråga varandra om bilden de håller i handen. –– Är din bild …..? Står det på tavlan som stöd ifall man tycker det är svårt att formulera en fråga då är det lätt att lägga till så man kan fråga om en färg eller en form t.ex. När man hittat sin kompis så ställer man sig längs väggen i paren. Jag tipsar om att stå axel mot axel för att ljudvolymen inte ska bli för hög. Då kommer örat närmare kompisens mun.

Bilderna kan vi sedan återanvända för att repetera det vi tränat idag t.ex. i ett memoryspel eller så.

Sedan är det dags att utifrån anteckningarna vi tillsammans gjort formulera meningar om larverna.

Underbara texter som man blir glad av! 🙂

Inre berättelser/bilder för ”kom ihåg”-läxor

En framgångsfaktor som jag gärna delar med mig av till andra föräldrar och lärare är vikten att skapa inre bilder och ibland till och med inre berättelser är att memorera ”kom ihåg”-läxorna. Det har som sagt varit en stor framgångsfaktor för mina egna barn när det är dags för veckans ord, glosor eller vad det kan vara. Kanske kan tipset hjälpa något mer barn i kampen kring att komma ihåg som vi hade i början.


Nyckeln som gick och de försvunna NN:en. Skatten som består av gyllene TT och det är orättvist att en får båda TT:en. Hunden som skäller på en hund som gnäller. Det är jobbigt att bära på två tunga B osv. Det här tanke sättet där vi oftast försöker få in skälva stavningen i bilderna har hjälpt min flicka att komma ihåg mycket bättre. Från att ha kämpat hårt med sina ord till att vi nu ritar och pratar och sedan tränar ett par gånger och de sitter. Det har blivit en otrolig skillnad faktiskt!

Pojken med skjortan skyndar iväg och tappar J:et på vägen. Schampoot bubblar iväg med bokstäver… C försvinner i shorts och S försvinner från Choklad.

Ibland funkar det också att vi bara sorterar dem i högar men ändå med en liten story… ”Samhället misstänker någon och skickar räddningstjänsten.” ”Det finns en brottsplats i kommunen”… t.ex.

Vi skriver med bokstavlandet

Jag har tidigare jobbat med läsläran Livet i bokstavslandet och gillar deras ordväggsord och samtalsbilder.

Redan när jag jobbade med materialet då jag hade klass så laminerade jag ordväggsorden men klippte isär ord och bild, så att det blev som ett plockmaterial som eleverna dessutom kunde rätta själva mha boken. Nu har jag plockat fram dessa igen.

 

Jag jobbar med några elever som behöver lite extra träning i ordkunskap och att skriva. Eleverna fick sortera ord och bild och lägga korten rätt. Sedan plockade vi fram datorerna och med hjälp av talsyntes formulerade de hela meningar.

Vi skrev ut och klippte isär meningarna och parade sedan ihop igen med bilderna för att klistra in dem i vår bok. En träning i att läsa och förstå det egenskrivna.

 

Eftersom vi nu har börjat jobba med kroppen i klasserna så valde jag kapitlet ”Det kommer blod”.

Helt enkel ett tips på ett användningsområde kring läseboken som man ju skulle kunna jobba vidare kring om man har tid, lust och möjlighet. 🙂

Synliggöra samarbetet under nya läsåret.

Taggad inför nytt läsår och nya möjligheter att utveckla undervisningen tillsammans med elever.

Under sommaren har jag läst Grundbok i kooperativt lärande och inspirerats.

Nu är det dags att synliggöra och tydliggöra vad jag menar när jag vill att eleverna samarbetar! Jag har tidigare jobbat mycket för att synliggöra mål för eleverna kopplat till kunskapskrav genom mina PP-väggar och jag tänker att jag på samma sätt vill förklara och tydliggöra för eleverna vad samarbete innebär.

Samarbete och grupparbete är för mig en viktig del i undervisningen då jag vill att eleverna ska använda sitt språk så mycket som möjligt under mina lektioner, nu hoppas jag kunna ge eleverna redskap för att lyckas bättre med samarbetet.

I mitt lilla rum ska nu dessa planscher upp:

Länk till planscherna.

Jag har valt dessa samarbetsfärdigheter att börja med och de  ska plastas in så att de lätt kan plockas ner och läggas på bordet där eleverna sitter. Eleverna ska få varsin grön, gul och röd lapp. För jag tänker att de inte bara ska pryda min klassrumsvägg för att påminna, utan vi ska även kunna utvärdera hur samarbetet har fungerat under lektionen. Grön betyder att eleven tycker att den samarbetsfärdigheten har fungerat bra, gul – så där och röd att det inte fungerat. Så skapar vi möjligheter att fundera kring varför samarbetet har fungerat (feedup) och vi kan också diskutera hur vi kan göra för att det ska bli ännu bättre (feedforward).

Jag har också, efter att ha blivit inspirerad av boken, tänkt att utveckla mitt trafikljus inför läsårsstarten. Tanken med trafikljuset var att visa eleverna vilken röstvolym jag vill att de använder i klassrummet. Det funkar ganska bra men tänker att om jag förtydligar ytterligare a´la kooperativt så blir det ännu tydligare för eleverna. Så nu kommer trafikljuset att få lite bilder och ord…

 

Länk till Samtalsvolym-dokument.

En väldigt läsvärd bok som inspirerat mig mycket. Rekommenderas varmt. Under året kommer säkert fler inlägg på temat. 

 

Det är skillnaden som räknas.

När vi har gjort bedömningsstödet från bedömningsportalen på våra elever har det visat sig att många fastnar på subtraktionstal som ligger nära varandra. Exemplet som finns i bedömningsstödet är 19-17. Vi måste helt enkelt påvisa för eleverna att ibland är det skillnaden som räknas. 🙂

Jag började med att lägga fram en rad klossar när eleverna kom in i klassrummet. De skulle jämföra klossraderna med bordskompisen. Vem hade längst, flest? Hur många fler/färre hade kompisen? Jag visade hur detta skrivs på mattespråk, som ett subtraktionstal helt enkelt. Vi kan ta bort men vi kan också jämföra skillnaden, det är också subtraktion.

De fick ett arbetsblad av mig och ett måttband. Vi gjorde de första tillsammans för att modellera hur de skulle tänka. Hitta talen på måttbandet och hoppa antalet steg som är emellan.

Här på länken finns arbetsbladet.

När de tränat på tanke sättet själva och svarat på resterande uppgifter så fick de hitta på liknande tal. De skulle titta på måttbandet och skriva egna subtraktionstal, men STÖRST FÖRST som alltid i subtraktion. De fick inte skriva svaret utan när de formulerat egna tal fick de byta med bordskompisen och lösa varandras. När de bytt papper och löst kompisens uppgift så fick de rätta, kontrollräkna så att kompisen skrivit rätt. Det är, om inte alltid, så ofta bra att eleverna hittar på liknande uppgifter tycker jag de får prova på och det är ofta motiverande att lösa varandras uppgifter. Flera av mina elever är arabisktalande och så klart får de hjälpas åt på arabiska om de vill och behöver men jag uppmanar till att använda svenskan så mycket de kan för att träna på den.

Hela tankestrukturen kring subtraktionstal nära varandra i talraden utmynnade som vanligt i ett nytt matteverktyg som de tar med till sina ordinarie klassrum så att de kan dra sig till minnes hur vi gjorde med just de här talen.

När det blir lite tid emellan då man kanske väntar på kompisen eller så använder jag mycket ”prick till prick”-papper. Poppis bland eleverna och tränar talraden på ett bra sätt tycker jag. Bildexemplet är upp till hundra men nu har vi också papper som tränar upp till 300 ungefär.

Spela tärning i sommar!

Dags att fundera på sommarpresent till eleverna. I år satsar vi på att ge eleverna tärningar och då även ett litet häfte med tärningsspel till.

 

Under året har vi jobbat med multiplikation och även på att bli säkrare på addition och subtraktion bland annat så klart. Då vi jobbade med multiplikation så spelade vi Yatzy men vi har också tränat talraden upp till 100 med just tärningsspelet 100. Nu finns de med i häftet och så ett par nya spel som vi kan prova på under de sista veckorna.

I häftet finns reglerna och så QR-koder med små filmsnuttar som visar hur spelen går till.

På länken här finns häftet för utskrift. 

Eftersom länken ovan inte fungerar för alla har jag försökt att lägga upp häftet på Google Drive. Tyvärr hoppar bilderna lite och jag har svårt att få till det jättebra men hoppas att det funkar.  Länk till Google Drive-versionen. 

Yatzyprotokollet finns inte med på länken ovan, dvs i häftet. (Det har jag klistrat dit i efterhand.) Men det är hämtat från mattebloggen Montisoriinspirerad matematik. (Följ länken för att skriva ut protokollet och bli inspirerad.)

 

 

 

Favorit i repris… Vi gör frågespel om forntiden.

Då har vi gått igenom alla åldrar inom forntiden som vi tänkt. Dags att börja repetera!  Min förra klass (då jag var klasslärare) ville, när vi pratade om hur de ville lära sig målen,  göra ”forntidsspel”. En superidé som jag nu anammar även med dessa gäng, som jag jobbar med nu. Dels tränar vi på att formulera frågor, dels våra kunskaper, dels hur regler och spel fungerar. En favoritlektion i repris som sagt.

Eleverna tittar på sina mindmaps som vi gjort under tidigare lektioner då vi berättat, skrivit, sorterat och berättat igen för att träna på svenskan och de svåra begreppen kring forntiden. Dessa mindmaps plockar vi nu fram och tittar på för att försöka att formulera frågor.

Exempelinlägg på hur vi jobbat kring de olika åldrarna.

Eleverna arbetar i grupper om 3. Så klart använder man sina språk på sitt bästa sätt för att kunna samarbeta tillsammans. Arabiskan kan vara bra ibland och svenskan ibland. Vi blandar språken för att även våra nyaste klasskompisar ska kunna vara delaktiga. Det ritas och målas spelplan och skrivs frågor som sagt.

Utdrag ur Anna Kayas bok. Här är rubrikerna kring SKUA ur hennes bok. Delar som hon tänker är viktiga att få med i det språkutvecklande arbetet. Jag tänker att vi i det här arbetssättet får med många delar och jobbar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Tack Anna för en bra bok!

En elev som har Symwriter på sin elevdator fick också skriva frågor kring asagudarna, som var det sista vi gick igenom. Vi skrev ut dem och la korten med de frågorna i alla gruppernas spel.

 

Nästa vecka ska vi spela och skriva spelregler…

Inlägg från mitt förra gäng elever:

Elevinflytande blir verklighet. Hur vi började arbeta med spelen.

Läraråterkopplingoch elev”återkoppling” i arbete mot mål. (små filmer där eleverna spelar.