Har just upptäckt en superbra sak med Office Lens. Smidigt och enkelt för eleverna att använda tänker jag.
För elever som har god läsförståelse men jobbigt med avkodning och flyt tänker jag att detta är perfekt. Eleven kan fota vilken text som t.ex. svårare faktatexter eller vad det kan vara. Välja avancerad läsare och då få texten uppläst. Det går att justera hastigheten på talsyntesen. Det som kan vara lite svårt är att förstå talsyntesen ibland, det blir ju lite robotröst där betoning och melodi kan bli lite konstig men ändå… 🙂
AppenFota texten du vill ha uppläst. Klicka på den röda bocken.Välj ”Avancerad läsare”.
Vi jobbar på med att förstå och kunna metoden att ställa upp och eventuellt växa vid subtraktionstal.
Eleverna skulle idag räkna subtraktionstal. Hjälpas åt två och två. Berätta och förklara! De jobbade först igenom 6 tal för att sedan välja något att träna lite extra på och hjälpas åt att filma när de förklarar. Lite extra språkträning men också kunskapsträning, ett språk- och kunskaps utvecklande arbetssätt.
Vi säger visst olika i klassrummen därför använder den här eleven låna istället men han visar att han förstått hur man ska göra och kan förklara på svenska. Tyvärr hamnar han lite ur bild… 😉
Denna lektionen bygger på förra veckans lektion då vi gjorde en liknande övning men med tal upp till hundra. Det nya idag var att använda 100-tal och att själva skriva talet i ett rutsystem. Förra veckan hade jag fyllt i och eleverna skulle markera för växling dvs dra streck över tio-talet och skriva talet 10 högst upp i entalskolumnen.
Det visade sig att det var lite klurigt att föra ner talen i rutsystemet så till nästa vecka ska vi träna lite extra på det. Så nu är det förberett med ett likande papper med färgkoder som matchar tankestrukturen.
Eftersom mina elever jobbar mycket med pengar eller andra konkreta material så kan det också vara svårt att komma ihåg att markera växlingen. Det jobbar ofta klart med pengarna först, skriver svaret och sedan för ner i rutsystemet. Så nu kompletterar vi tankestrukturen med en liten växla-lapp som går att ta bort eller sätta fast så att när de växlar med pengarna kan ta fram växla-lappen så att de, när de sedan gör själva uppställningen enklare kommer ihåg att markera för växling.
Nu hamnar också tankestrukturen i ”Malins matteverktyg” så att eleverna kan påminna sig om hur vi jobbat även när de är i sitt hemklassrum eller någon annanstans och jobbar.
Jag fick önskemål om att kunna skriva ut tankestrukturen så här finns två varianter. Den ena med mina snyggt ritade pengar och talblock på och den andra utan…
Dags för första läsläxan. I min grupp jobbar vi med Svenskbiten. Det första kapitlet i A2-boken heter Erik skriver. I kapitlet skriver Erik om sin mamma på datorn.
Vi förberedde parläsningen gemensamt genom att jag läste högt och sedan körläste vi. Jag har kopierat sidan för att eleverna skulle kunna styrka över bestämda ord med överstrykningspenna för att underlätta läsandet, men också för att träna lite extra på sökläsning. Vi ritade också miniatyr-bilder till meningarna om vad mamman kan efter att vi tittat på orden på I-paden.
(Vet inte hur jag skulle bära mig åt utan dokumentkameran. En fantastisk uppfinning!)
Efter förarbetet så var det dags att parläsa. Men innan själva läsningen fick de 2 och 2 skanna tillhörande QR-kod (vilken de också såklart får med hem) och lyssna på texten igen när jag läser och följer med fingret. Efter de lyssnat då fick de börja läsa 2 och 2.
Efter läsningen så var det deras tur att skriva om sin mamma på datorn. 2 och 2 igen. Ett problem som uppstår hos mig ibland när vi skriver på datorn är att samarbetet kring textskrivandet blir helt enkelt att de turas om och skriver var sin mening. Jag vill få till samarbetet på ett bättre sätt. Då gick tankarna på kooperativa roller. Så idag fick en vara berättare och berätta för sekreteraren om sin mamma och sekreteraren skrev och sedan bytte de roller. Nu förstod alla vad jag menade och samarbetade kring skrivandet, inte bara turades om. Toppen!
Nu är de redo för att träna sin läsläxa på egen hand hemma! Lite extra stöd mha QR-kod också om det behövs.
Med risk för att vara sist på bollen så måste jag ändå slå ett slag för dikteringsfunktionen som nu finns i I-pads och I-phone. (Kanske även i andra digitala verktyg men det är dessa jag använder…)
Det borde ju finnas massor med användningsområde för detta!
Nu kan man snabbare skriva sina protokoll m.m. tänker jag. Skriva sms utan att trycka känns ju användbart så där i vardagen.
Nu ska det bara sätta igång och användas på ett bra sätt i skolan!
Tipsa mig gärna om hur ni jobbar med den här funktionen med eleverna! Väldigt nyfiken.
Jag tänker mig att jag kommer att använda den när vi ska skriva gemensamma texter, när jag modellerar, då sitter eleverna ofta och väntar på att jag ska hinna skriva det som de säger eller vi tänker. Klassråd kanske…? Supereffektivt klassrum! 😉
Så finns det såklart möjlighet för fler elever att visa sina kunskaper för mig. Även om man har svårt för att skriva förhand och på datorn så finns nu också den här möjligheten förutom att spelas in, filmas osv. Man får ett papper i handen precis som de skrivande eleverna får. Toppen.
Här finns en film från skolverket med Hülya Basaran och Ivana Eklund om hur de jobbar med bl.a. den här funktionen i sin undervisning.
Utifrån mina analyser av min undervisning utifrån mina matriser har jag kunnat se att jag inte når alla elever i mitt klassrum kring följande mål:
Jag får iaf inte alla elever att visa vad de kan för mig kring detta.
Alla kommer inte till tals i helklass och speciellt mina sva- elever. Jag vet helt enkelt inte vilka slutsatser de drar och jag tänker också att jag måste undervisa kring hur man gör och visa hur jag menar med att dra slutsatser och koppla till egna erfarenheter.
Så det måste jag så klart skruva min undervisning kring för att alla ska ha samma chans att lyckas i mitt klassrum. Så kring högläsningen under förra terminen ändrade jag lite och vill gärna tipsa om att göra det i klasserna. Det blev ett givande och roligt arbete!
Jag började med att lyfta upp det här med textkopplingar och gjorde då som jag brukar en stöttnings-plansch.
Jag valde att läsa Pippi Långstrump och samtidigt som jag läste ville jag att de skulle försöka föreställa sig hur det såg ut. Något som vi också försökt jobba med i t.ex. matten att kunna se framför sig hur man plockar bort pengar eller talblock och lägger till osv. En viktig förmåga enligt mig…
Så jag läser kapitlet högt. Eleverna lyssnar och målar och sedan får de en eller två frågor som de ska skriva tankar kring efteråt.
Till nästan alla kapitel drog vi kopplingar på olika sätt.
Vi slutade med att skriva en egen Pippi-berättelse, med 4-rutan som stöd, som vi satte i vårt Pippi-häfte.
Vi delar upp oss i fyra olika grupper. Varje grupp har en speciell färg på pennan som de hela tiden tar med sig. Roller fördelas. Vi hade bara ordfördelare och sekreterare, en var ordfördelare och de andra sekreterare. Papyrerna med ämnet på fördelas på fyra olika platser i rummet. T.ex. gruppen med den röda pennan börjar att skriva vad de lärt sig i svenskan, de med gröna pennan på matte, bruna på engelska osv. När 5 minuter har gått så säger jag byte. Grupperna tar med sig pennorna och roterar medsols. Läser vad den tidigare gruppen skrivit och fyller på mer.
Det är lite klurigt att hålla isär de olika ämnena men det spelar ju mindre roll. Mycket har vi lärt oss iaf. ?
Efter mycket kortspelande blir vår present en kortlek tillsammans med spelregler i ett häfte. De kortspel och patienser som vi spelat under året. Det finns också en QR-kod till en liten film där spelet spelas och förklaras så att det ska vara lättare att komma ihåg reglerna och förklara för föräldrarna i sommar.
Vi hoppas på mycket spel och roligt och samtidigt tränar vi en massa kunskaper och förmågor på samma gång. Vad de olika spelen syftar till att träna står också i häftet.. 😉
På länkarna här under kan ni använda skriva ut kortspelen om ni önskar:
Kring vårt fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa och hålla i vårt språk- och kunskapsutvecklande arbete i kommunen innebär att vi nu under terminen har genomfört observationer i varandras klassrum med fokus på talutrymmet. Vi har nu haft alla våra 3 planerade träffar och sista träffen handlade om att dra slutsatser utifrån vad vi sett under våra observationer.
Vi har jobbat med kollegiehandledning kring planeringar under träff 2 och vi jobbar på samma sätt kring observationsprotokollen under träff 3. Samma arbetsgång som tidigare, som vi känner igen och som vi kommer att jobba vidare kring utifrån reflektionerna. Observationerna och utvecklingsarbetet kring det har nämligen , enligt reflektionerna, varit mycket lyckat. Bara positiva reflektioner kring att detta är viktigt och att vi borde göra observationer oftare vilket så art glädjer.
Slutsatserna kring observationerna kom i flera grupper att handla om hur vi skulle kunna skruva på undervisningen och även stötta talutrymme i grupparbete t.ex. Hur talutrymme fördelas i klassrum resp. grupper? Pratar eleverna om det vi tror att de pratar om? Pratar och resonerar eleverna och med dem som vi tror att de jobbar tillsammans med? Hur kan vi stötta kring det? Vi pratade om hur vi kan stötta kring planeringar under träff 2 men nu handlar det om hur vi kan stötta kring grupparbeten.
Gibbons skriver:
Alla i gruppen är engagerade. Klarar vi det i våra klassrum?
Vi tar in lite ny input med Kagan som forskare och kooperativt lärandesom inspirationskälla.
Vi pratar om att fördela roller för att engagera elever i grupparbeten och så pratar vi om olika muntliga interaktionsövningar som kan underlätta. EPA är en metod som slagit väldigt väl ut i många av våra klassrum på skolan men jag ville öppna ögonen för att det finns så många fler att använda sig av.
På kooperativt.com finns lite småfilmer som visar några av de olika strukturerna som man kan använda sig av i klassrummet men det finns så klart också exempel på Youtube:
https://youtu.be/vopsxjBANYg
För att visa hur exempel på hur lärare kan leda samtal genom att t.ex. använda börjor eller eleverna som resurser för varandra hade jag också med skolverkets film från Sara Persons klassrum om att samtala om text.
Utifrån reflektionerna så är lärarna intresserade av att titta närmare på det här i sina klassrum. Hur ser det ut i mitt klassrum och hur kan jag skruva min undervisning för att fler elever ska lyckas?
Vi ser fram emot en spännande höst då utvecklingsarbetet fortsätter!
Senare satt jag också på träff kring nationella proven. Redogörelse kring hur proven i år såg ut och vilka lärdomar lärarna som genomfört dem gjort. Det känns som vi genom det här utvecklingsarbetet är på rätt väg även där för att förbättra elevernas resultat genom att vi lärare ger eleverna möjlighet att träna förmågor kring att resonera, argumentera, kunna ställa frågor och uttrycka sin åsikt. Det får eleverna möjlighet att träna på i våra klassrum på Lindblomskolan om vi lyckas anamma Kagans tankar i våra klassrum och se till att vi har engagerade elever i våra grupparbeten, det tror och hoppas jag i alla fall. För det handlar ju ändå också om att förbättra resultat!
Vill passa på att, kring det här arbetet med kollegial handledning, rekommendera boken nedan. Konkreta metoder kring hur man kan jobba med handledning i ett kollegialt lärande.
Vi fortsätter att träna huvudräkningsstrategier. För det är dubblorna eller om man vill kalla dem tvillingarna viktiga. Först kunna dem utantill så att vi sedan kan gå vidare med ”nästan dubblorna”.
Vi pratade först om dem och skrev upp dem på tavlan. Kopplade till begreppet dubbelt men kollade också efter mönstret. Och då repeterade vi kring regeln i mönstret nämligen: +2.
1+1=2 6+6=12
2+2=4 7+7=14
3+3=6 8+8=16
4+4=8 9+9=18
5+5=10
Så var det dags att träna på dem!
Vi turas om att slå med en 10-sidig tärning. Slår jag en 3:a så tänker jag 3+3 och markerar en 6:a på min bricka. Först till full bricka vinner. ?
OM det är någon mer som vill spela Dubblor-spelet så finns det på länken här under:
