Kategoriarkiv: Åk 1

Träna dubbelteckning

Det här med dubbelteckning är svårt och behöver nötas en del. Därför har jag gjort ett spel även för detta. Utifrån Palin-böckernas sidor har jag klippt till kort som ligger i en påse. Eleverna ska dra ett kort ur påsen, den elev vars tur det är att svara ska själv läsa och sedan säga om det är ord 1 eller 2 som passar till bilden. På baksidan av kortet står siffran som är rätt svar. Svarar man rätt får man flytta sin spelpjäs ett steg fram, svarar man fel står man kvar. Först i mål vinner.

I den blåa kortleken läser man alltid med lång vokal först. Det har varit bra i mina grupper att börja med den för att få in tänket… -Heter det kala eller kalla, glas eller glass osv. När men spelat det någon gång så går vi på den gröna påsen då man måste vara mer uppmärksam på stavningen då det kan vara blandat antingen kort eller lång vokal först.

Ny elev! så här kollar jag av kunskaperna.

Det vanligaste för oss på vår skola nu är att vi tar emot elever från andra kommuner. Elever med utländsk bakgrund som varit i Sverige i ett antal år och tagit del av svenska skola och undervisning. Så klart har vi inskrivningssamtal och pratar med familjen om skolbakgrunden men för att lite få en blick över vad eleven kan gentemot vad den kommer att möta i undervisningen hos oss så gör jag en slags avstämning.

Eftersom det så klart är otroligt olika så har jag gjort en pärm med material vars olika delar är kopplade mot de olika avstämningspunkterna för elever med kort eller ingen skolbakgrund ur Bygga svenska. Materialet är plockat dels från bedömningsstödet för lågstadiet och dels från God läsutveckling. Lundberg och Herrlin (2014). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.

Avstämningspunkterna är följande:

Men jag börjar med Tala-delen! Ett bra sätt att börja tycker jag och då har jag något att utgå ifrån när jag fortsätter att välja var vi startar med läsa/skriva-delarna. Den tillhör inte avstämningspunkterna men är ju en del av Bygga svenska-materialet. Jag har använt skolgårdsbilderna och sekvensbilderna men det finns även skogsbilder på bedömningsportalen.

Efter tala delen så börjar jag med läsa/skriva och då har jag som sagt utifrån avstämningspunkterna (som ni såg ovan) samlat ihop material så att vi kan få en liten bild av elevernas kunskaper. Jag hoppar så klart i materialet för det är så klart lätt för vissa men svårare för andra. Alla gör så klart INTE allt. Jag gör en bedömnings längs vägen. Här nedan har jag nu länkat materialet under varje punkt. Det är scannat så det är av varierad kvalitet men jag tänker att man ser hur jag tänkt. Man kan ju välja annat liknande material att jobba med.

LÄSA OCH SKRIVA

LÄSA (AVKODA OCH FÖRSTÅ)

SKRIVA (PÅ DIGITALT VERKTYG OCH FÖR HAND) Här lägger jag igen småorden som finns i första delen för att inte glömma att noga kolla av vokalljuden. Diktera för eleverna, du läser och de skriver. Förutom det använder jag skriva-materialet med Teo och Tanja. Här har jag avstämningspunkterna utskrivna så att jag inte glömmer att kolla av någon del när vi ändå håller på och skriver.

En del som inte är med i avstämningspunkterna men som jag också kollar av är hörförståelsen. Högläsning i bedömningsstödet.

Utöver det ovan nämnda så kollar jag också av lite muntlig matte. (Bedömningsstöd från Bedömningsportalen) Eleverna kommer att hamna i matteundervisning näst intill direkt och här får jag en bild över några begrepp och ramsräkning m.m.

Dessutom pratar vi lite engelska och det är plockat utifrån bedömningsstödet på Bedömningsportalen. Något som också eleverna möter snabbt. Av tidsbrist så är det främst muntlig engelska som jag kollar av. Rekommenderar dock även de andra delarna av engelskan i bedömningsstödet läsa, skriva, lyssna om man känner att det finns tid och ork!

Så klart är det flexibilitet som gäller. Allt beror ju på eleven som sitter framför mig. Hur mycket eleven orkar med. Så klart kan det här vara på fler tillfällen!

Mina bästa sommarpresent-tips!

Det är ju roligt att ge något till eleverna på självaste skolavslutningen. Helst något som leder till lärande tänker jag.

Två av mina favoriter som vi gett eleverna är tärningsspel och kortleksspel. Ena året var det 6 tärningar i en liten presentpåse med regelhäfte där det finns regler men också QR-koder som också visar små filmer på hur spelet går till. För att riktigt vara på den säkra sidan så är det att föredra att inför skolavslutningen spela lite tärning i skolan och kanske just några ur häftet, utan så klart att de vet att det är ur presenten. Då blir de sugna att lära familj och vänner under sommaren. Det andra året blev det liknande men med kortlek istället.

På länkarna finns regelhäftet för utskrift.

Spela tärning i sommar!

Ett uppslga ur regelboken.

Spela kort i sommar!

Skapa stöttning för att fler ska kunna jobba självständigt

Jag handleder just nu en lärare och i hennes klass så upplevde som, som många andra att hon inte räckte till. Det var så många elever som behövde hjälp att hon inte hann med. T.ex. jobbar hennes FBK-grupp med vokaler en lektion i veckan. De jobbar i häften osm hon tagit fram till dem. Jättebra för våra vokaler är ju absolut något klurigt för många av våra flerspråkiga elever. Vi pratade om det och tills nästa tillfälle då jag skulle komma till klassen förberedde jag ett stöttningsmaterial.

Eleverna fick jobba i par och klippa och klistra ord och bilder som hade med vokalen U att göra som jag klippt och klistrat just från deras U-häfte. Flera av eleverna jobbade just med U-häftet men det hjälpte också eleverna som jobbade i andra häften då flera av bilderna återkommer.

Efter en stunds jobbande så skickade jag ut spioner. Min nya favoritroll från kooperativt lärande! Spionen smyger runt utan att störa. Inte prata eller röra utan bara titta på de andra grupperna och sedan gå tillbaka till sin kompis. Läsa, komma ihåg, berätta för kompisen och sedan lägga ordet rätt. Flera elever är ovana vid att man får tjuvkika på andra men det är ju toppen att använda kompisarna som hjälp speciellt med en sån här uppgift där inget direkt ska förklaras utan men helt enkelt behöver hjälp med vad ordet heter på svenska. Eleverna blir resurser för varandra vilket hjälper både elever och lärare. Win, win.

Det enskilda arbetet flöt sedan på bra. Eleverna tog hjälp av sina stöttningsplanscher och kunde då jobba med att repetera orden i sina häften.

Innan vi gick ut på rast avslutade vi med att skuggläsa orden. Jag läser högt och eleverna i kör efter mig.

En trevlig lektion utan stressade lärare. 🙂

SKUA med larver

Larverna är på väg och det är dags att förbereda eleverna inför att leveransen ska komma. I sva-gruppen som jag jobbar med så måste vi först och främst reda ut vad det faktiskt är. Vi reder först och främst ut fjärilens livscykel och vad de olika stadierna heter och jämför, på ett väldigt förenklat sätt för att inte tappa fokus från fjärilslarverna, med människans livscykel. 😉

Vi försöker också med hjälp av varandra reda ut vad de olika stadierna heter på arabiska som i gruppen är det huvudsakliga modersmålet. Detta så klart också för att fler i gruppen ska ha lättare att förstå vad vi faktiskt pratar om. Det stöd-pappret som de anteckningarna ger sätter vi också upp så att alla kan läsa och titta på det i korridoren och ta hjälp av, lära kompisar m.m.

Hur många har sett en larv? Hur många har känt på en larv? Hur känns dem? Hur ser de ut?

I klasserna innan den här lektionen har de läst ett papper med frågor kring larverna. Några krångliga ord och vårt arbete under den här lektionen blir att efter-arbeta texten. Vad har de förstått?

Vi läser texten ett stycke i taget. Första stycket berättar om hur larven efter några dagar eller veckor, beroende på vilken sorts larv det är, kläcks ur ägget och kommer ut. Jag har skrivit frågan: När kläcks ägget? på pappret som här sitter på tavlan men som eleverna har likadana hos sig. Vi läser texten med frågan i huvudet några gånger tills flera händer kommer upp i luften. Någon säger ”efter någon vecka” en annan fyller på ” ett par dagar”. Jag skriver på tavlan och reder ut vad betyder ”ett par”?

Sedan läser vi vidare stycke två som kortfattat berättar om att larven ömsar hud. Jag har skrivit 3 frågor där: Hur många gånger ömsar den hud? Vad betyder det? Varför ömsar den hud? På samma sätt försöker vi tillsammans på svenska, arabiska och teatergester reda ut vad det betyder. Jag skriver och eleverna skriver korta anteckningar.

Sista stycket handlar om att rovdjur så som fåglar gärna äter upp larverna och hur larverna har ”utvecklat sitt utseende” för att inte bli uppätna. Några är taggiga, andra har starka färger och några kamouflerar sig. Jag frågar ”Hur gör larverna för att fåglarna inte ska äta upp dom?” Repeterar frågan och läser texten och så har de mina teckningar längst ner på pappret som stöd. Och vad tänker fåglarna? Jag skriver, eleverna skriver anteckningar.

Innan de sedan ska börja skriva sina egna texter om vad de vet om larverna så gör vi den kooperativa strukturen Hör vi ihop. Jag delar ut bilderna som vi pratat om och de ska fråga varandra om bilden de håller i handen. –– Är din bild …..? Står det på tavlan som stöd ifall man tycker det är svårt att formulera en fråga då är det lätt att lägga till så man kan fråga om en färg eller en form t.ex. När man hittat sin kompis så ställer man sig längs väggen i paren. Jag tipsar om att stå axel mot axel för att ljudvolymen inte ska bli för hög. Då kommer örat närmare kompisens mun.

Bilderna kan vi sedan återanvända för att repetera det vi tränat idag t.ex. i ett memoryspel eller så.

Sedan är det dags att utifrån anteckningarna vi tillsammans gjort formulera meningar om larverna.

Underbara texter som man blir glad av! 🙂

Inre berättelser/bilder för ”kom ihåg”-läxor

En framgångsfaktor som jag gärna delar med mig av till andra föräldrar och lärare är vikten att skapa inre bilder och ibland till och med inre berättelser är att memorera ”kom ihåg”-läxorna. Det har som sagt varit en stor framgångsfaktor för mina egna barn när det är dags för veckans ord, glosor eller vad det kan vara. Kanske kan tipset hjälpa något mer barn i kampen kring att komma ihåg som vi hade i början.


Nyckeln som gick och de försvunna NN:en. Skatten som består av gyllene TT och det är orättvist att en får båda TT:en. Hunden som skäller på en hund som gnäller. Det är jobbigt att bära på två tunga B osv. Det här tanke sättet där vi oftast försöker få in skälva stavningen i bilderna har hjälpt min flicka att komma ihåg mycket bättre. Från att ha kämpat hårt med sina ord till att vi nu ritar och pratar och sedan tränar ett par gånger och de sitter. Det har blivit en otrolig skillnad faktiskt!

Pojken med skjortan skyndar iväg och tappar J:et på vägen. Schampoot bubblar iväg med bokstäver… C försvinner i shorts och S försvinner från Choklad.

Ibland funkar det också att vi bara sorterar dem i högar men ändå med en liten story… ”Samhället misstänker någon och skickar räddningstjänsten.” ”Det finns en brottsplats i kommunen”… t.ex.

Vi skriver med bokstavlandet

Jag har tidigare jobbat med läsläran Livet i bokstavslandet och gillar deras ordväggsord och samtalsbilder.

Redan när jag jobbade med materialet då jag hade klass så laminerade jag ordväggsorden men klippte isär ord och bild, så att det blev som ett plockmaterial som eleverna dessutom kunde rätta själva mha boken. Nu har jag plockat fram dessa igen.

 

Jag jobbar med några elever som behöver lite extra träning i ordkunskap och att skriva. Eleverna fick sortera ord och bild och lägga korten rätt. Sedan plockade vi fram datorerna och med hjälp av talsyntes formulerade de hela meningar.

Vi skrev ut och klippte isär meningarna och parade sedan ihop igen med bilderna för att klistra in dem i vår bok. En träning i att läsa och förstå det egenskrivna.

 

Eftersom vi nu har börjat jobba med kroppen i klasserna så valde jag kapitlet ”Det kommer blod”.

Helt enkel ett tips på ett användningsområde kring läseboken som man ju skulle kunna jobba vidare kring om man har tid, lust och möjlighet. 🙂

Synliggöra samarbetet under nya läsåret.

Taggad inför nytt läsår och nya möjligheter att utveckla undervisningen tillsammans med elever.

Under sommaren har jag läst Grundbok i kooperativt lärande och inspirerats.

Nu är det dags att synliggöra och tydliggöra vad jag menar när jag vill att eleverna samarbetar! Jag har tidigare jobbat mycket för att synliggöra mål för eleverna kopplat till kunskapskrav genom mina PP-väggar och jag tänker att jag på samma sätt vill förklara och tydliggöra för eleverna vad samarbete innebär.

Samarbete och grupparbete är för mig en viktig del i undervisningen då jag vill att eleverna ska använda sitt språk så mycket som möjligt under mina lektioner, nu hoppas jag kunna ge eleverna redskap för att lyckas bättre med samarbetet.

I mitt lilla rum ska nu dessa planscher upp:

Länk till planscherna.

Jag har valt dessa samarbetsfärdigheter att börja med och de  ska plastas in så att de lätt kan plockas ner och läggas på bordet där eleverna sitter. Eleverna ska få varsin grön, gul och röd lapp. För jag tänker att de inte bara ska pryda min klassrumsvägg för att påminna, utan vi ska även kunna utvärdera hur samarbetet har fungerat under lektionen. Grön betyder att eleven tycker att den samarbetsfärdigheten har fungerat bra, gul – så där och röd att det inte fungerat. Så skapar vi möjligheter att fundera kring varför samarbetet har fungerat (feedup) och vi kan också diskutera hur vi kan göra för att det ska bli ännu bättre (feedforward).

Jag har också, efter att ha blivit inspirerad av boken, tänkt att utveckla mitt trafikljus inför läsårsstarten. Tanken med trafikljuset var att visa eleverna vilken röstvolym jag vill att de använder i klassrummet. Det funkar ganska bra men tänker att om jag förtydligar ytterligare a´la kooperativt så blir det ännu tydligare för eleverna. Så nu kommer trafikljuset att få lite bilder och ord…

 

Länk till Samtalsvolym-dokument.

En väldigt läsvärd bok som inspirerat mig mycket. Rekommenderas varmt. Under året kommer säkert fler inlägg på temat. 

 

Få text uppläst med Office lens

Har just upptäckt en superbra sak med Office Lens. Smidigt och enkelt för eleverna att använda tänker jag.

För elever som har god läsförståelse men jobbigt med avkodning och flyt tänker jag att detta är perfekt. Eleven kan fota vilken text som t.ex. svårare faktatexter eller vad det kan vara. Välja avancerad läsare och då få texten uppläst. Det går att justera hastigheten på talsyntesen. Det som kan vara lite svårt är att förstå talsyntesen ibland, det blir ju lite robotröst där betoning och melodi kan bli lite konstig men ändå… 🙂

Appen

Fota texten du vill ha uppläst. Klicka på den röda bocken.

Välj ”Avancerad läsare”.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i matten och ta med tankestrukturen in i klassrummet

Vi jobbar på med att förstå och kunna metoden att ställa upp och eventuellt växa vid subtraktionstal.

Eleverna skulle idag räkna subtraktionstal. Hjälpas åt två och två. Berätta och förklara! De jobbade först igenom 6 tal för att sedan välja något att träna lite extra på och hjälpas åt att filma när de förklarar. Lite extra språkträning men också kunskapsträning, ett språk- och kunskaps utvecklande arbetssätt.

Vi säger visst olika i klassrummen därför använder den här eleven låna istället men han visar att han förstått hur man ska göra och kan förklara på svenska. Tyvärr hamnar han lite ur bild… 😉

Denna lektionen bygger på förra veckans lektion då vi gjorde en liknande övning men med tal upp till hundra. Det nya idag var att använda 100-tal och att själva skriva talet i ett rutsystem. Förra veckan hade jag fyllt i och eleverna skulle markera för växling dvs dra streck över tio-talet och skriva talet 10 högst upp i entalskolumnen.

Det visade sig att det var lite klurigt att föra ner talen i rutsystemet så till nästa vecka ska vi träna lite extra på det. Så nu är det förberett med ett likande papper med färgkoder som matchar tankestrukturen.

Eftersom mina elever jobbar mycket med pengar eller andra konkreta material så kan det också vara svårt att komma ihåg att markera växlingen. Det jobbar ofta klart med pengarna först, skriver svaret och sedan för ner i rutsystemet. Så nu kompletterar vi tankestrukturen med en liten växla-lapp som går att ta bort eller sätta fast så att när de växlar med pengarna kan ta fram växla-lappen så att de, när de sedan gör själva uppställningen enklare kommer ihåg att markera för växling.

Nu hamnar också tankestrukturen i ”Malins matteverktyg” så att eleverna kan påminna sig om hur vi jobbat även när de är i sitt hemklassrum eller någon annanstans och jobbar.

Jag fick önskemål om att kunna skriva ut tankestrukturen så här finns två varianter. Den ena med mina snyggt ritade pengar och talblock på och den andra utan…

Variant 1. Med ritade pengar och talblock.

Variant 2.